9789113018010

spanade ut i skogen, kisade, men han såg inte ens de närmaste träden annat än som en suddighet.

– Pavel?

Det kom inget svar. Han ropade igen. Var det en lek? Nej, Pavel lekte inte, inte nu längre. Andrej gick åt det håll där han senast hade sett sin bror, men han kunde inte se honom. Det här var dumt. Det var inte han som skulle hitta Pavel, det var Pavel som skulle hitta honom.

Något var fel. Han ropade igen, högre den här gången. Varför svarade han inte? Andrej torkade näsan på den grova jackärmen och undrade om det var ett prov. Vad skulle hans bror ha gjort i den situationen?

Han skulle ha följt spåren i snön. Andrej släppte kvistarna och ställde sig på alla fyra, sökte efter fotspår. Han hittade sina egna fotspår och följde dem bakåt till stället där hans bror hade gått bortåt i skogen.

Stolt över sin listighet började han följa broderns fotspår i stället. Om han ställde sig upp såg han inte spåren så han fortsatte på alla fyra med näsan en armlängd från marken, som en spårhund.

Han kom fram till ett nedfallet träd, grenar och kvistar överallt, fotsteg överallt – några stora och djupa. Snön var röd. Andrej tog en handfull, kramade den och såg hur den förvandlades till blod som rann mellan fingrarna.

– Pavel!

Han slutade inte ropa förrän det gjorde ont i halsen och rösten var borta. Snyftande ville han tala om för sin bror att han kunde få hans andel av bytet. Han ville bara ha tillbaka honom. Men det hjälpte inte.

Hans bror hade gått ifrån honom. Och han var ensam.

Oksana hade gömt en liten påse med mald majsstjälk, svinamarant och krossade potatisskal bakom tegelstenarna i spisen. Under inspektionerna hade hon alltid en liten eld brinnande. Inspektörerna som var utsända för att kontrollera om hon gömde spannmål tittade aldrig bakom elden. De litade inte på henne – varför var hon frisk när de andra var sjuka, som om det hade varit ett brott att vara vid liv. Men de kunde inte hitta någon mat i huset, kunde inte kalla henne kulak, rik bonde. I stället för att avrätta henne på fläcken lämnade de henne att dö av svält. Hon hade redan lärt sig att hon inte kunde besegra 17