9789173452557

GRATTIS DU ÄR FÖRTROENDEVALD

LENA HÖRNGREN

INNEHÅLL Författarens förord

5

1 Det är kul att bestämma

7

2 Ordning & reda

21

3 Politikerrollen

39

4 Partiet är basen

55

5 Pengarna

63

6 Tala så folk lyssnar

83

7 Konsten att synas

93

8 Sociala medier ger nya möjligheter

113

9 Framtiden

125

10 Hur ska man räcka till?

135

11 De kommunala orden

139

Lästips

146

FÖRORD Under mina tio år som chefredaktör för KommunAktuellt och Dagens Samhälle mötte jag många förtroendevalda. Kunniga, engagerade människor med en stark vilja att åstadkomma resultat.

En del hade politiken som yrke, men för många var detta en fritidssyssla. Dessa möten har gjort att jag sätter fritidspolitiker högt på listan över människor värda beundran. När tid är det dyrbaraste vi har ägnar de kvällar och helger åt något så oegennyttigt som att göra det samhälle där de bor lite bättre. Utan dem skulle inte den lokala demokratin fungera.

Den representativa demokratins arbetssätt ger inga snabba belöningar, utan det krävs tålamod och uthållighet för att se resultat. Därför gäller det att veta vad man ger sig in i och förstå systemet när man åtar sig ett uppdrag. Den här boken vill vara ett hjälpmedel för dig som är ny i politiken eller på väg in i rollen som förtroendevald. Här ges baskunskaper om ramarna för uppdraget när det gäller juridik och ekonomi, men också tips och inspiration.

Erfarna förtroendevalda delar med sig av sina lärdomar.

Intervjuerna är gjorda av Dagens Samhälles reportrar Cecilia Granestrand, Anna-Lena Immo, Påhl Ruin, Måns Wikstrand och Magnus Wrede.

Förhoppningen är att boken ska vara till nytta, men också bidra till att uppdraget känns kul och meningsfullt. Att vara förtroendevald är något att vara stolt över. Därför vill jag uppriktigt säga: Grattis till dig som fått medborgarnas förtroende att företräda dem när besluten ska fattas.

Lena Hörngren Västerås juli 2011

93

Du har blivit politiker för att du vill påverka och förändra samhället i enlighet med dina värderingar. Därför gäller det att synas. Men inte till varje pris. All publicitet är inte god publicitet. Det gäller att synas i rätt sammanhang och med rätt frågor. Med sociala medier kan man till viss del påverka detta själv. Men inte ens den mest välbesökta politikerblogg når lika många läsare som en artikel i lokaltidningen. Därför är det där du ska sträva efter att synas med dina frågor.

För att kunna göra det måste du vara aktiv och förstå hur journalister och redaktioner fungerar. Det finns många myter om denna yrkeskår i politiska kretsar. Om hänsynslösa murvlar som inte väjer för något för att få sin historia. Men också om aningslösa stackare som glatt vidarebefordrat det budskap som har serverats dem.

Båda typerna av journalister finns och de aningslösa är betydligt fler än de hänsynslösa men de allra flesta journalister är av ett helt annat slag. De är yrkesmänniskor som går till jobbet för att göra så bra ifrån sig som möjligt. Precis som snickaren vill bygga bra hus, sjuksköterskan ta väl hand om patienterna och tågföraren se till att resenärerna kommer fram i tid, vill journalisten skriva bra artiklar. Faktum är att många faktiskt vill lite mer än så. De vill också att deras läsare/tittare/lyssnare ska bli lite klokare och förstå sin tid och sin stad lite bättre. Det är de journalisterna du ska försöka hitta och bygga en relation

KONSTEN ATT SYNAS

95

till. En relation präglad av ömsesidig respekt. Han för ditt uppdrag och du för hans. Eller hennes, majoriteten av journalister idag är kvinnor.

Men för att skapa den respekten måste du förstå journalisternas uppdrag och hur de tänker och vilka värderingar som styr när redaktionerna väljer nyheter.

KOMMUNEN SOM NYHETSKÄLLA Myter om journalister finns inte bara bland politiker utan i hög grad också bland journalisterna själva. Ingen dag är den andra lik och man vet aldrig vad man kommer att göra den dagen, är en sådan myt. Visst finns det sådana dagar och sådana journalister, men som all annan verksamhet har också nyhetsjournalistik, i synnerhet i lokala medier, sina rutiner och sina rutinjobb. Även om man har en beredskap att lägga allt sådant åt sidan för de stora, och sällsynta, nyheter som kräver hela redaktionens samlade kraft.

Kommunbevakningen hör till sådant redaktionellt rutinarbete, som redaktioner i hög grad förlitar sig på för det dagliga flödet. Förslag, beslut, politiska utspel och konflikter, medborgarinitiativ och protester, allt kan bli till mer eller mindre uppslagna nyheter i lokala medier. Även om du som förtroendevald inte alltid kommer att gilla det du läser är detta i huvudsak till din fördel. Invånarna får veta vad ni gör i kommunen, du får veta vad folk tycker och det skapar ett intresse för kommunala frågor som du kan ta till vara.

Om du någon gång skulle tvivla på det kan du prata med kollegor som är verksamma i kommuner som befinner sig i medieskugga eftersom det där inte finns några aktiva och granskande lokala medier. De har betydligt svårare att nå ut.

96

GRATTIS! DU ÄR FÖRTROENDEVALD

DET MESTA ÄR OFFENTLIGT Att kommunala nyheter spelar så stor roll i nyhetsflödet är inte så konstigt. Det handlar om sådant som i hög grad påverkar människors vardag och som betalas av offentliga medel. Dessutom gör den grundlagsfästa svenska offentlighetsprincipen att information om vad som händer i kommunen är lätt tillgänglig.

Offentlighetsprincipen har sina rötter i 1700-talets strider mellan hattar och mössor i riksdagen och regleras i tryckfrihetsförordningen. Där slås fast att ”till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar”.

Allmänna handlingar är alla handlingar som inkommit till eller upprättats i en kommun eller någon annan myndighet. Om de är på papper eller är elektroniska spelar ingen roll i sammanhanget.

För dig som förtroendevald innebär det att om du mejlar till en tjänsteman för att tala om vad du tycker om hans sätt att sköta en fråga så är ditt mejl en allmän handling, som ska diarieföras och därmed blir tillgänglig för lokaltidningen och andra. Likaså innebär det att om du som nämndledamot får ett brev eller mejl är du skyldig att se till att det blir diariefört.

En annan konsekvens av offentlighetsprincipen är att uppgifter om dig själv och din privata ekonomi kan bli allmänt kända.

Offentlighetsprincipen omfattar ju inte bara skrivelser som kommer in och skickas ut från myndigheter. En hel del register är också offentliga, till exempel de som finns hos kronofogden.

Det innebär att om du till exempel har en betalningsanmärkning eller obetalda parkeringsböter kan det hamna i tidningen om lokaltidningen granskar de förtroendevaldas ekonomi.

Mediernas argument för den typen av publiceringar är att det handlar om offentliga personer. Som ersättare i fullmäktige känner du kanske inte igen dig i den beskrivningen, men i och

KONSTEN ATT SYNAS

97

98

GRATTIS! DU ÄR FÖRTROENDEVALD

med att du har ett förtroendeuppdrag får du finna dig i det. Även om du inte älskar offentlighetsprincipen när du fått din inkomst eller skatteskuld publicerad i lokaltidningen har du som förtroendevald ändå all anledning att försvara den. Den har historiskt tjänat oss väl och är en av anledningarna till att Sverige har förhållandevis mindre korruption än många andra länder.

Den här typen av publicitet behöver inte få några allvarligare konsekvenser för din karriär eller för hur du uppfattas i allmänhetens ögon förutsatt att det inte handlar om något kriminellt och att du inte dolt det för valberedningen när du nominerades. Det du gör syns och synas, därför måste du tänka på vad du gör och hur du uppfattas. Är du tveksam är en god regel att ställa sig frågan: Skulle jag kunna försvara det här om jag blev uppringd av en journalist? Om du inte är säker på den saken bör du sannolikt avstå.

VAD ÄR EN NYHET? Det enkla svaret på vad som är en nyhet är att det är något som avviker från det vanliga eller förväntade. Att tågen går, vägarna är plogade, elever lämnar skolan med godkända betyg och de sjuka får vård är ingen nyhet. Medan däremot det motsatta kan leda till rubriker och att de ansvariga ställs till svars.

Olika medier har olika kriterier för vad som är en nyhet. Lokala medier bryr sig om sådant som kan kopplas till det egna området.

De mest framträdande politikerna blir på gott och ont lokala kändisar. Riksmedierna har fokus på rikspolitik och bryr sig bara om händelser i Vetlanda, Örnsköldsvik, Piteå eller andra kommuner om det är något riktigt avvikande, till exempel svårare olyckor eller sådant som kan betraktas som skandaler. Enskilda kommunpolitiker syns mest om de gör något riktigt udda, till exempel föreslår skatt på överviktiga eller kommunala bordeller.

KONSTEN ATT SYNAS

99

Det finns också något som skulle kunna kallas nyhetsförmedlingens relativitetsteori. Den innebär att det som skulle bli en stor nyhet en dag, passerar obemärkt en annan dag. De som hade noggrant planerade och välbesökta presskonferenser på förmiddagen den 11 september 2001 fick inte mycket utrymme. Medan däremot den som gör ett utspel en nyhetsfattig dag, när andra jobb har spruckit för redaktionen, plötsligt kan få flera minuter i en av tv:s kvällssändningar.

Sådant går inte att förutse, men annat vet man. Till exempel att mellandagar och klämdagar som regel är händelsefattiga, vilket ökar chansen för publicitet för den som har något att säga.

Men då liksom i andra sammanhang när man har med journalister att göra gäller det att veta vad man vill ha sagt och säga det.

Om du tittar på medievana rikspolitiker i tv så ser du att de ser till att få fram sitt budskap, nästan oavsett vad journalisten frågar om.

Det gäller att tänka efter före. Om du är medieovan och blir uppringd utan förvarning, be att få återkomma så att du hinner tänka igenom vad du ska säga. Men glöm inte att ringa tillbaka.

Annars riskerar du att det står att du inte har några kommentarer, vilket aldrig ser bra ut.

BERÄTTA VAD DU GÖR Medier är beroende av att folk talar om för dem vad som händer. Mycket kan de hitta genom sina rutinkoller av nämnder och diarier, men ta inte för givet att de vet allt. Är det något som du tycker att de borde veta, berätta det för dem. Allt du berättar kommer inte att ge utdelning, men chansen ökar om du är aktiv i din relation till lokala medier. Men var försiktig så att du inte tröttar ut dem. Enklast är om du bygger upp en professionell

100 GRATTIS! DU ÄR FÖRTROENDEVALD

KONSTEN ATT SYNAS 101

relation till en journalist. Någon du vet är intresserad av och brukar skriva om dina frågor, som du regelbundet har kontakt med och berättar vad som är på gång. Om det fungerar väl blir det en situation där ni båda är vinnare. Journalisten får underlag för artiklar som höjer hans eller hennes status på redaktionen och bland läsarna. Du får uppmärksamhet kring frågor du jobbar för.

Men glöm aldrig bort vem du pratar med och vad hans eller hennes uppdrag är. Journalisten är inte din förtrogna utan en yrkesmänniska som har till uppdrag att sprida information. Tro inte att det finns något som heter off the record.

Du måste vara beredd på att allt du säger till journalisten kan komma att publiceras. Även om du säger det efter att han eller hon stoppat blocket i fickan eller stängt av mikrofonen. Eller om det sägs när ni kopplar av med en öl.

En journalist är alltid en journalist.

Däremot har du, som alla andra medborgare, rätt till källskydd om du lämnar information avsedd för publicering. Journalisten har då skyldighet att skydda din identitet. Men då ska du från början ha gjort klart att du vill bli behandlad som en anonym källa.

TRÄNING GER FÄRDIGHET Det finns PR-konsulter och före detta journalister som för ofta rätt dyra pengar erbjuder medieträning. Det får man sällan tillgång till eller har behov av som fritidspolitiker. Som i så många andra sammanhang lär man av erfarenheten och blir bättre med tiden.

102 GRATTIS! DU ÄR FÖRTROENDEVALD

Olika typer av mediekontakter kräver olika strategier. Ofta är det rätt odramatiskt. Journalisten vill veta, du vill berätta. I andra lägen blir du ställd till svars och då kan det bli tuffare. Oavsett vilket finns en del enkla regler att hålla i minnet.

KONSTEN ATT SYNAS 103

!

Se upp för smicker och förtroendefull stämning

Journalister är ofta lättpratade och trevliga. I yrkesrollen ingår också att vara nyfiken och intresserad. Att sitta och prata med en sådan människa kan vara väldigt trevligt. Rent av så trevligt att man glömmer bort att det inte är ett vanligt samtal och säger lite mer än man tänkt sig och mer än man borde. Journalisten har ett syfte med ert samtal, det bör du också ha genom att ha tänkt igenom i förväg vad du vill ha sagt och hålla dig till det. Försök också tänka igenom vilka följdfrågor som kan komma och förbered svar på dem.

Ibland gör man fel och när det händer är det lika bra att medge det. Att förneka det uppenbara eller försöka bagatellisera är aldrig någon bra strategi. Ofta gör det bara saken värre. Det finns många exempel på mindre misstag som vuxit till skandaler för att journalisterna kunde komma med nya avslöjanden. Kanske hade detta kunnat undvikas om man i stället på ett tidigt stadium visat ånger, tagit sitt ansvar eller sagt sig vara beredd att göra vad som krävs för att det inte ska upprepas.

!

Ljug aldrig och försök inte mörka

En intervju är inte ett samtal vilket som helst eller en normal social situation. Om man anpassar sig alltför mycket till det normala umgängets konventioner riskerar man att säga för mycket eller att säga fel saker. Journalisten kanske presenterar en tolkning, som du inte tycker stämmer, men för att stämningen inte ska bli obehaglig säger du inte det tydligt, utan något undanglidande på temat ”ja, men…”. Risken är då uppenbar att journalisten bara hör ditt ja, men inte invändningarna. Det

!

Var inte för väluppfostrad

104 GRATTIS! DU ÄR FÖRTROENDEVALD

finns heller ingen skyldighet att prata med medier. Det står dig fritt att avbryta samtalet när du vill, med ett vänligt men bestämt ”jag har sagt vad jag har att säga i den här frågan”.

Du avgör om du vill ställa upp på en intervju eller inte. Men om du gör det så accepterar du också spelets regler, som är att journalisten har makten över formuleringarna.

Det finns ingen rätt att få se sina citat eller att kontrollera fakta.

Många journalister brukar gå med på att läsa upp eller mejla direkta citat. Däremot är det inte säkert att du får veta i vilket sammanhang citaten förekommer. De flesta journalister jobbar under hård tidspress, så det gäller att ge svar inom given tid. Tidspressen är hård och ingen redaktion väntar med publicering för att en intervjuperson inte hört av sig i tid för att godkänna sina citat.

!

Journalisten har sista ordet

De flesta journalister är allmänreportrar som under en arbetsvecka ska skriva om många olika ämnen. Deras sakkunskaper är alltså ofta betydligt sämre än dina.

Detta i kombination med tidspressen gör att det inte alltid blir helt rätt. Om felet inte är allvarligt är det något man får leva med, men fel och missförstånd av betydelse ska rättas till. Men det förutsätter förstås att någon påtalar felet. I de pressetiska reglerna slås fast att medier ska vara generösa med rättelser och genmälen. Om man är riktigt missnöjd med en publicering kan man vända sig till Allmänhetens pressombudsman (PO). Om PO tycker att tidningen brutit mot reglerna förs ärendet till Pressens opinionsnämnd (PON), som kan fälla tidningen.

!

Kräv rättelse om det är motiverat

KONSTEN ATT SYNAS 105

KONSTEN ATT SKRIVA EN DEBATTARTIKEL Debattartiklar är ett annat sätt att skapa intresse för dina frågor.

Fördelen mot intervjuer är att du själv väljer dina ord. Nackdelen är att du måste skriva själv, vilket många tycker är jobbigt. Du måste också passera debattredaktörens nålsöga. Det kan vara svårt även om man inte siktar på DN Debatt, dit många känner sig kallade men få är utvalda. Som lokalpolitiker är det heller knappast där du har din läsekrets, utan i den lokala tidningen. Glöm heller inte de specialtidningar som bevakar det kommunala området. Men då måste du vidga perspektivet och sätta in era lokala frågor i ett nationellt sammanhang. Till exempel genom att peka på hur något som sker nationellt påverkar er lokalt och vad ni har gjort för att hitta lösningar.

Skriv med sting och kortare än du tror att du kan, är rådet från Anne Lagerdahl-Willis, som är mångårig debattredaktör på Dagens Samhälle. En tidning som når den offentliga sektorns beslutsfattare både bland politiker och förtroendevalda.

Ett annat råd är att inte bara fokusera på vad du vill ha sagt utan att också ha ett läsarperspektiv. Läsarna är sannolikt både mera okunniga och mindre engagerade än du i den fråga du skriver om.

Du har inte lång stund att fånga deras uppmärksamhet. Det gäller att gå direkt på budskapet och tala om vad du tycker. Debattartiklar handlar om att tycka, inte om att informera. Ju mer du vågar sticka ut hakan desto större chans har du att bli publicerad och läst. Artiklar där det finns en kraft och ett engagemang är svåra att motstå för en debattredaktör. I synnerhet om de tar upp ett aktuellt ämne eller väcker en ny fråga. Ska du gå ihop med andra så är chanserna till publicering större om du ingår i en oväntad konstellation än om du skriver tillsammans med dina parti- eller allianskamrater.

106 GRATTIS! DU ÄR FÖRTROENDEVALD

GRATTIS DU ÄR FÖRTROENDEVALD – en inspirationsbok för dig som fått väljarnas förtroende att föra deras talan i kommuner och landsting. Ett uppdrag som ger stora möjligheter, men som förpliktigar och kan innebära stora utmaningar. Här får du:

!

Lära om den demokratiska processen, som du nu är en del av.

Hjälp att förstå vad ekonomichefen pratar om inför budgeten.

Tips om vad du ska göra för att få igenom dina förslag.

Veta vad du ska tänka på när du har kontakter med journalister.

Råd om hur du hanterar sociala medier för att få ut ditt budskap.

Möta framgångsrika lokalpolitiker och få del av deras erfarenheter.

ISBN 978-91-7345-255-7