9789144089270

Didaktik för ingenjörslärare Konsten och glädjen med att utbilda ingenjörer Att ingenjören och ingenjörskompetensen är viktig för Sveriges utveckling framhålls ofta av samhällstänkare, företrädare för näringsliv och politiska partier. Men, vad karakteriserar en bra ingenjör? Vad behöver ingenjören kunna och vilka kompetenser är viktiga i ingenjörsyrket? I denna bok ger författarna utifrån ett didaktiskt perspektiv sin syn på ingenjörsutbildningen.

I boken synliggörs de kunskaper och kompetenser som läraren har och behöver för att kunna ge en bra ingenjörskurs. Pedagogisk meritering blir allt viktigare för lärare på universitet och högskolor.

Boken utgör en bra grund för den som vill utveckla sig som lärare.

Speciellt användbar är boken förstås för ingenjörslärare på universitet och högskolor men den kan med behållning även läsas av alla som är engagerade i olika typer av yrkesutbildningar.

Art.nr 37278

| Didaktik för ingenjörslärare

Boken innehåller tre delar där den första ger en överblick av ingenjörs­ yrket, ingenjörskonsten och innebörden av begreppen pedagogik och ingenjörsdidaktik. I den andra delen exemplifieras det didak­ tiska angreppssättet genom att utformning och genomförande av ett antal exempelkurser diskuteras. I den tredje delen fördjupas i essäform diskussionen runt ett antal begrepp och nyckelfaktorer för att utveckla den goda ingenjörsutbildningen. Här finns det fördjupningar kring innebörden av begreppen kunskap, pedagogik, lärande, examination, återkoppling och mycket mera. Och, som avslutning ett kapitel om framtidens ingenjörsutbildning.

Agneta Bränberg Håkan Gulliksson Ulf Holmgren

Agneta Bränberg är universitetslektor vid Umeå universitet, studie­­rektor med pedagogiskt ansvar och programansvarig för det nätbaserade högskole­ingenjörsprogrammet i Datateknik/elektroteknik.

Håkan Gulliksson är civilingenjör i Teknisk fysik och programansvarig för civilingenjörsprogrammet Interaktion och design.

Ulf Holmgren är civilingenjör i Teknisk fysik, universitetslektor vid Umeå universitet och programansvarig för högskoleingenjörsprogrammet i Elektronik och datorteknik.

Didaktik för ingenjörslärare Konsten och glädjen med att utbilda ingenjörer

Agneta Bränberg Håkan Gulliksson Ulf Holmgren

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08927-0_01_cover 4 .indd 1

2013-04-04 14.02

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal ­tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37278 ISBN 978-91-44-08927-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: shutterstock.com/SmallAtomWorks Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2013

978-91-44-08927-0_book.indd 4

2013-04-08 11:46

Innehåll

Välkommen 13

DEL 1 Ingenjören och didaktiken 17 K A P I T E L 1 Ingenjören och ingenjörskonsten 19

K A P I T E L 2 Pedagogik, didaktik och metodik 23

K A P I T E L 3 Ingenjörsdidaktik 27

DEL 2 Konsten att göra en ingenjör 31 En kursutformningsmodell 32 K A P I T E L 4 Introduktionskurs 37

Syftet med kursen 37 Vad är målen med kursen? 39 Vi börjar med att tänka på examinationen 39 Att förstå lärmålen 39 Kursens upplägg och läraktiviteter 43 Lite mer kött på benen från verkligheten 45 Lärdomar 49

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08927-0_book.indd 5

5

2013-04-08 11:46

Innehåll

Några frågeställningar 51 K A P I T E L 5 Första ämneskursen 53

Första ämneskursen som språkkurs 54 Ordförråd 55 Läsa och lyssna 56 Diskutera, skriva och berätta 57 Kursen som färdighetsträning 60 Kursen som förmedlare av ämnets själ och som ingenjörsskapare 64 Nationella mål 65 Några frågeställningar 66 K A P I T E L 6 Fördjupningskursen 67

Exempelkursen 70 Fördjupningsprogression 71 Breddningsprogression 72 Komplexitetsprogression 73 Yrkesrollens progression 75 Programperspektivet 76 Val av upplägg 77 Några frågeställningar 83 K A P I T E L 7 Projektkurs 85

Situationen när kursen startar 85 Därför väljer vi en projektmodell som kursform 87 Vad är kärnan i kursen? 88 Examination 89 Kursupplägg och läraktiviteter 90 Lärdomar 97 Här kan du läsa mer 97 Några frågeställningar 98 K A P I T E L 8 Innovationkurs med företag 101

6

978-91-44-08927-0_book.indd 6

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2013-04-08 11:46

Innehåll

Syfte och mål 101 Varför företag? 103 Varför innovation? 103 Varför design och prototyputveckling? 104 Planering och genomförande 105 Läraktivitetsanalys (sekvens och effekt) 113 Vad får studenterna ut av kursen? 114 Lärdomar som lärare 116 Vad ger kursen till utbildningen? 118 Några frågeställningar 118 K A P I T E L 9 Distanskurs 121

Dialog mellan lärare och student 123 Kursmodell att utgå från 125 Kort om etik 127 Lärnärvaro 128 Genomförande av kursen Hållbar utveckling 129 Examination 132 Kursanalys 133 Etik, attityder och kritisk analys. 134 Vad ger kursen mig som lärare? 135 Läs mer 136 Några frågeställningar 137 K A P I T E L 10 Examensarbete 139

Vad ett examensarbete kan vara 140 Roller 141 Studenten 143 Planering inför kursen 144 Processflödet för kursen 147 Handledarna 149 Handledningsprocessen 150 Kollegial granskning 154 Muntlig presentation 155

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08927-0_book.indd 7

7

2013-04-08 11:46

Innehåll

Examination 156 Studenten har blivit en ingenjör 157 Några frågeställningar 158

DEL 3 Essäer 161 K A P I T E L 11 Läraren 163

Lärarens kompetenser 164 Läraretik 167 Lärarens attityder 172 Lärarens mardrömmar 180 Lite att läsa 180 K A P I T E L 12 Studenten 181

Studenternas tankar om studier och yrkesliv 182 Lärstilar, lärstrategier och intelligenstyper 186 Studenter med speciella behov 193 Lästips 194 K A P I T E L 13 Ingenjören 197

Synen på ingenjören – då och nu 199 Ingenjören definierad efter utbildning 201 Ingenjörer är som de tänker 201 Ingenjören utifrån hederskodex 203 Ingenjörskompetens 204 K A P I T E L 14 Kunskap 219

Källor till kunskap 220 Blooms reviderade kategorier 220 Fem former av kunskap reduceras till tre 222 Minnas och förstå – Kunskap och förståelse 223 Tillämpa och analysera – Färdighet och förmåga 224

8

978-91-44-08927-0_book.indd 8

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2013-04-08 11:46

Innehåll

Värdera och skapa – Värderingsförmåga och förhållningssätt 225 Metakognitiv kunskap 226 Lästips 227 K A P I T E L 15 Pedagogik och lärande 229

Förutsättningar för lärande 230 Några pedagogiska modeller 232 Aktivt lärande 236 Att lära sig själv 237 K A P I T E L 16 Metodmodellering 241

Förmedlande och förklarande metoder 243 Interaktionsbaserade metoder 244 Problembaserade/undersökande metoder 245 Gestaltande metoder 245 Reflekterande metoder 246 Modellering av distansmoment 247 K A P I T E L 17 Föreläsning 257

Den förmedlande föreläsningen 258 Den interaktiva föreläsningen 262 Problemlösande föreläsningsformer 263 Gestaltande föreläsningar 264 Reflekterande föreläsningsformer 265 Några historiska och retoriska perspektiv på föreläsningen 266 Lästips 268 K A P I T E L 18 Att arbeta i grupp 271

Grupparbete som utbildningsmål 272 Lärarrollen i grupparbeten 273 Kunskaper runt grupparbete 275 Gruppen som lärmiljö 279 Värderingsförmåga och förhållningssätt 280

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08927-0_book.indd 9

9

2013-04-08 11:46

Innehåll

K A P I T E L 19 PBL – Problembaserat lärande 281

Varför och hur ska man använda PBL-metodik på en ingenjörsutbildning? 285 Lästips 287 K A P I T E L 20 Skriva, presentera muntligt och ge respons 289

Varför skriva? 289 Vad och varför skriver ingenjörer? 290 Hur gör man när man skriver? 291 Lämpliga läraktiviteter 293 Muntlig presentation 299 Lästips 304 K A P I T E L 21 Reflektion 305 K A P I T E L 2 2 Examination 309

Kontroll av vad studenterna kan 310 Återkoppling för lärande 311 Ingenjörsnära examination 313 Lästips 315 K A P I T E L 2 3 Teknik 317

Teknik – ingenjörens material 317 Teknik förändrar beteenden 322 Slutsats och förhållningssätt 324 K A P I T E L 24 Framtidens ingenjörsutbildning 325

Politiserat lärande 327 Fördjupat lärande 333 Breddat lärande 334 Vidgat lärande 336 Målen för utbildningarna 338 Framtiden i praktiken 339

10

978-91-44-08927-0_book.indd 10

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2013-04-08 11:46

Innehåll

K A P I T E L 2 5 Konst och glädje 353

Bilaga 1: Ingenjörsdidaktisk kurs 355 Behörighet 356 Examination 356 Kursmaterial 356 Schema och kursinnehåll 356

Bilaga 2: Nationella mål 361 Nationella mål för högskoleingenjörsexamen 361 Nationella mål för civilingenjörsexamen 362

Referenser 365 Person- och sakregister 375

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08927-0_book.indd 11

11

2013-04-08 11:46

978-91-44-08927-0_book.indd 12

2013-04-08 11:46

Välkommen

Vem är du som läser detta? Vi tror framför allt att du är nyfiken på hur man på bästa sätt kan utbilda ingenjörer. Antagligen arbetar du som lärare på en högskoleingenjörs- eller civilingenjörsutbildning. Du kan vara nybörjare i yrket, men du kan också ha mångårig erfarenhet. Förmodligen känner du ditt ämne väl och har arbetat som ingenjör eller disputerat inom något område som ligger nära det där du nu undervisar. Du har erfarenhet av att undervisa och har gått en introduktionskurs i pedagogik för att vara behörig lärare. Vi hoppas också på att du är mycket nyfiken på vad en ingenjör är.

Om du är lärare kommer du med hjälp av den här boken att utveckla ditt arbete så att du ännu bättre kan stödja studenternas utveckling till duktiga ingenjörer. Som bonus tror vi att du samtidigt lär dig forma en mer spännande och framför allt roligare undervisningssituation.

Vilka är då vi som skriver detta? Att vi heter Agneta, Håkan och Ulf har du säkert redan sett. Vad du kanske inte vet är att vi har mycket gemensamt med dig. Vi har lång erfarenhet av att arbeta med ingenjörsutbildningar som lärare, programansvariga och studierektorer. Tillsammans har vi undervisat i snart 100 år. Våra teknikområden är framför allt elektronik, datorteknik, signalbehandling och medieteknik, men vi har också jobbat med högskolepedagogiska kurser, hållbar utveckling och mycket annat. Vi är akademiker med ingenjörsgrund som läser mycket, ofta är kritiska, gillar att reflektera och prova nya grepp. Vi nätverkar gärna, går på kurser och åker på konferenser för att utbyta erfarenheter och lära oss nya saker. Vår bakgrund påverkar våra val av exempel, men vi tror att allt vi berättar om enkelt kan anpassas till dina erfarenheter.

Varför tror vi att du vill läsa den här boken? © f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08927-0_book.indd 13

13

2013-04-08 11:46

Välkommen

Älskar du ditt jobb och drivs av en inre motivation? Du tycker kanske att undervisning är det roligaste som finns och vill lära dig mer, utvecklas som lärare och gå mot nya utmaningar? Då tror vi att du i boken kommer att hitta både praktiska angreppssätt och kunskaper under läsningen.

Kanske du vill stärka din pedagogiska meritering som ett steg i din karriärutveckling eller för att komma i fråga för nya arbetsuppgifter? Om det är så, är du välkommen ombord och vi tror att resan kommer att visa sig vara lönsam.

Eller också har du kanske kört fast och känner dig sliten och vidbränd?

Då hoppas vi kunna dela med oss av vår entusiasm och att våra kursexempel kan ge dig den inspiration och den nytändning som du behöver.

Sen kan du ju ha delvis helt andra mål, som att lära dig mer om ingenjörer och ingenjörsutbildning – då passar denna bok dig perfekt.

Målet med boken är att via exempel, erfarenheter och en teoretisk bas ge stöd för diskussioner och reflektion runt ingenjörsrollen och kursutformning. Vi vill för varje kurs, och i slutänden hela utbildningen, se en nöjd och fortsatt motiverad student. En student som rekommenderar kursen, tycker att aktiviteterna var givande, teorin relevant, att de praktiska momenten tillförde väsentliga färdigheter, att mötet med läraren var inspirerande och som känner sig som en bättre ingenjör efter kursen. Vi vill etablera en svensk referens och diskussion utifrån svenska traditioner, begrepp och förhållanden.

Vi strävar mot en väsentlig förbättring av ingenjörsutbildningarna. Och, det är du och vi som ska göra det utifrån våra individuella förutsättningar och vår ambition. Någon plötslig revolution av ingenjörsutbildningarna tror vi inte på i en handvändning. Vi är en del av en global utbildningsvärld och trögheten i systemet är stor. Taktiken är att organiskt utveckla det som fungerar bra och byta ut det som inte gör det.

Ambitionen är att ge dig kunskaper om kursutformning i ett lärarperspektiv, med den blivande ingenjörens lärande i fokus. Boken innehåller många olika läraktiviteter och metoder som en lärare kan tänkas använda eller utforma. Vi tar exempel utifrån vår erfarenhet, och det finns många referenser till relevant litteratur för den som vill lära sig mer. Det är i de praktiska detaljerna utbildningen tar form, och därför ligger vårt fokus där.

14

978-91-44-08927-0_book.indd 14

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2013-04-08 11:46

Välkommen

Samhälle, näringsliv Institution, utbildning Läraren:

Studenten/ Ingenjören

Kurs: Kursmål Reflekterande val av aktiviteter Genomförande

Bokens fokus är att stötta studentens lärande genom att diskutera och utveckla det didaktiska arbete en lärare utför inom den skuggade ytan av en kurs i figuren ovan. En stor mängd faktorer påverkar arbetet, kursmål, kunskaper om didaktik och pedagogik, kursens placering på utbildningen med mera. Vissa faktorer kan läraren påverka direkt, som val aktiviteter, men andra kan ta lite längre tid att förändra, som att tillsammans med andra arbeta om kursmål och hela ­utbildningen.

Boken är strukturerad i tre delar för att du snabbt ska komma i gång med att fundera över hur du arbetar och vad du kan och vill förändra. Den första delen ger dig en överblick, den andra och viktigaste, ger exempel på hur ingenjörskurser kan utformas och den tredje fördjupar i essäform diskussionen runt ett antal utvalda faktorer som påverkar en ingenjörsutbildning.

Första delen, som vi medvetet har hållit mycket kort, inleds med en introduktion till innebörden i ingenjörsbegreppet. De flesta av oss har en bild om vad en ingenjör är och vilka egenskaper och kunskaper som en ingenjör bör ha. Under ytan har vi ändå sett att ingenjörsrollen uppfattas på olika sätt, och det kan därför vara på sin plats att tidigt i boken granska begreppet lite närmare och att introducera de faktorer som man måste ta hänsyn till när man konstruerar en bra ingenjörskurs. Ingenjörsutbildningarnas övergripande målsättning är att utbilda studenter till kompetenta, kreativa och kritiskt tänkande ingenjörer. Detta blir mycket svårt utan en tydlig bild av vad ingenjörsyrket innebär, och därför börjar vi där. Sedan diskuterar vi kortfattat innebörden i didaktikbegreppet och de didaktiska grundfrågorna – varför, vad och hur. Vi visar samtidigt på vad de didaktiska frågorna står för i förhållande till pedagogik och metodik. © f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08927-0_book.indd 15

15

2013-04-08 11:46

I andra delen beskriver vi hur man kan resonera när man som lärare står i begrepp att utforma och genomföra en kurs. Vilka ramfaktorer runt kursen finns, och vilka är viktigast att ta hänsyn till? Hur påverkar kursens syfte och lärmål utformningen av kursen? Vilka arbetsformer är lämpliga, hur ska examinationen gå till? Vilka aktiviteter kan ingå i kursen och hur ges kursen identitet och sammanhang?

Alla kursexempel som valts ut är sådana som en ingenjörslärare kan tänkas undervisa i eller utveckla. De är till viss del fiktiva, men presenteras med tillräcklig realism för att fungera som generiska exempel. Vi har valt kurserna utifrån vår erfarenhet av ingenjörsutbildning och presenterar för varje kurs ett motiverat förslag till kursupplägg eller möjliga läraktiviteter.

Det finns tillräckligt många olika kurser beskrivna för att du ska kunna hitta en eller flera som liknar de kurser du vanligen undervisar på. Tanken är också att man ska kunna använda materialet på en kurs för ingenjörslärare där alternativa kursupplägg kan utforskas.

Den tredje och sista delen kan läsas helt fristående från de övriga och innehåller essäer där vi fördjupar diskussionen runt områden som har stor betydelse för kursdesign, uppbyggnaden av en ingenjörsutbildning och för lärarrollen. En essä diskuterar till exempel vad kunskap är, en annan handlar om läraren och en tredje vad en ingenjör egentligen är och uppfattas som. Vi gör inte anspråk på att vara fullständiga i essäerna, utan det är personliga reflektioner. Det är viktigt att förankra sitt arbete vetenskapligt, så därför ger vi många pekare till referenslitteraturen för den som vill läsa vidare.

Vi föreslår att du börjar med att läsa bokens första del rakt igenom – sedan kan du hoppa mellan de avsnitt som du upplever som mest givande.

Boken ger allra mest om du använder den som bakgrundsmaterial i diskussioner med dina kollegor.

Välkommen till vår ingenjörsdidaktiska upptäcktsresa.

Agneta, Håkan och Ulf

978-91-44-08927-0_book.indd 16

2013-04-08 11:46

K apitel 3

Ingenjörsdidaktik

Målet är hela tiden i fokus: att studenten ska bli ingenjör.

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att studenten ska lära sig att bli en ingenjör måste vi ge ingenjörsläraren bästa möjliga stöd för att designa och genomföra kurser på ett inspirerande, professionellt och reflekterande sätt. På väg mot detta mål för vi samman de didaktiska varför, vad och hur, med vetskapen om att studenterna ska bli ingenjörer. Deras kan, gör och är, bildar grunden i kursplanerna. Man kan börja ana att detta kan bli riktigt användbart.

Sammantaget har vi nu en modell enligt följande figur: ÄR

VARFÖR (syfte)

EXAMINATION GÖR LÄRARE

VAD (lärmål)

HUR (aktiviteter)

KAN

STUDENT

Figur 3.1 Övergripande modell för kursutformning. Det som inte visas är ett antal olika ramfak-

torer, som till exempel tillgång till lokaler och kultur på en viss institution.

Varför, vad och hur-frågorna hänger intimt samman och bildar i en väl utformad kurs en sammanhållen helhet som stöds av kursens examinationsmetoder. Vilken av frågorna vi först tar itu med har avgörande betydelse för hur kursen i slutänden förverkligas. Om vi som lärare får oss en

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08927-0_book.indd 27

27

2013-04-08 11:46

DEL 1

kurs tilldelad finns kursplanen, utbildningsplanen och de nationella målen att tillgå som styrdokument. Förhoppningsvis hänger dokumenten ihop så att man uppfyller de nationella målen med stöd av utbildningsplanen och att ett eller flera av utbildningsplanens mål stöds av kursplanen. Som sista länk i kedjan är det vår uppgift som kursansvariga lärare att se till att studenterna ges en rimlig chans att nå målen med hjälp av kursens utformning, aktiviteter på kursen och examinationsmetoder.

Hur ska vi börja? En bra start är att försöka förstå kursens sammanhang, den kontext från vilken kursen får sin mening. Vi börjar alltså med varför-frågorna. Syftar kursen exempelvis till att ge kunskap och färdigheter som kommer att vara direkt applicerbara i en kommande yrkesroll eller är syftet att förmedla kunskaper och färdigheter som behövs i kommande kurser? I vilken mån syftar kursen till att utveckla studentens värderingsförmåga och förhållningssätt?

När vi tycker oss förstå varför kursen ska ges, varför studenterna ska kunna det som täcks av kursen och vilka studenterna är, kan vi arbeta fokuserat med ett lärmål i taget. Vi tänker oss att lärmålen specificerar vad studenterna ska lära sig i form av kan, gör och är, på en övergripande nivå.

Vår uppgift blir då att mejsla ut detaljerna, hur-frågorna, för hur det ska går till.

Ofta är det kan som dominerar kursplanen, och ett typiskt kan-lärmål kan se ut så här: Efter genomgången kurs skall den studerande kunna redogöra för hur filter, förstärkare och oscillatorer konstrueras.

Att direkt ge sig på lärmålens kan och se dem som svar till den didaktiska vad-frågan är frestande. Med dem besvarade är det nämligen ofta lätt att välja en arbetsmetod, men ibland på felaktiga grunder. Snabbaste vägen är ofta att låta en lärobok bilda grunden för kursen, välja föreläsning som läraktivitet och basera betygen på en skriftlig examination. Inte sällan tappar man med det konceptet bort kursens övergripande syfte och dess roll i utbildningen. Vårt förslag är, som tidigare poängterats, att starta med varför-frågor och att medvetet lämna vad-frågorna till sist. Innan några ärade läsare protesterar vilt mot att vad-frågan hamnar som ett sladdbarn i slutet av processen, vill vi lägga till att processen är iterativ och att även det allra 28

978-91-44-08927-0_book.indd 28

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2013-04-08 11:46

3 Ingenjörsdidaktik

första varför-frågan förutsätter en viss förförståelse för vad kursen i stora drag ska handla om. Vårt sätt att arbeta ska ses som ett reflekterat arbetssätt där vi lyfter fram varför-frågan.

Lärmål som matchar gör beskriver vad studenten ska kunna göra efter avslutad kurs. Med ett lärmål av typen: Efter genomgången kurs skall den studerande kunna använda kunskaper som vunnits i kursen för att specificera, konstruera och realisera elektroniska konstruktioner samt kunna presentera genomförda konstruktionsprojekt och argumentera för valda lösningar

ligger det nära till hands att lägga in en laboration som också innehåller en diskussion kring studentens lösning. Även här bör man lyfta blicken och fundera över varför-frågor innan man ruschar i väg längs första tankebanan.

Klart formulerade är-lärmål som matchar ingenjörens är, hur ingenjören skall vara, saknas tyvärr ofta i kursplanen. Ett är-lärmål med en relativt hög grad av tydlighet kan se ut så här: Efter genomgången kurs skall den studerande kunna genomföra ett kompetensutvecklings- och konstruktionsprojekt i grupp under iakttagande av ett kreativt och kritiskt förhållningssätt.

Positionerna vad gäller studenternas personliga och professionella utveckling flyttas fram via några specificerade förhållningssätt. Lärmålet innehåller ingen direkt formulering runt värderingsförmåga, men i alla projekt måste motiverade val göras, vilket innebär olika typer av bedömningar: målet finns där, om än indirekt.

Att utveckla en kurs och även att ta över en kurs som getts många gånger tidigare är ett stort ansvar och en komplex process. Det handlar om att å ena sidan uppfylla vart och ett av kursens lärmål och å andra sidan att skapa en kurs där lärmålen och examinationen samverkar på ett konstruktivt och stimulerande sätt.

Det är ofta bra om första hur-frågan handlar om hur examinationen ska gå till. Finns det examinationsmetoder som på ett någorlunda objektivt sätt mäter hur väl studenten uppfyller målen och som på ett bra sätt stödjer

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-08927-0_book.indd 29

29

2013-04-08 11:46

Didaktik för ingenjörslärare Konsten och glädjen med att utbilda ingenjörer Att ingenjören och ingenjörskompetensen är viktig för Sveriges utveckling framhålls ofta av samhällstänkare, företrädare för näringsliv och politiska partier. Men, vad karakteriserar en bra ingenjör? Vad behöver ingenjören kunna och vilka kompetenser är viktiga i ingenjörsyrket? I denna bok ger författarna utifrån ett didaktiskt perspektiv sin syn på ingenjörsutbildningen.

I boken synliggörs de kunskaper och kompetenser som läraren har och behöver för att kunna ge en bra ingenjörskurs. Pedagogisk meritering blir allt viktigare för lärare på universitet och högskolor.

Boken utgör en bra grund för den som vill utveckla sig som lärare.

Speciellt användbar är boken förstås för ingenjörslärare på universitet och högskolor men den kan med behållning även läsas av alla som är engagerade i olika typer av yrkesutbildningar.

Art.nr 37278

| Didaktik för ingenjörslärare

Boken innehåller tre delar där den första ger en överblick av ingenjörs­ yrket, ingenjörskonsten och innebörden av begreppen pedagogik och ingenjörsdidaktik. I den andra delen exemplifieras det didak­ tiska angreppssättet genom att utformning och genomförande av ett antal exempelkurser diskuteras. I den tredje delen fördjupas i essäform diskussionen runt ett antal begrepp och nyckelfaktorer för att utveckla den goda ingenjörsutbildningen. Här finns det fördjupningar kring innebörden av begreppen kunskap, pedagogik, lärande, examination, återkoppling och mycket mera. Och, som avslutning ett kapitel om framtidens ingenjörsutbildning.

Agneta Bränberg Håkan Gulliksson Ulf Holmgren

Agneta Bränberg är universitetslektor vid Umeå universitet, studie­­rektor med pedagogiskt ansvar och programansvarig för det nätbaserade högskole­ingenjörsprogrammet i Datateknik/elektroteknik.

Håkan Gulliksson är civilingenjör i Teknisk fysik och programansvarig för civilingenjörsprogrammet Interaktion och design.

Ulf Holmgren är civilingenjör i Teknisk fysik, universitetslektor vid Umeå universitet och programansvarig för högskoleingenjörsprogrammet i Elektronik och datorteknik.

Didaktik för ingenjörslärare Konsten och glädjen med att utbilda ingenjörer

Agneta Bränberg Håkan Gulliksson Ulf Holmgren

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08927-0_01_cover 4 .indd 1

2013-04-04 14.02