123
SJFU.123.2.indd 1
123
skrifter från juridiska fakulteten i uppsala
martin berglund
Avräkningsmetoden En skatterättslig studie om undvikande av internationell dubbelbeskattning
IUSTUS FÖRLAG
02 01 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFIuULI= 02 0040
IUSTUS FÖRLAG
martin berglund
ISBN 978-91-7678-860-8 ISSN 0282-2040
Avräkningsmetoden
moderna inkomstskattesystem grundar normalt sett sina beskattningsanspråk på både personers och inkomsters anknytning till landet. När en person eller dennes inkomster har anknytning till flera länder finns därför en risk att internationell dubbelbeskatt ning uppkommer. Ämnet för denna bok är avräknings metoden, som är den huvudsakliga metoden i svensk skatterätt för att undvika internationell dubbelbeskatt ning. Metoden återfinns såväl i de svenska skatteavta len som i den svenska interna skatterätten. Avräkning innebär att den utländska statens skatt i en dubbelbe skattningssituation får användas i Sverige som en skatte reduktion, dock högst med ett belopp som motsvarar den svenska skatten på de utländska inkomsterna. Boken utgör den första omfattande studien av av räkningsmetoden i svensk skatterätt. Framställningen syftar till att uppnå en förståelse av metoden som hel het. För att uppfylla det syftet sätts avräkningsmetoden in i sitt historiska sammanhang. I fokus för studien står två centrala moment för metodens tillämpning. Det första momentet avser identifieringen av sådana fall av dubbel beskattning som avräkningsmetoden avser att undanröja. Det andra momentet gäller hur avräknings metoden fungerar för att åstadkomma enkelbeskattning i dubbelbeskattningssituationer. I boken studeras också metodens territoriella tillämpningsområde. Martin Berglund är verksam vid Juridiska institu tionen, Uppsala universitet. Akademisk avhandling.
9/10/13 1:54 PM
SKRIFTER FRร N JURIDISKA FAKULTETEN I UPPSALA 123 Redaktรถr: Mattias Dahlberg
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 1
2013-09-06 13.20
Avräkningsmetoden En skatterättslig studie om undvikande av internationell dubbelbeskattning
Martin Berglund
IUSTUS FÖRLAG
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 3
2013-09-06 13.20
Innehållsöversikt prolog 1 Inledning 27
i
allmän del
2 Vissa internationellt skatterättsliga utgångspunkter 53 3 Internationell dubbelbeskattning och avräkningsmetoden. Den historiska bakgrunden 102 4 Avräkningsmetodens allmänna systematiska och territoriella aspekter 166
ii förekomsten av internationell dubbelbeskattning 5 6 7 8
Subjektsidentitet 223 Inkomstidentitet 296 Skattelikhet 356 Tidsfaktorn 414
iii åstadkommandet av enkelbeskattning 9 Utgångspunkter för bestämningen av det avräkningsbara beloppet 445 10 Det utländska skattebeloppet 493 11 Spärrbeloppet 547
epilog 12 Avslutning 631
7
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 7
2013-09-06 13.20
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 8
2013-09-06 13.20
Innehållsförteckning
Vissa förkortningar 21
prolog 25 1 Inledning 27 1.1
Ämnet avräkningsmetoden 27 1.1.1 En metod för att undvika internationell dubbelbeskattning 27 1.1.2 Metodens tekniska och principiella aspekter 29 1.1.3 Ett inledande exempel 30 1.2 Avhandlingens syfte 32 1.3 Avgränsningar 33 1.4 Teoretiska och metodologiska utgångspunkter 35 1.4.1 Inledning 35 1.4.2 En rättslig hermeneutik 35 1.4.3 Närmare om betydelsen av utländsk skatterätt 43 1.5 Forskningsläget 45 1.6 Viss formalia och terminologi 46 1.7 Avhandlingens disposition 49
I ALLMÄN DEL 51 2 Vissa internationellt skatterättsliga utgångspunkter 53 2.1 Inledning 53 2.2 Den internationella skatterättens systematik 54 2.2.1 Inledning 54 2.2.2 Sambandet med den moderna skatterättens uppkomst 54 9
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 9
2013-09-06 13.20
2.2.3 Den internationella skatterätten som nationellt rättsområde 56 2.2.4 Den internationella skatterätten som transnationellt rättsområde 60 2.2.5 Avslutande synpunkter 62 2.3 Skatteavtalstolkning 63 2.3.1 Inledning 63 2.3.2 Skatteavtalens dubbla hemvist 64 2.3.3 Betydelsen av folkrättsliga regler om traktat tolkning 66 2.3.4 Förhållandet till intern skatterätt, transnationell skatterätt och utländsk skatterätt 69 2.3.5 Statisk eller dynamisk tolkning? 76 2.3.6 Skatteavtalstolkning i svensk rättspraxis 78 2.3.7 Avslutande synpunkter 83 2.4 Internationell skatterättvisa 84 2.4.1 Inledning 84 2.4.2 Allmänt om skatterättviseprinciper 84 2.4.3 Rättviseprinciper i den internationella skatte rätten 87 2.5 Internationell skatteneutralitet 89 2.5.1 Inledning 89 2.5.2 Allmänt om skatterättsliga neutralitetsprinciper 90 2.5.3 Neutralitet i den internationella skatterätten 91 2.5.4 Det närmare förhållandet mellan kapitalexport neutralitet och kapitalimportneutralitet 95 2.5.5 Internationell neutralitet som skattepolitiskt argument 98 2.6 Sammanfattning 100
3 Internationell dubbelbeskattning och avräkningsmetoden. Den historiska bakgrunden 102 3.1 Inledning 102 3.2 Företeelsen internationell dubbelbeskattning 103 3.2.1 Inledning 103 3.2.2 Dubbelbeskattning som problem 103 3.2.3 Dubbelbeskattningsbegreppet 106 3.2.4 Dubbelbeskattningsbegreppets rättsliga betydelse 112 3.3 Den svenska internationella skatterätten 116 10
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 10
2013-09-06 13.20
3.3.1 Inledning 116 3.3.2 Principer för skattskyldighet i den interna skatte rätten 117 3.3.3 Fördelningsprinciper i den tidiga svenska skatteavtalsrätten 123 3.3.4 Avräkningsmetodens ursprung i skatteavtals rätten 125 3.3.5 Utvecklingen av avräkningsmetoden i den interna skatterätten 134 3.4 Den transnationella internationella skatterätten 140 3.4.1 Inledning 140 3.4.2 Dubbelbeskattningsfenomenet tar skatterätten till det internationella planet 141 3.4.3 De första skatteavtalsmodellerna 145 3.4.4 Efterkrigstidens debatt och OECD:s avtals modeller 147 3.4.5 Principer om undvikande av internationell dubbelbeskattning 150 3.4.6 EU-rätten och den internationella dubbel beskattningen 153 3.5 Sammanfattning 163
4 Avräkningsmetodens allmänna systematiska och territoriella aspekter 166 4.1 Inledning 166 4.2 Förhållandet mellan avräkningslagen och skatteavtalens metodartikel 167 4.2.1 Inledning 167 4.2.2 Allmänt om avräkningsmetodens dubbla hemvist 168 4.2.3 Den skatteavtalsrättsliga avräkningsmetoden 173 4.2.3.1 Inledning 173 4.2.3.2 Metodartikelns hänvisningar till den interna skatterätten 175 4.2.3.3 Avräkningslagens hänvisningar till skatteavtalen 181 4.2.3.4 Sammantagen bedömning av avräknings lagens betydelse 185 4.2.4 Den internrättsliga avräkningsmetoden 187 4.2.4.1 Inledning 187 11
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 11
2013-09-06 13.20
4.2.4.2 Tillämpligheten av den internrättsliga avräkningsmetoden 187 4.2.4.3 Tolkningen av den internrättsliga avräkningsmetoden 192 4.3 Avräkningsmetodens territoriella tillämpningsområde 195 4.3.1 Inledning 195 4.3.2 Avräkning av utländsk skatt i egenskap av hemviststat 197 4.3.2.1 Inledning 197 4.3.2.2 Hemvistbegreppet 197 4.3.2.3 Källstatsbegreppet 199 4.3.2.4 Avräkning när en inkomst har flera källstater 201 4.3.2.5 Avräkning i förhållande till andra hemviststater 205 4.3.3 Avräkning av utländsk skatt i egenskap av källstat 209 4.3.3.1 Inledning 209 4.3.3.2 Skatteavtalens diskrimineringsförbud 209 4.3.3.3 Avräkningslagen 213 4.3.4 Beskattningsanspråkens inbördes rangordning 216 4.4 Sammanfattning 218
ii förekomsten av internationell dubbelbeskattning 221 5 Subjektsidentitet 223 5.1 Inledning 223 5.2 Subjektsidentitetens grunder 224 5.2.1 Inledning 224 5.2.2 Avräkningsmetoden i förhållande till internationell ekonomisk dubbelbeskattning 225 5.2.3 RÅ 2001 ref. 46 229 5.2.4 Olika sätt att förstå subjektsidentitet 231 5.2.5 Lagstadgade undantag från subjektsidentitets kravet 234 5.3 Begreppet skattesubjekt 236 5.3.1 Inledning 236 5.3.2 Allmänt om rättssubjektivitet 237 12
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 12
2013-09-06 13.20
5.3.3 Skatterätten och rättssubjekten 238 5.3.4 Stiftelsens skattesubjektivitet 242 5.3.5 Handelsbolagens skattesubjektivitet 243 5.3.6 Utländska subjekts skattesubjektivitet 245 5.3.7 Skattesubjektiviteten i skatteavtalen 250 5.4 Principen om rätt skattesubjekt 251 5.4.1 Inledning 251 5.4.2 Svensk inkomstskatterättslig fördelning 252 5.4.3 Skatteavtalsrättslig fördelning 254 5.5 Närmare om subjektsidentitet 255 5.5.1 Inledning 255 5.5.2 Subjektsidentitetens principiella innebörd 255 5.5.3 Närmare om de lagstadgade undantagen för handelsbolag 259 5.5.4 Identitetsbegreppet i skatteavtalens metod artikel 261 5.5.4.1 Inledning 261 5.5.4.2 Närmare om utformningen av skatte avtalens metodartikel 261 5.5.4.3 Metodartikelns förhållande till fördelningsartiklarna 262 5.5.4.4 Skillnader avseende konstruktionen av skattesubjekt 263 5.5.4.5 Skillnader avseende fördelningen av inkomster till skattesubjekten 269 5.5.5 Avräkningslagens identitetsbegrepp 272 5.5.5.1 Inledning 272 5.5.5.2 Skillnader avseende konstruktionen av skattesubjekt 272 5.5.5.3 Skillnader avseende fördelningen av inkomster till skattesubjekten 275 5.6 Subjektsidentitet i specifika situationer 278 5.6.1 Inledning 278 5.6.2 Investeringsfonder 278 5.6.3 Utländsk skatterättslig konsolidering 281 5.6.4 Beskattningen av idrottsutövare 283 5.6.5 Internationell juridisk och ekonomisk dubbel beskattning i förhållande till EU-rätten 284 5.7 Sammanfattning 293
13
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 13
2013-09-06 13.20
6 Inkomstidentitet 296 6.1 Inledning 296 6.2 Inkomstidentitetens grunder 297 6.2.1 Inledning 297 6.2.2 Det grundläggande kravet på inkomstidentitet 297 6.2.3 Sambandet med övriga aspekter av dubbelbeskattningsbegreppet 301 6.2.4 Sambandet med åstadkommandet av enkel beskattning 304 6.3 Inkomstbegreppet 307 6.3.1 Inledning 307 6.3.2 Inkomstens allmänna betydelse i skatterätten 307 6.3.3 Skatteavtalsrätten 309 6.3.4 Den svenska interna skatterätten 315 6.4 Närmare om inkomstidentitet 319 6.4.1 Inledning 319 6.4.2 Skatteobjektets ställning i Sverige 320 6.4.2.1 Inledning 320 6.4.2.2 Den internrättsliga avräknings metoden 321 6.4.2.3 Den skatteavtalsrättsliga avräknings metoden 326 6.4.3 Skatteobjektets ställning i källstaten 328 6.4.3.1 Inledning 328 6.4.3.2 Hanteringen av inkomsten i den utländska staten 329 6.4.3.3 Kategoriseringen av inkomsten i den utländska skatterätten 330 6.4.4 Närmare överensstämmelse mellan ländernas skattebaser 337 6.4.4.1 Inledning 337 6.4.4.2 Skillnader som innebär att olika inkomstbelopp beaktas 337 6.4.4.3 Skillnader avseende inkomst klassificering 341 6.5 Inkomstidentitet i specifika situationer 345 6.5.1 Inledning 345 6.5.2 Svenska schabloninkomster eller objektskatter 346 6.5.3 Utländska schabloninkomster eller objekt skatter 348 14
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 14
2013-09-06 13.20
6.5.4 Klassificering av bolagsinkomster 350 6.5.5 Beaktande av avräkningen vid bestämningen av skattebasen 351 6.6 Sammanfattning 354
7 Skattelikhet 356 7.1 Inledning 356 7.2 Skattelikhetens grunder 357 7.2.1 Inledning 357 7.2.2 Skatteavtalens reglering 357 7.2.3 Avräkningslagens reglering 361 7.2.4 Utgångspunkter för bedömningen 362 7.2.5 Förhållandet mellan den interna skatterätten, skatteavtalsrätten och den utländska skatte rätten 365 7.2.6 Föremålet för bedömningen 367 7.3 Skattebegreppet 369 7.3.1 Inledning 369 7.3.2 Den grundläggande begreppsbestämningen 370 7.3.3 Skattens karaktär av tvångsbidrag 373 7.3.4 Betydelsen av vem som är mottagare 375 7.3.5 Förhållandet till avgiftsbegreppet 377 7.4 Närmare överensstämmelse mellan skatterna 380 7.4.1 Inledning 380 7.4.2 Vissa allmänna utgångspunkter 381 7.4.3 Likhet mellan skattebaserna 383 7.4.3.1 Inledning 383 7.4.3.2 Den skatteavtalsrättsliga avräknings metoden 383 7.4.3.3 Den internrättsliga avräknings metoden 386 7.4.4 Skattens syfte och funktion 391 7.5 Skattelikhet och olika pålageformer 392 7.5.1 Inledning 392 7.5.2 Socialavgifter 393 7.5.3 Punktvisa betalningar vid utländsk verksamhet 398 7.5.4 Näringsskatter 400 7.5.5 Tillgångsskatter 408 7.6 Sammanfattning 412 15
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 15
2013-09-06 13.20
8 Tidsfaktorn 414 8.1 Inledning 414 8.2 Det inkomstskatterättsliga tidsbegreppet 415 8.3 Tidsfaktorns allmänna betydelse för avräkningsmetoden 418 8.3.1 Inledning 418 8.3.2 Skatteavtalens och avräkningslagens reglering 418 8.3.3 Sambandet mellan tidsfaktorn och avräknings metodens två centrala moment 419 8.3.4 Förhållandet till avhandlingens tidigare studier 421 8.3.5 Olika skatterättsligt relevanta tidpunkter 422 8.4 Tidsfaktorns betydelse avseende förekomsten av dubbelbeskattning 424 8.4.1 Inledning 424 8.4.2 Beskattningstidpunkten 424 8.4.3 Beskattningsperioden 430 8.5 Tidsfaktorns betydelse avseende åstadkommandet av enkelbeskattning 431 8.5.1 Inledning 431 8.5.2 Avräkningstidpunkten 432 8.5.3 Betalningstidpunkten 435 8.5.4 Tidpunkten för medtagande av de utländska inkomsterna i spärrbeloppsformeln 438 8.5.5 Senare ändringar i den utländska beskatt ningen 439 8.6 Sammanfattning 440
iii åstadkommandet av enkelbeskattning 443 9 Utgångspunkter för bestämningen av det avräkningsbara beloppet 445 9.1 Inledning 445 9.2 Systematiska grunder avseende åstadkommandet av enkelbeskattning 446 9.2.1 Inledning 446 9.2.2 Den utländska och den svenska skatten på de utländska inkomsterna 446 16
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 16
2013-09-06 13.20
9.2.3 Avräkningslagens spärregel 449 9.2.4 Den totala svenska skatten – en självständig begränsning? 451 9.2.5 Underskott i den svenska beskattningen 453 9.3 Principer för spärrbeloppsbedömningen 456 9.3.1 Inledning 456 9.3.2 Principernas grundläggande karaktäristik 457 9.3.3 Närmare beskattningskonsekvenser av overall- principen 463 9.3.3.1 Inledning 463 9.3.3.2 Köp av tillgångar som ger källbeskattade passiva inkomster 463 9.3.3.3 Köp av tillgångar som ger obeskattade passiva inkomster 466 9.3.4 Bedömningsprinciper i skatteavtalens metodartikel och i avräkningslagen 467 9.4 Närmare om spärrbeloppsformeln 471 9.4.1 Inledning 471 9.4.2 Formelns allmänna innebörd och normativa betydelse 471 9.4.3 Den svenska inkomstskatten 475 9.4.4 Den sammanlagda inkomsten 476 9.4.5 De utländska inkomsterna 480 9.5 Carry forward av överskjutande utländska skatter 482 9.5.1 Inledning 482 9.5.2 Carry forward-regelns principiella grunder 482 9.5.3 Carry forward-regelns allmänna innebörd 488 9.5.4 Carry forward i underskottssituationer 489 9.6 Sammanfattning 491
10 Det utländska skattebeloppet 493 10.1 Inledning 493 10.2 Delvis avräkningsbara utländska skatter 494 10.2.1 Inledning 494 10.2.2 En jämförelse med indirekt avräkning 495 10.2.3 Utgångspunkter för bestämningen av delvis avräkningsbara utländska skatter 498 10.2.4 Närmare överensstämmelse mellan inkomst begreppen? 503 10.2.5 Situationer som gränsar till indirekt avräkning 506 17
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 17
2013-09-06 13.20
10.3 Förhållandet till avdragsmetoden 511 10.3.1 Inledning 511 10.3.2 Allmänt om avdragsmetoden och dess effekter jämfört med avräkningsmetoden 512 10.3.3 Den historiska och principiella bakgrunden till samordningen mellan avräkningsmetoden och avdragsmetoden 516 10.3.4 Rättspraxis om samordningsregeln före 2009 års lagändringar 523 10.3.5 Samordningen efter 2009 års ändringar 527 10.3.6 Den principiellt riktiga samordningen 530 10.4 Valutaomvandling 535 10.4.1 Inledning 535 10.4.2 Valutaomvandling avseende beskattnings underlaget 536 10.4.3 Betalningsdagen som omvandlingstidpunkt 538 10.4.4 Sambandet mellan utländska skatter och utländska inkomster 540 10.4.5 Ändringar i den utländska beskattningen 543 10.5 Sammanfattning 544
11 Spärrbeloppet 547 11.1 Inledning 547 11.2 Kategoriseringen av inkomster 548 11.2.1 Inledning 548 11.2.2 Principiella utgångspunkter 549 11.2.3 Avräkningslagens huvudregel 551 11.2.4 Särskilda anknytningsregler 553 11.3 Fördelningen av avdrag 556 11.3.1 Inledning 556 11.3.2 Principiella utgångspunkter 556 11.3.3 EU-rättsliga utgångspunkter 559 11.3.3.1 Inledning 559 11.3.3.2 Missgynnanden eller överlappande skattebaser? 559 11.3.3.3 Hemviststatens ansvar för avdrag 563 11.3.4 Skatteavtalens fördelningsartiklar i relation till avdrag 566 11.3.5 Kostnader 568 11.3.5.1 Inledning 568 18
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 18
2013-09-06 13.20
11.3.5.2 RÅ 2001 ref. 43 569 11.3.5.3 Kostnader som direkt avser vissa inkomster 571 11.3.5.4 Gemensamma kostnader för en verksamhet eller förvärvskälla 577 11.3.6 Personliga avdrag 583 11.3.7 Avdrag som varken är personliga avdrag eller kostnader 587 11.3.7.1 Inledning 587 11.3.7.2 Närmare om begreppet kostnads poster 588 11.3.7.3 Skatterättsliga fonderingar 590 11.3.7.4 Skatterättslig resultatutjämning mellan olika skattesubjekt 593 11.3.7.5 Skatterättslig periodisering 595 11.4 Fördelningen av underskott och förluster 597 11.4.1 Inledning 597 11.4.2 Kapitalförluster 598 11.4.3 Svenska inkomstkällor visar underskott eller förluster 602 11.4.4 Utländska inkomstkällor visar underskott eller förluster 604 11.4.5 Avdrag för tidigare års underskott 610 11.4.6 Omfördelning av årets inkomster vid tidigare års underskott och förluster? 615 11.5 Triangulära beskattningssituationer 619 11.5.1 Inledning 619 11.5.2 En utländsk stat beskattar samma inkomst flera gånger 620 11.5.3 Avräkningslagens overall-princip 622 11.5.4 Skatteavtalens betydelse 624 11.6 Sammanfattning 626
epilog 629 12 Avslutning 631 12.1 Inledning 631 12.2 Om avhandlingens ämne och syfte 631 19
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 19
2013-09-06 13.20
12.3 Avräkningsmetodens historiska bakgrund, systematik och territoriella tillämpningsområde 632 12.3.1 Inledning 632 12.3.2 Internationell dubbelbeskattning 632 12.3.3 Den svenska internationella skatterätten 633 12.3.4 Den transnationella internationella skatte rätten 634 12.3.5 Förhållandet mellan skatteavtalen och avräknings lagen 635 12.3.6 Avräkningsmetodens territoriella tillämpnings område 636 12.4 Förekomsten av internationell dubbelbeskattning 636 12.4.1 Inledning 636 12.4.2 Bedömningens situationsbundenhet 637 12.4.3 Subjektsidentitet 638 12.4.4 Inkomstidentitet 638 12.4.5 Skattelikhet 639 12.4.6 Tidsfaktorn 640 12.5 Åstadkommandet av enkelbeskattning 640 12.5.1 Inledning 640 12.5.2 Allmänna aspekter på enkelbeskattningen 641 12.5.3 Den utländska skatten på de utländska inkomsterna 642 12.5.4 Den svenska skatten på de utländska inkomsterna 643 12.6 Det inledande exemplet 644 12.7 Avräkningsmetoden och dubbelbeskattningen 646
Summary 649 Källförteckning 661 Sakregister 695
20
13-43 Iustus Berglund 6 sep.indd 20
2013-09-06 13.20
123
SJFU.123.2.indd 1
123
skrifter från juridiska fakulteten i uppsala
martin berglund
Avräkningsmetoden En skatterättslig studie om undvikande av internationell dubbelbeskattning
IUSTUS FÖRLAG
02 01 FnL1 EkZpcm1hIEpvaG4gUGVyc3NvbgRKb2hu AFIuULI= 02 0040
IUSTUS FÖRLAG
martin berglund
ISBN 978-91-7678-860-8 ISSN 0282-2040
Avräkningsmetoden
moderna inkomstskattesystem grundar normalt sett sina beskattningsanspråk på både personers och inkomsters anknytning till landet. När en person eller dennes inkomster har anknytning till flera länder finns därför en risk att internationell dubbelbeskatt ning uppkommer. Ämnet för denna bok är avräknings metoden, som är den huvudsakliga metoden i svensk skatterätt för att undvika internationell dubbelbeskatt ning. Metoden återfinns såväl i de svenska skatteavta len som i den svenska interna skatterätten. Avräkning innebär att den utländska statens skatt i en dubbelbe skattningssituation får användas i Sverige som en skatte reduktion, dock högst med ett belopp som motsvarar den svenska skatten på de utländska inkomsterna. Boken utgör den första omfattande studien av av räkningsmetoden i svensk skatterätt. Framställningen syftar till att uppnå en förståelse av metoden som hel het. För att uppfylla det syftet sätts avräkningsmetoden in i sitt historiska sammanhang. I fokus för studien står två centrala moment för metodens tillämpning. Det första momentet avser identifieringen av sådana fall av dubbel beskattning som avräkningsmetoden avser att undanröja. Det andra momentet gäller hur avräknings metoden fungerar för att åstadkomma enkelbeskattning i dubbelbeskattningssituationer. I boken studeras också metodens territoriella tillämpningsområde. Martin Berglund är verksam vid Juridiska institu tionen, Uppsala universitet. Akademisk avhandling.
9/10/13 1:54 PM