Issuu on Google+


Flora Bella

Pi m

Kajsa

Saga

Elin

Mariella

GV2 Midnattsfesten inl.indd 2

Laila

11-03-21 09.17.23


Bok tv å

Midnattsfesten Titania Woods

Illustrerad av Smiljana Coh Översättning Carina Jansson

GV2 Midnattsfesten inl.indd 3

11-03-21 09.17.24


Till min mamma, med k채rlek

GV2 Midnattsfesten inl.indd 5

11-03-21 09.17.24


Kapitel ett

”Titta!” ropade Tina. Hon reste sig upp i stigbyglarna och pekade ivrigt när Glitter­vings­ akademin blev synlig. ”Där är det! Jag ser det!”   Flora, som flög med sina föräldrar, tittade ner på sin lillasyster och log. Det där var jag förra terminen, tänkte hon. Jag red på en mus för att jag inte kunde flyga än, och jag blev så ivrig när jag såg Glitterving!   Floras mamma stannade och svävade i luften med lysande ögon. ”Åh, visst är det fint! När jag gick här tyckte jag alltid att Glitterving var som vackrast på vårterminen.” 7

GV2 Midnattsfesten inl.indd 7

11-03-21 09.17.24


”Det brukade du säga varje termin, om jag minns rätt”, retades Floras pappa. Hans mörklila hår föll ner i pannan när han flinade mot sin fru.   Flora tyckte nog att hennes mamma hade rätt. Den stora eken som var Glittervings­ akademin grönskade för fullt och de kraftfulla grenarna frodades i solskenet. De små fönstren i trädstammen glittrade som daggdroppar och de stora dubbeldörrarna vid marken såg ut att glänsa.   ”Skynda på”, sa Floras pappa och kastade en blick mot solen. ”Vi har en bra bit kvar när vi har släppt av Flora, om vi ska hinna hem till min mamma före middagen.”   Flora fick en klump i magen. Hon hade inte velat tänka på att hennes familj skulle hälsa på farmor utan henne, men nu kunde hon inte låta bli. Hon flög sakta bakom sina föräldrar över blomsterängen som omgav skolan.   När de landade såg Flora grupper med upprymda feer som fladdrade runt Glitterving som kolibrier och ropade glatt till varandra. Men 8

GV2 Midnattsfesten inl.indd 8

11-03-21 09.17.24


Glittervingsakademin ingen från Påskliljegrenen verkade vara där än, och Flora kände sig plötsligt väldigt ensam.   ”Vi skickar dig en fjäril när vi kommer till farmor”, sa Floras mamma. Hon gav Flora en hård kram med sina varma vingar. ”Hoppas att du får en underbar födelsedag, älskling. Jag är ledsen att vi inte kan vara med och fira, men du får säkert jätteroligt med dina vänner.”   Flora tvingade fram ett leende. ”Det blir säkert toppen! Jag längtar redan.”   ”Så ska det låta, Flora.” Hennes pappa krama­de också om henne, och Flora visste att 9

GV2 Midnattsfesten inl.indd 9

11-03-21 09.17.25


hon inte hade lyckats lura honom. Han gav henne en ek­blads­väska och rufsade till hennes knall­rosa hår. ”Ha en rolig termin, gumman. Vi ses snart.”   Flora vinkade till sin familj när de gav sig av. Tina vände sig om i sadeln och ropade ”hej då” flera gånger, tills de hade försvunnit.   Flora tog ner handen. Hennes ljuslila vingar hängde sorgset på ryggen. Så var det med det – hennes familj var borta.   ”Flora!” ropade en röst.   Flora vände sig snabbt om och fick syn på sin bästa vän. ”Bella!” De två feflickorna kramade om varandra och flaxade så ivrigt med vingarna att de lyfte från marken.   ”Visst är det härligt att vara tillbaka?” skrattade Bella. ”När jag först kom hit trodde jag aldrig att jag skulle sakna det här stället, men det gjorde jag faktiskt – allting kändes så tråkigt hemma!”   Floras leende försvann och hon landade på marken med en duns. ”Ja … jag antar det”, sa hon. 10

GV2 Midnattsfesten inl.indd 10

11-03-21 09.17.25


Bella landade bredvid henne. ”Du antar det?” frågade hon förvånat. ”Vad är det, Flora?”   ”Åh, ingenting.” Plötsligt började ögonen fyllas av tårar. Flora grimaserade och försökte låta bli att gråta. Hon ville inte tala om vad som var fel – hon visste hur dumt och barnsligt det skulle låta.   Bella såg bekymrad ut. Hon drog snabbt med sig Flora bakom några blåklockor. De doftande blommorna kastade mjuka skuggor över gräset och skyddade de båda flickorna från nyfikna blickar.   ”Flora, du måste berätta”, sa Bella. ”Vad är det?”   Flora torkade sig i ögonen. ”Det … det är min födelsedag på fredag.”   Bella såg förvånad ut. ”Vad är det för dumt med det?”   Flora fick en klump i halsen och svalde hårt. ”Det är bara det att … min familj brukar alltid göra det till en väldigt speciell dag för mig. Vi brukar åka till min farmor och … det är alltid bara underbart.” Hon bet sig i läppen 11

GV2 Midnattsfesten inl.indd 11

11-03-21 09.17.25


GV2 Midnattsfesten inl.indd 12

11-03-21 09.17.26


och tänkte på farmors mysiga kök och goda honungs­kakor.   ”Åh, Flora.” Bella klappade henne på armen.   ”Men i år kommer jag att vara i skolan på min födelsedag”, fortsatte Flora. ”Och farmor var bortrest under lovet, så jag hann inte träffa henne. Hon kom just tillbaka och nu ska hela familjen hälsa på henne. De kommer att göra en massa roliga saker utan mig på min födelsedag – det är som om de inte ens bryr sig!”   Bella gned sina silver- och guldfärgade vingar mot Floras ljuslila. ”Jag är säker på att de bryr sig, Flora! Men det är synd att du missar allt det roliga.”   Flora svalde hårt och skämdes redan över sitt lilla utbrott. Hon visste att hennes för­äldrar hade gjort sitt bästa och ordnat med kalas hemma innan skolan började igen. Det var inte deras fel att farmor hade varit bortrest, eller att Flora fyllde år när terminen redan hade börjat.   ”Det är bara det att … jag har aldrig firat min födelsedag utan dem förut”, sa hon mjukt. 13

GV2 Midnattsfesten inl.indd 13

11-03-21 09.17.26


Hennes kinder blev röda och hon tittade ner. ”Det kommer att kännas lite konstigt, bara.”   Bella nickade förstående. ”Jag vet. Jag är glad att det är lov när jag fyller år. Men vet du vad, det kommer också att kännas konstigt, att inte kunna fira med mina skolkompisar.”   Det hade Flora inte tänkt på. Hon drog med handen över en blåklockas släta blad. ”Jag antar att allt blir annorlunda när man bor på skolan. Vi är inga småbarn längre, och ibland är allt lite svårare.”   ”Det är sant”, instämde Bella. ”Men allt är bättre, också. Titta på oss – vi kan flyga nu, och vi går på världens bästa skola!”   De log mot varandra. Flora tänkte på hur glad hon var att hon hade någon att prata med på det här sättet. Hon var den lyckligaste fen på skolan, som hade Bella som bästis.   ”Kom”, sa hon plötsligt. ”Vi flyger upp till Påskliljegrenen och paxar sängarna bredvid varandra igen!”   De två feflickorna flög iväg över gräset och blommorna. Flora skrattade när de susade in 14

GV2 Midnattsfesten inl.indd 14

11-03-21 09.17.26


genom den öppna dörren i full fart och svängde undan för äldre elever.   ”Se upp, tjejer!” ropade någon efter dem.   När de kom in stannade Flora till och tittade uppåt. Glittervings insida var till och med vackrare än utsidan – som ett högt, högt torn fyllt med ett mjukt, gyllene ljus. Feer fladdrade in och ut ur grenarna som färgglada fåglar.   ”Skynda dig!” sa Bella. Det virvlande guldoch silvermönstret på Bellas vingar glittrade när hon for upp i luften, och Flora mindes att hon hade tyckt att Bella var den vackraste fen hon någonsin hade sett när de träffades första gången. Nu var hon bara Bella – hennes vän.   Hon flög ikapp Bella och de båda feflickorna virvlade uppåt, förbi tomma klassrum och grenar som börjat fyllas med andra feer. Flora gjorde en glad liten kullerbytta i luften så att vinden kittlade i vingarna.   Bella skrattade. Flora log mot henne och kände sig lite bättre till mods. Det hade tagit henne en hel evighet att lära sig flyga förra ter15

GV2 Midnattsfesten inl.indd 15

11-03-21 09.17.27


minen – jättepinsamt, när resten av första­ klassarna susade runt som trollsländor! Men nu kunde hon inte få nog av det.   Det kommer att bli bra, intalade hon sig. Jag lärde mig flyga, så jag kan lära mig vad som helst – till och med att vara borta från min familj på min födelsedag.   När flickorna kom till Påskliljegrenen såg Flora till sin glädje att den var sig lik – en hemtrevlig gren med mysiga mossängar och lysmasklampor. Över varje säng hängde en uppochnervänd påsklilja, som en sänghimmel. De skulle få påskliljor som uniformer också, och samma käcka ekbladsmössa som alla Glittervingselever hade.   ”Titta, vi kan få samma sängar som förra terminen!” utbrast Bella. Hon och Flora flaxade snabbt fram till sängarna närmast fönstret. ”Åh, så bra”, sa Bella och började hoppa i sin. ”Jag var rädd att vi inte skulle få sova bredvid varandra.”   Några av de andra feflickorna hade redan kommit, och höll på att packa upp. Pim, en 16

GV2 Midnattsfesten inl.indd 16

11-03-21 09.17.27


smart rödhårig fe, flinade och flaxade med sina gula vingar. ”Vi paxade dem åt er!” ropade hon.   ”Tack!” ropade Flora tillbaka och log.   En fe med spetsigt ansikte och silvergrönt hår fnös ljudligt. ”Jaha, jag tycker inte att det är rättvist att paxa sängar åt folk. Jag och Laila kanske ville sova där!”   Flora gjorde en grimas och svarade inte. ”Mariella har inte blivit trevligare, märker jag”, muttrade hon till Bella.   ”Nej, hon är lika förtjusande som vanligt”, instämde Bella. ”Vilken tur!”   Flora öppnade sin ekbladsväska och började packa upp. Försiktigt lade hon sina saker på svampbordet bredvid sängen: hennes tistelkam, en flaska med glittrigt vingputsmedel och teckningar av hennes familj.   Deras ansikten log mot henne. Flora suckade och strök med fingrarna över teckningarna. Det kändes konstigt att alla var hemma hos farmor utan henne.   ”Det kommer att bli bra, Flora, jag lovar!” viskade Bella. 17

GV2 Midnattsfesten inl.indd 17

11-03-21 09.17.27


Flora pressade fram ett leende. ”Det är lugnt”, sa hon. Plötsligt fick hon syn på något bredvid Bellas svampbord, och hon spärrade upp ögonen. ”Bella! Du har en klocksyrsa!”   Bella nickade och klappade insektens blanka, bruna huvud. Han viftade på antennerna och knarrade glatt. ”Ja, jag fick honom av pappa. Han vet hur svårt jag har för att gå upp på morgnarna.”   ”Hur fungerar den?” Flora kittlade syrsan under hakan. 18

GV2 Midnattsfesten inl.indd 18

11-03-21 09.17.28


Bella visade henne en liten blombladsplatta. ”Man skriver bara vilken tid man vill vakna, och lägger plattan under hans ena framben. Annars glömmer han bort det – syrsor hjälper gärna till, men de har inte särskilt bra minne!”   Innan Flora hann svara hördes en röst från andra sidan grenen: ”Motsats! Där är du ju!”   Kajsa! Flora snurrade runt samtidigt som en ivrig feflicka flög genom grenen och nästan välte omkull henne med en förtjust kram.   ”Hurra, min Motsats är här!” sa Kajsa och flaxade med vingarna. ”Är det inte glimrande att vara tillbaka?”   Flora flinade. Kajsa kallade henne alltid ”Motsats”, för Flora hade rosa hår och lila vingar, och Kajsa hade lila hår och rosa vingar. De två flickorna hade varit bästisar nästan hela förra terminen, och Flora tyckte fort­farande om Kajsa – även om hon hade upptäckt att hon inte var den pålitligaste fen i världen.   ”Det är toppen”, instämde Flora glatt och drog en rosa hårslinga bakom örat. ”Har du haft ett bra lov, Kajsa?” 19

GV2 Midnattsfesten inl.indd 19

11-03-21 09.17.28


Bella hade stelnat till så fort Kajsa flög in i grenen. Hon gav sin syrsa ett blad att tugga på, utan att säga någonting.   ”Glimrande!” Kajsa satte sig på Floras säng och studsade upp och ner. ”Min syster Vera och jag gjorde massor av saker. Åh, Flora, hon har massor av idéer om vad vi förstaklassare kan hitta på för att göra saker och ting lite roligare här! Vi ligger verkligen efter, jämfört med vad hon gjorde förra terminen.”   ”Vad är det för fel på hur vi har det nu?” frågade Bella kyligt.   Flora gjorde en grimas. Hon visste att Bella inte tyckte särskilt bra om Kajsa.   Kajsa himlade med ögonen. ”Tja, vi hittade bara på ett bra bus med madam förra året! Och vi gjorde ingenting som var riktigt roligt. Vi har mycket att ta igen, ska ni veta!”   Flora såg att Bella pressade ihop läpparna. ”Har vi fått våra nya scheman än?” frågade hon snabbt. ”Vi ska börja med djurvård den här terminen – jag längtar! Gör inte ni?”   Hon tittade hoppfullt på Bella och Kajsa. 20

GV2 Midnattsfesten inl.indd 20

11-03-21 09.17.28


Om hon bara kunde få dem att börja småprata om någonting, kanske alla tre kunde bli vänner.   Men Bella sa ingenting, och Kajsa bara skrattade och flaxade med sina rosa vingar. ”Som om vi behöver ett ämne till! Men Vera säger att herr Träblad är en riktig mes. Honom borde vi kunna ha mycket roligt med!”   Flora skrattade, men blev lättad när fru Svävare, deras husmor, dök upp. Den silvervingade fen flåsade lite när hennes tunga kropp landade på hyllan utanför grenen.   ”Hu”, flämtade hon och fläktade sig med vingarna. ”Den där flygturen blir bara brantare och brantare. Hejsan flickor – är alla här?” Hon räknade dem snabbt och nickade belåtet. ”Utmärkt. Kom nu – det är dags för samling i Storgrenen.”   Den nya terminens första samling! Floras vingar pirrade av förtjusning. Hon susade genom grenen och flög nerför stammen tillsammans med de andra. Luften surrade av hundratals vingar när feer från andra årskurser och grenar dök upp och glatt ropade till varandra. 21

GV2 Midnattsfesten inl.indd 21

11-03-21 09.17.29


När de strömmade in i Storgrenen såg Flora deras bord, nästan längst fram. Ett långt, mosstäckt bord under en stor, hängande påsklilja. Olika blommor och växter hängde över de andra borden, och lysmasklampor dinglade i taket. När det var mörkt lyste de upp Storgrenen som små skärvor av solsken.   ”Kom!” ropade Flora till Bella och de skyndade sig till sitt bord. De båda vännerna log mot varandra när de satte sig på varsin rödvitprickig svamp. På plattformen ovanför dem satt Glittervings lärare och pratade.   Flora såg fru Vitvinge, flyglärare och ettornas klassföreståndare, och log snett för sig själv. Den stränga, rättframma läraren hade inte haft det lätt förra terminen, när hon försökte lära Flora att flyga!   När alla feflickorna hade satt sig svävade ­rektorfen, fröken Glimma, upp i luften och klappade i händerna för att alla skulle lyssna. Det blev tyst i Storgrenen. Bara ett svagt ljud hördes när alla vred på sig på sina svampar för att titta på rektorfen med förväntansfulla ansikten. 22

GV2 Midnattsfesten inl.indd 22

11-03-21 09.17.29


”Jag vill hälsa alla elever varmt välkomna”, började fröken Glimma med sin låga röst. Hennes vita hår blänkte, och de regnbågsfärgade vingarna skimrade vackert. ”Nu börjar en ny termin, och jag väntar mig att alla ska jobba på bra. Mycket bättre än förra året, faktiskt, när några av er gick lite för långt med orden blir allvar som en lek i vår skolsång.”   Hon vände blicken mot ett bord med fjärdeklassare i mitten av Storgrenen. Flora kastade en blick över axeln och såg att det var Gullvivegrenens bord, där Kajsas syster Vera satt. Vera och hennes vänner log generat mot varandra.   ”Jag vet förstås att man måste räkna med några hyss på en skola full med unga feer, men det kommer inte att bli lika många den här terminen”, sa fröken Glimma bestämt. ”Om någon har svårt att ta det lugnt, kommer vi att utgå ifrån att ni har för mycket fritid och behöver mer att göra. Förstått?”   Det var så tyst vid Gullvivegrenens bord att man kunde ha hört en mus nysa. Fröken 23

GV2 Midnattsfesten inl.indd 23

11-03-21 09.17.29


Glimma såg sig omkring. Hon hade en liten glimt i ögonen, men Flora visste att hon menade precis vad hon sa.   ”Det gläder mig att vi förstår varandra”, sa fröken Glimma till slut. ”Varsågoda, res er upp och sjung Glittervingsången!”   Flora reste sig upp med de andra. Skolans gräshoppsband ställde sig bakom fröken Glimma, och i nästa ögonblick fylldes grenen av deras medryckande musik. Feerna började ivrigt sjunga, och flaxade med vingarna i takt med musiken. Åh Glitterving, vår Glitterving, vår skola i en ek. Följ nu våra regler, så blir allvar som en lek. Våra lärare så kloka, med magi så stark och hel. Med alla våra vänner, kan ingenting gå fel. Åh Glitterving, vår Glitterving, vår skola i en ek. 24

GV2 Midnattsfesten inl.indd 24

11-03-21 09.17.30


”Varsågoda, fjärilar”, ropade fröken Glimma när sången var slut. Hon lyfte ena armen, och en färgglad ström av fjärilar flög in i grenen med ekbladsbrickor fullastade med frökakor, och ekollonbägare med frisk morgondagg. Luften surrade av prat när flickorna satte sig ner och började äta.   ”Det låter som en utmaning, tycker jag!” flinade Kajsa och kryddade sin honungskaka med pollen. ”Hur mycket kan vi komma undan med, utan att åka fast?”   Pim skakade på huvudet. ”Vi måste nog vara försiktiga. Fröken Glimma menade allvar.”   Flora lekte med sin mat medan folk pratade omkring henne. Hennes familj hade nog kommit fram till farmor nu. Farmor bodde i en mysig stubbe i en grönskande skog, och hennes hem var alltid ljust och rent och doftade gott. En mullvadsfamilj bodde i närheten, och Flora och Tina hade alltid tyckt om att leka med deras barn. Och på kvällarna brukade farmor berätta underbara historier om när hon var en ung fe.   Allt det där kommer att hända utan mig nu, 25

GV2 Midnattsfesten inl.indd 25

11-03-21 09.17.30


tänkte Flora. Skulle familjen ens komma ihåg hennes födelsedag? Åh, var inte dum! bannade hon sig själv. Klart att de skulle.   ”Hur är det?” viskade Bella.   Flora log tacksamt mot sin vän. ”Det är bra”, sa hon. Hon tog ett bett av sin frökaka, suckade och tänkte på den ljuvliga honungskakan som farmor alltid brukade baka på hennes födelse­ dag. ”Det är bra”, sa hon igen. ”Men … jag kommer att bli mycket gladare när min födelsedag är över.”

26

GV2 Midnattsfesten inl.indd 26

11-03-21 09.17.30


9789132159039