9789144102887

Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor

Rektors ledarskap står i fokus för presentationen och diskuteras i relation till en mängd olika teman, såsom skolans struktur och kultur, skolans ethos, rektors pedagogiska ledarskap, skolans förbättringskapacitet, lärares syn på rektor, kommunikation mellan rektor och lärare, rektors betydelse för mobbning och elevinflytande samt synen på kvalitetsarbete. Boken innehåller dessutom resultat som visar hur skolledningen på kommunnivå agerar.

Struktur, kultur, ledarskap är lämplig som kurslitteratur på skolledaroch skolchefsutbildningar samt inom lärarutbildningen, men passar även utmärkt som fortbildningslitteratur för verksamma skolledare och lärare.

Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor

| Struktur, kultur, ledarskap

Mycket uppmärksamhet ägnas skolor som är föredömliga och har starka resultat, liksom skolor som inte alls lyckas i sin verksamhet och är i kris. Den här boken bygger i stället på ett projekt som undersökt utvecklingsmöjligheterna för 24 skolor som ligger nära medelresultaten i Sverige.

Jonas Höög Olof Johansson (red.)

Bokens redaktörer är Jonas Höög och Olof Johansson. Dess­ utom medverkar Björn Ahlström, Conny Björkman, Leif Lindberg, Håkan Myrlund, Anders Olofsson, Monika Törnsén och Helene Ärlestig. Författarna är pedagoger, sociologer och statsvetare.

Denna andra upplaga av boken har uppdaterats utifrån aktuell forskning och förhåller sig till den nya skollagen samt den nya läroplanen för grundskolan. Och för den läsare som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet struktur, kultur, ledarskap finns numera även en andra bok på temat av samma redaktörer: Framgångsrika skolor – mer om struktur, kultur, ledarskap.

Art.nr 33792 ISBN 978-91-44-10288-7

www.studentlitteratur.se

978-91-44-010288-7_01_cover 1.indd 1

2:a uppl.

Andra upplagan

R edaktö r er :

Jonas Höög O l o f J oha n s s o n

9 789144 102887

2014-12-01 15:47

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33792 ISBN 978-91-44-10288-7 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Jonas Höög Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

978-91-44-10288-7_01_book.indd 2

2014-12-18 15:01

Innehåll

Förord 7 Bokens författare 9 1 Struktur, kultur, ledarskap – ett projekt och dess resultat 13 Jonas Höög och Olof Johansson

Rektors ledarskap är centralt 14 Framgångsrik skola? 16 Forskning som redovisas 18 Litteratur 22 2 Vad är en framgångsrik skola? 23 Jonas Höög

Kunskapsmål – vilket mått är lämpligast? 25 Meritvärde och andel elever som har nått målen 26 Elevernas bakgrund – modellberäknade värden 31 Hur likvärdiga är betygen? 33 Elevens årliga utveckling och andra tänkbara mått 35 Skolans sociala mål – normer, värden och personlig utveckling 36 Ett samlat resultatmått – kunskapsmål och sociala mål 40 En kvalitativ jämförelse mellan skolorna 43 Sammanfattning 45 Litteratur 48

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10288-7_01_book.indd 3

3

2014-12-18 15:01

Innehåll

3 Ethos och skolframgång 51 Leif Lindberg

Vad är ethos? 52 Preciseringar och empiri 54 Sammanfattande slutsatser 67 Litteratur 70 4 Har framgångsrika skolor framgångsrika rektorer? 73 Monika Törnsén

Framgångsrikt ledarskap 73 Är rektorerna framgångsrika? 77 Rektors ledarskap i fem framgångsrika skolor 79 Mångsidigt ledarskap är framgångsrikt 90 Litteratur 94 5 Lärares inställning till rektors ledning 97 Anders Olofsson

Framställningssätt 99 Lärares inställning till ledningen av skolarbetet 99 Utmärkande drag hos framgångsrika skolor 106 Sammanfattning och slutsatser 109 Litteratur 112 6 Vardagssamtal och rektors pedagogiska ledarskap 115 Helene Ärlestig

Kommunikation och organisationskommunikation 116 Kommunikation och ledarskap – en kommunikationsmodell 118 Kommunikation om det pedagogiska uppdraget? 121 Är kommunikationen flerdimensionell? 126 Kommunikation i olika typer av skolor 129 Litteratur 132

4

978-91-44-10288-7_01_book.indd 4

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-12-18 15:01

Innehåll

7 Skolans ledarskap som intern förbättringskapacitet 135 Conny Björkman

Skolförbättring 136 Ledarskapet som en del av skolans interna förbättringskapacitet 138 Rektorers föreställningar om ledarskapet i skolor med olika framgångsnivå 140 Likheter och skillnader i rektorernas föreställningar 144 Slutsatser 147 Litteratur 149 8 Mobbning och skolans sociala mål 153 Björn Ahlström

Mobbning ur ett organisationsperspektiv 154 Teoretiska utgångspunkter 155 Fyra skolor i fokus 163 Skillnader mellan skolorna 165 Elevinflytande motverkar mobbning 169 Litteratur 172 9 De kommunala utbildningsnämnderna och skolpolitiken 175 Håkan Myrlund

Huvudmannaskapets förändring 175 Debatten om skolan 176 Kapitlets utgångsmaterial 178 Kommunerna, staten och skolan 179 Den kommunala organisationen för skolområdet 181 Utgångspunkter för analysen av utbildningsnämnderna 182 Kommunernas nämndsorganisation på utbildningsområdet 188 Nämndens ledning och nämndsarbetet 190 Attityder till utbildningsnämnderna och verksamheten 194 Slutsatser 198 Litteratur 201

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10288-7_01_book.indd 5

5

2014-12-18 15:01

Innehåll

10 Skolchefens funktion och ställning 205 Olof Johansson

En stabil funktion men förändrade arenor 205 Skolchefsfunktionen i dag – några trender 208 Skolchefen som följare eller ledare 212 Epilog 219 Publiceringslista från projektet 222 Litteratur 223

6

978-91-44-10288-7_01_book.indd 6

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-12-18 15:01

Förord

Alla har vi gått i skolan. Alla är berörda, vilket betyder att få områden i samhället har en sådan politisk betydelse och är så utsatt för debatt, synpunkter och förväntningar som skolan. Ständigt pågår skolreformer i Sverige och över hela världen för att förbättra skolornas resultat. Det nyligen genomförda valet till Riksdagen har tydligt markerat hur central frågan om skolan är i Sverige idag.

Reformerna i skolan inriktas oftast mot att skapa nya former för skolans arbete, hur ledare och personal ska agera – att förändra strukturen i skolorna.

Men skolors kultur hinner ofta inte med i den mentala anpassning som ny arbetsordning kräver. Diskussionen om tidiga betyg är ett exempel. Är skolornas ledning och personal beredda på dessa förändringar? Kan värderingar och tänkande bland de verksamma i skolan smälta samman med de nya arbetssätt som förväntas av dem?

I den här boken, som utgavs i första upplagan 2011, har vi utifrån resultat från det av Vetenskapsrådet stödda projektet ”Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor?”, beskrivit och analyserat hur rektorer i 24 olika skolor i 12 kommuner arbetar. Att leda och utveckla skolan så att uppdrag och uppgifter samspelar med personalens uppfattningar och grundläggande värderingar är en av rektors viktigaste uppgifter. Vilka arbetssätt använder rektorerna för att på detta sätt skapa framgång för sina elever? Pedagoger, sociologer och statsvetare ser på sambandet mellan dessa företeelser i en skolas strävan att nå sina mål.

Det har hänt mycket på skolfronten sedan bokens förra upplaga. Vi upp­ daterar därför kapitlen i boken så att den anpassas till skollagen och läroplanerna och en del andra faktorer som påverkar skolan idag. Vi har också i dagarna publicerat en ny bok Framgångsrika skolor – mer om struktur kultur, ledarskap © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10288-7_01_book.indd 7

7

2014-12-18 15:01

Förord

(Studentlitteratur, 2014), som bygger på samma forskningsmaterial och tar stegen vidare från de frågor vi bearbetar i denna. Böckerna kompletterar varandra och ger en både bred och djup bild av hur ökad förståelse av skolan som organisation och hur dess byggstenar struktur och kultur genom ett pedagogiskt förändringsledarskap kan formas till ökad framgång för eleverna.

Jonas Höög & Olof Johansson

8

978-91-44-10288-7_01_book.indd 8

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-12-18 15:01

Bokens förfat tare

Björn Ahlström är fil.dr i sociologi och universitetslektor vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet, där han arbetar som rektorsutbildare. Hans främsta forskningsintresse är frågor som rör mobbning samt skolors arbete med elevernas normer, värden och personliga utveckling.

Björn Ahlströms arbeten har ofta fokus på skolan som organisation och dess förutsättningar. Speciellt fokus riktas mot skolans struktur, kultur och ledarskap. Han disputerade 2009 med avhandlingen Bullying and Social Objectives – A Study of Prerequisites for Success in Swedish Schools.

Conny Björkman är universitetslektor i pedagogik och avdelningschef vid Avdelningen för utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet. Björkman disputerade i december 2008 med avhandlingen Internal Capacities for School Improvement – Principals’ Views in Swedish Secondary Schools, inom ramen för det forskningsprojekt som ligger till grund för denna bok.

Jonas Höög är professor i sociologi och arbetar nu på Centrum för skol­ ledarutveckling, Umeå universitet, med forskning och utbildning i ledarskap.

Ett centralt forskningsintresse är skolans struktur, kultur och ledarskap, och hur de hänger samman med skolans förmåga att nå bra resultat. Höögs lärararbete innefattar bland annat utveckling och ledning av personal­ vetarprogram, masterprogram i ledarskap och organisation, magisterprogram i utbildningsledarskap, rektorsprogram och polischefsutbildning.

Han arbetar internationellt inom ISSPP (International Successful School ­Principal ­Project), EPNoSL (European Policy Network on School Leadership) och PROFLEC (Professional Learning through Feedback and Coaching).

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10288-7_01_book.indd 9

9

2014-12-18 15:01

Bokens författare

Olof Johansson är professor i statsvetenskap vid Umeå universitet och föreståndare för Centrum för skolledarutveckling. Vid centrumet finns sedan 1993 den statliga rektorsutbildningen – för närvarande rektorsprogrammet samt annan ledarutbildning för offentlig verksamhet. Johansson är verksam inom olika forskningsprojekt kopplade till skolans ledning, bland annat ett fyraårigt forskningsprojekt stött av Vetenskapsrådet (VR) och kopplat till ISSPP. Projektet benämns ”Nationell policy möter lokala genomförandestrukturer”. Han finns också i ledningen för Uceas internationella centrum för The Study of Ethics and Leadership. Övriga Centrumnoder finns i Hongkong, Australien och Kanada samt två centrum i USA. Leif Lindberg är seniorprofessor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och ansvarar för utbildningar för forskarhandledare, handleder doktorander och deltar i utbildningar på avancerad nivå och forskarnivå. Han är verksam i olika forskningsprojekt med anknytning till utbildnings- /forskningspolitik, jämställdhet och högre utbildning samt medverkar i ett forskningscentrum – ”Centre for Knowledge Governance Studies” – vars inriktning är kunskapsuppbyggnad kring ledning och styrning av kunskapsprocesser i högre utbildning (finansiär KK-stiftelsen).

Håkan Myrlund har arbetat som gymnasielärare, adjunkt vid Luleå tekniska högskola samt utbildningsledare på rektorsutbildningsprogrammet vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. Han deltar för närvarande i forskningsprojektet ”Nationell utbildningspolitik möter lokala genomförandestrukturer”. Myrlund har medverkat i regionala valvakor i radio och tv i Norrbotten sedan 1979.

Anders Olofsson är professor i pedagogik vid Mittuniversitetet. Där driver och ansvarar han för forskning om ledarskap i skolan i samarbete med Umeå och Växjö universitet samt handleder doktorander inom området. Hans eget intresseområde inom ämnet ledning och styrning av skolan rör lärares uppfattningar och agerande när det kommer till skolans samarbetsformer. Ett annat område som Olofsson bedriver forskning inom, som är nära besläktat med ledarskapsfrågorna, är entreprenörskap i skolan som ett exempel på lokal och regional utveckling.

10

978-91-44-10288-7_01_book.indd 10

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-12-18 15:01

Bokens författare

Monika Törnsén är universitetslektor i pedagogik. Hon arbetar som utbildningsledare vid Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet, där hon undervisar i det statliga rektorsprogrammet och ger kurser i pedagogiskt ledarskap i relation till skolans kärnprocesser – undervisning och lärande.

Törnsén, som har varit lärare och rektor i grundskolan, disputerade 2009 med avhandlingen Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Outcomes. Där behandlas dels förutsättningar för rektorers framgång i ett decentraliserat styrsystem, dels skillnader i rektorers ledarskap i framgångsrika respektive mindre framgångsrika skolor. Törnséns huvudintresse, både som utbildare och forskare, handlar om rektors ledarskap i relation till skolans uppdrag som helhet, kärnprocesserna undervisning och lärande, samt personal och resultat. Hon är engagerad i internationellt forskarsamarbete rörande rektorers ledarskap och utvecklingen av detta ledarskap.

Helene Ärlestig är docent i pedagogik. Hennes avhandling behandlar rektorers och lärares kommunikation och dess betydelse i framgångsrika skolor.

Förutom organisationskommunikation och relationers betydelse i ledarskapsprocessen är Ärlestig intresserad av rektorers betydelse för skolans inre arbete, främst med avseende på pedagogiskt ledarskap och systematiskt kvalitetsarbete, planering, utvärdering och utveckling. Hon är också involverad i flera internationella komparativa studier kring rektorers ledarskap. Ärlestig undervisar dels på det statliga rektorsprogrammet, dels i kurser kring pedagogisk processledning. Hon har en bakgrund som rektor i grundskolan.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10288-7_01_book.indd 11

11

2014-12-18 15:01

978-91-44-10288-7_01_book.indd 12

2014-12-18 15:01

KA P I TEL 3

Ethos och skolframgång L e i f L i n dbe rg

Förväntningarna på en rektor är högt ställda. Rektorn ska ansvara för att skollagens och andra förordningars förpliktelser mot eleverna uppfylls, få arbetsmiljön, ekonomin och så vidare att fungera. Rektorn ska både vara pedagogisk ledare för skolan och chef för lärarna och övrig personal. Rektorn ska ha det övergripande ansvaret för skolan, inbegripet ansvaret för skolans resultat, och ska tillsammans med lärarna ge skolarbetet struktur och innehåll (jfr Skolverket, odat.). Verksamhetens karaktär – barns och ungdomars kunskapsbildning och sociala fostran – ställer särskilda krav på att vissa grundläggande värden genomsyrar arbetet. I det här kapitlet diskuterar jag vilken betydelse skolans (och rektorns) ethos tycks ha i förhållande till skolframgång.

Rektorn, som är satt att leda skolans verksamhet, måste verka för att medarbetarnas specialkunnande får komma till sin rätt och fokusera sin egen förmåga att samla medarbetarna kring den gemensamma uppgiften att nå de mål som satts för verksamheten. Det är då det finns möjlighet att leva upp till högt ställda förväntningar. Att en skolas ethos är en del i denna möjlighet antas rimligt. För att kunna föra diskussionen vidare ska jag något uppehålla mig vid vilka innebörder i ethos jag använder mig av samt markera var denna princip hör hemma, teoretiskt sett.

Inom organisationsteorin är det vanligt att fokusera tre teman: struktur, kultur och processer, samt förhållandet mellan dem. Strukturer är som övriga teman komplexa företeelser och kan vara såväl formella som informella, men ett av kännetecknen är att en struktur genom regler, anvisningar, organisationsscheman och delegationsordningar uttrycker vem som har ansvar, vari detta består och vad som bör göras i en organisation, till exempel en skola. Kultur handlar ytterst om dominerande värderingar, normer, för © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10288-7_01_book.indd 51

51

2014-12-18 15:01

Leif Lindberg

vad man kan göra och inte kan göra samt inställningar och uppfattningar i för organisationen centrala frågor. Processtemat fokuserar till exempel hur en organisation försöker lösa de problem den ställs inför. Ledarskap kan relateras till alla tre temana. Ethos handlar om värderingar, normer och uppfattningar, vilket innebär att denna princip och innehållet i detta kapitel ligger närmre kultur- och processtemat än strukturtemat.

Vad är ethos?

I Svensk uppslagsbok (1938) anges ethos betyda sed, sedlighet; även om en persons moraliska livsföring och dess ledande idé. I Nationalencyklopedin (1991) hänvisas läsaren till uppslagsordet etik. Där framkommer ”som har att göra med karaktären”, ”moralisk”, ”sedlig”, ”studiet av moraliska fenomen och föreställningar, av gammalt en gren av såväl filosofin som teologin”. Längre fram i texten noteras att ”en persons eller en grupps moral visar sig i vad den gör eller underlåter att göra”. I Svenska Akademiens ordlista (SAOL, 13:e utgåvan) förklaras ethos med moralisk grundåskådning där moralisk anges i petit vilket innebär att grundåskådning ska ses som huvudbetydelse och moralisk som en ofta använd betydelse. Det handlar om vad människor skapat för att via föreställningar, uppfattningar och värderingar organisera sina liv.

Ethos förknippas vanligtvis med den klassiska retoriken och anger där de grundläggande värden talaren ger uttryck för; ”tom retorik” betyder att ethos saknas. Då blir det lätt att förstå den ibland negativa hållningen till retorik, nämligen att det som sägs och det som görs inte har så mycket med vartannat att göra. Det som sägs betyder ingenting, retoriken framstår som substanslös.

Litteraturen om retorik är omfattande och de principer som sammantagna ryms inom ”retorikbegreppet” är flera. Ethos, logos och patos är de centrala. Ethos har med trovärdighet att göra, logos med framställningens stringens och patos med framställningens känslomässiga anslag (se t.ex.

Hedquist, 2002; Hägg, 1998, 228 ff; Quintilianus, 2002, 70 ff).

I det här kapitlet använder jag ethos som ett uttryck för ett kollektivt förhållningssätt i viktiga frågor på en skola. En aspekt av detta förhållningssätt är av moraliskt/etiskt slag. I miljöer där ungdomars kunskapsutveckling och sociala fostran är huvuduppgiften är till exempel sättet på vilket de vuxna uppträder såväl mot varandra som i förhållande till ungdomarna en indikator på hur det kollektiva förhållningssättet är beskaffat. Antagandet utesluter 52

978-91-44-10288-7_01_book.indd 52

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-12-18 15:01

3 Ethos och skolframgång

inte att rektorns roll bör vara, kan vara och är betydelsefull för både utformning, vidmakthållande och utvecklingen av skolans ethos. Men antagandet utesluter inte heller lärarnas betydelse i dessa avseenden. Utformningen av skolans ethos kan vara ett arbete som drivs gemensamt av rektor och lärare, men det kan också vara så att de hävdar olika värden. Kort sagt, jag håller i kapitlet öppet hur ethos i respektive skola kommer till, men jag menar samtidigt att ett kollektivt förhållningssätt handlar om relationen mellan rektor och lärare i en skola. Härigenom kan jag karaktärisera ethos på en viss skola som starkt, dvs. något som omfattas av både rektor och lärare. Det kan också vara svagt på en annan skola, dvs. det föreligger skillnader mellan rektor och lärare i uppfattningar om hur skolan ska förhålla sig i viktiga frågor.

Med detta sätt att resonera om ethos innebär det att ethos får sitt innehåll i det sammanhang där det brukas. Ethos i ett auktoritärt sammanhang blir följaktligen annorlunda jämfört med ett ethos som kännetecknas av demokratiska värden. I vår tid är t.ex. ansvarstagande, delaktighet och gemenskap, ibland karaktäriserat som värdegrund, särskilt viktigt i förhållande till grundläggande samhällsfunktioner som omsorg, vård och utbildning. En delad gemenskap innebär då att den omfattas både av den som är satt att leda en verksamhet och av dem som har till uppgift att genomföra och utveckla den. Uppfattat på detta vis förväntas en delad gemenskap kring för verksamheten väsentliga värden vara en förutsättning för att verksamheten ska bli framgångsrik (jfr Day & Leithwood, 2007; Starrat, 2003, 199; Starrat, 2005).

Man går så att säga i samma riktning (jfr Leithwood, 2006; Leithwood & Riehl, 2003). Innehållet i gemenskapen blir då en aspekt på vad ethos handlar om. I detta kapitel antas ethos handla om vad skolan är till för, om barns och ungdomars fostran och kunskapsutveckling, om hur denna utveckling kan stödjas på ett konstruktivt och respektfullt sätt samt givetvis att rektorer och lärare i en eller annan form är förbundna i dessa ansträngningar. Innehållet i ett sådant ethos ligger i linje med vad lagar, förordningar och läroplaner ger uttryck för. Det är allt annat än tomt.

Att jag här betraktar ethos som ett uttryck för ett kollektivt förhållningssätt i frågor viktiga för skolan utgör i sig inte, som jag redan nämnt, något ställningstagande ifråga om rektors betydelse som bärare och uttolkare av detta ethos. Det är ju idag så att rektorn förväntas vara skolans samlande kraft och bör då axla denna uppgift. Genom följande preciseringar av ethos

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10288-7_01_book.indd 53

53

2014-12-18 15:01

Leif Lindberg

med avseende på förhållandet mellan i första hand rektor och lärare ska jag förtydliga utgångspunkterna för mitt resonemang.

En av de vanligare preciseringarna/uttolkningarna av ethos (jfr Hedquist, 2002) är trovärdighet. I relationen mellan exempelvis rektor och lärare bör rektor framstå som trovärdig för att lärarna ska kunna ha förtroende för honom eller henne (jfr även Rothstein, 2007). Ethos innehåll måste vara ordentligt underbyggt för att framstå som trovärdigt och sanningsenligt.

Trovärdigheten baseras på rektorns kunnande och detta kunnande ska i detta sammanhang uppfattas som kunskap om skolarbetet i vid mening (jfr Seashore-Louise, 2007).

En annan precisering rör rektorns omtanke om lärare, elever och övrig personal. Rektorn måste bry sig om dem som befolkar skolan. Inte bara elever och lärare, utan även vaktmästare, assistenter och dem som arbetar i matsalen. Ytterligare en utgörs av förutsägbarhet. Man ska t.ex. kunna lita på att rektorn är ordentligt insatt i skolans angelägenheter och verksamhet och inte byter uppfattning titt som tätt. Man ska veta var man har sin rektor, helt enkelt.

Det fortsatta resonemanget baseras på dessa preciseringar av ethos, nämligen trovärdighet, omtanke, förutsägbarhet samt ethos innehåll. Det empiriska materialet som analyseras är intervjuer med rektorer och lärare i projektet Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor?

(Höög, Johansson, Lindberg & Olofsson, 2002).

Preciseringar och empiri Om projektet ska jag nämna följande: intervjuer genomfördes med rektorer och lärare på 24 skolor fördelade på tolv kommuner (två skolor per kommun).

På varje skola intervjuades rektor och biträdande rektor och fyra till fem lärare beroende på omständigheterna vid undersökningens genomförande.

Intervjufrågorna var halvstrukturerade och intervjuarens uppgift var att få intervjupersonen att tala fritt och reflekterande om varje frågas ämne.

De intervjufrågor som anknyter till resonemanget i detta kapitel gällde ethos innehåll, det vill säga det som ansågs vara viktigast på den egna skolan, och huruvida rektors uppfattning om detta, även omfattades av lärarna.

Andra frågor anknöt till kunnande i snäv och vid bemärkelse, rektors omtanke om andra och dennas förutsägbarhet. För en fyllig beskrivning av 54

978-91-44-10288-7_01_book.indd 54

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-12-18 15:01

3 Ethos och skolframgång

hela forskningsmaterialet och den urvalsgrund som användes i projektet, se vidare kapitel 1 och 2.

De preciseringar jag gjort av ethos utgör ett slags fisknät, där storleken på maskorna till en del bestämmer vad för slags fångst som är möjlig att få. Fisknät är ofta konstruerade för ett visst slags fångst. Ungefär så är preciseringarna av ethos tänkta att fungera, dock med förbehållet att maskorna måste ge utrymme för variation även inom den för nätet avsedda fångsten. För forskaren är det ju variationen som är intressant. Av det skälet ska jag illustrera hur variationen i uppfattningar ter sig i förhållande till preciseringarna.

Jag börjar med lärarnas och rektorernas utbildningar vid undersökningsskolorna. Därefter följer citat ur lärarintervjuerna kring lärarnas uppfattningar om sina rektorers kunnande, omtanke och förutsägbarhet. Avsikten är att visa variationsvidden i lärarnas uppfattningar om sina rektorer. Därnäst ett avsnitt om vad rektorerna säger är viktigast på deras skolor. Även i detta avsnitt är avsikten att visa variationerna i rektorernas svar.

Lärarnas och rek torernas utbildning

Goda kunskaper uppfattas som en förutsättning för trovärdighet (jfr Hedquist, 2002). I forsknings- och utbildningssammanhang är detta närmast en självklarhet. I högt specialiserade verksamheter är inte heller kunskap vilken som helst gångbar. Den måste ha något slags reell betydelse för den aktuella verksamheten. Så är det också i skolan. Merparten av alla verksamma i pedagogiska uppgifter i skolan har någon lärarutbildning, det gäller både lärare och rektorer. Utbildningskriterierna är formulerade i skollagen och kraven på lärare är förhållandevis väl reglerade och i normalfallet kopplade till innehållet i den undervisningsverksamhet de förväntas bedriva. I vårt projekt skulle det innebära att medverkande lärare har genomgått någon lärarutbildning för undervisning i år 7–9. Skollagen anger att: Kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. (SFS 1985:1100 2 kap. 3 §)

Det förekommer lärare i ungdomsskolan som inte uppfyller dessa behörighetskrav. Varför det är så ska jag inte gå in på här. Det förefaller också vara

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10288-7_01_book.indd 55

55

2014-12-18 15:01

Leif Lindberg

så att lärare, i större utsträckning än vad som avsetts i lagen, får ta ansvar för undervisning de inte har någon egen utbildningsmässig förberedelse för.

Andelen obehöriga lärare i den kommunala grundskolan uppgick 2003 till ungefär 18 procent av hela lärarkåren (Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund, 2004). De lärare som intervjuades i vårt projekt uppfyllde dock i allt väsentligt skollagens behörighetskrav.

För rektorer finns inte samma slags precisa reglering som för lärarna.

Skollagen är vag: Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. (SFS 1985:1100 2 kap. 2 §)

Vilken utbildning har då rektorerna som ingår i projektet? Under intervjuerna och i enkäter har de lämnat uppgifter om det. I tabell 3.1 har rektorernas och de biträdande rektorernas egna utbildningar kategoriserats i tre kategorier. Antalet rektorer/biträdande rektorer som genomgått rektorsutbildning (Rut) eller motsvarande framgår också av tabellen. Rektorsutbildningen är en befattningsutbildning och genomgås först en tid efter erhållen anställning som rektor. Olika kommunala förberedande utbildningar och högskoleutbildningar förekommer sparsamt i undersökningsgruppen. Drygt hälften av samtliga rektorer har genomgått rektorsutbildning. Genomgången rektorsutbildning är vanligare bland rektorerna än bland de biträdande.

I kommunerna ska det enligt skollagen finnas rektorer som ska svara för ledningen i skola (SFS 1985:1100, 2 kap. 2 §). Det är alltså rektorn som har ansvaret för skolan. Skollagen nämner ingenting om biträdande rektorer.

Som framgår av tabellen förekommer på mer än hälften av undersökningsskolorna både rektor och biträdande rektor. Något som inte framgår av tabellen är att det förekommer skolor där det finns två befattningshavare som benämns rektor. Detta alternativ nämns inte heller i skollagen. Den vanligaste utbildningskonstellationen i ”rektorsparet” (rektor/biträdande rektor) på en skola är lärarutbildning 7–9 (motsv.) och lärarutbildning för de tidigare årskurserna eller omvänt. Det kan uppfattas som att vissa kommuner har infört delat ledarskap i sina skolor. Delat ledarskap är inte någon nymodighet i svenskt arbetsliv. Vad det delade ledarskapet innebär framstår dock som oklart. Döös med flera (2005) anger en tentativ indelning som på en första nivå skiljer mellan ett formellt delat ledarskap och ett som i praktiken 56

978-91-44-10288-7_01_book.indd 56

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-12-18 15:01

3 Ethos och skolframgång Tabell 3.1 Rektorers och biträdande rektorers utbildning, inom parentes antal med rektorsutbildning (Rut).

Utbildning

Rektor

Biträdande rektor

Lärarutbildning 7–9

11 (varav 9 Rut)

9 (varav 3 Rut)

Lärarutbildning 1–6 Fritidspedagogutbildning Förskollärarutbildning

8 (varav 4 Rut)

3 (varav 1 Rut)

Övriga (Annan akademisk utbildning än lärar­utbildning, officersutbildning, yrkes­utbildning)

5 (varav 3 Rut)

2 (varav 1 Rut)

Totalt

24 (varav 16 Rut)

14 (varav 5 Rut)

är ett sådant. De nämner också i sin rapport att förekomsten av delat ledarskap inte heller är enkelt uppskattbar, men refererar till en enkät, genomförd 2004, till något mer än tusentalet chefer i svenskt arbetsliv att 20 procent av dem uppgav att de formellt delade sin chefsposition med någon annan chef.

I det offentliga arbetslivet där regleringen av organisationsstruktur och ledningsformer mer och mer överlåts till organisationerna själva, är det rimligt att former av delat ledarskap av det slag som förkommer i detta projekt bör ses som varianter av rektorskapets framträdelseformer. I den internationella forskningen om skolledarskap har ”distributed leadership” fått allt större uppmärksamhet under senare år. Även där är distinktionen mellan en formell/informell delning av ledarskapet en central fråga (jfr även kapitel 4).

Rek tors kunnande

Först kan noteras att, när lärarna reflekterade kring sina rektorers kunskaper i förhållande till skolarbetet i vid mening, praktiskt taget ingen lärare direkt kommenterade rektorns utbildningsbakgrund. Däremot berördes den i de allra flesta fall indirekt. Samma gällde för de biträdande rektorerna. De indirekta uttrycken gick ut på att både arbetet för rektorn och för lärarna skulle

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10288-7_01_book.indd 57

57

2014-12-18 15:01

Leif Lindberg

underlättas om rektorn hade genomgått lärarutbildning och dessutom hade egen lärarerfarenhet. En lärare uttryckte det på följande sätt: Jag tycker han ska vara pedagog i grunden. Det är en klar fördel. Då begriper han sig på skolan. Och se’n ska han ha en rektorsutbildning. Det tycker jag också. Ledarskapsutbildning tror jag är A och O – eller för att kunna hantera oss. För lärare är ju ett besvärligt material att hantera. (Skratt) Eller? (Skratt) Alla vet vad som är rätt. Det gäller att ha skinn på näsan. (L1-lärare)

I kommentarerna kring rektorer utan lärarutbildning för ungdomsskolan noterades detta som en brist: Han har säkert en del. Jag tror att en lärarbakgrund hade varit en fördel, att man har undervisat, man får lättare mandat hos lärarna. (F2-lärare)

Denna lärare uttryckte sig, liksom sina fyra kollegor, positivt om rektorns kunskaper och erfarenheter men samtliga uppfattade avsaknaden av lärarutbildning och erfarenhet från skolarbete som brister. En annan lärares uppfattning om rektorns kunnande, delad med alla intervjuade kollegor på skolan, var betydligt mera kritisk: Han har en bild av skolan som är den bild som när han själv gick i skolan, han vet inte varför vi gör saker numera tror jag, han tänker på vad man gör och när, han vill helst ha en plan. Så han vet inte varför eleverna går i skolan idag, att det inte bara är räkna, skriva och läsa. (C2-lärare)

Det lärarna direkt framhöll var att rektorerna ska ha erfarenhet från skolverksamhet. Denna erfarenhet ska vara välgrundad och gärna vunnen på det stadium där de intervjuade lärarna själva arbetar. Fanns dessa erfarenheter uttrycktes förtroende för rektorn. En lärare formulerade sig så här: Bra – över förväntan bra, många rektorer jag har stött på har inte varit från skolverksamheten. Han är väldigt insatt i hur skolor fungerar, hur en klass fungerar, sådana saker. Så här tycker jag att han är ett föredöme. (I1-lärare)

58

978-91-44-10288-7_01_book.indd 58

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2014-12-18 15:01

3 Ethos och skolframgång

En annan sa om sin rektors kunnande: Det tycker jag är bra, hon är ju högstadielärare, hon vet vad det här innebär och agerar utifrån det. Det handlar mycket om att förstå kulturen. (K2-lärare)

I de uppfattningar som framkom i intervjuerna om rektorernas kunskaper om skolarbetet i vid mening framhölls dels att det är önskvärt med en lärarutbildning för ungdomsskolan, dels att en gedigen erfarenhet av lärararbete i allmänhet och från 7–9-undervisning i synnerhet underlättar lärarnas arbete. Drygt hälften av rektorerna (14 stycken) hade just den erfarenheten.

I den återstående gruppen lärare, vars rektorer inte hade den, är synpunkterna kritiska och/eller ifrågasättande.

Rek tors omtanke

På frågan om rektorn bryr sig om lärare och elever och övrig personal på skolan varierade svaren, men de flesta ansåg att han/hon gjorde det.

Ja, det tycker jag absolut. Det finns en helhetssyn som genomsyrar skolan. Vi bryr oss om både vuxna och barn. (J1-lärare) Absolut. Han är ofta med om det är elever med bekymmer och behov av stöd, han är ofta med på träffar. Det tycker jag är en extra bra förmåga han har.

(A1-lärare)

Kontakterna med eleverna nämndes i fler svar: Jag tycker hon visar det på många sätt. Är ute mycket bland eleverna, kan komma in i klassrum. Jag tycker hon är en väldigt synlig rektor och jag tror hon bryr sig om alla. (B2-lärare) Nä, han bryr sig om de som kommer in till honom, elever i stort bryr han sig inte om, bara de som ställt till – då pekar han med hela handen o skriker.

(C2-lärare)

Av de i undersökningen ingående skolorna uttryckte sig merparten av lärarna i ett tjugotal av dessa positivt om sin rektor i detta avseende.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10288-7_01_book.indd 59

59

2014-12-18 15:01

Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor

Rektors ledarskap står i fokus för presentationen och diskuteras i relation till en mängd olika teman, såsom skolans struktur och kultur, skolans ethos, rektors pedagogiska ledarskap, skolans förbättringskapacitet, lärares syn på rektor, kommunikation mellan rektor och lärare, rektors betydelse för mobbning och elevinflytande samt synen på kvalitetsarbete. Boken innehåller dessutom resultat som visar hur skolledningen på kommunnivå agerar.

Struktur, kultur, ledarskap är lämplig som kurslitteratur på skolledaroch skolchefsutbildningar samt inom lärarutbildningen, men passar även utmärkt som fortbildningslitteratur för verksamma skolledare och lärare.

Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor

| Struktur, kultur, ledarskap

Mycket uppmärksamhet ägnas skolor som är föredömliga och har starka resultat, liksom skolor som inte alls lyckas i sin verksamhet och är i kris. Den här boken bygger i stället på ett projekt som undersökt utvecklingsmöjligheterna för 24 skolor som ligger nära medelresultaten i Sverige.

Jonas Höög Olof Johansson (red.)

Bokens redaktörer är Jonas Höög och Olof Johansson. Dess­ utom medverkar Björn Ahlström, Conny Björkman, Leif Lindberg, Håkan Myrlund, Anders Olofsson, Monika Törnsén och Helene Ärlestig. Författarna är pedagoger, sociologer och statsvetare.

Denna andra upplaga av boken har uppdaterats utifrån aktuell forskning och förhåller sig till den nya skollagen samt den nya läroplanen för grundskolan. Och för den läsare som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet struktur, kultur, ledarskap finns numera även en andra bok på temat av samma redaktörer: Framgångsrika skolor – mer om struktur, kultur, ledarskap.

Art.nr 33792 ISBN 978-91-44-10288-7

www.studentlitteratur.se

978-91-44-010288-7_01_cover 1.indd 1

2:a uppl.

Andra upplagan

R edaktö r er :

Jonas Höög O l o f J oha n s s o n

9 789144 102887

2014-12-01 15:47