9789147110650 by Smakprov Media AB

Fotosyntes och förbränning

Vad betyder orden?

Vid fotosyntesen tillverkar de gröna växterna druvsocker och syre. Vid tillverkningen använder växterna koldioxid och vatten. Energin som binds i druvsockermolekylen kommer från solen.

Biologi – läran om det levande Levande – Allt som föds eller gror, växer, andas, kan föröka sig och som slutligen dör.

BOKEN OM BIOLOGI

Boken om Biologi syre druvsocker

Hej! koldioxid vatten

I alla celler, vare sig det handlar om växter eller djur, sker förbränning. Det är druvsocker som är bränslet. Det som bildas vid förbränningen är koldioxid och vatten. Precis de ämnen som växten behöver till fotosyntesen alltså! Där de tillverkar de ämnen vi människor behöver ... Psst! Även i växternas celler förbränns druvsocker. Det kallas för cellandning.

Är du nyfiken på vad biologi egentligen är och hur allting hänger ihop och samspelar? I den här boken hittar du både fakta och förklaringar till mycket som händer i naturen och samhället. Du får också testa, pröva och göra egna experiment. Och du får fundera på hur man kan tänka om allt som påverkar oss här på jorden.

Boken om

Cell – Allt levande är uppbyggt av små, små celler. Organ – Många celler tillsammans kan bilda ett organ, till exempel ett hjärta eller en muskel. Art – Djur eller växter som tillhör samma art liknar varandra och kan få ungar som kan få ungar. Biologisk mångfald – Med det menas att det finns många olika arter av växter och djur inom ett visst område.

BIOLOGI

Hållbar utveckling – När man talar om hållbar utveckling menar man att allt det vi gör nu är bra även för allt liv som kommer efter oss, i framtiden. Ekosystem – Allt som finns och lever inom ett visst område.

Från det minsta till det största

Hoppas att du blir ännu mer nyfiken när du läst klart!

atom – molekyl – cell – organ – organism – ekosystem – planet – solsystem – galax – universum

Boken är skriven helt i linje med Lgr 11 och tränar alla förmågor.

En liten serie om fotosyntesen Bygg ett eksosystem i miniatyr: Du behöver: en stor glasflaska, jord, några växter och lite lecakulor Hans Persson Lärarfortbildare och NO-inspiratör

Vid fotosyntesen använder växterna små, energifattiga vattenmolekyler och koldioxidmolekyler som byggstenar.

Klorofyllmolekylen mekar ihop de små molekylerna.

Så här liten är världens minsta fisk. Den har det latinska namnet Schundleria brevipinguis.

Boken om Biologi_Omslag.indd 1

Resultatet blir stora, energirika druvsockermolekyler och lite syremolekyler. Energin till molekylbygget kommer från solen.

Har du ingen stor glasflaska funkar det också bra att plantera i en petflaska. Klipp av den på mitten (alltså petflaskan). Lägg lite lecakulor i botten och ett lager jord ovanpå lecakulorna. Man behöver inte vattna. Plantera växterna och tejpa ihop flaskan igen.

Best.nr 47-11065-0 Tryck.nr 47-11065-0

Hans Persson

Låt flaskan stå, men inte för ljust. Det finns exempel på flaskor som funkat i många år! I Boken om Biologi får du veta mer om hur det funkar där inne i flaskan. Och i alla andra eksosystem med förresten. Visst påminner vårt slutna system i flaskan om det som händer på vår planet jorden? Ett gigantiskt ekosystem – fast här i miniatyr.

2014-06-02 22.55

Tankar om biologi

Omslaget fram Vad betyder orden? Livets släktträd Gör det osynliga synligt

1. Tankar om biologi Varför heter läran om livet biologi? Hur vet vi det vi vet idag? Naturen berättar livets historia Levande och inte levande Biologisk mångfald – till varje pris? Hur myllret av liv kan sorteras Gör som forskarna – testa!

2. Växter Var finns det växter? Växt-historia Växter i konsten Så här funkar blomväxtens delar Hur vattnet ”pumpas” in i stammen Kul att känna igen träd Träd Hur man sorterar växter Kul att känna igen blomväxter Myter och sagor om växter Hur växterna får barn Växtens livscykel Frukter och frön från hela världen Växter som inte har blommor Fotosyntesen Växterna i vår vardag Levande och döda växter Kul att veta om växter

3. Djur Var finns det djur? Hur ser djur ut? Tankar om djur – förr och nu Djurens släktträd Skillnaden mellan växter och djur Hur djuren ser ut inuti Djurens fortplantning Myter och sagor om djur Däggdjur finns överallt Varför försvann många djur? Kattdjur – riktiga nattdjur Fåglar Kul att känna igen fåglar Supersinnen Fiskar Hur sorterar man djuren? Intervju med en spindel Koll på spindlar

KAP_1_boken om biologi.indd 2

4 6 8 10 12 13 14 16

18 18 20 22 24 26 27 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50

52 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 77 78 80 82 84 86

2014-06-02 10.43

Kul att känna igen insekter Kul att veta om djur

4. Varken växter eller djur Bakterier är också levande Så här funkar virus Urdjur – en enda cell Gigantiska och pyttesmå alger Ingår svampen i ett nätverk? Hur man gör ett experiment … där man kan lita på resultatet Med bättre förstoringar tog forskningen fart Lavar kan leva där inget annat liv finns

5. Människan och människokroppen Varifrån kommer människan? Två celler blir en och delar sig sen Hur ser kroppen ut utanpå? Hur ser kroppen ut inuti? Hur tänkte man om kroppen förr? Vart allt tar vägen som vi äter Varför måste vi andas? Blodomloppet – kroppens transportsystem Skelett, leder och muskler Hjärnan är central för nervsystemet Koll på våra sinnen Ögats delar Örats delar Våra vanligaste sjukdomar Hälsa Fakta och folktro om sjukdomar Sex och samlevnad – massor av frågor Hur ser könsorganen ut och hur funkar de? Mer om kroppen och knoppen

6. Hållbar utveckling Vad menas med ekologi … och vad är ett ekosystem? Näringskedjor och näringsvävar Människan påverkar sampelet i naturen Hållbar energi Det får inte hända igen! Odling förr och nu Hållbart skogsbruk Hållbar utveckling – mer än bara biologi Tankar kring en flaska Förklaringar till experimenten Ordförklaringar Register

88 90

92 92 94 95 96 100 102 104 106

108 108 110 112 114 116 118 120 122 126 128 130 131 132 134 136 138 140 142 146

148 148 150 152 154 156 158 160 162 164 166 168 170

Omslaget bak Växtens delar Fotosyntes och förbränning Bygg en människokropp

KAP_1_boken om biologi.indd 3

2014-06-02 10.43

Tankar om biologi

Hur vet vi det vi vet idag? Först handlade det om liv eller död

– Hmm... Går den att äta? Går den att fläta?

Familjen i stenåldersgrottan kunde ju inte gå till affären och handla mat som du och jag. Istället var kunskapen om växter och djur en fråga om liv eller död. Vilka växter kunde man äta? Vilka växter kunde användas som medicin, för att göra kläder, redskap eller vapen? För några år sedan hittade bergsvandrare i Österrike en mer än 5 000 år gammal stenåldersman som hade legat infrusen i en glaciär. Tack vare isen var han välbevarad. När man undersökte mannens kläder, verktyg och vapen visade det sig att han använt delar från nio olika djur och från ett tjugotal olika växter. Mannen fick namnet Ötzi.

Grekerna samlade och funderade

Över 2 000 år gammal, noggrant avbildad växt. På papyrus.

MER ÄN 2 000 ÅR SEDAN

I Grekland fanns för mer än 2 000 år sedan lärda män som försökte förstå sig på och förklara hur man skulle kunna sortera alla växter och djur. De lärda männen brukar kallas för naturfilosofer, eftersom de funderade och filosoferade för att förstå hur saker och ting fungerade. Genom att samla, noggrant undersöka och avbilda växter och djur försökte de öka kunskapen om livet på jorden. Tänk på att de inte hade vare sig förstoringsglas eller dagens moderna apparater när de undersökte sina fynd!

På 1500-talet gjordes många nya upptäckter

1 000 år senare kunde bilderna av växter se ut så här. Nu på papper.

MER ÄN 5 000 ÅR SEDAN

1500-TALET

På 1500-talet ökade kontakten mellan människor från olika delar av världen. Att köpa något från till exempel Kina blev populärt i Europa. På så sätt fick vi kunskaper om växter och djur från Kina. Många växter blev viktiga handelsvaror. För att hålla ordning på de nya upptäckterna försökte många rita av dem och beskriva dem så noga som möjligt. Italienaren Matteo Silvatico skapade till och med en trädgård där man studerade olika typer av främmande växter. En sådan trädgård kallas än idag för en botanisk trädgård. Då trodde man att både växter och djur kunde ha magiska krafter. Sådana idéer tror inte dagens vetenskapsmän på.

KAP_1_boken om biologi.indd 8

2014-06-02 10.44

Tankar om biologi

Svensken Carl von Linné löser ett stort problem

1700-TALET

Åren gick och forskare i hela världen samlade, sorterade och namngav växter i en rasande fart. Allt borde varit frid och fröjd om det inte varit så att vetenskapsmännen använde olika system och regler i sitt arbete. När de gjorde på olika sätt var det svårt att förstå vilka växter eller vilka djur som de olika forskarna försökte beskriva. Det blev en enda röra. Den som till slut fick alla vetenskapsmän att enas var den svenske vetenskapsmannen Carl von Linné. På 1700-talet utvecklade han ett genialt system för att namnge växter och djur som används än idag. Nu kunde nyheter om nya fynd spridas utan att det uppstod missförstånd.

Tack vare Mary Anning vet vi mycket om dinosaurier

Linné framför systemet.

1800-TALET

Mary Anning hjälpte redan som barn sin pappa att samla förstenade djur på stränderna i England. Döda och förstenade djur kallas med ett annat namn för fossil. Under hela sitt liv samlade hon på sig helt unika kunskaper om de fossil hon hittade. Trots att hon inte var utbildad forskare har vi henne att tacka för mycket av det vi vet om livet på jorden. Ett av hennes mest berömda fynd var ett helt skelett av något som man först trodde var en krokodil. När man tittade närmare såg man att det mer liknade en korsning mellan en fisk och en ödla, ett djur som varit dött i miljoner år – en dinosaurie! Tack vare bland annat Mary Anning fick vi alltså de första kunskaperna om dinosaurierna.

Ramsan ”She sells seashells” som är så svår att säga fort, handlar om Mary.

Nu har forskare hjälp av tekniken 2000-TALET

Med avancerad teknik kan dagens forskare i detalj studera de allra minsta byggstenar som allt består av – atomer och molekyler. Nu kan vi få ännu bättre svar på hur livet på jorden uppstod och hur olika arter är släkt med varandra. Det finns också forskare som sysslar med bioteknik. Man kanske skulle kunna tro att biotekniker lagar biografer. Men det gör de inte. Nej, en biotekniker binder med modern teknik samman biologi och kemi. Genom att ta reda på hur levande celler fungerar och varför de har olika egenskaper, kan man ta fram bättre livsmedel, läkemedel och jordbruksprodukter.

Om 100 år, vad tror du att man forskar om då?

KAP_1_boken om biologi.indd 9

2014-06-02 10.44

I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG:

) varför växter ser ut som de gör " om växternas livscykel { hur fotosyntesen går till # hur växter kan sorteras ( vilken nytta vi kan ha av växter i vår vardag / om växter i myter, sagor och konst

Växter Var finns det växter?

Växter finns nästan överallt. I den fuktiga och varma regnskogen vimlar det av olika växter. Men det finns också växter som klarar att leva i bitande kyla och vind bland Himalayas höga berg. Olika växter har helt enkelt anpassat sig till att leva på olika platser. Visst är vår jord fantastisk med så många olika typer av natur? De växter som finns på ängen eller i en sjö, ser inte ut som de man hittar på fjället eller i skogen. Och du hittar inga kaktusar i Himalaya. Kaktusar är helt anpassade att leva där det är väldigt varmt och ont om vatten.

Här i vattnet nära stranden växer både näckros och sjögull. Algerna som trivs under vattenytan ser ju ut som växter. Men de dyker upp senare i kapitel 4, ”Varken växter eller djur”.

I öknen kan det skjuta upp vackra blommor. Men bara om det regnar. Fröna ligger och väntar år efter år tills regnet kommer. Kaktusar kommer från öknar och andra torra platser i Nord- och Sydamerika. Nuförtiden går det att hitta kaktusar över hela världen. Kanske för att de är så bra på att lagra vatten? Eller för att deras taggiga och håriga stammar är svåra att äta? När det inte kommer något regn slutar de helt enkelt att växa.

Mangroveträden har ”styltrötter” som klarar översvämningar. Bra idé om havsnivån stiger! Eller sjunker.

KAP_2_boken om biologi.indd 18

2014-06-03 13.43

Växter

I regnskogen kan man hitta vackra orkidéer högt uppe i träden. När träden tappar sina löv hamnar några i en trädklyka. Efter några år har löven blivit jord som olika växter kan överleva i. I Amazonas regnskogar finns en helt fantastisk artrikedom. Många arter är inte ens undersökta och namngivna ännu. Kanske finns här arter som innehåller oupptäckta ämnen som kan bota sjukdomar? Men det gäller att hitta dem fort, eftersom regnskogen är hotad. Det huggs ner fem och en halv fotbollsplaner regnskog i minuten. Dygnet runt.

För att överleva den bitande kylan och piskande vinden här uppe i fjällen har flera av blommorna tagit på sig fleecetröja, kan man säga. Eller rättare sagt: de är utrustade med håriga blad som skydd. För att inte blåsa bort sitter många växter fast ordentligt genom att de bildar tuvor och har ett kraftigt rotsystem. Det gäller att växa fort också, sommaren är kort här uppe!

Visst verkar det coolt att få svinga sig i en lian i djungeln. Men här gäller det ATT SE UPP. Lianerna är nämligen klätterväxter och använder stora träds stammar för att klättra på. När de når toppen och ljuset, växer blad och smågrenar ut till en stor trädkrona. Från trädkronan skjuter växten ut rötter som hänger och dinglar fritt i luften. Det är de rötterna som man så smidigt kan hiva sig fram med. Men lianerna sitter fast väldigt dåligt, och kan vara flera 100 meter långa. Ser man inte upp kan man få ett helt träd i huvudet!

I våra svenska skogar finns både barrträd och lövträd. Mer än halva Sveriges yta täcks av skog. Barrträden klarar sig även där det är kallt och där jorden inte innehåller så mycket näring. Sveriges högsta träd är två granar som bägge ståtar med rekordhöjden 43 meter. De växer vid Uddeholm i Värmland.

På ängen vajar olika gräs i vinden och här växer också många vackra blommor. Kanske du känner igen en del av dem från där du bor? Blåklocka, prästkrage, vallmo … Det surrar och brummar av insekter som flyger från den ena blomman till den andra för att suga söt nektar. Det här är godis som blomman gärna bjuder på eftersom matgästerna hjälper till att föröka de olika växterna.

KAP_2_boken om biologi.indd 19

2014-06-03 13.43

Växter

Fotosyntesen Du har säkert hört det konstiga ordet fotosyntes någon gång. Nu ska vi förklara vad det är. Precis som allt annat levande behöver växterna näring. Växterna tillverkar faktiskt sin egen mat i bladen! För att tillverkningen ska funka behövs solljus, vatten och luft. Men först måste man ha koll på vad klorofyll är.

Klorofyll – det gröna ämnet i bladen

energifattiga molekyler

energirik molekyl

1. Här har jag några små molekyler som du kanske känner igen: vatten och koldioxid. Koldioxiden finns överallt i luften. Precis som det finns en hel del vatten här på vår planet.

KAP_2_boken om biologi.indd 44

De gröna växternas vackra färg kommer från ett fantastiskt ämne, klorofyll. Detta ämne kan med hjälp av energin hos solljuset binda ihop energifattiga molekyler till stora energirika molekyler. Så här funkar det! Vid fotosyntesen fångar växten energifattiga vattenmolekyler och koldioxiden från luften. Av dem bygger klorofyllet ihop stora, energirika molekyler – druvsocker. Allt med hjälp av solenergi. Lysande! Vid tillverkningen blir det lite syremoleykyler över som bladen släpper ut i luften. Och det syret behöver vi djur! Det här kallas för fotosyntes, eller ”att sätta ihop något med hjälp av ljus”. Druvsockret blir den näring och det byggmaterial som växterna behöver för att växa. Så om någon undrar varifrån växternas viktökning kommer, så är det från luften och vattnet. Visst är väl det ett makalöst molekylbygge!

2. Klorofyllet hjälper till att bygga ihop dem till mycket större … hoppsan, hejsan och tjosan … molekyler!

3. Titta det blev en stor och smaskig energirik molekyl: en druvsockermolekyl!

4. Och så blev det lite syremolekyler över. De fick vi på köpet. Växternas avgas. Och alla djur som andas blev gladare på kuppen.

– Leta efter den här bilden på omslagets flik. Den gör att till och med jag fattar det här.

2014-06-03 13.46

Växter

Varför fäller träden sina löv? Visst har du sett hur trädens löv ändrar färg på hösten? Först blir de gula, sedan röda och till sist bruna innan de faller av. Och visst verkar det slösigt av trädet att först tillverka en massa löv på våren och sedan varje höst låta dem dingla ner till marken när kylan kommer? Men det är inte det minsta slöseri. Istället är det ett sätt för växten att spara på energi. Om de tunna och platta bladen var kvar på vintern skulle den låga temperaturen göra att de frös sönder. Och i bladen finns det värdefulla klorofyllet och druvsockret. De får växten inte förlora när bladen faller av! De flyttas smart nog in till andra delar av växten. När de energirika molekylerna flyttas från bladen ser vi att bladen ändrar färg. Från grönt, till rött och gult och sist brunt innan de faller av.

Psst! Bladen på lövträden kallas löv.

– Det gäller att spara eenergi ener nerggii under un ndder der vvintern. in n

KAP_2_boken om biologi.indd 45

2014-06-03 13.46

Djur

Hur djuren ser ut inuti Både myran och råttan är djur. Myran är en insekt och råttan är ett däggdjur. Myran är ett ryggradslöst djur medan råttan har ryggrad. Vi kan lära oss en hel del om hur de fungerar genom att titta på hur djuren ser ut inuti.

Myran

punktögon

enkelt hjärta HUVUD

MELLANKROPP

BAKKROPP magsäck

antenner

fasettögon

Antennerna är viktiga för kommunikationen.

matstrupe käkar

fasettögon = många små ögon som tillsammans ger en bild

Myror har ingen hörsel.

Käkarna känner smak. Myran äter larver och insekter. Först biter den sitt byte. Sedan sprutar den in myrsyra som bedövar bytet för att i lugn och ro kunna släpa hem det till stacken.

– Ibland är det bra att vara liten. Det går åt lite vatten för att hålla oss vid liv.

Andas med små rör (trakéer) som leder in syret i kroppen.

6 ben

punktögon = signalerar att det är ljusare eller mörkare

– Varför är vi så många?

trakéer

– Vi har funnits länge och klarar oss bra i kampen om mat. Fortplantningen går fort. På bara 14 dagar blir ett ägg en ny myra. En del av oss kan flyga.

Det finns ett större blodkärl. Därifrån rinner blodet ganska fritt ut till de olika delarna.

Myran har inte en ryggrad och skelett som råttan. Det är istället skalet som är myrans skelett. Det kallas för ett yttre skelett. När myran växer måste det bytas ut.

Genom hålet i bakänden kan myran sända ut olika dofter. Dels är det som en doft-GPS så myran hittar hem, och dels kan myran lämna andra meddelanden. Den pratar med gaser alltså. Doft 1: Farligt! Doft 2: Här finns det käk!

Insekterna är många… men små Myrorna i stacken lever i ett samhälle med olika arbetsuppgifter. I en riktigt stor myrstack kan det finnas upp till en miljon myror. Drottningen lever i de små grottorna som finns nere i marken, djupt under stacken. Hennes enda jobb är att lägga ägg. Hon är nästan dubbelt så stor som en arbetarmyra.

KAP_3_boken om biologi.indd 62

2014-06-03 13.50

Djur

Fundera över likheter och skillnader mellan myran och råttan:

Råttan

Vad är lika? Vad är olika? Hur rör de sig? Hur blir de större? Hur äter de? Hur blir de fler? Hur lever de? Hur andas de?

HUVUD hjärna och välutvecklat nervsystem

ögon öron

matstrupe

Kolla på gnagarens tänder! Den äter det mesta. Råttor har bra hörsel. Den är viktig för kommunikationen.

KROPP Råttan har ganska dålig syn och kan inte se några färger.

hjärta blodådror som grenar ut sig i hela kroppen

Maxlängd för råttan är 50 cm.

andas med lungor Råttor sover tillsammans.

lever skelett inuti

Råttor lever i gångar som de själva gräver. Gångarna mynnar ut i små kammare eller rum där de har sina bon med matförråd.

magsäck tarmar

En råtthona kan som mest få en kull med 7–8 ungar var tredje vecka. Men bara om det finns mycket mat och gott om vatten. Det kan som mest bli över 100 ungar per hona och år.

Myten om råttan

4 ben

EXPERIMENT 5 Följ en myra

– Men råttan ser ju nästan ut som en människa inuti. Hur kan det komma sig?

Svar: De är däggdjur som vi.

Ibland kan någon säga: ”i en stad finns det lika många råttor som människor.” Men det är bara en myt, alltså inte sant, trots att råttor trivs i städer där det finns både vatten och mat. Råttor är de däggdjur som efter oss människor lyckats anpassa sig till flest miljöer på jorden. De finns nästan överallt.

Gå ut och leta upp en myrstack. Stanna några meter ifrån stacken. Välj ut en myra och håll sedan ordning på just din myra i myllret. Följ myrans väg. Vart går den? Vad gör den? Hur gjorde du för att hålla reda på vilken myra som var just din? Jämför din myras äventyr med någon klasskompis myra.

KAP_3_boken om biologi.indd 63

2014-06-03 13.50

Djur

Fiskar Fisk-fakta:

s s s s s s s s s

Lever i vatten 30 000 olika arter, varav 5 000 lever i sötvatten 150 arter finns i Sverige Skelettet är av ben eller brosk Växelvarma Fortplantning: ägg (rom) + mjölke S yngel Luktar sig fram för att hitta hem Ser på nära håll God hörsel

– En annan fick ju upp gammelgäddan! ryggfena

simblåsa

magsäck njure

ryggrad

Fisken är täckt av slem som skyddar den.

stjärtfena

gällock öga näsöppning

Fenor – används när fisken rör sig i vattnet och för att signalera med. gälar

Mun med tänder – abborren har starka och spetsiga tänder. Ögon – specialgjorda för att kunna se i vatten.

analfena tarm

hjärta lever

blindtarm bukfenor

Gälar – precis som allt annat levande behöver fisken syre. Gälarna är alldeles röda eftersom det är här blodet tar upp syre ur vattnet. Lägg märke till att fisken inte har lungor. Den kan andas under vatten. Näsöppning – känner lukten av sådant som är löst i vattnet.

äggstockar eller mjölkesäckar

Fjäll – fiskens fjäll ligger över varandra som tegelpannor på ett tak. Fisken har samma fjäll hela livet. De växer när fisken blir större och därför blir det årsringar på dem. Man kan ta reda på fiskens ålder genom att räkna årsringar på ett fjäll, på samma sätt som när man räknar årsringar på en stubbe från ett träd.

Simblåsa – är som en lufttank som gör att fisken kan sväva på olika djup i vattnet. När fisken pumpar gas ur simblåsan sjunker den.

KAP_3_boken om biologi.indd 80

2014-06-03 13.51

Djur

Fiskens fortplantning kallas för ”lek” När man säger att ”gäddan leker” menar man inte att den hoppar hopprep eller leker kull i vassen. Istället håller fisken på med sin fortplantning. Samtidigt som honan släpper ut massor av ägg sprutar hanen ut sin mjölke med spermier. Vattnet blir alldeles grumligt. Och en del av äggen befruktas.

Fiskar kan hosta. Om de känner av ett gift i vattnet kan de snabbt röra på gälarna. Det är fiskens sätt att ”hosta”.

Varför är abborren randig? Det handlar om kamouflage. Gäddan ska tro att det bara är vasstrån den ser.

Många yngel, men liten chans att överleva Vissa fiskar lägger väldigt många ägg. Varje torskhona lägger till exempel flera miljoner ägg per år. De ägg som befruktats blir yngel. Hos de allra flesta fiskarter får ynglen helt enkelt klara sig själva när de är nyfödda. Som du säkert förstår så är de ett lätt byte för rovdjuren som finns i vattnet. Chansen att överleva är liten. Det finns fiskar som ruvar äggen i munnen. Det är lite som om de har en yngelförskola i sitt gap den första tiden i ynglens liv. Både som skydd och för att se till att bebisarna får bra med syre. Spiggen bygger till och med ett bo av växtdelar på botten dit den lockar honan för att lägga sina ägg. När ynglen kläcks håller hanen koll på dem i flera veckor. Om någon smiter simmar han efter och suger in rymlingen i munnen. Sedan spottar han tillbaka den i boet.

– Håll er i munnen ungar!

KAP_3_boken om biologi.indd 81

2014-06-03 13.51

I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG:

a vad bakterier och virus egentligen är " om alger, algblomning och hur det påverkar miljön z vad en cell är och vad den gör { om svampar och nedbrytning w hur man gör ett rättvist test = hur tillgången till mikroskop påverkade utvecklingen W om lavar

Varken växter eller djur Bakterier är också levande

Visst har du hört talas om bakterier? Säkert har du hört ordet i samband med olika sjukdomar. Men vad är en bakterie egentligen och varför har bakterierna fått sidor i en bok som handlar om liv? Bakterier är levande och även om du aldrig sett en bakterie så finns de överallt. När du tvättar händerna och borstar tänderna är det bland annat för att få bort dem eller förhindra att bakterierna förökar sig.

Många bakterier är livsviktiga

Hur skulle det se ut om inte döda växter och djur bröts ned till jord?

Men bakterier ställer inte alls bara till med problem. De allra flesta bakterierna är nyttiga, till och med livsviktiga. Bakterierna har en av huvudrollerna i det som kallas nedbrytning. De här bakterierna tar hand om alla döda växter och djur i kretsloppen. Hur skulle det se ut om inte döda växter och djur bröts ned till jord? När vi renar dricksvatten eller avloppsvatten finns alltid bakterier med i ett av stegen i reningen. Det kallas för biologisk rening. Det är viktigt att vi inte spolar ner något i toaletten som kan döda bakterierna, till exempel nagellacksborttagning eller mediciner. I din kropp finns 10 gånger fler bakterier än egna celler. Det är allt från tarmbakterier som sönderdelar maten till sådana som skyddar huden mot infektioner. – Det var inte jag!

KAP_4_boken om biologi_M.indd 92

Det är bakterier i tarmarna som gör att det luktar illa om våra avgaser.

2014-06-03 13.56

Varken växter eller djur

– Vi bakterier är små och ganska enkelt byggda. Titta på en linjal hur lång en millimeter är. På den millimetern får det plats tusen av oss om vi står i rad. Vi består bara av en enda cell. Men här har vi radat upp och klumpat ihop oss.

Kocker

– Utan oss skulle det inte bli några kretslopp. Det är vi som knyter ihop kretsloppen. I en enda matsked jord finns det upp till 10 miljarder bakterier.

– Alla vi bakterier behöver något annat levande för att leva. Det får vi genom att bryta ned döda växter och djur till de allra minsta molekylerna. Och de molekylerna behövs i sin tur för att det ska kunna byggas nytt liv. Vi är livsviktiga.

– Det är vi som kan orsaka inflammation i sår, karies, halsfluss, lunginflammation och borrelia. Baciller

– Vi har en väldigt enkel fortplantning. Vi bara delar oss på mitten och om det bara är tillräckligt varmt och det finns mat kan vi göra det tre gånger i timmen. Så av en enda bakterie kan det bli miljontals nya bakterier på ett dygn.

Spiriller

Bakterier fanns redan för 4 miljoner år sedan Det första livet på jorden var en sorts föregångare till dagens bakterier. Det vet vi för att forskare har hittat avtryck av bakterier i fossil långt ner i havsdjupen. Bakterierna lever där det strömmar ut varma gaser och olika livsnödvändiga molekyler ur jordens inre. Än idag. 4 miljarder år senare. EXPERIMENT 9 Odla mikroliv Du behöver: torrt gräs eller växtdelar, en glasburk, vatten från en sjö eller bäck, pipett, lupp eller digitalt mikroskop (testa med mobilen!) !

Lägg växterna i vattnet i burken. Låt stå i några dagar. Ta lite vatten med pipetten och lägg på ett fat eller ett objektsglas. Förstora med hjälp av lupp, kameran på mobilen eller mikroskop. Rita av det du ser. Vad är det du ser?

KAP_4_boken om biologi_M.indd 93

2014-06-03 13.56

Varken växter eller djur

Hur man gör ett experiment … där man kan lita på resultatet I både fysik, kemi och biologi görs det experiment och undersökningar. Det är en viktig del av naturvetenskapen. Det finns många exempel där viktiga upptäckter gjorts av forskare som utfört noggranna experiment. Ett bra exempel är fransmannen Louis Pasteur. Han spelade en viktig roll för upptäckten av att bakterier och virus är orsaken till många sjukdomar. Tänk vilken betydelse den upptäckten har haft för oss alla! När man gör experiment finns det vissa regler att hålla sig till. Man måste tänka sig för när man planerar experimentet så att det verkligen visar det man vill undersöka. Det gäller ju att få ett så säkert svar som möjligt på något som man undrar över. På det här uppslaget får du först möta exempel på ett experiment som redan är genomfört. Sedan blir det din tur! Bilderna visar hur några elever gjort ett litet mögeltest. Problemet, eller frågan, som de skulle försöka få ett svar på var: ”Möglar bröd snabbare när det är fuktigt?”

IN S T R U K T IO

Mögeltest Du behöver: öd, vatten, lupp lock, mörkt br två burkar med h i ena burken oc t av mörkt bröd bi ig kt fu . en en Lägg dra burk fuktats i den an en bit som inte i rumsvärme å st na ar rk bu . Låt Sätt på locken några dagar. a? mmer att händ Vad tror du ko tar med lupp? tit an m r nä r se Vad är det man

102

KAP_4_boken om biologi_M.indd 102

2014-06-03 13.58

Varken växter eller djur

SÅ HÄR GJORDE ELEVERNA På bilden ser vi att eleverna har använt två olika stora glasburkar. Det är olika typer av bröd i burkarna, i den ena burken är det ljust bröd och i den andra burken är det mörkt. Det står en lampa och lyser mot den ena burken. För att göra det fuktigt badar brödbiten i den högra burken i 1 cm högt vattendjup.

ATT FÖRBÄTTRA EXPERIMENTET Här är några förslag på hur man skulle kunna förbättra undersökningen. Kanske du kommer på fler förslag på förbättringar? Burkarna är inte lika stora. Det är inte lika stora bitar av brödet.

Den ena burken står längre ifrån den varma lampan.

RÄTTVIST TEST RESULTAT Om vi gör experimentet på ett rättvist och schysst sätt visar det sig att brödbiten som är blöt möglar fortare.

– För att mögeltestet ska vara rättvist behövs alltså: lika stora bitar, av samma brödsort, i lika stora burkar som står lika långt från lampan. – Ett annat råd: gör om experimentet fler gånger så blir resultatet ännu säkrare.

EXPERIMENT 11 Undersök själv: Möglar brödet snabbare i en plastpåse? eller i kylen?

Det kan vara bra att ha papper och penna tillhands så man kan dokumentera sina iakttagelser (alltså det som händer).

103

KAP_4_boken om biologi_M.indd 103

2014-06-03 13.58

I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG:

@ om människans ursprung * hur kroppen ser ut och fungerar

W vad som menas med god hälsa w olika sjukdomar, hur de kan behandlas och hur man trodde förr i tiden

Människan och människokroppen

" sex och samlevnad

Varifrån kommer människan? Människan har bara varit med under ett ögonblick av hela universums historia. Tänk dig universums historia som ett 100 meter långt snöre. Snöret börjar vid «Big Bang» och slutar idag. Då har människan bara funnits med på en och en halv millimeter! Människo-historia 7–10 miljoner år sedan

Första människoliknande varelsen. Levde i Afrika.

2,4 miljoner år sedan

Första arten i vårt släkte var Homo habilis, ”den händiga människan”. De formade stenar till vassa redskap.

1,8 miljoner år sedan

Homo erectus kunde göra flera olika verktyg av sten och hantera elden. De lämnade Afrika. Det finns fynd av dem i Asien och Europa.

200 000 år sedan

Homo sapiens är namnet på den moderna människan. De hade större hjärna och samarbetade med varandra för en effektivare jakt på mat. Homo sapiens målade bilder, använde symboler och hade ett språk.

Människans närmaste släktingar är människoapor som orangutang, gorilla och schimpans. Allra närmast är vi släkt med schimpanserna.

108

KAP_5_boken om biologi_M.indd 108

2014-06-02 13.22

Människan och människokroppen

Människan sprids över världen De första människorna levde i Afrika. För cirka 80 000 år sedan lämnade ett hundratal familjer Afrika och började spridas över världen. Allt det här vet vi eftersom det går att bestämma åldern på de fossil som har hittats på olika platser. Vi kan också följa våra förfäders vandringar med hjälp av modern så kallad genteknik.

genteknik = teknik som gör det möjligt att jämföra olika släktskap genom att titta på arvsanlagen i DNA-molekylen

Vem var Lucy? Forskare har hittat fossil efter 20 olika typer av förmänniskor som var mer lika oss än vad vi liknar schimpanser. Ingen av dessa förmänniskor lever kvar idag. Ett av de mest berömda fossil som hittats är det skelett efter en kvinna som kommit att kallas Lucy. Hon levde för 3 miljoner år sedan och var av arten Australopithécus afarénsis, som tillhör en annan gren på vårt släktträd.

Vem var neandertalmänniskan? För bara 30 000 år sedan, samtidigt som vi människor levde som jägare och samlare här i Europa, levde en annan människoart som kallas neandertalmänniskorna. Vi vet en hel del om hur de levde. Ibland begravde de sina döda med mat och blommor. Varför tror du de gjorde så? Nuförtiden finns vi människor överallt. Vi ser lite olika ut i olika delar av världen men alla är vi ändå Homo sapiens. Samma art.

En äkta selfie av Lucy? Knappast. Det fanns inga mobiler för 3 miljoner år sedan.

Neandertalmänniskan, så lik oss men ändå inte samma art.

– Håll utkik! Nya upptäckter görs hela tiden och historien skrivs om.

109

KAP_5_boken om biologi_M.indd 109

2014-06-02 13.22

I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG:

) vad som menas med en hållbar utveckling " vad ekologi och ekosystem är # hur näringskedjor och näringsvävar fungerar { hur miljön påverkas av föroreningar ( odling och fiske förr och nu / på vilket sätt skogen är viktig i Sverige ( hur framtidens teknik ger nya möjligheter

Hållbar utveckling Utifrån rymden ser man inte att det finns liv på jorden. Men man ser att där är grönt och blått. För att få syn på livet på jorden måste vi zooma in så vi kommer närmare. Det finns liv överallt på jorden och det kan se väldigt olika ut beroende på var vi zoomar in. Men vare sig vi hamnar i en öken, en regnskog och eller på en åker pågår alltid ett sampel.

Vad menas med ekologi ... Överallt på jorden samspelar växter, djur och andra levande organismer. Från de stora haven, till floderna och minsta vattenpöl. Från regnskogar, till savanner, åkrar och fält. Och allt levande samspelar i sin tur med den del av naturen som inte är levande: ljus och temperatur till exempel. Samspelet i naturen kallas med ett annat ord för ekologi.

... och vad är ett ekosystem? När man studerar livet i en avgränsad bit natur kallas den för ett ekosystem. I varje ekosystem, till exempel i en öken eller i en björkskog, pågår hela tiden olika samspel som gör det bättre för oss människor. Ja, vi är faktiskt helt beroende av samspelen. Eftersom naturen hjälper oss gratis med dessa tjänster kallas samspelen för ekosystemtjänster.

148

KAP_6_boken om biologi.indd 148

2014-06-03 14.00

Hållbar utveckling

Naturen bjuder på ekosystemtjänster – alldeles gratis!

1. I alla ekosystem pågår olika kretslopp. Vattnet går runt i det som kallas för vattnets kretslopp. Olika mikroorganismer bryter ned döda växter och djur så att det bildas ny jord. Av sig själv, alldeles gratis. Många djur hjälper också till med pollinering av växter. Inte nog med att pollineringen ger nya växter som djur och människor kan äta, växterna bjuder också på härliga frukter och nötter!

2. Naturen gör andra viktiga saker som gör att det blir bättre för oss. Den renar både vatten och luft. Vattnet rinner genom sand. Sanden fungerar som ett filter som renar vattnet. Träden andas in koldioxiden och andas ut syre – och luften blir ren.

– Tack ska du ha naturen!

3. Man får inte heller glömma den tjänst naturen gör oss genom att göra det vackert och vilsamt så att vi njuter. Blommor som blommar. Ett vattenfall. En färgsprakande regnbåge eller en liten daggdroppe.

4. Vi får också mat och olika material från naturen. Det är inget nytt. I alla tider har vi människor fått vår mat från naturen. I olika eksosystem har vi hittat mängder av användbara material. Till kläder, verktyg, hus ...

Biologisk mångfald ... och hållbar utveckling Tänk vad mycket vi får från naturen: syre, frukter, rent vatten och olika material! När man njuter av naturen mår man helt enkelt bättre. Den biologiska mångfalden med alla olika fantastiska växter och djur gör att det alltid finns något nytt att förundras och glädjas över. Men hur kommer det att bli i framtiden? Kommer dina barn, barnbarn och barnbarnsbarn att få samma möjligheter? Jo, bara om vi tar väl hand om naturen så kommer det att gå vägen. Med hållbar utveckling menar man att allt det vi gör nu görs så att livet kommer att vara bra även i framtiden. För allt liv på jorden.

”Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina.” ur Brundtlantkommissionens FN-rapport 1987 : ”Vår gemensamma framtid”

149

KAP_6_boken om biologi.indd 149

2014-06-03 14.00

Hållbar utveckling

Näringskedjor och näringsvävar – binder samman allt liv I varje ekosystem hittar man växter, djur och andra levande organismer som samspelar. Det enda vi ser tydligt på bilden till vänster är två hästar som går och betar. Men ett myller av liv pågår både mitt framför mularna på hästarna och bakom dem i havet. För att beskriva samspelet och de olika kretsloppen i naturen kan man använda näringskedjor och näringsvävar.

Näringskedjor Det här är ett exempel på en näringskedja. Med hjälp av pilarna beskriver man enkelt vem som äter vad.

Gräset och de andra växterna växer i solljuset.

En liten mus äter av de gröna växterna.

3. En ormvråk får syn på musen, dyker och får sig ett skrovmål.

Här är en annan näringskedja med en länk till i näringskedjan.

1. Växtplankton som frodas i en insjö

2. … som äts av en hoppkräfta

3. … som äts av en f isk

4. … som äts av en häger.

Några som spelar en extremt viktig roll i samspelet i naturen är alla de bakterier, svampar och djur som sköter nedbrytningen av dött material. För vad skulle egentligen hända om nedbrytningen inte fungerade?

150

KAP_6_boken om biologi.indd 150

2014-06-03 14.00

Bildförteckning 6 (1) NASA 6 (2) Photodisc 6 (3) Patrick Pleul/DPA/IBL 6 (5) Fotex/IBL 6 (6) John Durham/SPL/IBL 7 (1) Scope Features/IBL 7 (2) SPL/IBL 8 (1) Wellcome Images 8 (2), 9 (1) Bridgeman Art Library/ IBL 9 (2) Mikael Jöberg/TT 10–11 Peter Bowater/Photo Researchers/IBL 10, 11 (1) SPL/IBL 11 (2) John Reader/SPL/IBL 11 (3) Michael Nicholson/Corbis/All Over Press 13 (2) Stefan Lindahl/IBL 13 (3) Mikael Gustafsson/Nf/IBL 20 (1) Göte Eriksson/Nf/IBL 20 (2) Tor Lundberg/Nf/IBL 21 (2) Magnus Martinsson/Nf/IBL 22 (1) Wikipedia Commons 22 (2) Riksbanken 22 (3) Dea/M. Carrieri/Getty Images 23 (1) Musee de l´Orangerie, Paris. Bridgeman Art Library/IBL 23 (2) ©Succession Picasso/BUS 2014. Heritage Images/IBL 23 (3) Yann Arhus-Bertrand/Corbis/ All Over Press 23 (4) Corbis/All Over Press 23 (5) SPL/IBL 23 (6) Minecraft 24, 26 SPL/IBL 28 (1) Lessing/IBL 29 (2) Steven Vidler/Corbis/All Over Press 29 (3) L.L. Davis/Corbis/All Over Press 34 (1) Christina Högardh-Ihr/Nf/IBL

34 (2) Bridgeman Art Library/IBL 35 (1) Magnus Martinsson/Nf/IBL 35 (2) Niels Fabaek/Biofoto/TT 35 (3) Lennart Mathiasson/Nf/IBL 35 (4) André Maslennikov/IBL 37 SPL/IBL 40 (3) Ove Bergersen/Samfoto/TT 42 (1) Kjell-Arne Larsson/IBL 42 (2) Lennart Mathiasson/Nf/IBL 42 (3) Anders Good/IBL 42 (4) Sixten Jonsson/Nf/IBL 42 (5) Werner Forman Archive/IBL 48 (1, 3) SPL/IBL 48 (2) Sappa/DEA/IBL 49 (1) Mark Bolton/Getty Images 49 (2) NPL/IBL 49 (3) Jan-Michel Breider/Nf/IBL 50 (2) Janos Jurka/Nf/IBL 50 (3) Bernd Wiessbrod/EPA/ DPA/TT 51 (1, 2) Hans Persson 50–51 Magnus Martinsson/Nf/IBL 54 (1, 2, 5) NPL/IBL 54 (3) Francisco Mingorance/TT 54 (4) Solvin Zankl/Corbis/All Over Press 55 (2) Sven-Olof Ahlgren/TT 55 (3, 5) SPL/IBL 55 (4) Ragnar Ness/IBL 56 (1) Brunel, Chauvet, Hillaire/IBL 57 (1) SPL/IBL 57 (2) Hoberman Coll/Getty Images 61 (2) Leif-Göran Hjelm/IBL 61 (6) SPL/IBL 64 (2) Sergey Gorshkov/NPL/IBL 64 (3) SPL/IBL 66 (1) Bridgeman Art Library/IBL 66 (2) IBL 66 (3) Jose Luis Saavedra/Reuters/ TT

67 E. Fromentin. Petit Palais/Roger-Viollet/IBL 68 (1) Göran Gustafson/TT 68 (2) Eric Baccega/NPL/IBL 68 (3) NPL/IBL 68 (4) Smithsonian. Mark Gurnay/ AP/TT 68 (5) NPL/IBL 69 (1) IBL 69 (2) NPL/IBL 70 (1) Jens Meyer/AP/TT 70 (3) Joe Tucciarone/SPL/IBL 71 (1) Hans Persson 71 (2, 3) SPL/IBL 74 (4) NPL/IBL 75 (2) Johnny Madsen/Biofoto/TT 81 (2)Alex Mustard/NPL/IBL 86 (1) Lars Brundin/Sydsv/IBL 86 (2) Janos Jurka/Nf/IBL 86 (3) Alf Linderheim/IBL 86 (4) Torbjörn Lilja/Nf/IBL 86 (5) Per-Olov Eriksson/Nf/IBL 86 (6) Ingmar Holmåsen/Nf/IBL 87 Patrick Pleul/DPA/IBL 88 (3) Ardea/IBL 88 (4) Simon Colmer/NPL/IBL 89 (1) SPL/IBL 91 (1) Kaisa Siren/Lehtikuva/TT 94 Ami Images/SPL/IBL 95 SPL/IBL 96 (1) Bengt Olof Olsson/Bildhuset/TT 96 (2) Bruno Helgesson/Nf/IBL 98 (1) NPL/IBL 98 (2) SPL/IBL 99 Kustbevakningen 101 (1) Bengt Ekman/Nf/IBL 101 (5, 6) Mikael Gustafsson/Nf/IBL 101 (7) Steinar Myhr/Samfoto/TT 104 (1) Biophoto/SPL/IBL

104 (2) Interfoto/IBL 105 David Schard/SPL/IBL 106 Mikael Gustafsson/Nf/IBL 107 (1) Alf Linderheim/IBL 107 (2) Lennart Mathiasson/Nf/IBL 107 (3, 4) Bengt Ekman/Nf/IBL 107 (5) Sven-Erik Nord/Nf/IBL 107 (6) Björn Röhsman/Nf/IBL 108 SPL/IBL 109 (1) Philippe Plailly/TT 109 (2) Nikola Solic/Reuters/TT 114 (1) Interfoto/IBL 114 (2) Carlos Nieto/Age fotostock/ IBL 116 Khaled Desouki/AFP/TT 117 (1) SPL/IBL 117 (2) Vesalius. Topfoto/TT 117 (3) Rembrandt. Erich Lessing/ IBL 120 SPL/IBL 133 Thomas Carlgren/Bildhuset/TT 136 Ulf Renneus/Mary Square Images 139 (1) Bridgeman Art Library/IBL 139 (2) Xinhua/Gamma/BL 143 SPL/IBL 148 (1) Photodisc 151 (1) Per-Olov Eriksson/Nf/IBL 152 (1) IBL 154 (1) NASA 155 Ulf Bolumlid/Windforce 156 (1) Topfoto/TT 156 (3) Joseph Kaczmarek/AP/TT 157 SPL/IBL 158 Explorer/Hoaqui/IBL 161 Tobbe Nilsson/TT Foton till experimenten: Hans Persson Övriga bilder: Shutterstock Mikroliv på s 166: Ida Granler Fingeravtryck på omslagets flikar: Emma Dobson Kropparna på omslagets flikar: Hans Persson Övriga foton på omslagets flikar: Jorden = Photodisc Rymden: NASA Plankton: SPL/IBL

Ajabaja! Inte kopiera!

Redaktörer: Maria Granler, Mats Juhlin Formgivare: Lotta Rennéus Illustratörer: Jonas Burman och Helena Halvarsson s 82, Molly Rennéus s 30-31, Johnny Dyrander s 137 Bildredaktör: Marie Olsson Produktion: Eva Runeberg-Påhlman Omslag: Jonas Burman och Lotta Rennéus Pedagogisk granskning: Linda Sjöblom och Mariann Kuusivuori, NO-utvecklare i Huddinge kommun Faktagranskning: Peter Larshammar, Mats Hansson och Erik Måneld (kapitlet Hållbar utveckling) Korrekturläsning: Ellinor Borgas Tack alla elever och lärare som har läst och kommit med värdefulla synpunkter! Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina, 2014

KAP_6_boken om biologi.indd 172

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn: 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice: tf 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

2014-06-03 14.01

Fotosyntes och förbränning

Vad betyder orden?

Vid fotosyntesen tillverkar de gröna växterna druvsocker och syre. Vid tillverkningen använder växterna koldioxid och vatten. Energin som binds i druvsockermolekylen kommer från solen.

Biologi – läran om det levande Levande – Allt som föds eller gror, växer, andas, kan föröka sig och som slutligen dör.

BOKEN OM BIOLOGI

Boken om Biologi syre druvsocker

Hej! koldioxid vatten

Boken om

BIOLOGI

Från det minsta till det största

Hoppas att du blir ännu mer nyfiken när du läst klart!

atom – molekyl – cell – organ – organism – ekosystem – planet – solsystem – galax – universum

Boken är skriven helt i linje med Lgr 11 och tränar alla förmågor.

En liten serie om fotosyntesen Bygg ett eksosystem i miniatyr: Du behöver: en stor glasflaska, jord, några växter och lite lecakulor Hans Persson Lärarfortbildare och NO-inspiratör

Vid fotosyntesen använder växterna små, energifattiga vattenmolekyler och koldioxidmolekyler som byggstenar.

Klorofyllmolekylen mekar ihop de små molekylerna.

Så här liten är världens minsta fisk. Den har det latinska namnet Schundleria brevipinguis.

Boken om Biologi_Omslag.indd 1

Resultatet blir stora, energirika druvsockermolekyler och lite syremolekyler. Energin till molekylbygget kommer från solen.

Best.nr 47-11065-0 Tryck.nr 47-11065-0

Hans Persson

2014-06-02 22.55