9789127134119

Forsberg

Katarina Eriksson Barajas ChristinaF orsberg Yvonne Wengström

| Wengström

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap

Katarina Eriksson Barajas är biträdande professor och verksam inom lärarutbildningarna vid Linköpings universitet. Christina Forsberg är biträdande psykolog, leg. sjuksköterska och docent vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Yvonne Wengström är leg. sjuksköterska, docent samt lektor och forskare vid samma institution.

|

ökande utbildningsvetenskapliga forskningen gör det nödvändigt för dagens lärare, rektorer och forskare att kunna hantera nya forskningsrön och kritiskt värdera fakta.

Med hjälp av systematiska litteraturstudier kan resultat från flera vetenskapliga studier vägas samman så att ny evidensbaserad kunskap fås. Det kan ge svar på frågeställningar som: Finns det vetenskapligt stöd för att rekommendera en viss undervisningsmetod eller åtgärd? Vad har visat sig vara mest effektivt?

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap tar upp en metod som steg för steg beskriver hur man söker, analyserar och värderar information om forskningsrön samt hur man presenterar resultatet. Till boken finns en webbplats där bland annat mallar för kvalitetsvärdering kan laddas ned.

Boken riktar sig till studerande på lärarprogrammens grundutbildningar och magisterutbildningar inom utbildningsvetenskap samt till yrkesverksamma lärare och andra inom skolsektorn.

Eriksson Barajas

Kunskapstillväxten inom skolsektorn och den snabbt

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap

Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar

ISBN 978-91-27-13411-9

9 789127 134119

Utbildningsvetenskap.indd 1-3

2013-04-17 15:30

Systematiska.indd 4

2013-05-13 15:16

Systematic review techniques were pioneered by educational researchers, but have, to an extent, fallen out of fashion. There is a welcome increased interest in the technique by newer generations of educational researchers.

Ur Systematic Reviews av Carole Torgerson (2003, s. 90)

Systematiska.indd 5

2013-05-13 15:16

Systematiska.indd 6

2013-05-13 15:16

Innehåll

Om författarna Läsanvisning

13

15

Kapitel 1. Inledning 17 Evidens och evidensbaserad pedagogik 18 Vetenskap och beprövad erfarenhet 20 Summering 24 Kapitel 2. Olika typer av litteraturstudier 25 Allmän litteraturstudie (overview) 25 Systematisk litteraturstudie (systematic review) 26 Metaanalys 28 Den systematiska litteraturstudien steg för steg 31 Begreppsanalys (concept analysis) 33 Kapitel 3. Utbildningsvetenskaplig forskning 35 Framväxten av forskningsområdet utbildningsvetenskap 35 Kategorier i externfinansierad forskning 2005– 2010 36 Nuläget 38 Framtida utveckling 38

Systematiska.indd 7

2013-05-13 15:16

Kapitel 4. Vetenskapens kännetecken 43 Vetenskapligt arbetssätt – forskningsprocessen 44 Problemformulering 44 Syfte och frågeställningar 45 Genomgång av litteratur 46 Hypotes 46 Design 47 Metod 49 Analys 49 Resultat 50 Diskussion 50 Slutsats 51 Vetenskapliga ansatser 51 Kvantitativ ansats 51 Kvalitativ ansats 53 Att välja ansats 55 Att kombinera kvalitativ och kvantitativ ansats – mixade metoder 57 Triangulering 58 Skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats 59 Olika typer av dokument 59 Avhandlingen 59 Den vetenskapliga tidskriftsartikeln 61 Forskningsrapporten 62 Rapporter och uppsatser inom utbildningar 63 Den populärvetenskapliga artikeln 63 Den vetenskapliga tidskriftsartikelns uppbyggnad 64 Kapitel 5. Den systematiska litteraturstudiens första steg 69 Etiska aspekter 69 Reflektion och problemformulering 70

Systematiska.indd 8

2013-05-13 15:16

Syfte och frågeställningar 71 Litteratursökning 74 Manuell sökning 74 Databassökning 75 Sökstrategi 78 Ett exempel på fritextsökning 79 Exempel på ämnesordlistor 80 Några söktips 81 Val av studier 81 Urvalsprocessen sker i olika steg 83 Kapitel 6. Att värdera kvantitativ forskning Design (studieuppläggning) 86 Experimentell design 86 Kvasi-experimentell design 88 Icke-experimentell design 90 Andra vanliga designer 92 Design och bevisvärde 92 Urval 93 Slumpmässigt urval 94 Icke slumpmässigt urval 95 Bortfall 96 Intern och extern validitet 99 Intern validitet 99 Extern validitet 100 Mätinstrument 100 Frågeformulär 101 Studiespecifika formulär 102 Reliabilitet 103 Validitet 105 Statistisk analys 106 Beskrivande statistik 108 Analytisk statistik 108

Systematiska.indd 9

85

2013-05-13 15:16

Powerberäkning 110 Signifikansprövning med olika statistiska test Korrelationer 113 Att värdera en studies totala kvalitet 114 Kapitel 7. Att värdera evidens enligt GRADE Steg för steg 121 Ett exempel 123 Beskrivning av tillstånd och åtgärd 123

111

119

Kapitel 8. Att värdera kvalitativ forskning 125 Exempel på design och planering 126 Datainsamlingsmetoder 127 Intervju 127 Fokusgrupp 130 Observation 132 Fallstudie 133 Texter och livsberättelser 134 Urval 136 Strategiskt urval (purposeful sampling) 137 Snöbollsurval (snowballing) 138 Teoretiskt urval (theory-based sampling) 138 Kriterier för utvärdering av kvalitativ forskning 139 Kvaliteter i helhetsbeskrivningen 140 Kvaliteter i resultaten 141 Rimlighetskriterier (validitet) 142 Analys 146 Innehållsanalys 147 Etnografisk metod 148 Konstant jämförande metod 149 Hermeneutisk metod 150 Fenomenologisk metod 150 Fenomenografisk metod 151

Systematiska.indd 10

2013-05-13 15:16

Diskursanalys 152 Kvalitativ metasyntes 153 Att värdera en studies totala kvalitet Evidens i kvalitativa studier 156

154

Kapitel 9. Att analysera, presentera, diskutera och sprida resultat 159 Att beskriva resultat 159 Att bearbeta 160 Att analysera 163 Analysmetoder 163 Att diskutera och dra slutsatser 168 Att dokumentera arbetet 169 Att skriva – några tips 170 Att nå ut med forskningsresultat 171 Att sprida forskningsresultat 172 Bilagor 175 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 176 Bilaga 2 Checklista för kvantitativa artiklar – RCT (randomiserade kontrollerade studier) 179 Bilaga 3 Checklista för kvantitativa artiklar – kvasi-experimentella studier 184 Bilaga 4 Checklista för kvalitativa artiklar 188 Register

193

Litteratur och referenser

Systematiska.indd 11

203

2013-05-13 15:16

Systematiska.indd 12

2013-05-13 15:16

Om författarna

Katarina Eriksson Barajas är biträdande professor i pedagogiskt arbete och verksam inom lärarutbildningarna vid Linköpings universitet.

Christina Forsberg är biträdande psykolog, leg. sjuksköterska samt docent vid Sektionen för omvårdnad vid Karolinska Institutet.

Yvonne Wengström är leg. sjuksköterska med specialisering inom onkologi samt docent vid Sektionen för omvårdnad vid Karolinska Institutet.

Om författarna

Systematiska.indd 13

13

2013-05-13 15:16

Systematiska.indd 14

2013-05-13 15:16

Läsanvisning

Den här boken bygger på Att göra systematiska litteraturstudier (2013) av Christina Forsberg och Yvonne Wengström, men har skrivits om tillsammans med Katarina Eriksson Barajas för att passa det utbildningsvetenskapliga området. Vår förhoppning är att den kommer att vara till god nytta för studerande i lärarprogrammens grundutbildningar. Vi tror även att boken kan vara användbar i magisterutbildningar samt för yrkesverksamma inom området.

Det ökade informationsutbudet inom utbildningssektorn gör det allt nödvändigare för dagens lärare att kunna hantera ny kunskap men också att kritiskt kunna värdera nya fakta. Syftet med denna bok är att beskriva en metod för hur man gör systematiska litteraturstudier. Mängden resultat inom den utbildningsvetenskapliga forskningen ökar och det blir allt viktigare att systematiskt kunna värdera, analysera och sammanställa resultat från olika studier. Vi har själva saknat en lärobok som beskriver denna process. I huvuddelen av bokens kapitel (5 till 9) beskriver vi metoden steg för steg.

Vi har också mycket översiktligt, och tänkt som bakgrund, skrivit något om evidensbaserad pedagogik (kapitel 1) samt om den utbildningsvetenskapliga forskningLäsanvisning

Systematiska.indd 15

15

2013-05-13 15:16

ens framväxt (kapitel 3). Anledningen till det är att vi vill ge läsaren en tydlig bild av den utbildningsvetenskapliga forskningens snabba utveckling och åskådliggöra behovet av att systematiska litteraturstudier görs inom området.

Kapitel 4 har rubriken Vetenskapens kännetecken. Vi är övertygade om att läsaren har nytta av en kort översikt och sammanfattning innan vi går in på bokens egentliga innehåll – den systematiska litteraturstudien. Vi är väl medvetna om att detta kapitel är mycket kortfattat och förenklat och att framställningen därför kan bli kategorisk. Kapitlet ska absolut inte ersätta annan och mer uttömmande litteratur i ämnet. Vi har gett förslag på sådan fördjupningslitteratur, och man kan också läsa vidare i de verk som vi refererar till.

I boken finns även ett kapitel (kapitel 7) om GRADE (Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation) som är ett system för att beskriva evidensstyrka och utfärda rekommendationer med olika tyngd. Då uppskattningsvis hälften av fynden från utbildningsvetenskaplig forskning publiceras på engelska har vi valt att i texten ange engelska uttryck för centrala termer inom parentes. I de fall det inte finns något allmänt använt svenskt ord har vi enbart använt den engelska termen.

Den här boken har också en hemsida där bland annat mallar för kvalitetsvärdering kan laddas ned.

Vi vill också passa på att tacka Elisabet Nihlfors som fackgranskat boken.

Katarina Eriksson Barajas Christina Forsberg Yvonne Wengström

16

Systematiska.indd 16

systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap

2013-05-13 15:16

1 Inledning

Utbildningsvetenskap är ett forskningsområde där resultaten ökar i omfattning. Den stora mängden publicerade vetenskapliga artiklar gör det mycket svårt för en enskild lärare, rektor eller forskare att ha kontroll över kunskapsläget. Det finns därför ett stort behov av att resultat från flera vetenskapliga studier sammanställs på ett systematiskt sätt (Davies, 1999; Forsberg & Lundgren, 2006; The Campbell Collaboration, u.å.-a).

Evidensbaserad pedagogik är ett begrepp som blivit allt vanligare både internationellt och i Sverige. Strävan efter att hitta vetenskapliga bevis (evidens) för rutiner och åtgärder har tidigare företrädesvis funnits inom det medicinska området. I Sverige har Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) varit föregångare och publicerat systematiska litteraturstudier främst inom det medicinska området.

Eftersom metoden för att syntetisera forskningsresultat sedan 1980-talet fått så stort genomslag inom medicinsk forskning är en vanlig missuppfattning att den kommer från det naturvetenskapliga hållet (Bohlin, 2010). Metoden utvecklades dock inom pedagogik och psykologi i form av metaanalys på 1970-talet, och på 1990-talet började termen systematisk översikt användas.

Inledning

Systematiska.indd 17

17

2013-05-13 15:16

Inom utbildningsområdet är det för närvarande främst forskningsnätverken The Campbell Collaboration 1 och The Evidence for Policy and Practice Information and Coordinating Centre (EPPI-Centre)2 som publicerar systematiska litteraturstudier; och i bland annat tidskrifterna Review of Educational Research och Educational Research Review kan man finna systematiska litteraturstudier av utbildningsvetenskaplig forskning.

Evidens och evidensbaserad pedagogik Evidens och evidensbaserad pedagogik eller praktik har definierats på många olika sätt. Nedan ger vi exempel på sådana definitioner.

Begreppsanalys av ordet evidens har gjorts av Eriksson m.fl. (1999) och Upshur (2001). Eriksson m.fl. har beskrivit att i det semantiska fältet för evidens ingår ord som påtaglig, tydlig, uppenbar, objektiv, verklig, saklig, klar, bevis, naturlig, obestridlig, sann, äkta och riktig. De menar att den bästa definitionen på evidens är det som är sanningslikt.

Upshur finner i sin genomgång av ordböcker att evidens betyder etablerade fakta, klarhet, tydlighet och indikation. Både Eriksson m.fl. och Upshur ger vidare tolkningar om vad som kan vara evidens. Willman (1998) menar att evidens betyder bevis eller belagd kunskap.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) definierar evidens som något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller (av lat. evidentia, ”tydlighet”). I termen evidensbaserad pedagogik betyder evidens: syste1 2

www.campbellcollaboration.org www.eppi.ioe.ac.uk

18

Systematiska.indd 18

systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap

2013-05-13 15:16

matisk observation som uppfyller vetenskapligt tillförlitliga kriterier på ett sådant sätt att de anses utgöra ”bästa tillgängliga bevis”. Evidens finns ofta allmänt tillgänglig i form av publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter, men också i systematiska litteraturstudier som enligt vetenskapliga regler sammanfattar och kommenterar alla tillgängliga publikationer inom ett valt område.

Evidensbaserad praktik, evidence-based practice, definieras som en användning av bästa tillgängliga forskningsfynd om en specifik fråga inom utbildning (www. campbellcollaboration.org).

Begreppet evidens kan också sammanfattas som vetenskapligt belägg (se till exempel Minten & Lindvert, 2011). Minten och Lindvert menar dock att begreppet inte är lätt att definiera exakt. Qvortrup (2008) pekar på att engelskans ’evidence’ har med kausala bevis och sanning att göra medan franskans ’évidence’ rör erfarenheter och vanor.

Det internationellt använda uttrycket evidence-based education har i Sverige översatts till evidensbaserad pedagogik (Bohlin, 2010; Evaldsson & Nilholm, 2009). Att tillämpa principen om evidensbaserad pedagogik i den dagliga verksamheten innebär att den enskilda läraren i skolarbetet integrerar bästa tillgängliga vetenskapliga bevis innan hon eller han, tillsammans med kollegor, fattar beslut om olika utbildningsinsatser. Både en utredning från Högskoleverket (HSV) (Forsberg & Lundgren, 2006) och den senaste utredningen om en ny lärarutbildning (Sverige, 2008) hävdar att det finns ett stort behov av systematiska litteraturstudier inom utbildningsvetenskap.

Resultaten från sådana studier kan användas som underlag när lärare och rektorer ska utveckla användbara undervisningsmetoder.

Inledning

Systematiska.indd 19

19

2013-05-13 15:16

Davies (1999) påvisar att kritik förts fram mot glappet mellan undervisning och utbildningsvetenskaplig forskning. Han menar att en pedagogik som har en evidensbaserad grund hjälper till att överbrygga detta glapp. Han beskriver evidensbaserad pedagogik som en process av systematisk insamling, kvalitetsgranskning och användning av bästa tillgängliga forskningsresultat. Att uppnå evidensbaserad pedagogik innebär ett arbete i flera steg.

I första hand gäller det att identifiera och värdera de vetenskapliga bevis som redovisas i studier inom området.

Vetenskap och beprövad erfarenhet Utbildning ska baseras både på vetenskap och på beprövad erfarenhet, enligt 5§ i skollagen (Sverige, 2012). Av tradition har de flesta arbetsmetoder inom skolan bestämts utifrån beprövade erfarenheter eller någon enstaka vetenskaplig studie. I dag finns dock forskningsresultat både från kvantitativa och kvalitativa studier (se s. 43), resultat som har relevans för praktisk verksamhet och som behöver sammanställas. I detta arbete är det synnerligen viktigt med ett systematiskt angreppssätt och att resultat från flera vetenskapliga studier vägs samman så att ny ”säkrare” kunskap kan fås inom ett område.

Den systematiska litteraturstudien bör därför inkludera båda typerna av studier. Beprövad erfarenhet har lika stor vikt som vetenskaplig grund inom utbildningsområdet.

Skolverket ansluter sig i en rapport till Högskoleverkets definition av beprövad erfarenhet (Minten & Lindvert, 2011): Erfarenheter som inhämtats i professionell verksamhet kan formuleras och prövas, så kallad beprövad 20

Systematiska.indd 20

systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap

2013-05-13 15:16

erfarenhet. Enligt högskolelagen ska all utbildning vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet (Högskoleverket, första stycket).

Det är viktigt att betona att utbildning i Sverige ska bygga på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men att det har förts diskussioner om vad detta innebär.

Evaldsson och Nilholm (2009) diskuterar evidensbaserat skolarbete utifrån exemplet mobbning. De pekar på att ett evidensbaserat synsätt gör att skolan kan styras hårdare och att ekonomiska intressen kan få mer makt i skolan.

Evaldsson och Nilholm vill att det ska finnas en kritisk distans mellan forskning och skolans praktik; de anser att forskare och praktiker har olika roller och därmed olika ansvar.

Bohlin (2010) menar att det är viktigt för utbildningsforskare att känna till evidensbaserade metoder, som på ett tillförlitligt sätt sammanfattar resultaten av undersökningar som kan vara relevanta för professionell praktik.

Minten och Lindvert (2011) sammanfattar i ett PM från Skolverket ett antal områden, som förts fram av företrädare för utbildningsväsendet, där de som förespråkar evidensbaserad pedagogik ställs inför utmaningar när konceptet överförs från sjukvårdsområdet till utbildningsområdet. I stället för att bara fråga ”Vad fungerar?” bör man enligt Minten och Lindvert (2011) också fråga ”Vad fungerar för vem och i vilket sammanhang?” eftersom kontexten (sammanhanget) spelar stor roll inom utbildningsområdet.

Forskningsfynd från en utbildningskontext går inte alltid att överföra till en annan. Vad som sker i processen anses särskilt viktigt inom utbildningsområdet. Minten Inledning

Systematiska.indd 21

21

2013-05-13 15:16

och Lindvert (2011) exemplifierar med den utvärdering av program mot mobbning som Skolverket genomfört. De påpekar att ingen av de studerade skolorna använde ett enda och tydligt program mot mobbning – därför kunde man inte se effekterna av ett enskilt program. Att till exempel en studerad undervisningsmetod inte ser ut att ha haft någon verkan, kan bero på att lärarna inte fått tillfredsställande kännedom om hur just den metoden ska användas, men den genomförda metoden behöver trots det inte ses som resultatlös.

Inom utbildningsvetenskap sker mest grundforskning, menar Minten och Lindvert (2011). Mer sällan syftar forskningen till att lösa praktiska undervisningsproblem.

Därför bygger evidensbasering inom utbildningsområdet på ”forskning ’om’ utbildning snarare än forskning ’i’ utbildning” så att ramarna för undervisningen snarare än själva undervisningen beforskas (Carlgren, 2010).

En ytterligare utmaning för evidensbaserad pedagogik är att det finns en traditionell separation mellan forskning och lärarnas praktik. Spännvidden i ståndpunkterna i denna fråga ses i exemplen ovan. I ena änden finns åsikten som till exempel Evaldsson och Nilholm (2009) för fram, att det bör finnas en kritisk distans mellan forskning och pedagogisk praktik. Och i den andra änden återfinns Davies (1999) som anser att evidensbaserad pedagogik kan överbrygga särskiljandet mellan forskning och skolverksamhet, något han ser som önskvärt.

Skolverket (2010) menar vidare att evidensbaserad pedagogik syftar till att lärares och rektorers praktik ska baseras på den för tillfället mest tillförlitliga kunskapen.

Lärare och rektorer ska få stöd att finna de arbetsmetoder och rutiner som fungerar på bästa och effektivaste sätt.

Den vetenskapliga kunskapen måste identifieras, kri22

Systematiska.indd 22

systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap

2013-05-13 15:16

tiskt värderas och ställas samman så att den kan ligga till grund dels för det praktiska arbetet, dels för fortsatt forskning. Evidensbaserad pedagogik utgår från tanken om att lärare och rektorer är betjänta av att få tillgång till tillförlitliga forskningsfynd när de ska formulera en policy, bestämma en praktik eller fatta beslut.

Forskningsbevis från enbart randomiserade kontrollerade studier har sedan länge räknats som det bästa underlaget för att utveckla rekommendationer för medicinsk praxis. Inom utbildningsområdet står EPPI för en vidare definition av evidens, så att både kvantitativa och kvalitativa studier inkluderas i de systematiska litteraturstudierna. När det gäller att uppnå evidensbaserad pedagogik har det under senare år blivit tydligt att man måste inkludera forskningsresultat även från kvalitativa studier (Gough, Oliver & Thomas, 2012b; Petticrew & Roberts, 2006).

Kunskap från forskning är en viktig byggsten för att arbeta evidensbaserat, men det räcker inte att bara utgå från forskningsresultat. Det är känt att det finns många fält som inte är utforskade. Vidare är det också känt att enstaka forskningsresultat inte kan sägas utgöra tillräckliga bevis, utan upprepade resultat måste visas i flera studier. Det finns alltså i praktiken få ”säkra och objektiva” forskningsresultat.

Minten och Lindvert understryker att beprövad erfarenhet ska vara ”prövad, dokumenterad och generad under en längre tid och av många. Den är inte snäv, personlig, muntlig eller kortsiktig” (Minten & Lindvert, 2011, s. 5).

Inledning

Systematiska.indd 23

23

2013-05-13 15:16

Summering Att arbeta evidensbaserat innebär att kunskap från ovanstående källor måste integreras för att uppnå bästa resultat för skolarbetet. Utmaningen är att försäkra sig om att de olika typerna av evidens är robusta och pålitliga samt att de tillämpas satta i sitt sammanhang på ett individuellt sätt.

Skolverkets tolkning av att all undervisning ska bygga på dessa två kompletterande kunskapskällor: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, innebär att såväl riksdag, regering och Skolverket som de enskilda lärarna ska ha ett förhållningssätt där fakta granskas kritiskt, prövas och sätts i ett sammanhang (Lindvert & Minten, 2012).

Den beprövade erfarenheten ska ha dokumenterats, delats och prövats bland kollegor.

Om man som lärare eller forskare är intresserad av evidensbaserad pedagogik måste man ha kunskap om systematiska litteraturstudier. Systematiska litteraturstudier är en vetenskaplig metod bland andra, som bidrar med en särskild typ av kunskap baserad på en särskild typ av ”data” – tidigare genomförd och publicerad forskning.

Utöver att effektivisera professionell praxis och upplysa beslutsfattare, kan resultaten av en systematisk litteraturstudie användas för att starta och definiera framtida forskningsprogram (Bohlin, 2010; Torgerson, 2003).

24

Systematiska.indd 24

systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap

2013-05-13 15:16

2 Olika typer av litteraturstudier

Det finns olika sätt att sammanställa litteratur på, man kan till exempel använda sig av: allmän litteraturstudie (overview), systematisk litteraturstudie (systematic review) eller begreppsanalys (concept analysis).

Allmän litteraturstudie (overview) En allmän litteraturstudie kan benämnas litteraturöversikt, litteraturgenomgång eller forskningsöversikt. I all forskning startar forskningsprocessen med en allmän litteraturgenomgång.

Syftet med en allmän litteraturstudie kan vara att sammanställa en beskrivande bakgrund som motiverar att en empirisk studie görs eller att beskriva kunskapsläget inom ett visst område. I en allmän litteraturstudie beskrivs och analyseras valda studier, men sällan på ett systematiskt sätt. Redan år 1987 påvisade Mulrow (1987) brister i allmänna litteraturstudier. Mulrow genomförde en kritisk granskning av 50 publicerade översiktsartiklar och ställde följande frågor: • Finns ett specifikt syfte?

• Är litteratursökningen beskriven?

Olika typer av litteraturstudier

Systematiska.indd 25

25

2013-05-13 15:16

• Är urvalskriterierna beskrivna?

• Finns kriterier för kritisk granskning av litteraturen?

• Är resultat och rekommendationer tydligt beskrivna?

Mulrow (1987) fann endast en översiktsartikel där metod för identifikation, urval och kritisk granskning av inkluderade artiklar hade angivits. Översiktsartiklar kan vara stimulerande och intressant läsning, men de kan också vara mycket otillförlitliga om en systematisk ansats saknas.

För att beslutsfattare, praktiker (som lärare) och allmänheten ska kunna hålla sig informerade inom sina områden är det vanligt att läsa böcker och översiktsartiklar gjorda av experter inom respektive område (Gough, Oliver & Thomas, 2012a). Att läsa böcker och allmänna översiktsartiklar kan dock medföra problem eftersom de kan ha följande svagheter (Torgerson, 2003): • Författaren har bara haft tillgång till en begränsad mängd relevant forskning.

• Urvalet blir selektivt om experten väljer studier som stöder den egna ståndpunkten. Därigenom kan olika experter inom samma område komma fram till helt olika slutsatser (Petticrew & Roberts, 2006).

I allmänna litteraturstudier, där kvalitetsbedömningar av inkluderade artiklar saknas, är risken således stor att felaktiga slutsatser dras.

Systematisk litteraturstudie (systematic review) En förutsättning för att man ska kunna göra systematiska litteraturstudier är att det finns ett tillräckligt antal stu26

Systematiska.indd 26

systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap

2013-05-13 15:16

dier av god kvalitet som kan utgöra underlag för bedömningar och slutsatser. Många praktiska frågeställningar kan besvaras genom att systematiska litteraturstudier görs, till exempel: • Vad fungerar bäst? Vad är effektivt?

• Finns vetenskapligt stöd för att rekommendera en viss åtgärd eller undervisningsmetod?

The Campbell Collaboration har sedan år 2000 arbetat med att göra systematiska litteraturstudier och har tagit fram vetenskapliga bevis som underlag, främst inom utbildning, juridik och socialt arbete. The Campbell Collaboration bedömer att följande kriterier ska vara uppfyllda i en systematisk litteraturstudie (The Campbell Collaboration, u.å.-b, fjärde–femte stycket): 1. Tydligt beskrivna kriterier och metoder för sökning och urval av artiklar 2. En uttalad sökstrategi 3. Systematisk kodning av alla inkluderade studier 4. Metaanalys ska användas för att väga samman resultat från flera små studier (om det är möjligt).

För sina egna systematiska litteraturstudier (Campbell reviews) lägger The Campbell Collaboration till följande krav: 1. Campbell-studier måste omfatta en systematisk sökning av opublicerade rapporter (för att undvika publiceringsbias).

2. Campbell-studier ska ha internationell räckvidd.

Olika typer av litteraturstudier

Systematiska.indd 27

27

2013-05-13 15:16

Forsberg

Katarina Eriksson Barajas ChristinaF orsberg Yvonne Wengström

| Wengström

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap

Katarina Eriksson Barajas är biträdande professor och verksam inom lärarutbildningarna vid Linköpings universitet. Christina Forsberg är biträdande psykolog, leg. sjuksköterska och docent vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Yvonne Wengström är leg. sjuksköterska, docent samt lektor och forskare vid samma institution.

|

ökande utbildningsvetenskapliga forskningen gör det nödvändigt för dagens lärare, rektorer och forskare att kunna hantera nya forskningsrön och kritiskt värdera fakta.

Med hjälp av systematiska litteraturstudier kan resultat från flera vetenskapliga studier vägas samman så att ny evidensbaserad kunskap fås. Det kan ge svar på frågeställningar som: Finns det vetenskapligt stöd för att rekommendera en viss undervisningsmetod eller åtgärd? Vad har visat sig vara mest effektivt?

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap tar upp en metod som steg för steg beskriver hur man söker, analyserar och värderar information om forskningsrön samt hur man presenterar resultatet. Till boken finns en webbplats där bland annat mallar för kvalitetsvärdering kan laddas ned.

Boken riktar sig till studerande på lärarprogrammens grundutbildningar och magisterutbildningar inom utbildningsvetenskap samt till yrkesverksamma lärare och andra inom skolsektorn.

Eriksson Barajas

Kunskapstillväxten inom skolsektorn och den snabbt

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap

Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar

ISBN 978-91-27-13411-9

9 789127 134119

Utbildningsvetenskap.indd 1-3

2013-04-17 15:30