9789144112954 by Smakprov Media AB

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Begrepp, bedömning och utveckling

M AT S E K L Ö F

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39263 ISBN 978-91-44-11295-4 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/photolinc Printed by Interak, Poland 2017

INNEHÅLL

Förord 9 1 Introduktion 11

Den psykosociala arbetsmiljöns betydelse 12 Bokens syften och innehåll 13 Risk- och friskfaktorer 26 2 Effekter av psykosocial arbetsmiljö och hur man studerar dem i forskning 27

Några metodperspektiv 27 Effekter som satts i samband med psykosocial arbetsmiljö 34 3 Arbetets psykiska krav 47

Om olika sätt att definiera krav 47 Effekter av psykiska krav 49 Kvantitativa psykiska krav: mängd och tempo 51 Kognitiva krav 51 Emotionella krav och emotionellt arbete 53 Rollstress 58 Etisk stress 61 Gränslöst arbete 62 Vem bestämmer kraven i ett arbete? 63 © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

Innehåll

Smutsigt arbete 65 Tomt arbete och uttråkning 66 Beroenden och hinder 68 När är kraven höga? 71 4 Stimulans och egenkontroll 73

Kontrollmöjligheter 74 Motiverande arbetsegenskaper 76 Risker med stimulans, egenkontroll och högmotiverande arbetsuppgifter 78 Delaktighet och empowerment 80 5 Socialt stöd och teamarbete 83

Socialt stöd 83 Teamarbete, teamklimat och gruppmognad 87 6 Ledarskap och arbetsrelaterade normer 91

Chefen som psykosocial arbetsmiljö 92 Psykosocialt säkerhetsklimat och arbetsrelaterade normer 95 7 Konflikter och mobbning 103

Konflikter som arbetsmiljö 104 Några konfliktbegrepp 105 Mobbning och kränkningar 109 8 Organisatorisk rättvisa och anställningstrygghet 115

Distributiv rättvisa 116 Proceduriell rättvisa 120 Relationell rättvisa 123 Organisatorisk rättvisa och hälsa 124

Innehåll

Illegitima arbetsuppgifter 125 Brott mot psykologiska kontrakt 128 Anställningsotrygghet 129 9 Ett par teoretiska modeller som kombinerar arbetsmiljöbegrepp 133

Krav–resursmodellen 133 Krav–kontroll–socialt stöd-modellen 136 10 Arbetsmiljöns komplexitet 139

Svårförutsägbarhet, svårkontrollerbarhet och cirkularitet 141 Komplexiteten bidrar till arbetets psykiska krav 144 Den formella organisationen som en källa till komplexitet 145 Komplexitet, ansvar och ledarskap 152 Man måste ändå hantera komplexiteten 154 11 Observation och bedömning av psykosocial arbetsmiljö 157

Syften med observation och bedömning 159 Några principer för praktisk bedömning 160 Att samla information om den psykosociala arbetsmiljön 163 12 Några problem i samband med arbetsmiljökartläggningar 195

Frivillighet och anonymitet 195 Noggranna och seriösa svar 196 Olika grupper kan tolka frågor olika 198 Personlighet och privatliv 199 Låg svarsfrekvens och dålig representativitet 200 Datainsamlingstidpunktens betydelse 202 Förändringsmätning 203 Slutsatser 208

Innehåll

13 Allmänna perspektiv på arbetsmiljöutveckling 211

Om prevention 212 Viktiga förutsättningar 216 Arbetsmiljölagen och politiskt styrda incitament 217 Är det evidensbaserat? 220 14 Integrerat arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöprojekt 225

Integrerat kontra programmatiskt utvecklingsarbete 225 Ett par konkreta exempel på integrering 229 Utvecklingsprojekt: arbetsmiljöarbete som särskild aktivitet 234 Kartläggningarnas roll 242 Utvecklingsprogram 247 15 Utvecklingsarbete på gruppnivån 249

Problemlösande grupper 250 Att utveckla grupprocesser och ledarskap 259 16 Att utveckla individen och dennes arbetsuppgifter 269

Att tillföra stimulans, egenkontroll och motiverande egenskaper 272 Att minska kravnivån eller tillföra resurser 274 Att utveckla, stärka och vårda individens personliga resurser 275 17 Beskrivning och analys av arbetsmiljö: ett exempel 277

Arbetsuppgifter och mål 278 Psykiska krav 279 Stimulans och egenkontroll 285 Socialt stöd, samarbete och ledarskap 286 Organisatorisk rättvisa 291 Anställningsotrygghet 292

Innehåll

Personliga resurser 293 Sammanfattning 293 Några tankar om åtgärder 294 18 Slutord 301 Referenser 303 Sakregister 325

FÖRORD

Jag har undervisat om psykosocial arbetsmiljö i drygt tio år: inom psykologprogrammet, på fristående kurser i psykologi, på läkarprogrammet, företagsläkarutbildningar, kurser för arbetsmiljöingenjörer och miljörevisorer, utbildningar i folkhälsovetenskap samt i form av externa föreläsningar riktade till hr-personal, linjechefer och fackligt aktiva. Jag har också i snart 30 år arbetat i olika utvecklingsprojekt, med eller utan forskningsinslag, där ett inslag varit kunskapsförmedling. Jag har hela tiden tyckt att det saknas en lärobok som försöker ta ett helhetsgrepp på ämnet; som tar upp teoretiska begrepp men också hur man kan observera och bedöma psykosociala arbetsmiljöer samt olika infallsvinklar på hur de kan förbättras. Den här boken är ett försök att åstadkomma en sådan bok. Göteborg, 1 december 2016 Mats Eklöf

3 Arbetets psykiska krav

Höga psykiska krav har i en mängd forskning visat samband med mer stressreaktioner, funktionsnedsättning och ökad risk för psykisk ohälsa och olika stressrelaterade kroppsliga åkommor. Det här kapitlet handlar om olika sätt att förstå arbetets psykiska krav.

Om olika sätt att definiera krav Inom forskning om psykiska krav, stress och hälsa har det varit vanligt att använda en definition av psykiska krav som föreslogs av Karasek och Theorell (1990). Denna definition har en tonvikt på mängd och hastighet, på upplevelsen av att behöva arbeta hårt, men också på motsägelsefulla krav, något som kopplar till svårighetsgrad. Den är alltså blandad och ospecifik. En fördel med en sådan definition är att den kan fånga in mycket och att man inte behöver ställa så många frågor om kraven. Det begränsade frågeantal som behövs är antagligen också en delförklaring till att ett psykosocialt arbetsmiljöbegrepp har kunnat få en plats i medicinsk forskning om arbete och hälsa; i sådan forskning är det många miljöaspekter som konkurrerar om utrymmet i frågeformulären (samma sak gäller det © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

3 Arbetets psykiska krav

allmänna begreppet socialt stöd som tas upp i kapitel 5). En nackdel är att man inte får särskilt mycket information om vari kraven består, mer konkret. Detta ospecifika sätt att definiera psykiska krav har därför kritiserats. Det skulle kunna leda till att man missar viktiga aspekter avseende krav i det moderna arbetslivet eller i vissa typer av yrken (Bakker & Demerouti, 2007; Eklöf, Pousette, Dellve, Skagert & Ahlborg jr., 2010; Kristensen, Hannerz, Hoegh & Borg, 2005) och leda till undervärdering av de faktiska kraven. Kraven i många arbeten kan väsentligen vara tankemässiga, känslomässiga och etiska. Begreppet uppgiftskomplexitet (task complexity) knyter an till denna tankegång. Uppgiftskomplexiteten har en mängd aspekter som det är värt att ta hänsyn till när man ska undersöka vad ett arbete kräver av den som ska göra det (Liu & Li, 2012): antal deluppgifter som ingår, tidspress samt hur svårt det är, psykiskt eller rent praktiskt, att utföra uppgifterna. Detta kan sedan fördjupas: prioriteringskonflikter och krav på att göra flera saker samtidigt; variation mellan deluppgifterna, hur olika de är; oklarheter och otydligheter när det gäller uppgifternas innehåll och mål; grad av beroende mellan deluppgifterna, till exempel att de måste göras i en viss ordning; hur ofta och mycket deluppgifternas karaktär förändras så att de måste utföras på nya sätt; felaktig eller opålitlig information som gäller deluppgifterna; förekomst av oregelbundna eller förändrade villkor för att kunna göra deluppgifterna; att det ingår deluppgifter som man utför sällan. Jag kommer nedan att behandla psykiska krav utifrån begreppen kvantitativa krav, kognitiva krav, emotionella krav, rollstress, etisk stress, gränslöst arbete, ”smutsigt arbete”, tomt arbete samt beroenden och hinder. Jag kommer även att lyfta 48

3 Arbetets psykiska krav

fram betydelsen av att undersöka varifrån olika krav kommer samt hur man kan bedöma kravens omfattning. Jag kommer inte att gå närmare in på sådant som störande ljud/buller och olämpliga arbetstider, trots att dessa saker kan vara psykiskt belastande och har samband med stress och ohälsa. Det får här räcka med att konstatera att störande buller kan sägas medföra att det blir svårare att uppfatta och tolka signaler från omgivningen, vilket gör arbetet mer kognitivt krävande. Störande buller är också tröttande och irriterande i sig. Dessa störningar och reaktioner måste den arbetande hantera och således är buller både i sig psykiskt belastande och försvårar hanteringen av övriga krav (Arbetsmiljöverket, 2005). Olämpliga arbetstider har samband med stressreaktioner och kan störa sömnrytmen och skada återhämtningsfunktioner som är viktiga för bibehållen hälsa och psykisk prestationsförmåga. Sådana effekter ökar risken för felhandlingar och skador (Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2010).

Effekter av psykiska krav Inför det som kommer i detta avsnitt bör man ha i minnet att den definition av psykiska krav som vanligtvis använts i den forskning som jag refererar har haft den allmänna och ospecifika karaktär som nämndes ovan. Forskning har funnit samband mellan höga psykiska krav och mer känslor av stress och därmed mindre inslag av återhämtning i form av behaglig vila, (Eklöf, 2001), ökad risk för hjärt–kärlsjukdom (Belkic, Landsbergis, Schnall & Baker, 2004), depressions- och ångestsjukdomar (Lundberg m.fl., 2013; Westerholm, 2008; SBU, 2014) och deras symptom (SBU, © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

3 Arbetets psykiska krav

2014) samt muskuloskelettala sjukdomar och besvär (Bongers, Kremer & ter Laak, 2002). Högre psykiska krav har också funnits ha samband med mer sjukfrånvaro (Slany m.fl., 2014). När det gäller olika specifika aspekter relaterade till kravens svårighetsgrad så finns det mindre forskning och därmed är slutsatserna när detta skrivs mindre entydiga (Sverke m.fl., 2016). Jag kommer i samband med olika specifika krav aspekter nedan att referera forsking om deras samband med olika effekter. Man kan förklara kravens samband med hälsoeffekter med hänvisning till stressmekanismer: Krav som är svåra eller omöjliga att bemästra utlöser stressreaktioner (Lazarus & Folkman, 1984) och i förlängningen patogena (sjukdoms alstrande) mekanismer. Därmed kan man betrakta upplevda höga p sykiska krav som en indikation på att de reella kontrollmöjligheterna, eller resurserna att hantera kraven, är otillräckliga (kapitel 4 och 9). En förklaring till samband mellan höga (och därmed svårkontrollerbara) krav och utmattningstillstånd/depression går ut på att höga krav medför störningar i funktioner som har med återhämtning att göra, även på fritiden, vilket i sin tur rubbar aktivitetsreglerande system och reparationsfunktioner i hjärnan och andra delar av kroppen (Arnetz & Ekman, 2013; Socialstyrelsen, 2003). Givetvis drabbas då även individens funktioner och relationer utanför jobbet, s.k. job-home interference (se också om gränslöst arbete, nedan) (Amstad, Meier, Fasel, Elfering & Semmer, 2011; Aronsson m.fl., 2012), vilket i sin tur kan spilla tillbaka på kapaciteten att klara jobbet, och så vidare, i en ond spiral.

3 Arbetets psykiska krav

Kvantitativa psykiska krav: mängd och tempo Kvantitativa krav skapas av förhållanden som bidrar till tidspress och svårhanterlig arbetsmängd. Man har mycket att göra, man har svårt att hinna med, man hoppar över raster, en känsla av jäkt. Då är kraven höga. När fritiden måste användas för att hantera arbetsmängden är de kvantitativa kraven riskabelt höga. Undersökningsverktyg 3.1

Mängd- och tempokrav På den här arbetsplatsen finns det en eller flera personer 1 2 3 4 5

som upplever arbetet som mycket hektiskt och stressigt som måste arbeta i ett högt tempo som måste göra en mycket stor arbetsinsats som inte hinner med viktiga saker som inte har tillräckligt med tid för att utföra sina uppgifter.

När förekommer det? Hur ofta förekommer det? Vilka situationer och vilka personer handlar det om? Vilka är det som har krav på dem som arbetar här?

Kognitiva krav Kognitiva krav (cognitive demands) handlar om krav på uppmärksamhet på signaler från omgivningen, på tankeförmåga, på att bearbeta information, göra bedömningar och fatta beslut under osäkerhet och komplexitet. Kraven blir större ju mer information det handlar om, ju otydligare informationen är och ju mer komplicerad och motsägelsefull informationen är. © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

3 Arbetets psykiska krav

Här bör man lägga märke till att kognitiva krav i ett arbete långt ifrån alltid är ett problem. Det är snarare så att de kan vara en tillgång genom att verka stimulerande och ge utrymme för egna överväganden och beslut. Se avsnittet om stimulans, egenkontroll och motiverande arbetsegenskaper i kapitel 4. Problemet uppstår när de kognitiva kraven blir så stora att individen på grund av brist på yttre resurser, såsom tid och socialt stöd (se dessa begrepp), inte klarar av att hantera dem, eller att negativ funktionspåverkan, dålig hälsa, yrkeskompetens och andra personliga resurser (se detta begrepp) gör dem ohanterliga. En typ av problematisk situation är när arbetet under långa tider ställer mycket låga krav på kognitiv aktivitet, för att vid vissa kritiska situationer ställa höga krav på riktiga bedömningar och noggrannhet. Vi har då en situation som under perioder präglas av monotoni och uttråkning (se dessa begrepp), med vidhängande risk för sänkt koncentration och uppmärksamhet, och plötsliga krav på just dessa förmågor. En aspekt som har relevans för arbetets kognitiva kravnivå är hur den rumsliga och akustiska arbetsmiljön är beskaffad. I en miljö där kognitivt krävande uppgifter ska skötas blir detta svårare när omgivningen är full av irrelevant information i form av människors agerande och inte minst prat och andra informationsbärande ljud. Vi uppmärksammar automatiskt sådan information och belastar vår tankeapparat, oavsett om det som pågår är relevant för oss eller inte. Detta blir problematiskt till exempel i öppna kontorslösningar och så kallade aktivitetsbaserade arbetslokaler: Arbetskapacitet riskerar att slösas bort på att tolka och värdera information som vi i många fall varken behöver eller önskar och som stör vår koncentration. Dessutom 52

3 Arbetets psykiska krav

finns det risk för negativa reaktioner, irritation och i värsta fall konflikter (De Croon, Sluiter, Kuijer & Frings-Dresen, 2005). Undersökningsverktyg 3.2

Kognitiva krav På den här arbetsplatsen finns det en eller flera personer 1 som länge och intensivt måste koncentrera sig på sina uppgifter 2 som avbryts i sina arbetsuppgifter innan de är färdiga och måste ta itu med dem senare 3 som måste fatta viktiga beslut utifrån otydlig, osäker eller komplicerad information 4 som råkar ut för störningar som gör det svårt att koncentrera sig tillräckligt. När förekommer det? Hur ofta förekommer det? Vilka situationer och vilka personer handlar det om?

Emotionella krav och emotionellt arbete Emotionella (känslomässiga) krav tar psykiska resurser i anspråk och gör därmed arbetet mer belastande. Emotionella krav (emotional demands) (Taris & Schreurs, 2009), eller emotionellt arbete (emotion work), uppkommer på två sätt. Ett är att man på grund av sitt arbetes karaktär måste uppvisa känslor som man inte har. Exempel kan vara servicearbete där man förväntas visa upp sig som glad, trevlig och entusiastisk, oavsett hur man egentligen känner sig. Här handlar det alltså om en dissonans mellan hur man faktiskt känner sig och de känslouttryck som arbetsrollen föreskriver (Hülsheger & Schewe, 2011). © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

3 Arbetets psykiska krav

Det emotionella arbetet kan försiggå på olika djup (Wharton, 2009). Det kan ske på en djup nivå, då individen försöker känna på ett sätt som är i linje med de förväntningar som finns i arbetet (deep acting). Resultatet blir att individen faktiskt känner sig på det sätt som den utåt visar upp – det rör sig alltså inte om falska känslouttryck. Det kan också ske på en mer ytlig nivå, då man endast visar upp de yttre tecknen på känslor utan att nödvändigtvis uppleva dem på djupet (surface acting). Eftersom känslorna är viktiga för individens förståelse av sig själv och för sin situation kan emotionellt arbete innebära problem liknande etisk stress, se nedan, både för arbetaren och för dennes motpart i interaktionen. Arbetet kräver så att säga att man lurar både sin medmänniska och sig själv. Man har använt begreppet emotionell dissonans (Wharton, 2009) för att beteckna det förhållande då individen beter sig på ett sätt som inte stämmer med de känslor den har. Emotionella krav uppkommer även när arbetsrollen kräver att man behärskar sig och inte visar upp känslor som man faktiskt har. Man förväntas uppträda professionellt och ickespontant och får inte visa vare sig negativa eller positiva känslor som anses opassande i yrkesrollen; man får till exempel inte visa äckel inför patienter och man får heller inte visa attraktion till dem. Emotionellt arbete kan vidare handla om att ha så kallad containerfunktion. Detta innebär att man i sin yrkesroll har att ta emot, bära och förstå känslor som patienter och klienter uttrycker och hjälpa dem att förstå och hantera dem. Att vara utsatt för andras starka känslouttryck väcker egna känslor och aktiverar psykiska försvarssystem, vilket tar

3 Arbetets psykiska krav

arbetskapacitet i anspråk när det ska hanteras och ökar risken för felbedömningar. En studie av projektarbetets emotionella dynamik fann att negativa emotioner (oro, stress, kontrollbrist, trötthet, uttråkning, monotoni, m.m.; alltså emotioner som är sannolika i projekt eftersom sådana regelmässigt jobbar mot tighta deadlines och inte sällan organiseras i enlighet med formaliserade rutiner) tenderade att exkluderas från det som var möjligt att tala om i projektmiljön och alltså blev en fråga för individen att hantera i tysthet, i den mån dessa emotioner överhuvudtaget tilläts bli delar av någon subjektiv erfarenhet, medan de positiva emotioner som påstås tillhöra projektarbete (dynamik, upptäckarglädje, att uppleva personlig utveckling, självförtroende) var det som det ansågs lämpligt och möjligt att tala om (Lindgren, Packendorff & Sergi, 2014). Se även avsnittet om diskursiva arbetsmiljörisker, nedan. I litteraturen kring emotionellt arbete finns också studier som intresserat sig för arbetskrav som innebär att man som anställd ska ha och använda utseendemässig och sexuell attraktivitet som verktyg för att behaga eller locka andra, t.ex. kunder. Det handlar då inte om prostitution i vanlig mening, utan något mer subtilt, där kraven på den anställde vanligtvis inte är uttalade utan mer implicita (Warhurst & Nickson, 2009). Utseende och sexighet är ju hörnstenar i reklamens påverkans arsenal, men här blir det alltså något som den anställde aktivt ska jobba med i direkt interaktion med andra människor. Det blir alltså emotionellt krävande och har väl också en potential att skapa etisk stress.

3 Arbetets psykiska krav

Effekter av emotionella krav Eftersom forskning kring emotionella krav specifikt är mindre omfattande än forskning kring det mer allmänna begreppet psykiska krav är den statistikbaserade kunskapen om deras effekter ännu inte så omfattande. En aktuell kunskapsöversikt (Sverke m.fl., 2016) nämnde samband mellan högre emotionella krav och lägre arbetstillfredsställelse, lägre välbefinnande, mer fysiska besvär och mer utbrändhet. Taris och Scheurs (Taris & Schreurs, 2009) fann att emotionella krav har ett förklaringsvärde, i termer av stress, utöver det som förklaras av det mer ospecifika kravbegreppet som diskuterades ovan. En stor europeisk studie fann samband mellan emotionella krav och sjukfrånvaro (Slany m.fl., 2014). En metaanalys konstaterade samband mellan surface acting och dissonans mellan faktiska emotioner och de som arbetsrollen föreskriver, å ena sidan, och minskat välbefinnande, mer negativa attityder till arbetet samt sämre prestation (Hülsheger & Schewe, 2011). Deep acting, alltså att individen faktiskt lyckas mobilisera känslor som är i linje med det som utåt visas upp, har oklarare samband med negativa effekter, däremot har studier funnit samband med upplevelser av starkare arbetsengagemang (Hülsheger & Schewe, 2011). Wharton (Wharton, 2009) noterade att graden av emotionell dissonans tycktes vara betydelsefull för att förklara negativa hälsoeffekter av höga emotionella krav. En typ av resultat som refereras av Sverke, Falkenberg m.fl. (2016) är att krav på mer djupgående emotionellt engagemang har samband med mer engagemang i jobbet och större nöjdhet hos kunderna. För en problematisering kring engagerande och motiverande arbete, se kapitel 4.

Mats Eklöf

| PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Begrepp, bedömning och utveckling

M AT S E K L Ö F

Mats Eklöf är legitimerad psykolog och docent i yrkesmedicinsk forskning. Han har drygt 25 års erfarenhet av arbete med att förstå och förbättra psykosocial arbetsmiljö inom både privat och offentlig verksamhet och på individ-, grupp- och organisationsnivå. Mats arbetar i dag som lektor vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Begrepp, bedömning och utveckling Vad är egentligen psykosocial arbetsmiljö? Vilka goda och onda effekter kan kopplas till organisatorisk och social arbetsmiljö? På vilka olika sätt kan man undersöka och bedöma den psykosociala arbetsmiljön och vad ska man titta efter? Vilka vägar kan man gå för att åstadkomma förbättringar och vilka hinder kan man då stöta på? Den här boken tar ett samlat grepp om dessa frågor och gör det ur ett praktiskt perspektiv, mot bakgrund av aktuell och klassisk samhällsvetenskaplig och medicinsk forskning. Den ger tydliga exempel på hur de psykosociala arbetsmiljöbegreppen kan användas för att förstå, bedöma och tydliggöra hur arbetsmiljön bidrar till konkreta fall av stressrelaterad ohälsa. Psykosocial arbetsmiljö är avsedd att användas vid kurser på högskolenivå, men den förutsätter inte avancerade förkunskaper. Boken vänder sig till personer som har eller utbildar sig till något yrke där man bör ha kunskap om psykosocial arbetsmiljö, till exempel psykolog, kurator, personalvetare, hälsovetare, arbetsmiljöingenjör, läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut eller handläggare inom försäkringskassa och arbetsförmedling. Den vänder sig också till chefer och personalrepresentanter samt ytterst till varje person som vill få ett strukturerat perspektiv på psykosocial arbetsmiljö. Art.nr 39263

studentlitteratur.se