Page 1

G RU N D B O K

GRUNDBOK

Svenska Direkt är ett nytt basläromedel i svenska för grundskolans senare del, där eleven hela tiden står i centrum. Med Svenska Direkt blir det enkelt att undervisa. De fyra blocken Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska – en verktygslåda har en tydlig progression. Grundboken innehåller också Litterära utflykter, med antologi och litteraturhistoria.

SVENSKA DIREKT 9

GRUNDBOK

SVENSKA DIREKT 9

SVENSKA DIREKT

Cecilia Peña Lisa Eriksson Laila Guvå

Svenska Direkt består av grundbok, studiebok, studiebok för svenska som andraspråk och lärarhandledning.

Cecilia Peña Lisa Eriksson Laila Guvå

523-1217-9

9


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör: Tobias Ludvigsson Grafisk form: Miber Omslag: Miber Illustrationer: Per Gustavsson Bildredaktör: Miber Svenska Direkt ISBN 978-91-523-1217-9 © 2012 Cecilia Peña, Lisa Eriksson, Laila Guvå och Sanoma Utbildning AB Texter och frågor i Litterära utflykter sammanställda av Maria Heimer Första upplagan Fjärde tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2015

2 SD9_inlaga[13].indd 2

2013-03-08 09.58


Hej! Varsågod, här är Svenska Direkt 9, din nya bok i svenska. Vi är övertygade om att du lär dig bäst när du själv får diskutera, skriva, ta reda på saker, fundera och läsa. Vi tror också att du lär dig bäst i en miljö där du känner dig trygg och där du vågar säga vad du tycker. Du kommer därför att få arbeta med många övningar där du lär känna dina klasskompisar samtidigt som du övar dig på att säga vad du tycker. Men framför allt är vi helt säkra på att du lär dig bäst när du har roligt, och det kommer du att ha tillsammans med Svenska Direkt. Svenska Direkt 9 är indelad i fyra block: Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska – en verktygslåda. Mitt i boken hittar du Litterära utflykter – en litteraturhistoria och en samling texter som vi har valt ut tillsammans med en duktig skolbibliotekarie. Vi har valt dem för att de är spännande, roliga, läskiga, viktiga, romantiska – kort sagt allt som riktigt bra texter kan vara. Vi är säkra på att du hittar någon text som får det att kittla i magen på just dig. Välkommen med på ett riktigt äventyr! Lisa Eriksson

Cecilia Peña

Laila Guvå

3


INNEHÅLL Konsten att påverka ........................ 6 Påverka med ord ...................................................... 8 Författare som påverkar ......................................... 32 Påverka med bilder ................................................ 52

Konsten att berätta ........................ 70 Muntligt berättande ................................................ 72 Skriftligt berättande ................................................ 92 Skriftlig analys...................................................... 104 Tv-serier då och nu............................................... 116

4


Litterära utflykter ......................... 128 Litteraturhistoria .................................................. 130 Antologi ............................................................... 210

Konsten att söka och förmedla information................284 Sakprosa .............................................................. 286 Läs och analysera sakprosa ................................. 296 Utredande texter .................................................. 312 Besök i talarstolen ................................................ 330

Praktisk svenska ......................... 340 Minoritetsspråk .................................................... 342 Våra grannspråk ................................................... 362 Språk, grupp och identitet .................................... 382 Grammatik ........................................................... 396

5


Konsten att

påverka I DET HÄR BLOCKET KOMMER DU ATT:

läsa och skriva krönikor läsa om hur musik kan påverka dig och andra fundera över hur fritt ordet egentligen är läsa om hur bild och text kan samspela

6


7


Påverka med ord: läs och skriv krönikor

8


M

ånga texter vi möter i tidningar och på internet vill på olika sätt påverka oss. Ibland är vi medvetna om det, till exempel när vi läser insändare och debattartiklar där författaren tydligt talar om vad han eller hon vill att vi ska tycka, känna eller göra. Det finns också andra texter som påverkar oss, även om de inte lika tydligt talar om det. Krönikan är en sådan texttyp.

• Vet du vad en krönika är? du läsa krönikor? I så fall, vad handlar • Brukar de om? • Känner du till några krönikörer?

9


Krönika – vad är det? I dagstidningar, kvällstidningar och veckotidningar är krönikan ett återkommande inslag. Krönikan är en kort, personligt skriven text som kommenterar eller reflekterar över något aktuellt ämne. Ofta tar krönikan sin utgångspunkt i en konkret situation: något som författaren varit med om, sett eller hört. Många krönikor ifrågasätter något, argumenterar för något eller vill få oss som läser att se en sak med nya ögon. När vi läser en krönika ser vi för en stund världen ur ett annat perspektiv, genom någon annans ögon. Andra tidnings­texter, som till exempel nyhetsartiklar, ska vara objektiva, men själva poängen med en krönika är att den är subjektiv. Författaren och hans eller hennes tankar ska synas i krönikan.

10


Ordet krönika kommer från det grekiska ordet för tid, chronika. Från början be­ tecknade ordet ett slags historiska texter, ofta skrivna på vers, som berättade om olika händelser, till exempel krig eller konflikter. Den kanske mest kända svenska krönikan från äldre tid är Erikskrönikan. Den är skriven under första hälften av 1300-talet.

subjektiv den som utgår från sig själv. objektiv den som lyssnar till fakta och inte till känslor och åsikter.

11


LÄS EN KRÖNIKA 1 Tydlig rubrik.

Miljövänlighet måste bli trendigt

K

Inledning som presenterar ämnet.

Direkt tilltal till läsaren.

Författaren använder humor.

12

Läs krönikan ”Miljövänlighet måste bli trendigt”.

limatförändringar och växt­huseffekt till följd av våra utsläpp av koldioxid är bland de största hoten mot vår planet och vår livsstil. Det, tillsammans med utfiskning av haven, dumpning av gamla elektronikprylar och förgiftat käk, gör att miljöfrågorna torde vara högst på agendan för privatpersoner, företag och politiker. Nu suckar du och tänker: ännu en pretentiös harang om returflaskor och gröna nyckelhål. För det finns nog ingenting som är så viktigt och så osexigt, tråkigt och politiskt korrekt som miljöfrågor. Varje gång man gör något miljövänligt växer det fram en präktighetsstämpel i pannan och en Kånken-ryggsäck på ryggen. För vem vill vara partyförstöraren som på


lyxkrogen bestämt tackar nej till att äta torsk eller tigerräkor för att de är på väg att utrotas. Och lämnar alla andra i sällskapet med en fadd smak i munnen av att vara sämre och lägre stående varelser. Eller den som under devisen “Handla lokalt” predikar om hur långt äpplet på ditt skrivbord har transporterats och hur mycket det bidrar till växthuseffekten. Präktigt och jobbigt, visst. Men nödvändigt om vi ska ha en någorlunda dräglig framtid. Varumärket ”Miljö” måste hottas upp, för att få bort ”fröken duktig-stämpeln” och komma in i matchen, det vill säga 2000-talet. Jag föreslår i första hand en extrem makeover för att få bort doften av -68 med inslag av hippie, tygblöjor och odla egen krasse. Lite gerillamarknadsföring med några inhyrda trendnissar som går omkring på stans strategiska hotspots och pratar om sina utmärkta miljöval fixar PR-problemet snabbt. Den nya ekologin behöver attityd för att locka en ny generation. Vi måste se till att det blir fräckt att puttra runt i en biogasbil i stället för en gigantisk stadsjeep som släpper ut mängder av kol­ dioxid. Och att det är coolt att behålla sin gamla mobil i stället för köpa en ny varje gång en modell lanseras. Eftersom det största problemet vi har i dag är vår överkonsumtion av allt från prylar till kläder, mat och resor hjälper företagen inte precis till att ändra detta beteende. I dag premieras de som handlar mest, flest och dyrast via alla bonuskort och värdecheckar. Borde det inte i stället

Personlig åsikt.

Personliga och humoristiska förslag på hur man kan göra miljövänlighet trendigt.

13


Retoriska frågor.

Avslutning som sammanfattar författarens personliga åsikter och förslag på lösning.

vara så att man får guldstjärna i kanten när man gjort något bra som att handla miljövänligt, återvunnit eller åkt kollektivt? Varför premieras den som flyger mest när det är den som flyger minst som borde få extra-poäng på sitt bonuskort? Den som kompenserar sina flygutsläpp av koldioxid med att köpa utsläppsrätter eller nyplantering av skog så att det går jämnt upp, ska ha söta flygvärdinnor som fjäskar och varma handdukar och champagne som belöning för sitt agerande. Nä, framtidens säljargument för alla branscher är det hållbara och miljövänliga, inte det dyra och köp-3-betala-för-2. Vi människor gillar att köpa oss fria från skuld. Vi är beredda att betala för det och vi vill gärna få beröm för vårt agerande. Är det dessutom coolt och trendigt så kommer världens miljövänner och miljömedvetna företag att vinna konsumenternas hjärta.

av Erika Augustinsson

14


2

Analysera krönikan tillsammans med en kompis. A Hur börjar krönikan? Hur skriver författaren för att du ska bli nyfiken och vilja läsa vidare?

B Tycker du att författaren ”syns” i krönikan? Visa exempel på hur.

C Välj en formulering som du tycker är särskilt bra, tankeväckande eller på annat sätt väcker din uppmärksamhet.

D Hur slutar krönikan? Hänger början ihop med slutet? E Vad handlar krönikan om, tycker du? Sammanfatta i en mening.

F Vad vill författaren få oss att tycka, känna eller göra när vi läst krönikan, tror du?

G Blir du påverkad av den här krönikan? Motivera. H Presentera vad ni kommit fram till tillsammans i klassen.

15


PÅVERKAS VI AV KRÖNIKOR? När du tänker på texter som skrivs för att påverka, så tänker du kanske på insändare och debatt­artiklar. Det du kanske inte tänker på är att krönikan är en text som ofta skrivs för att författaren vill få oss att tycka, känna eller göra något. Just för att krönikan är en kort text, gärna skriven på ett vardagligt och personligt språk, så kan den nå ut till många olika grupper av läsare. En insändare eller en debattartikel talar tydligt om för oss vad vi borde tycka, känna eller göra. Krönikan gör lite tvärtom – den låter oss se på en viss sak ur ett visst perspektiv och sedan får vi själva bestämma. En bra krönika kopplar ihop den personliga upplevelsen eller erfarenheten med något allmänt och på så sätt kan du som läsare dra paralleller till sådant du själv tänkt eller varit med om. Många läsare hittar en eller ett par favoriter bland alla krönikörer som finns och det är förstås troligt att du påverkas allra mest av en krönikör som du nästan tycker dig ha en relation till. På nästa sida kan du läsa om Lisas relation till musikkrönikören Andres Lokko.

16


3

Diskutera två och två. A Vilka texter tror du att du själv påverkas mest av: tydligt

argumenterande texter som insändare och debattartiklar eller mindre tydligt argumenterande texter som till exempel krönikor? Motivera.

B Har du någon egen favoritkrönikör? Vad handlar hans eller

hennes krönikor om? Varför tycker du om att läsa just hans eller hennes krönikor, tror du?

Andres Lokko

skriver om musik. När jag var tonåring var musik mycket viktigt för mig. Jag läste alla krönikor och recensioner jag kom över. Jag ville veta allt, allt, allt. När jag först stötte på Andres Lokkos texter tyckte jag att han var en irriterande kille. Han bara droppade namn på olika band och verkade tro att alla kände till dem. Snart märkte jag att jag gillade många av de band och låtar han skrev om. Han var äldre än jag, hade sett en massa band som jag drömde om att se live, och till sist blev jag nästan beroende av hans krönikor och artiklar. När han tipsade om ett nytt band eller en ny låt tänkte jag direkt att ”Åh, det där är säkert något jag kommer att gilla!”. Jag ville nog väldigt gärna vara som han, åka runt på spelningar och skriva och ha superkoll på allt som handlade om populärmusik. När jag som vuxen träffade honom blev jag jättenervös – det var direkt som om jag var tonåring igen.

Andres Lokko

Lisa Eriksson är en av författarna till Svenska Direkt.

17


Krönika – om vad och av vem? Du kan hitta krönikor i nästan alla delar av en tidning, till exempel på sportsidorna, på nöjessidorna och på nyhetssidorna. I några av våra största dags- och kvällstidningar kan vi samma dag hitta krönikor om vitt skilda ämnen som Socialdemokraternas nye partiledare, läktarvåldet inom fotbollen, vilka kläder som är ”ett måste” i vår och människor som låter sin hund få ett eget säte i bussen. De flesta större tidningar och tidskrifter har fasta krönikörer som regelbundet skriver krönikor, kanske en gång i veckan, eller en gång varannan vecka. Krönikörerna är ofta journalister eller författare men kan också vara andra kända personer.

18


Personligt – men inte privat En krönika kan handla om nästan vad som helst, så länge det är ett ämne som engagerar författaren och som läsarna på något sätt kan känna igen sig i. Om författaren blir väldigt privat blir krönikan sällan särskilt intressant eller angelägen för läsaren – knepet är helt enkelt att vara personlig, men inte privat. Vissa krönikörer skriver mycket om sitt privatliv och sina relationer till andra människor. Då är det förstås viktigt att tänka på att inte avslöja för mycket om de människor man har i sin närhet. Skriver man om svåra saker man själv har upplevt, kan det också vara bra att vänta med att skriva om dem tills man själv har lugnat ned sig lite.

Språket i krönikan Språket i en krönika får gärna vara personligt – du som skriver får gärna ”synas” i texten. Men språket ska ändå i det stora hela vara korrekt och precis som när du skriver andra slags texter ska du vara noga med att stava rätt, variera ditt språk och hålla dig till den röda tråden.

19


4

Ta reda på. Arbeta i par. A Leta efter krönikor i några dags- och kvällstidningar. Ni

kan välja er lokaltidning eller någon rikstäckande tidning som Dagens Nyheter, Aftonbladet eller Expressen. Tänk på att krönikorna kan finnas nästan var som helst i tidningen och handla om nästan vad som helst. Skriv en lista över de första 5–6 krönikorna ni hittar. Vad handlar de om? Vilka är författarna? Känner ni till någon av författarna sedan tidigare?

B Välj ut en krönika som ni tycker verkar rolig eller intressant. Läs den tillsammans och svara på frågorna:

yy Vad handlar krönikan om? Sammanfatta i en mening. yy Vem är författaren? Ta reda på något om honom eller henne. yy Vad tror ni att författaren vill att ni ska tycka, känna eller göra när ni läst krönikan? yy Tycker ni att författaren ”syns” i krönikan? I så fall: Hur då? Ge exempel. yy Varför blev ni intresserade av att läsa just den här krönikan? yy Blir ni påverkade av att läsa krönikan? Motivera. Om ni svarar ja: Försök beskriva hur ni blir påverkade.

C Sätt er tillsammans med ett annat par och berätta om de krönikor ni läst.

5

Skriv en kommentar till en krönika. A Välj en krönika på internet, till exempel i en dags- eller

kvällstidning. Det kan vara en krönika som handlar om något du håller med om eller som du inte håller med om.

B Skriv en kommentar till krönikan där du berättar vad du tycker om den. Använd frågorna från uppgift 4B.

20


Vad är en krönika? Krönikan är en argumenterande, reflekterande, beskrivande och berättande text.

Krönikans syfte är att berätta om något aktuellt, att skapa opinion, att påverka läsaren eller att få läsaren att tänka själv.

Krönikan skrivs med ett personligt, lättsamt och berättande språk.

Krönikan är subjektiv och författaren skriver utifrån sig själv.

Krönikan avslutas gärna med en poäng.

En krönika kan handla om nästan vad som helst: politik, sport, film, musik, mode och så vidare.

Studiebok 21


GRUNDBOK

Svenska Direkt är ett nytt basläromedel i svenska för grundskolans senare del, där eleven hela tiden står i centrum. Med Svenska Direkt blir det enkelt att undervisa. De fyra blocken Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska – en verktygslåda har en tydlig progression. Grundboken innehåller också Litterära utflykter, med antologi och litteraturhistoria.

SVENSKA DIREKT 9

GRUNDBOK

SVENSKA DIREKT 9

G RU N D B O K

SVENSKA DIREKT

Cecilia Peña Lisa Eriksson Laila Guvå

Svenska Direkt består av grundbok, studiebok, studiebok för svenska som andraspråk och lärarhandledning.

Cecilia Peña Lisa Eriksson Laila Guvå

ISBN 978-91-523-1217-9

(523-3520-8)

sd9_omslag.indd 1

9 2015-02-26 11:11

9789152312179  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you