Om läkare som verksamhetschefer Att som läkare, med en professionell identitet, gå till ett chefsarbete kan ibland visa sig vara en prövande process, och många är de läkare som har en kluven inställning till chefsrollen. Den här boken tar upp tre viktiga frågor: Hur kan vägarna se ut för de läkare som tagit steget till chefsposten? Vad gör verksamhetscheferna? Och vad tror de att de bör göra? Här finns inga enkla svar, men många exempel på hur verksamhetscheferna praktiskt hanterar frågan. Steget till chefskap bygger på en avhandling om läkares inställning till chefskap samt deras uppfattningar om hur det är att arbeta som chef. Boken tar sin utgångspunkt i managements intåg i sjukvården och diskuterar hur detta påverkat formandet av verksamhetschefsrollen.
| STEGET TILL CHEFSKAP
STEGET TILL CHEFSKAP
Helena Öfverström
Helena Öfverström är doktor i företagsekonomi och arbetade under flera år som forskare och lärare på Handelshögskolan i Göteborg. Helena bedriver idag en självständig konsultverksamhet med uppdrag inom organisations- och ledarskapsutveckling, och undervisar på högskola och universitet.
STEGET TILL CHEFSKAP Om läkare som verksamhetschefer
Boken är tänkt att fungera som ett stöd i processen att gå från läkare till chef, och den kan också användas som kurslitteratur vid högskoleoch universitetsstudier för alla de som hyser intresse för professionell identitet och chefskap och som kanske funderar på att gå in i ett chefskap.
Art.nr 35598
Helena Öfverström www.studentlitteratur.se
978-91-44-07214-2_01_cover.indd 1
2013-09-19 12.20
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 35598 ISBN 978-91-44-07214-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Steve Edwards/Illustration and Communication Design Printed by Exaktaprinting AB, Sweden 2013
978-91-44-07214-2_01_book.indd 2
2013-09-19 11:28
Innehåll
Förord 7 K apitel 1
Inledning 9
Det förändrade klinikansvaret 16 Verksamhetschefsreformen 17 Sjukvårdens förändrade villkor 20 En kompletterande syn på förändringar 22 Bokens disposition 24 K apitel 2
Medicin möter management 27
Professioner och professionalism 27 Professionernas framväxt 28 Professioner blir till professionalism 29 Profession mot profession 32 Diskussion: professioner och professionalism 35 Professionalism möter managerialism 36 Management och managerialism 38 Relationen mellan professioner och management 40 Professionellas möten med management 41 Diskussion: professionalism möter managerialism 45 K apitel 3
Att göra en avhandling av läkare och chefer 47
Om material och tolkning 48 Det insamlade materialet 48
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07214-2_01_book.indd 3
3
2013-09-19 11:16
Innehåll
Studieobjekt 48 De intervjuade 50 Observationstillfällena 51 Urval och tillträde 53 Insamling av materialet 53 Att intervjua chefer 54 Att vara en observatör 57 Tolkning av materialet 59 K apitel 4
Vägar till chefsjobb 61
Kategorier av karriärberättelser 63 Tronarvingen 64 Strategen 67 Att ta tillfället i akt 71 För klinikens bästa 73 Bilden av medverkande i karriärberättelserna 77 Talangscouten 78 Lobbyisterna 79 Kollegan 80 Läkarkåren 80 Sammanfattande diskussion 82 Synen på karriär 83 Rekryteringsprocessen 86 K apitel 5
Chefer i blivande 91
Att bli chef genom tidigare chefer 92 Diskussion: att bli chef genom tidigare chefer 97 Att bli chef genom praktik 99 Den fulltecknade vardagen 99 Skillnaden mellan bråttom och viktigt 101 Administrativt stöd blir till belastning 101 Det sociala stödet försvinner 102 Det kliniska arbetet blir stöd 104
4
978-91-44-07214-2_01_book.indd 4
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-09-19 11:16
Innehåll
Är chefsarbete roligt? 106 Diskussion: att bli chef genom praktik 108 Att bli chef genom teori och utbildning 110 Diskussion: att bli chef genom teori och utbildning 115 Sammanfattande diskussion 116 K apitel 6
Ett försök att omvandla chefsrollen 121
Status och gränser 123 Ekonomins renässans 123 Samarbete över gränserna 129 Gränsen går vid kliniken 132 Tydliggörande av chefsrollen 134 ”Brevduvor och knähundar” 134 Verksamhetschef utan personalansvar 135 Tidsbegränsat chefsjobb 138 Sammanfattande diskussion 140 K apitel 7
Verksamhetschefer på sjukhus: på väg mot eller från den hybrida chefsrollen? 145
Konstruktion av karriär 146 Motiven för att bli verksamhetschef 146 Chefsjobb – episod eller karriärmöjlighet? 147 Vem styr rekryteringsprocessen? 148 Läkarnas bild av verksamhetschefsrollen 149 Det som inte nämns 149 Konstruktion av chefsarbete 150 Tidigare chefer som är förebilder, anti-bilder, eller osynliga 151 Förvirring – en fas eller en bestående del av chefsarbetet? 152 Bryggan mellan förebild och praktik 153 Mötet mellan profession och management i andra sammanhang 154 Kragh Jespersens resultat i jämförelse med mina resultat 155 På väg mot eller bort från hybridchefen? 158 Rekommendationer och vidare forskning 160
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07214-2_01_book.indd 5
5
2013-09-19 11:16
Innehåll BILAGA
Den formella karriären 163
Referenser 167 Person- och sakregister 173
6
978-91-44-07214-2_01_book.indd 6
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-09-19 11:16
Förord
Boken ni håller i er hand är min doktorsavhandling, om än i något redigerad form. Jag disputerade med den 2008, och till min förvåning så fick den en del uppmärksamhet runt om i vården. Människor närmade sig mig på olika vis, varvid jag fick ta del av deras berättelser om deras upplevelser om chefskap och organisering i vården. Det stod snart klart för mig att jag hade fångat något med avhandlingen. Jag har funderat på vad detta något är, och har kommit till slutsatsen att min avhandling hjälpte genom att sätta ord på en massa erfarenheter och tankar som många i vården, inte minst läkare, bär med sig. Sådana ord och erfarenheter har de av olika anledningar inte haft möjlighet att artikulera och reflektera över. Och genom att min avhandling nu, i något omarbetad form, ges ut av Studentlitteratur hoppas jag att boken ska kunna nå än fler människor, och att den ska komma till användning i debatterna kring chefskapet och organiseringen av vården. Avhandlingen kom till av en slump då Västra Götalandsregionen i början av 2000-talet ville ha hjälp med att förstå varför det var så svårt att få läkare, eller någon annan för den delen, att söka de vakanta verksamhetschefstjänsterna. Jag ramlade in i den värld där den professionella identiteten styrde, där en maktkamp pågick för fullt mellan olika organiseringsprinciper – och jag var fast. Sjukvården har genom sina oändliga intriger och komplexitet gett mig så mycket. Eftersom Vinnova gick in och finansierade en fortsättning av mitt projekt kunde jag sedermera avsluta mitt avhandlingsarbete om läkare, verksamhetschefer och managements intåg i vården. Efter mycket slit satt jag där med en färdig avhandling i knät. Slitigt är det att skriva avhandling: värre än vad många kan föreställa sig, och värre än vad i alla fall jag hade föreställt mig. Likaså har många läkare upplevt det att bli chef, och det är bland annat detta som boken försöker © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07214-2_01_book.indd 7
7
2013-09-19 11:16
Förord
bena upp. För det första: Hur kommer det sig att man som läkare faktiskt hamnar i ett chefsjobb? och för det andra: Hur upplever man det att bli chef? Man får inte glömma att många som blir verksamhetschefer i vården går från att ha arbetat operativt som läkare med kanske medicinskt ansvar för olika vårdenheter till att ansvara ibland för flera hundra personer på en klinik, med många hundra miljoner kronor i omsättning. Det är ett stort ansvar att bli verksamhetschef, och många av chefskapets dolda sidor kan visa sig vara tämligen främmande och hotande för oerfarna chefer. Vad det här främlingskapet kommer sig av kan förklaras med att det för det första inte funnits i läkarnas natur att intressera sig för chefsjobbet i någon större omfattning förrän de själva sitter där på posten, och för det andra har det heller inte funnits några mindre chefstjänster där man kan börja förstå och komma in i chefsarbetet i det lilla. Boken må vara skriven om läkare och chefer i vården, men jag skulle vilja säga att den är till för alla som arbetar i en professionell organisation där medarbetare har en stark anknytning till sitt yrke. Boken präglar mycket av det som uppfattas som ett slags mellanchefskonflikt, men visar också hur offentlig sektor har kommit att tydligare styras utifrån andra perspektiv, vilket naturligtvis skapar oreda, men också möjligheter. Dess värre har kanske möjligheterna kommit i skymundan för den upplevda oredan. Jag nämnde tidigare att det är slitigt att skriva en avhandling, men att jag i slitet har fått hjälp av kollegor och handledare. Det brukar därför vara på sin plats att tacka dessa personer i förordet – vilket jag redan gjort 2008. Så den här boken, mina kära läsare, tillägnar jag mig själv – ”simply, because I’m worth it”! Göteborg, september 2013 Helena Öfverström
8
978-91-44-07214-2_01_book.indd 8
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-09-19 11:16
Kapitel 3
Att göra en avhandling av läkare och chefer
Min invändning mot den debatt som förts kring professioner är att forskarna varit mer intresserade av att undersöka konsekvenserna av intåget av managerialism i sjukvården i stället för att beskriva de professionellas lösningar på de problem som sjukvården brottas med när dess institutionella omständigheter förändrats. Genom att studera verksamhetschefer i sjukvården vill jag bidra till förståelsen av hur chefsrollen, som Socialstyrelsen ser är av vikt för sjukvårdens förändring, formas inom chefernas karriärer, men också i deras vardag. Avhandlingens syfte är att undersöka hur chefsrollen och chefsarbetet konstrueras i sjukvårdens praktik. Syftet tar sin utgångspunkt i chefernas egna upplevelser av sina karriärer och vardagens praktik. Frågorna för avhandlingen är: • Hur beskriver verksamhetscheferna motiven och besluten att gå in i en
verksamhetschefsroll?
• Vad och vem styr rekryteringen av verksamhetschefer? • Hur upplever cheferna att de lär sig sina chefsarbeten?
Samtidigt pågår olika försök att forma chefskapet i sjukhusens praktik. Delar av en sådan process kommer att beskrivas i avhandlingen utöver karriärerna och vardagen. Den visar att verksamhetschefsrollens anknytning till läkarprofessionen ställs inför prövningar. Därför formuleras också frågan: • Går det att skapa en chefsroll som kombinerar professionalism och
managerialism?
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07214-2_01_book.indd 47
47
2013-09-19 11:16
3 Att göra en avhandling av läkare och chefer
Om material och tolkning Den här avhandlingen baseras på en relativt stor mängd empiriska data, eller fältmaterial, från hälso- och sjukvården. Fältmaterialet består bland annat av intervjuer med främst chefer på mellannivå, men också chefer högre upp i sjukhusorganisationerna. Observationer från det vardagliga arbetet på en klinik ingår också, tillsammans med intervjuer gjorda med klinikens läkare och ledning. Ytterligare observationer har gjorts av möten där chefer, från mellannivå och upp, samlats för att tillsammans diskutera chefsroller och organisering. I bakgrundsmaterialet för avhandlingen finns också erfarenheter genom auskultation på en chefsutbildning. Till grund för den här avhandlingen ligger ett antal chefers berättelser om karriärer och erfarenheter av att arbeta som chef. Catherine Kohler Riessman (1993) poängterade att berättelser är tolkningar av livet som i sin tur kräver tolkningar. En rättmätig fråga är hur sådana berättelser valideras. Riessman hävdade att det bland annat handlar om tillförlitlighet snarare än om att ”finna sanningen”. Är tolkningen rimlig och övertygande? är en fråga läsaren får ställa sig. Svaren på denna fråga kan skifta från tid och rum, eftersom Riessman påpekade att alla texter har olika betydelser. Det är läsaren som får bestämma huruvida mina tolkningar är rimliga och övertygande.
Det insamlade materialet I den första delen av det här kapitlet kommer jag att beskriva mitt insamlade material genom att bland annat diskutera vad det är jag egentligen studerat. Jag kommer därefter förklara vad en verksamhetschef är, men också vilka personer som jag intervjuat, och i vilka funktioner och sammanhang jag har observerat dem. Studieobjek t
Som framgått är det mellanchefers utsagor om sitt chefskap och sin karriär som är av intresse för den här avhandlingen. En mellanchef inom Västra Götalandsregionen är för det mesta en verksamhetschef. Som framgår av diskussionen i kapitel 1 behöver inte verksamhetsansvaret placeras på mellan nivå, utan det kan finnas andra sätt att organisera ansvaret på. Oftast är 48
978-91-44-07214-2_01_book.indd 48
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-09-19 11:16
3 Att göra en avhandling av läkare och chefer
det dock så att verksamhetsansvaret placeras på kliniknivå. Jag har valt att använda titeln verksamhetschef framför exempelvis klinikchef, som chef på mellannivå också kan tituleras. Förutom att chefspositionen vilar på ett juridiskt ansvar, vilar det också på ett mandat som kommer uppifrån i organisationen. Efter ett rekryteringsförfarande och efter att ha kommit överens med arbetsgivaren, blir en person utsedd till chef av någon högre upp i hierarkin – oftast sjukhusdirektören. I många fall i hälso- och sjukvården blir man utsedd till chef under en viss period, ett s.k. tidsförordnande, som vanligtvis löper på tre år och kan sedan omförhandlas om båda parter är nöjda. Som chef ingår man i ett ledningssystem som utgår från organisationens ledning och högsta chef. Därmed arbetar chefen utefter en hierarkisk, vertikal styrning, snarare än en kollegial och horisontal ledning som är tongivande inom professionellas arbeten. Detta är en väsentlig skillnad eftersom det innebär att man som chef ska samarbeta med andra funktioner och arbeta efter andra principer än vad man tidigare gjort när man arbetade som läkare. Som chef ansvarar man för en hel klinik och flera yrkesgrupper. Efter att jag har lyssnat på chefernas berättelser om sina roller och sina arbeten som chefer har jag valt att distansera chefskapet från ledarskapet som begrepp. Från deras utsagor har jag konkluderat att ledarskap, i deras ögon, till skillnad från chefskap inte är något som man får uppifrån. Ledarskapet tilldelas underifrån av medarbetarna, eller sidledes från kollegorna, och bygger på ett givande och tagande av ledarskap. För att kunna utöva ledarskap måste medarbetarna/kollegorna acceptera eller godkänna att chefen ska leda dem. Samtidigt måste den utpekade ledaren eller chefen vilja utöva ledarskap. Ledarskapet uteblir om den underifrån utsedda personen vägrar att ta på sig ledarskapet. Chefskap och ledarskap brukar sammanblandas i många beskrivningar genom att de sällan preciseras och särskiljs. Vd:ar tituleras exempelvis ofta ledare. Mats Alvesson och Karl Ydén (2000) hävdade att det ofta antas att det bara är chefer som utövar ledarskap och att ledarskapet utgår från chefen. Så behöver inte vara fallet, utan ledarskapet skiftar från situation till situation. Ofta ses det dock som önskvärt att chefen kan agera, men även accepteras som ledare över sina medarbetare. Jörgen Sandberg och Axel Targama i sin bok Ledning och förståelse – ett kompetensperspektiv på organisationer (1998) menade att chefen inte klarar av © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07214-2_01_book.indd 49
49
2013-09-19 11:16
3 Att göra en avhandling av läkare och chefer
sin uppgift genom att ge direktiv och detaljstyra medarbetares arbete. I stället är det chefens uppgift att påverka medarbetarnas föreställningar och förståelse av exempelvis organisationens mål och strategier så att medarbetarna själva kan forma sitt arbete och sina beslut utefter de mål och strategier som arbetas fram i organisationen. Vidare är organisationens kontext viktig för hur medlemmarna vill att chefskapet ska utformas. Barbara Czarniawska förklarade i En teori om organisering (2005, s. 91) att en önskvärd bild av en chef i en professionell organisation är att han eller hon skulle vara som en effektiv ordförande på ett möte där han eller hon ser till att alla deltagare får säga sitt och där ordförande inte utnyttjar sin position för att få igenom sin vilja. I den här boken tillåter jag cheferna själva berätta om vad de gör och vad de tror att de bör göra. De intervjuade
I tabell 3.1 beskrivs de intervjuer som jag har gjort. Alla dessa har jag dock inte gjort på egen hand. Ett tjugotal har jag gjort tillsammans med Marita Fagerling som jag arbetade med i ett Vinnova-projekt kring hälsooch sjukvård. Tabell 3.1
Intervjuerna.
INTERVJUER
Kategorier
Antal intervjuer
Antal informanter
Kvinnor
Män
Ej medic. kliniker
Ej inspelade
Sjukhusdirektör + stabschefer Områdeschefer
9
8
4
4
-
3
6
5
1
4
-
-
Verksamhetschefer
37
33
10
23
3
8
Vårdenhetschefer
11
11
10
1
-
2
Läkare
22
22
2
20
-
2
6
6
2
4
-
-
Klinikledningsmedlemmar Konsulter Totalt
50
978-91-44-07214-2_01_book.indd 50
3
3
1
2
-
-
94
88
30
58
3
15
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-09-19 11:16
3 Att göra en avhandling av läkare och chefer
Den största gruppen informanter i min avhandling är verksamhetscheferna (33 personer). Ett par stycken av dem har jag intervjuat två gånger, varför antalet intervjuer överstiger antalet informanter. Intervjuerna med verksamhetscheferna gjordes under hösten 2002 fram till sommaren 2003, och under hela året 2004. Den näst största gruppen som jag intervjuat är läkarna (22). Den här gruppen, samt gruppen för vårdenhetschefer och klinikledningsmedlemmar, var inte i fokus i den här avhandlingen, men det förringar inte deras betydelse för mig när det kommer till min egen förståelse för hur arbetet organiseras och bedrivs på en klinik. Majoriteten av cheferna är läkare och män. Sex av cheferna är inte läkare, och dessa är alla kvinnor. Två av dem förestår inte medicinska verksamheter utan ansvarar för serviceverksamheter, (en serviceverksamhet kan exempelvis vara IT, miljö, säkerhet, bibliotek). Stabscheferna är chefer för administrativa verksamheter såsom ekonomi, information och personal. Den huvudsakliga majoriteten av verksamhetscheferna kommer dock från medicinska verksamheter, alltså de verksamheter som arbetar direkt med patienter. Exempel på medicinska verksamheter kan vara röntgen, kirurgi, labb, rehab, psykiatri och medicin. En del verksamheter är större, och andra är mindre. En klinik kan ha allt från ett tjugotal medarbetare till över 500. Genomsnittsåldern för cheferna ligger runt 50 år, och åldrarna spänner från mitten/slutet av 30-årsåldern till strax över 60 år. Deras chefserfarenhet sträcker sig från sex månader till över tio år. Majoriteten av dem jag intervjuat har arbetat som chef i tre–fyra år till sex–sju år. Observationstillfällena
De första observationerna utförde jag 2002–03 på en chefsutbildning som gavs av Företagsekonomiska institutionen på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Jag var med som auskultant under två kursomgångar, och varje kurs hade cirka 15–16 deltagare. Deltagarna var chefer från den offentliga sektorn, där majoriteten kom från sjukvården, vilket resulterade i att sjukvårdsfrågorna dominerade. Kursen var fördelad på två terminer och upp delad på 20 heldagar, varav två dagar var förlagda på internat. De andra observationerna jag utförde gjordes under åren 2004 och 2006 på ett och samma sjukhus. Sjukhusledningen med sjukhusdirektören i spetsen ville införa en s.k. förbättringskultur i hela organisationen. © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07214-2_01_book.indd 51
51
2013-09-19 11:16
3 Att göra en avhandling av läkare och chefer
Syftet var att få alla i organisationen att arbeta så att vården och arbetet de bedrev kontinuerligt förbättrades, med resultatet att vården på så vis skulle effektiviseras utan att medarbetarna för den delen skulle ”springa fortare”, utan i stället ”arbeta smartare”. Viktiga instrument i detta arbete var just verksamhetscheferna. Under den period jag var med och observerade möten med alla chefer från mellannivå och upp diskuterades verksamhetschefernas roll och ansvar i organisationen. Förutom dessa möten tillbringade jag totalt 30 dagar under fyra månader år 2004, och sju dagar under en månad år 2006 med att följa arbetet på en klinik, se tabell 3.2. Tiden på kliniken varken beskrivs eller diskuteras i den här boken. Men dessa klinikobservationer var viktiga för min förståelse av hur vardagen ser ut på en klinik, hur de organiserar sitt arbete, men också hur medarbetarna och ledningen pratar och diskuterar sinsemellan. Tabell 3.2
Observationstillfällena.
OBSERVATIONER
Kategorier
När
Hur länge
Chefsutbildning
2002 + 2003
40 dagar under fyra terminer
Chefsmöten på sjukhus
2004
10 dagar
Klinikobservationer
2004 + 2006
4 mån (30 dagar) + 1 mån (7 dagar)
Som observatör var jag med under fem heldagar på träffar med sjukhus direktör, sjukhusledning, och verksamhetschefer. Totalt cirka 50–60 medverkande, samt fem dagar när läkare från några olika specialiteter diskuterade tillsammans med chefer och inhyrda konsulter om läkarnas roll på sjukhuset. Utöver dessa observationer har jag kontinuerligt uppdaterat mig på vad som hänt på sjukhuset genom indirekta och direkta sjukhuskällor, såsom kollegor, konsulter, internet och media. Under 2004 var jag på kliniken från och till under fyra månader, då jag i huvudsak följde läkarna och verksamhetschefen i deras dagliga arbete. Det innebär att jag var med på allt som det dagliga arbetet innebar i form av klinikledningsmöten, arbetsplatsträffar (APT:n), operationer, ronder, mottagningsbesök o.s.v. Under den perioden intervjuade jag alla läkare (med undantag av två) samt medlemmarna i klinikens ledningsgrupp. Läkarna var till största del män, och de var i olika faser i sina läkarkarriärer. Någon hade varit temporär läkare på kliniken, i form av AT-läkare. Andra var ST52
978-91-44-07214-2_01_book.indd 52
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-09-19 11:16
3 Att göra en avhandling av läkare och chefer
läkare, av vilka en del av dem var nära sin specialistexamen. Ett par stycken var specialister och några överläkare. Urval och tillträde
Alla informanterna (förutom konsulterna) var anställda av Västra Götalandsregionen. De kom från olika sjukhus runt om i regionen i storleksordningen stora, mellanstora och små sjukhus. Ungefär en tredjedel av verksamhetschefernas namn och kontaktinformation har jag fått via Västra Götalandsregionens personalenhet. De hade i sin tur fått dem från olika sjukhusdirektörer i regionen som i sin tur troligen samrått med läkarföreningen. Den information som sjukhusdirektörerna fick angående projektet var att det fokuserade på chefsrollen. Det här skulle kunna innebära att cheferna vars namn jag fått är de chefer som sjukhusdirektörerna vill visa upp, men när jag jämfört dem med de andra cheferna kan jag inte se någon specifik skillnad mellan dem. De andra cheferna har valts ut av mig och andra personer som jag arbetat med. Sammantaget betyder detta att det inte är något statistiskt slumpmässigt urval, men förhoppningsvis någorlunda representativt. Jag kom att studera just detta sjukhus därför att jag ingick i ett Vinnovaprojekt, tillsammans med Marita Fagerling, under ledning av min hand ledare Axel Targama och Lars-Erik Norbäck, som hade som uppgift att forska kring utbildning som sker i anknytning till det vardagliga arbetet (i stället för att bedriva utbildning som är separerad från det sammanhang och den vardag som chefer befinner sig i). Min auskultation på chefsutbildningen kom till av praktiska skäl. Den arrangerades av den arbetsgrupp jag tillhör på Företagsekonomiska institutionen, och det ansågs vara bra att introducera den yngre generationen forskare till sådan typ av undervisning. Min roll var att underlätta kurserna administrativt, men också att se och lära, både av lärare och av deltagare.
Insamling av materialet Jag skulle lika gärna kunna kalla det här avsnittet för ”skapande av material”, eftersom det är jag som väljer vilket material som intresserar mig när jag går ut och gör min studie: dels genom vilka personer jag studerar och dels genom vilka frågor jag väljer att ställa. Detta gäller dock alla fältarbetare © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07214-2_01_book.indd 53
53
2013-09-19 11:16
3 Att göra en avhandling av läkare och chefer
och forskare över huvud taget. Därför säger man ibland att forskare fångar (capta), snarare än ”samlar” data (Czarniawska, 1999). At t intervjua chefer
Majoriteten av alla intervjuer är gjorda mellan slutet av 2002 och 2005. De flesta är inspelade på kassett eller MiniDisc och har blivit transkriberade. Intervjuerna sträcker sig mellan 60 och 90 minuter. Nästan alla har genomförts på informantens arbetsplats, antingen i deras arbetsrum eller i ett konferensrum av något slag. Som jag beskrev tidigare har jag intervjuat vissa fler än en gång, andra har jag både intervjuat och observerat. Jag har också fått ta del av chefers och andra personers utsagor genom tidningsartiklar, internet, och facktidningar som fungerat som bakgrundsmaterial. Jag har i största möjliga mån lovat verksamhetscheferna avidentifiering, men jag uppfattade att ett par av informanterna inte har känt sig bekväma med att bli intervjuade och till på köpet inspelade på band. I dessa fall har jag naturligtvis inte spelat in dem, utan antecknat för hand, och sedan skrivit ut anteckningarna med datorns hjälp snarast för att inte glömma vad som sagts. De allra flesta har inte haft något emot att bli inspelade på band, fast jag upptäckte att några pratade mer fritt när de väl sett att inspelningen var avslutad. I sådana situationer har jag antecknat vad de sagt efteråt. En del har uttryckligen sagt att detta är ”off-the-record”, vilket jag har respekterat. Sådant material har jag inte tagit med i texten, utan använt som bakgrundsmaterial för min egen förståelse. Att spela in eller inte har varit en avvägning jag fått göra. Å ena sidan har det underlättat för mig om jag har fått spela in dem för att sedan kunna göra utförliga transkriberingar av intervjuerna. För mig har det varit viktigt att kunna gå igenom intervjuerna ord för ord. Å andra sidan har jag velat att informanterna ska känna sig bekväma med att berätta om sådant de upplever som negativt, men också positivt, i sina arbeten utan att för den skull oroa sig för att informationen kommer på orätta vägar. Det har varit viktigt för mig att ha förståelse för att dessa personer ska sitta och berätta om sina arbeten och sina arbetsplatser för en okänd person, som de inte känner till annat än via det visitkort och den presentation de fått. Även om jag alltid har presenterat mig utförligt och beskrivit syftet med intervjun har jag funnit att de sällan kommit ihåg mycket utav det. Jag har 54
978-91-44-07214-2_01_book.indd 54
© F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-09-19 11:16
3 Att göra en avhandling av läkare och chefer
varit mån om att cheferna ska känna sig trygga under intervjun och inte känna sig pressade. Jag hoppas att de inte känt att de ångrat något de sagt eller känt sig utnyttjade av mig. Frågorna jag ställt har i mina ögon inte varit känsliga, men människor uppfattar saker och ting olika. Eftersom jag har spelat in intervjuerna har jag varit beroende av teknik, och den är inte alltid att lita på. Det har hänt att intervjuer på ett eller annat outgrundligt sätt inte fastnat på banden, och då är det viktigt att ha gjort stödanteckningar under intervjun. Jag har antecknat samtidigt som jag spelat in, eftersom det har underlättat att komma ihåg enskilda intervjuer och för att jag inte skulle glömma uppföljningsfrågor. En del intervjuer är lättare att anteckna till än andra, eftersom vissa är mer strukturerade i sitt sätt att prata och berätta. Jag har funnit att chefer, till största del, är vana att prata och att presentera sig själva och sin klinik. I några fall där jag stött på samma chef mer än en gång har jag upptäckt att de berättat samma sak igen. Jag antar att jag inte är den enda som hört berättelserna, men det gör att det blir lättare att följa deras resonemang eftersom de repeterat den många gånger innan. En del hade svårt att förstå varför jag skulle vara intresserad av deras karriärer och var knappa i sina svar. Då fick jag försöka att locka dem att prata mer genom att tänka ut den ena frågan mer intrikat än den andra, men i vissa fall gick det ändå inte och då fick jag tacka för mig. En del pratade mycket och då var det svårt att tacka för mig. Innan jag började ställa frågor vid intervjutillfället berättade jag i korthet om vad jag var intresserad av för att sätta dem på rätt spår. Jag sa att jag var intresserad av att höra hur deras karriärer såg ut, hur det kom sig att de hade den professionella bakgrund de hade, hur deras vardag såg ut o.s.v. Det hände att någon frågade om min metod, men det var rätt sällan. Jag uppfattade det som att de var relativt ointresserade. I största allmänhet var de ointresserade av mig, vilket framgick när jag försökte berätta om mina erfarenheter. Då märkte jag att jag var där på deras villkor eftersom de ofta avbröt mig och fortsatte att prata själva. Det verkar inte vara unikt, ty Czarniawska (1999, s. 2) har skrivit: “The power of knowledge […] lies on the side of the interviewee. What the researchers have to offer in exchange is not their views, but their respectful and interested attention.” Det finns forskare som menar att intervjun kan ses som ett slags öppet samtal. Jag vet inte om jag kan hålla med, ty ett samtal i mina ögon handlar © F ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07214-2_01_book.indd 55
55
2013-09-19 11:16
Om läkare som verksamhetschefer Att som läkare, med en professionell identitet, gå till ett chefsarbete kan ibland visa sig vara en prövande process, och många är de läkare som har en kluven inställning till chefsrollen. Den här boken tar upp tre viktiga frågor: Hur kan vägarna se ut för de läkare som tagit steget till chefsposten? Vad gör verksamhetscheferna? Och vad tror de att de bör göra? Här finns inga enkla svar, men många exempel på hur verksamhetscheferna praktiskt hanterar frågan. Steget till chefskap bygger på en avhandling om läkares inställning till chefskap samt deras uppfattningar om hur det är att arbeta som chef. Boken tar sin utgångspunkt i managements intåg i sjukvården och diskuterar hur detta påverkat formandet av verksamhetschefsrollen.
| STEGET TILL CHEFSKAP
STEGET TILL CHEFSKAP
Helena Öfverström
Helena Öfverström är doktor i företagsekonomi och arbetade under flera år som forskare och lärare på Handelshögskolan i Göteborg. Helena bedriver idag en självständig konsultverksamhet med uppdrag inom organisations- och ledarskapsutveckling, och undervisar på högskola och universitet.
STEGET TILL CHEFSKAP Om läkare som verksamhetschefer
Boken är tänkt att fungera som ett stöd i processen att gå från läkare till chef, och den kan också användas som kurslitteratur vid högskoleoch universitetsstudier för alla de som hyser intresse för professionell identitet och chefskap och som kanske funderar på att gå in i ett chefskap.
Art.nr 35598
Helena Öfverström www.studentlitteratur.se
978-91-44-07214-2_01_cover.indd 1
2013-09-19 12.20