Page 1

frank ROBERT OBING

Frank blå Naturkunskap 1 a1 Frank Blå tar avstamp i hur naturvetenskapen och det vetenskapliga arbetssättet utvecklats fram till idag. Den växande kunskapen om energi, materia och sambanden i naturen har medfört en väldig samhällsutveckling under 1900-talet. Vi har lärt oss utnyttja jordens resurser och utvinna energi på ett allt effektivare sätt. I takt med det har vår miljöpåverkan ökat och gett upphov till många olika problem. Frank Blå beskriver orsakerna till miljöproblemen och deras konsekvenser, samt vad vi behöver göra nationellt och internationellt för att lösa dem och nå ett hållbart samhälle i framtiden.

Naturkunskap 1 a1 ROBERT OBING

Boken avslutas med ett kapitel om sex och relationer, och de normer som är knutna till sexualitet och genus. Frank Blå följer den nya ämnesplanen för Gy11 och är indelad i fem kapitel - Vetenskapens långa resa, Solenergi driver vår planet,

Frank blå Naturkunskap 1 a1

Energi, miljö och livsstil, En hållbar utveckling samt Sex och relationer.

I serien ingår följande kursböcker:

Frank blå Naturkunskap 1 a1

BLÅ

Frank gul Naturkunskap 1b

Best.nr 47-08538-5 Tryck.nr 47-08538-5


ISBN 978-91-47-085385-0 © 2011 Robert Obing, Sandra Dahlén, Jan Karlsson och Liber AB Redaktör: Peter Larshammar Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Illustratörer: Typoform, Cecilia Lorentzon Faktor: Adam Dahl Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: 1010 printing. Kina 2011

Kopieringsförbud Detta verk skyddas av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se


Välkommen till Frank Blå Frank Blå Naturkunskap 1a1 följer den nya ämnesplanen för Gymnasieskola 2011. Boken har ett enkelt och lättillgängligt språk med intressanta och förklarande bilder. För den intresserade finns även fördjupande uppslag – Perspektiv på tillvaron – som breddar och fördjupar några utvalda områden. Varje kapitel avslutas med frågor och en sammanfattning. I många situationer under din utbildning och senare i livet kommer du att behöva lösa problem, värdera påståenden och bilda dig en egen uppfattning i olika frågor. Då kan det vara bra att ha ett angreppssätt, en tydlig metod att arbeta efter. I kapitel 1 ska vi följa hur en sådan metod – det naturvetenskapliga arbetssättet – vuxit fram och med tiden blivit ett kraftfullt verktyg för problemlösning. Detta arbetssätt har lagt grunden till nästan all vetenskap och teknik i dagens samhälle. Utvecklingen har gått fort och haft en avgörande roll för vår livsstil och energianvändning. I kapitel 2 tittar vi närmare på vad energi är och vilken roll den har i det ekologiska samspelet. I kapitel 3 ser vi hur energiutvinning går till och vilka följder vår ökande energi- och resursanvändningen får för miljön. Hur vi kan komma till rätta med problemen och nå ett hållbart samhälle, i Sverige och globalt, är fokus för kapitel 4. Jag som har skrivit kapitel 1-4 heter Robert Obing och är lärare i naturkunskap med erfarenhet från både gymnasiet och vuxenutbildning. Det sista kapitlet handlar om sex, lust, relationer och hälsa. Det första avsnittet är skrivet av Sandra Dahlén – utbildare och skribent i frågor om sexualitet och genus. Det andra avsnittet har skrivits av Jan Karlsson, tidigare gymnasielärare i biologi och livskunskap på Farsta gymnasium. Till sist! När du arbetar med Frank Blå vill jag att du reflekterar över det du läser och fundera på hur det stämmer med dina tidigare kunskaper. Det är när du kombinerar den nya informationen med det du redan känner till som du skapar din egen nya kunskap.

Linköping i januari 2011 Robert Obing


Innehåll 1

Vetenskapens långa resa 6 Vi följer hur ett naturvetenskapligt arbetssätt vuxit fram genom århundradena, och hur ny teknik och nya metoder fört vetenskapen framåt. Vi avslutar med att titta på vad som skiljer vetenskap från ovetenskap.

1.1 1.2 1.3

2

Solenergi driver vår planet 22 Här förklarar vi vad energi är och hur den kan finnas i många olika former. Strålningsenergin från solen håller vår planet vid liv, och har en central roll i samspelet mellan växter, djur och miljö.

2.1 2.2 2.3

3

Ett vetenskapligt arbetssätt 8 Ny teknik öppnar okända världar 12 Nya observationer utvecklar vetenskapen 14 Vetenskap och ovetenskap 16 Frågor och sammanfattning 21

Energi finns i många former 24 Ämnenas kretslopp i ekosystemen 26 Energi flödar genom ekosystemen 35 Frågor och sammanfattning 37

Energi, miljö och livsstil 38 Vi tittar närmare på de olika metoder som människan kommit på för att utvinna den energi vi är beroende av idag. Vi ser också hur dagens överkonsumtion av energi och resurser leder till många olika miljöproblem.

3.1 3.2 3.3 3.4

Vår livsstil påverkar miljön 40 Energikällor från solen 44 Kärnkraft – energi från uran 52 En ökande energianvändning 58 Energianvändning genom historien 60


3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11

4

En hållbar utveckling

88

Hur ska vi motverka de miljöproblem som är en följd av vår livsstil och överkonsumtion av jordens resurser? Här tittar vi närmare på hur vi kan arbeta för att nå en hållbar utveckling - lokalt och globalt.

4.1 4.2

5

Från lokala till globala miljöproblem 62 Global uppvärmning 63 Försurning av hav och land 68 Jordens ozonskikt har tunnats ut 74 Vårt avfall – sopor eller resurs? 76 Miljögifter i vår omgivning 79 Övergödning av hav och land 82 Frågor och sammanfattning 86

Hållbar utveckling på hemmaplan 90 Naturvetenskap i samhällets tjänst 92 Internationellt miljöarbete 98 Frågor och sammanfattning 106

Sex och relationer 108 Synen på sex och relationer varierar beroende på vem det är som tycker till. Men det finns ändå en del normer. Som att man styr över sin egen sexualitet - det är ingen annan som bestämmer.

5.1 5.2

Sex och relationer, av Sandra Dahlén 110 Sex med konsekvenser, av Jan Karlsson 130

Ordlista kapitel 1-4 138 Register 142


kolumtitel

1. Vetenskapens l책nga resa

6


V

i människor har i alla tider varit nyfikna på vår omvärld. Vi gillar att

observera och undersöka allt som finns omkring oss. Men vi är också duktiga på att ifrågasätta och utveckla vår bild av omvärlden. På så sätt har ett vetenskapligt arbetssätt sakta vuxit fram och medfört en fantastisk utveckling de senaste 300 åren. Både på gott och ont. Samtidigt har vetenskapen utvecklats till alltmer specialiserade forskningsområden. På 300-talet f.Kr kunde den grekiske filosofen Aristoteles behärska många av den tidens vetenskapliga områden. Sedan dess har vetenskapen breddats och fördjupats så att dagens forskare får nöja sig med att studera mindre och ganska avgränsade områden. I det här kapitlet ska vi följa hur det vetenskapliga arbetssättet vuxit fram inom några vetenskapliga områden. I takt med att vetenskapen vuxit sig stark har den trängt undan och förklarat många gamla myter. Men vissa finns kvar än idag och kallas ofta falsk vetenskap eller pseudovetenskap. Astrologi är ett klassiskt exempel som på helt ovetenskaplig grund menar att det finns ett samband mellan himlakorpparnas rörelser och händelser i våra liv. Få tror på astrologi idag, men det finns gott om annan pseudovetenskap i samhället. Det ska vi också ta oss en titt på.

Dagens vetenskap är så specialiserad i olika områden att forskare bara kan greppa en liten del av den enorma kunskapsmassan.

Aristoteles var en lärd man i antikens Grekland. Då var vetenskapen inte mer omfattande än att naturfilosofer som han kunde behärska större delen av den framväxande vetenskapen.

7


vetenskapens långa resa

Matematiken bidrar med bevis

Keplers matematiska arbete förfinade dåtidens bild av universum. Målningen visar Kepler tillsammans med sin äldre kollega Tycho Brahe.

Antalet observationer av planeter och stjärnor blev nu allt fler. De ledde bland annat till att modellen med planeter och stjärnor fästade på olika sfärer ifrågasattes. I början av 1600-talet kom den tyske matematikern och astronomen Johannes Kepler fram till att planeternas rörelser inte gick att förklara med cirkelrunda banor. Först när han gjorde omfattande matematiska beräkningar på ellipsformade planetbanor runt solen kunde planeternas rörelser förklaras bättre. Den heliocentriska modellen utvecklades ytterligare. Kepler arbetade på samma sätt som dagens forskare. Han utgick från den kunskap som fanns, satte upp en hypotes och testade den på olika sätt. En hypotes är den bästa genomtänkta gissning man kan göra utifrån vad man vet just då. När observationer och beräkningar stämde med Keplers hypotes om elliptiska planetbanor ledde det till att kunskapen om planeternas rörelse kunde förfinas. Så är det med all vetenskap – det är en process i ständig rörelse. Utifrån ny kunskap bekräftas eller förkastas, omprövas och förbättras, äldre teorier och modeller.

Tekniska hjälpmedel och testbara hypoteser Samtidigt med Keplers upptäckter riktade den italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei i början av 1600-talet för första gången ett teleskop mot himlen. Med det kunde han observera saker som inte kunde ses med blotta ögat, exempelvis berg på månen. Han upptäckte också fyra månar som rörde sig runt Jupiter. Det visade än en gång att allt i universum inte kretsade kring jorden. Idag sker nästan all forskning med tekniska hjälpmedel. Teknikutvecklingen har lett till väldiga framsteg. Teleskopen har till exempel blivit större och vi har till och med skickat ut några i rymden för att se universum bättre. Galilei lade också grunden till att hypoteser måste formuleras på ett sätt så att de kan testas genom kontrollerade experiment. Det blev en viktig del i det vetenskapliga arbetssättet.

Rymdteleskopet Hubble svävar knappt 60 mil över jordens yta. På så sätt undviker det atmosfären och kan se längre ut i rymden.

10


vetenskapens långa resa

Nya vetenskapsområden växer fram När den engelska vetenskapsmannen Isaac Newton mot slutet av 1600-talet införde matematiska symboler i vetenskapen gjorde han det möjligt att räkna på saker man tidigare bara kunde diskutera kring. Det gjorde det möjligt att söka kunskap på ett mer teoretiskt sätt. Med matematikens hjälp kunde Newton förklara planeternas rörelser som en följd av den så kallade gravitationen, den kraft som drar föremål till varandra. Han visade att gravitationen var större ju större massa ett föremål hade. Solens enorma massa gjorde att dess gravitation kunde hålla planeterna kvar i sina banor runt solen trots att de var så långt borta. Nu behövdes inte längre modellen med sfärer som höll planeterna på plats. Den heliocentriska modellen kunde utvecklas ännu ett steg. Men vad gravitation egentligen var visste man inte. Newtons upptäckter anses vara några av vetenskapens största framsteg. De öppnade för nya vetenskapsområden, bland annat inom fysik och teknik. Man kan faktiskt se dem som gnistor som tände den industriella revolutionen.

Ett arbetssätt i utveckling Vi ser alltså hur vetenskapen utvecklas hela tiden. Nya upptäckter görs parallellt med att nya metoder och ny teknik tillkommer. Resultaten redovisas öppet och granskas av forskare världen runt. Det vetenskapliga arbetssättet har visat sig väldigt framgångsrikt och har förändrat våra liv och samhället på nästan alla plan. Här har vi bara följt utvecklingen inom ett område. Den resan tog oss från en världsbild där jorden var platt och alltings centrum, till en där jorden bara var en av många planeter runt solen. Sedan dess har vi också lärt oss att solen bara är en av miljardtals stjärnor i en galax bland miljarder andra galaxer, i ett oändligt universum. Inte ens solen är längre i centrum.

11

Idag vet vi att jorden bara är en av åtta planeter i vårt solsystem., Solen i sin tur är bara en av miljardtals stjärnor i vår galax, Vintergatan.


PER

PERSPEKTIV PÅ TILLVARON

Nya observationer utvecklar vetenskapen För att försöka förstå och skapa ordning i jordens enorma mångfald av liv har vi människor ständigt strävat efter att dela in naturen och de levande varelserna i olika grupper. Aristoteles som levde på 300-talet före Kristus var en av de första som försökte hitta ett system. Men genom nya vetenskapliga upptäckter har indelningen av liv förändrats många gånger sedan dess. Det är ett av många exempel på hur vetenskapen är en pågående process som ständigt utvecklas.

Aristoteles delade in naturen i en stege Den grekiska tänkaren Aristoteles ordnade allt på jorden, från stenar och mineral till människan, i en stege. Hans system grundade sig på tankar och idéer och hade ingen vetenskaplig grund. Aristote-

Carl von Linnés två riken

les utgångspunkt var att allt hade en själ. Eftersom

Den svenske vetenskapsmannen Carl von Linné

människans ”själstyp” var medveten och förnuftig

(1707–1778) delade in allt levande i två stora

placerades hon högst upp. Djuren som kunde

riken – djurriket och växtriket. Därefter delade

känna och röra på sig placerades på olika nivåer

han in djuren och växterna i mindre grupper –

under människan. Växterna, som enligt Aristoteles

stam, klass, familj, släkte och art.

bara kunde ta upp näring, kom längre ner. Allra längst ner på stegen fanns mineralerna

Växterna delade Linné även in efter antalet ståndare och pistiller, växternas sexuella organ. Bilden på uppslaget är en målning från 1700talet som visar på Linnés indelning av växter efter antalet ståndare. Systemet kallas Linnés sexualsystem. När Linnés indelningar publice-

Nya upptäckter gav fem riken

rades spred de sig snabbt i den vetenskapliga

När fler och fler organismer upptäcktes blev det

världen och används delvis än idag.

svårt att placera dem i antingen djur- eller växtriket. I mitten på 1800-talet infördes därför ett tredje rike – protisterna. Dit fördes alla organismer som varken var växter eller djur. När biologer under första hälften av 1900-talet undersökte bakterier lite närmare upptäckte de att bakterierna skilde sig ganska mycket från andra organismer. Deras celler var byggda på ett annat sätt. Det låg till grund för ett fjärde rike för bakterierna. Alla organismer i det fjärde riket saknar cellkärna och kallas prokaryoter. Sedan dess har även ett femte rike tillförts – svamparna. Indelningen i fem riken förklarade dessutom till stor del hur organismerna var släkt med varandra och hur de hade utvecklats.

14


vetenskapens långa resa

DNA-analyser delar bakterieriket Teknikutvecklingen har varit enorm under 1900-talet och medfört stora vetenskapliga framsteg. Bland annat har vi lärt oss att förstå och analysera DNA. Under 1970-talet visade analyser av bakteriers DNA att det fanns två olika grupper av bakterier. Skillnaderna mellan dem var så stor att ett sjätte rike för de så kallade arkéerna skapades. Arkéer lever ofta i extrema miljöer, till exempel i mycket salta vatten eller i svavelkällor. Den andra bakteriegruppen, eubakterierna, är de bakterier vi möter till vardags och som ibland kan orsaka sjukdomar. De sköter också viktiga nedbrytningsprocesser i naturen.

Riken samlas i domäner Efter indelningen i sex riken föreslogs ytterligare riken, men de fick aldrig något riktigt genomslag. För att trycka på skillnaderna mellan arkéer och eubakterier lanserades istället en helt ny modell 1990. Alla riken sammanfördes nu till tre domäner – eubakterier, arkéer och eukaryoter. Eukaryoter är alla organismer som har cellkärna – det vill säga växter, djur, svampar och protister. Indelningen av naturen i tre domäner bygger på modern DNA-analys och är den som idag bäst beskriver arters släktskap. Det är den senaste i raden av indelningar som forskats fram. Men även denna indelning kommer säkert att förfinas och förändras i framtiden.

1735

1866

1956

1969

1977

1990

2 riken

3 riken

4 riken

5 riken

6 riken

3 domäner

Bakterier

Bakterier

Eubakterier

Eubakterier

Arkéer

Arkéer

Protister

Protister

Svampar

Svampar

Växter

Växter

Växter

Växter

Växter

Djur

Djur

Djur

Djur

Djur

Protister

Protister

Eukaryoter

15


vetenskapens långa resa

En modell ger en förenklad bild av teorin

Forskarna Watson och Crick byggde många olika modeller av DNA-molekylen innan de kom fram till en som stämde med alla experiment. För sin upptäckt fick de Nobelpriset i medicin 1962.

När det finns flera och oberoende forskningsrapporter som visar samma resultat kan de föras samman till en teori. En teori grundar sig alltså på många olika forskares observationer och experiment. Den teori som på så sätt växer fram är vårt bästa sätt att förklara ett fenomen idag. Ofta förklarar en teori ett fenomen som är ganska komplext, och som kan vara svårt att förstå och beskriva. För att ge en enklare bild av teorin kan man då skapa en modell. Ptolemaios och Kopernikus är exempel på vetenskapsmän som skapade modeller för att beskriva hur de trodde att universum såg ut. Ptolemaios modell med jorden i universums centrum avfärdades på 1600-talet, eftersom man fann bevis som motsade den. Kopernikus modell med solen i centrum, utvecklades däremot vidare till den modell vi har idag. På motsvarande sätt kommer dagens teorier och modeller med tiden att utvecklas och förfinas. Inom all vetenskap är det viktigt att ständigt vara beredd att överge eller ompröva teorier om starka bevis motsäger dem. Det är så vetenskapen utvecklas.

Regler och etik

Så här ser en modern, tredimensionell modell av vår arvsmolekyl DNA ut.

Ser vi till hur Kopernikus modell med solen i centrum ändrade en hel världsbild, eller till Newtons upptäckter som med tiden ledde till industrialiseringen, så förstår vi forskningens möjligheter att skapa förändring. Med den kraften följer ett stort ansvar. Därför är forskningen styrd av många regler och föreskrifter. Det finns expertgrupper som ser till att reglerna följs och att den etiska diskussionen hålls levande. Viktiga etiska frågor är till exempel inställningen till försök på djur och människor, samt gränserna för modern genteknik. Även fusk, som plagiat eller förfalskning av data, är viktigt att hålla efter. Om man är osäker på följden av ett experiment anser många dessutom att man bör följa försiktighetsprincipen. Den innebär att man bör avstår från experimentet om det finns risk för att skada miljö eller människors hälsa.

18


vetenskapens långa resa

Pseudovetenskap – när gamla myter lever kvar Vi människor har alltid omgivit oss med vidskepelser och myter. Under lång tid trodde de flesta på astrologi och de horoskop som kom ur den. Man trodde att himlakropparnas rörelser påverkade människors liv och kunde avslöja framtida händelser. Den här tron saknar sedan länge allt vetenskapligt stöd. Andra vidskepelser har handlat om vad sjukdomar orsakas av och hur de kan botas. Länge trodde man till exempel att åderlåtning, att tappa stora mängder blod från en person, botade sjukdomar. Det skulle återställa den obalans i kroppsvätskorna som man trodde orsakade sjukdomen. Det dröjde ända in på 1800-talet innan den här ovetenskapliga och farliga metoden övergavs. Många liknande vidskepelser har försvunnit i takt med att vetenskapen vunnit mark. Men trots det finns det fortfarande gott om ovetenskaplighet kvar som kan lura människor till felaktiga beslut. Den ovetenskap som vill ge intryck av att vara vetenskaplig, men inte är det, brukar kallas pseudovetenskap, eller falsk vetenskap.

Gott om falsk vetenskap Typiskt för pseudovetenskap är att många påståenden varken kan bekräftas eller motbevisas med experimentella metoder. Ofta används ändå ett vetenskapligt språk för att ge sken av att bygga på vetenskapliga fakta. Men tittar man lite närmare på vad som sägs visar det sig ofta att vetenskapliga begrepp används helt utan grund. Det finns gott om sådan pseudovetenskap i samhället, bland annat inom så kallad alternativ medicin och ”new age”. Några exempel på ”läror” som idag anses vara pseudovetenskap är intelligent design (skapelsetro), reiki, kristallterapi, homeopati och vissa former av akupunktur,. Listan kan göras lång. Ett exempel från kristallterapin beskrivs så här. ”Kristallen anses förstärka livskraftens rytmiska svängningar genom att omvandla dem till elektromagnetisk energi som kan stärka livsprocesserna. Om kristallen bärs på kroppen stärker den motståndskraften, motverkar stress och harmoniserar kroppens energi”. Vackra ord, men vetenskapligt sett rent nonsens.

19

Inom kristallterapin påstås kristaller kunna behandla problem i olika organ. Men det finns inga som helstvetenskapliga bevis för sådana effekter.


energi, miljรถ och livsstil

3. Energi, miljรถ och livsstil

38


V

i är många i dagens moderna samhälle som vant oss vid varma hus,

upplysta gatumiljöer, god mat från världens alla hörn och kanske en härlig utlandssemester då och då. Förutsättningen för en sådan livsstil är massor av energi och naturresurser. Energin utvinner vi från olika energikällor, och naturresurserna tar vi från naturen. Men när vi utnyttjar naturen för hårt uppstår olika miljöproblem. I avsnitt 3.1 tittar vi närmare på hur vår energi- och resursslukande livsstil redan idag är större än vår planet kan klara i längden. I 3.2 – 3.3 tar vi oss sedan en titt på vilka energikällor vi använder oss av idag, och i 3.4 hur energianvändningen ser ut globalt. I 3.5 – 3.11 beskriver vi några olika miljöproblem, såväl globala som lokala, som blivit följden av vår resursslukande livsstil. Men misströsta inte, i nästa kapitel ska vi se närmare på vad vi behöver göra för att komma till rätta med problemen.

Härliga skogspromenader är bara en av alla ekotjänster vi kan utnyttja alldeles gratis. Men för att se den verkliga kostnaden för vår livsstil, måste vi sätta ett pris på miljön.

Petronas Towers torn i Malaysia är 452 meter höga och har 88 våningar. Byggnaden är ett exempel på hur vi använder energi och naturresurser på ett sätt som inte är hållbart i längden.

39


energi, miljö och livsstil

3.1 Vår livsstil påverkar miljön I takt med de senaste århundradenas snabba utveckling inom vetenskap och teknik har vårt sätt att leva förändrats helt. Vår moderna livsstil utmanar idag gränserna för de flesta av jordens ekosystem. Tekniska uppfinningar har gjort våra liv bekvämare och medicinska framsteg har ökat vår livslängd. Vi blir ständigt fler människor som alla vill skapa sig ett bättre liv. Men under samma tid har de ekologiska förutsättningarna för livet på jorden inte alls ändrats i samma takt. Det har fått som följd att vi har börjat leva över vår planets tillgångar.

Ekotjänster tas lätt för givna

Det är lätt att ta naturen för given. De små bina som kan upplevas irriterande en sommar­dag, är absolut livsviktiga för många växter.

Människan har sedan länge lärt sig utnyttja naturresurser och ekologiska processer. Med tiden har vi också blivit allt effektivare i hur vi använder dem. Tillsammans kallas de ”tjänster” vi får från ekosystemen för ekosystemtjänster eller ekotjänster. Till de viktigaste hör mat, rent vatten och ren luft som ekosystemen förser oss med. Andra ekotjänster som är viktiga för oss är de naturliga kretsloppen, pollinering och möjligheter till avkoppling i naturen. Idag har vi inte satt något pris på de här tjänsterna. Vi förutsätter bara att de finns där. Ett exempel på en sådan ekotjänst är den pollinering som sköts av honungsbin. En grov uppskattning visar att den är värd 1-5 miljarder kronor per år, bara i Sverige. Utöver pengar är pollineringen också viktig för den biologiska mångfalden. Många bär, frukter och blommor behöver pollineras av insekter för att föröka sig. Om vi skulle prissätta större ekotjänster som luft, vatten och mat förstår vi att de är värda väldigt mycket för oss människor. Så mycket att vi måste sluta ta dem för givna och faktiskt börja sätta ett pris på dem. Det måste kosta att missbruka eller skada sådana tjänster.

40


energi, miljö och livsstil

Naturens bärförmåga sätter gränser Om vi använder ekotjänsterna klokt nybildas de hela tiden. De är förnybara resurser. Men de kan bara förnyas med en viss hastighet. Utnyttjar vi dem över den gränsen kan ekosystemet ta skada och till och med kollapsa. Den gränsen kallas ekosystemets bärförmåga och är speciell för varje ekosystem. Hur vi använder och förändrar ekosystemet påverkar bärförmågan. Om vår miljöpåverkan är större än den ekologiska bärförmågan så kommer olika miljöproblem att uppstå. Det påverkas bland annat av hur många människor som bor på en yta, med vilka råvaror och vilken teknik vi producerar saker, och hur mycket avfall vi lämnar efter oss. Om vi till exempel bygger för många hus och vägar så sjunker bärförmågan. Anlägger vi istället en våtmark ökar bärförmågan eftersom våtmarken kan ta hand om ämnen som annars skulle ge miljöproblem.

Den ökande konsumtionens baksida Idag konsumerar vi en så stor del av jordens naturresurser att vi talar om en överkonsumtion. Mellan år 1995 och 2005 har exempelvis konsumtionen av elektronik tredubblats. Sådan teknisk utrustning kräver mycket naturresurser när de tillverkas. För att tillverka en dator krävs till exempel ungefär 240 kg fossila bränslen och 22 kg kemikalier. Datorns kretskort innehåller bland annat bly, krom, kvicksilver och kadmium – tungmetaller som kan skada naturen när datorn skrotas. Det är inte bara prylar vi överkonsumerar i den rika delen av världen. I Sverige äter vi ungefär 800 kg mat och andra livsmedel per person och år. En stor del kommer från utlandet. Vi har vant oss vid att det alltid finns färska utländska matvaror som bananer och oliver att köpa i affären. En frukost med kaffe från Colombia, äpplen från Nya Zeeland, juice från Florida och svenskt bröd har tillsammans färdats nästan ett varv runt jorden innan de når dig. För de transporterna krävs naturresurser i form av bränsle. Vår mat och teknikkonsumtion är delar av den överkonsumtion vi i den rika världen sysslar med.

41


energi, miljö och livsstil

När vi åker en och en i bilarna slukar våra vardagsresor mängder med energi. Dessutom blir man lätta sittande i bilköer.

Energislukande livsstil Det är inte bara varor vi transporterar långa sträckor runt jorden. Vi själva reser också allt mer och längre. Förutom att åka på semester utomlands reser en svensk i genomsnitt 55 kilometer per dag. Större delen av resorna gör vi med bil. Bara i Sverige fanns det år 2009 över 4,3 miljoner personbilar och drygt en halv miljon lastbilar. Alla de här fordonen kräver energi i form av olika bränslen. Vi har också vant oss vid lagom varma och upplysta miljöer dygnet runt, massor av hushållsapparater i hemmet och att det ofta är billigare att köpa nya saker än att laga gamla när de går sönder. Den här energi- och resursslukande livsstilen i den rika delen av världen är inte hållbar i längden. Jordens resurser räcker helt enkelt inte till, och dessutom påverkar den ofta vår miljö på negativa sätt.

Konsumtionshysterin är en av grunderna till våra miljöproblem. Det krävs massor av råvaror och energi för att mätta den.

42


energi, miljö och livsstil

Ekologiska fotavtryck Allt vi konsumerar – som prylar, mat och transporter – måste produceras någonstans. Då går det åt energi och råvaror, och förr eller senare blir det sopor som måste tas om hand. För att få ett mått på hur mycket vi påverkar miljön kan man beräkna ett så kallat ekologiskt fotavtryck. Det mäts i globala hektar (100 · 100 m). Att de kallas globala beror på att miljöpåverkan ofta sker där produkten tillverkas, medan efterfrågan finns någon annanstans i världen. Sverige ”lånar” exempelvis över 10 000 hektar i Malaysia för att odla palmer. Palmoljan används sedan i bland annat smink, chips och choklad. Ju större konsumtion invånarna i ett land har, desto större ekologiska fotavtryck lämnar de i naturen. I sitt eget land eller i andra länder. Ett ökat utnyttjande av naturen kan dessutom leda till en sänkt ekologisk bärförmåga. Något som ytterligare ökar det ekologiska fotavtrycket.

Vi lever i skuld fyra månader per år

Ditt ekologiska fotavtryck beror på de råvaror, den energi och den avfallshantering som kan kopplas till de prylar och tjänster du vill ha.

Om alla människor i världen ska få lika mycket resurser kan vi använda 2,1 hektar per person och år. Mer räcker inte jordens resurser till. Sverige har idag ett ekologiskt fotavtryck på 5,1 hektar, medan Bangladesh bara har 0,5 hektar. Så resurserna är verkligen inte jämt fördelade. Höginkomstländernas överkonsumtion gör att vi idag har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 2,7 hektar. Vi lever alltså över jordens bärförmåga och använder mer resurser än jorden kan producera på ett år. År 2010 hade vi använt jordens resurser redan den 21 augusti. Det datumet kallas den ekologiska skulddagen. Innan 1986 levde jordens befolkning på det jorden producerade. Därefter har den ekologiska skulddagen infallit tidigare och tidigare för varje år. Det är en följd av att vi använder mer och mer resurser. Vårt ekologiska fotavtryck blir större och större för varje år. 1 nov. 2000

6 okt. 2007 25 sep. 2009

december

Vår livsstil kräver mer av jorden än den kan ge. Den ekologiska skulddagen kommer därför tidigare och tidigare för varje år.

november oktober september

31 dec. 1986 23 sep. 2008

augusti juli

21 aug. 2010

juni maj april mars februari januari 1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2011

43


4. En hüllbar utveckling – i Sverige och globalt

88


V

år livsstil i den rika delen av världen kräver mängder av råvaror

och energi, och leder ofta till olika miljöproblem. Vår konsumtionen verkar ibland följa mottot ”Den som har flest prylar när man dör vinner”. Men för att alla människor på jorden ska kunna få bättre levnadsstandard måste vi förändra vår livsstil och bli bättre på att leva av naturen utan att överutnyttja den. Annars kommer våra samlade ekologiska fotavtryck att bli så stora att det skulle krävas resurser som motsvarade tre extra jordklot. Men det finns naturligtvis inga extra jordklot. Istället krävs det att vi arbetar för ett långsiktigt hållbart samhälle med tillräckligt god levnadsstandard för alla. Vi måste hitta en balans mellan ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det här kapitlet handlar om hur politiker, forskare och många engagerade människor arbetar för en sådan hållbar utveckling. Det sker på många olika sätt, bland annat genom Nationella miljömål och internationellt samarbete i form av Millenniemål och Agenda 21. Det krävs både nationella och internationella insatser för att nå fram. Och ändå är det faktiskt hos mig och dig besluten hamnar till sist. Det är där, i vår vardag, en stor del av förändringen måste börja!

Många produkter märks med Fairtrade. Det garanterar att de som tillverkat varan har rimliga arbetsförhållanden och att inget barnarbete förekommer.

Vi måste alla hjälpas åt för att nå ett hållbart samhälle som vi kan lämna efter oss till kommande generationer.

89


en hållbar utveckling i sverige och globalt

4.1 Hållbar utveckling på hemmaplan I Sverige har vi skapat 16 miljömål för att möta de miljöproblem som vår energianvändning och livsstil orsakat. De togs fram i början av 2000-talet och tanken är att de ska vara uppfyllda till 2020. Om vi når upp till målen bidrar vi i Sverige till en global hållbar utveckling.

Sveriges 16 miljömål Vid en utvärdering av miljömålen 2008 såg man tyvärr att bara målet med skyddande ozonskikt verkar kunna uppfyllas till 2020. Trots att utvecklingen för de övriga går åt rätt håll kommer de bara att kunna nås om vi ökar insatserna. Till och med då kommer nio av målen att bli svåra att nå. Svårast är begränsad klimatpåverkan, det enda klimatmål där utvecklingen är negativ.

3. Bara naturlig försurning

4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö

7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag

9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap

14. Storslagen fjällmiljö

15. God bebyggd miljö

16. Ett rikt växt- och djurliv

1. Begränsad klimatpåverkan

90

2. Frisk luft


en hållbar utveckling i sverige och globalt

Strategier för ett hållbart samhälle De flesta miljöproblem orsakas av transporter och energianvändning. Även materialflöden – hur råvaror blir till produkter och avfall – kan ställa till med problem. Om vi försöker förändra de här tre områdena till det bättre kommer det att påverka flera av miljömålen. Minskar vi till exempel mängden transporter av olika slag kommer avgaserna att minska. Det leder till minskade utsläpp av koldioxid, kväve och svavel. Vilket i sin tur ger minskad klimatpåverkan, övergödning och försurning. Vi får alltså renare luft, sjöar, hav och skog. På samma sätt påverkar en minskad energianvändning flera av miljömålen. Att effektivisera energianvändning och transporter är därför en av riksdagens tre åtgärdsstrategier för att komma till rätta med miljöproblemen. Vi återkommer till de två andra framöver.

Effektivare energianvändning och transporter Om alla på jorden använde lika mycket energi som vi svenskar skulle energianvändningen och miljöpåverkan fyrdubblas. EU har därför satt upp ett mål att energianvändningen ska minska med 20 % till 2020 för att värna miljön. För att nå det målet måste vi energieffektivisera. Det kan ske på många sätt. Genom att exempelvis bygga ut fjärrvärme kan vi utnyttja den värme som bildas vid industrins olika processer och som annars släpps ut i luften. På så vis kan vi använda energin inom industrin effektivare. Ett annat sätt är att lagstifta om bilars energiförbrukning och på så sätt tvinga ner energianvändningen. Vi reser i snitt 55 km per person och dag i Sverige, så det finns mycket energi att spara på transporter. Vill man inte tvinga människor så kan man istället belöna energimedvetna personer genom exempelvis skattelättnader. År 2009 infördes ekonomiska stöd för att göra miljövänlig teknik mer lättåtkomlig. Utveckling och spridning av sådan teknik är ett viktigt steg för en effektivare energianvändning i Sverige. Det kan även få effekter i låginkomstländerna genom att öka tillgången till sådan teknik där.

91

Vi kan göra stora energivinster genom att isolera våra hus ordentligt.


en hållbar utveckling i sverige och globalt

Vilka energikällor ska vi ha i framtiden? Kärnkraft, inte förnybar och förnybar energi har alla sina föroch nackdelar. Bilderna visar kärnkraftverk, kolkraftverk och vindkraft.

Svåra val mellan energikällor Kärnkraften är en omtvistad energikälla. Svenska folket har i en folkomröstning 1980 bestämt att den ska avvecklas. Nästan 30 år efter omröstningen beslutade riksdagen att behålla kärnkraften och tillåta nya reaktorer för att ersätta gamla. Kärnkraften ger oss ”koldioxidfri” el i stora mängder. Men den lämnar efter sig ett avfall som är farligt i 4000 generationer. Det väcker många frågor. Hur ska vi värdera minskade koldioxidutsläpp mot ett möjligt hot från radioaktivt avfall under 100 000 år? Kommer lättillgänglig energi från kärnkraften att ligga som en bromskloss för utvecklingen av förnybar energi? Eller kommer den att vara ett nödvändigt stöd medan vi utvecklar förnybara energikällor? Kan vi klara oss helt utan kärnkraft, eller är den viktig för att behålla en konkurrenskraftig industri i Sverige? En industri som betyder arbetstillfällen och ekonomisk stabilitet. Det är frågor som våra politiker tillsammans med forskare har att brottas med. Men det är även varje människas ansvar att bilda sig en uppfattning utifrån etiska, ekologiska och energiekonomiska perspektiv. Vad tycker du?

94


en hållbar utveckling i sverige och globalt

Strategi för kretsloppstänkande Många av dagens miljöproblem beror på att vi använder råvaror för att producera saker som sedan slängs. Man säger att vi har ett rakt materialflöde. Det skulle vara mer miljövänligt att ställa om till ett kretsloppssamhälle. Det är så viktigt att riksdagen har det som sin andra åtgärdsstrategi. Tanken är att vi ska minska användningen av naturresurser genom att återanvända eller återvinna det vi använder. Ett sätt att nå de resurssnåla kretsloppen är genom det producentansvar som funnits sedan 1994. Det innebär att företag som tillverkar, importerar eller säljer varor och förpackningar också ska ansvara för att de materialåtervinns, energiutvinns, återanvänds eller transporteras bort på ett miljövänligt sätt. De måste också se till att det finns ett lämpligt insamlingssystem för produkten, och information om hur varan ska sorteras i återvinningen. I dag har vi producentansvar för batterier, bilar, däck, elektriska och elektroniska produkter, förpackningar och returpapper. År 2008 återvanns över 80 % av alla förpackningar och 97 % av alla däck.

Livscykelanalys – från råvara till avfall Ett kraftfullt verktyg för att förstå en produkts miljöpåverkan från råvara till avfall är livscykelanalysen. Då tittar man på vilka råvaror och vilken mängd energi som går åt för att tillverka produkOlja ten. Dessutom tar man hänsyn till Energiåtervinning vad som händer med produkten när den används, och hur man tar hand om avfallet. Man tittar alltså på alla steg i produktens ”liv” – från råvara till produkt och vidare till avfall. Genom att jämföra livscykelanalyser från likvärdiga produkter kan man lättare välja den produkt som Materialåtervinning belastar miljön minst. Många företag använder också livscykelanalyser för att se vilken teknik som ger minst miljöpåverkan. Analysen kan sedan användas som ett konkurrensmedel när man ska sälja sin vara.

95

Råvaran till en badanka är olja. När den ska slängas kan den energiåtervinnas genom förbränning, eller bli till ny plast.

Plastindustri


en hållbar utveckling i sverige och globalt

4.2 Internationellt miljöarbete Sverige arbetar målmedvetet för att nå de 16 miljömål vi satt upp. Men många av miljöproblemen är globala och kräver att alla länder samarbetar. Vi måste nå ett hållbart samhälle samtidigt som låginkomstländerna får utvecklas och levnadsstandarden där höjas. En nyckelfaktor för utveckling är energitillgång.

Tillväxt ger ökad energianvändning På en satellitbild över jorden kan man se att vissa områden lyser starkt, medan andra är helt mörka. Ljuset kommer ursprungligen till stor del från förbränning av fossila bränslen. Cirka 80 % av jordens energi kommer från sådana bränslen, och en stor del omvandlas till elektricitet som kan användas för belysning. De upplysta områdena visar alltså var energianvändningen är störst på jorden. Eftersom det handlar om fossila bränslen är det samma områden som har de högsta utsläppen av koldioxid. De länder som lyser starkast är USA, Europa och Japan. Jordens 30 rikaste länder – OECD länderna – står för nära hälften av alla koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Men även Indien och Kina börjar lysa upp allt starkare på nya satellitbilder. Det tyder på en ökad ekonomisk tillväxt, energianvändning och större koldioxidutsläpp. Kina har utsläpp i nivå med Sverige räknat per person. Men eftersom Kina och Indien är jordens två folktätaste länder blir koldioxidutsläppen väldigt stora när energiförbrukningen ökar. Afrika, Sydamerika och stora delar av Asien är förhållandevis mörka. Det tyder på en mindre ekonomisk utveckling där. Men länder som Brasilien och Sydafrika är under stark utveckling. Den här satellitbilden är sammansatt av flera bilder för att få natt över hela klotet. Ljuset från tätt befolkade områden lyser gult, medan de röda områdena visar eldflammor från platser med hög oljeproduktion. Ljuset från ett norrsken syns blått över Grönland.

98


en hållbar utveckling i sverige och globalt

Vad händer när inkomsterna ökar? Låginkomstländerna står för ungefär en tredjedel av förbränningen av fossila bränslen, men siffran ökar. När ett land får en bättre ekonomisk utveckling följer ett större utsläpp av växthusgaser. Antalet industrier växer, uppvärmningen går från biobränslen till fossila bränslen och antalet fordon ökar snabbt. Men det är inte bara energianvändningen som ökar när ett lands inkomster växer. Människors ökade levnadsstandard leder också till en större konsumtion. Det i sin tur leder till att mer råvaror behövs till den växande industrin. Ökad energi- och råvaruanvändning innebär ett större uttag av naturresurser och en ökad belastning på miljön. Utmaningen vi står inför är att möjliggöra en ekonomisk tillväxt i låginkomstländerna utan att det påverkar miljön negativt. All tillväxt måste ske inom ramen för en hållbar utveckling på jorden.

Agenda 21 – mer än biologi För att låginkomstländerna ska utvecklas på ett miljövänligt sätt och höginkomstländernas miljöpåverkan minska krävs ett gemensamt miljöarbete. Vid en FN-konferens i Rio de Janeiro 1992 lyckades över hundra stats- och regeringschefer komma överens om gemensamma mål för en hållbar utveckling. Handlingsprogrammet kallades Agenda 21 och innehöll bland annat förslag på hur fattigdomen i världen skulle bekämpas. Klimat, utbildning, forskning och medborgarnas engagemang i miljöfrågor var andra viktiga inslag. Med Agenda 21 vidgades perspektivet från ett enbart biologiskt synsätt till att bli såväl socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Man trodde inte längre att vi skulle kunna få ett fungerande globalt miljöarbete utan att samtidigt bekämpa fattigdom och svält. Efter 1992 har världens ledare träffats vart femte år och bland annat presenterat nationella planer för en hållbar utveckling. Meningen är att man vid nästa möte ska diskutera grön ekonomi och fattigdomsbekämpning.

Ett hållbart samhälle måste vara både socialt-, ekonomisktoch ekologiskt hållbart.

99

gisk Ekolo

Socia

l

Ekonomisk

Hållbar utveckling


en hållbar utveckling i sverige och globalt

Ett system för rättvis handel Ett annat sätt att hjälpa fattiga länder är genom forskning. Det kan ske på många olika sätt. Företag i höginkomstländerna försöker till exempel att anpassa grödor till att växa i det torrare klimatet och på de magrare jordar som finns i många låginkomstländer. För att anpassa grödorna kan deras arvsmassa ibland ändras genom så kallad genteknik. Även du som konsument kan bidra till låginkomsländernas utveckling genom att köpa rättvisemärkta varor. Rättvisemärkningen grundar sig på FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och om barns rättigheter. De vill bland annat se till att producenten får rimligt betalt för sin vara och förhindra barnarbete. Ett hinder för rättvis handel är att höginkomstländerna subventionerar sitt eget jordbruk. År 2009 betalade exempelvis EU ut 55 miljarder euro till stöd för sitt eget jordbruk. Det leder till att priserna på världsmarknaden hålls nere. Det i sin tur gör att bönderna i låginkomstländerna inte får rimligt betalt för sina varor. Och utan pengar blir en utveckling i landet svår. Genom att sänka subventionerna till jordbruket kan höginkomstländerna underlätta för fattiga länder att utveckla sitt jordbruk. Det kommer att leda till förbättrad ekonomi och ökad jämställdhet.

MERA oM ... Miljömärkning hjälper oss göra bra val Utöver rättvisemärkta varor finns det även produkter som är vänligare mot miljön än andra. Det gäller också när de förbrukats och blivit avfall. För att ge oss konsumenter möjlighet att se hur produkten är miljöanpassad finns det ofta en miljömärkning. Det finns många olika miljömärkningar – Svanen, Bra Miljöval, EU-blomman och KRAV är några av de godkända märkningarna i Sverige.

102


en hållbar utveckling i sverige och globalt

Ett hållbart samhälle kräver jämställdhet Jämställdhet kan handla om pengar och hur resurser fördelas i världen. Men det handlar också om jämställdhet mellan könen. I många låginkomstländer får kvinnor inte äga jord eller driva företag. De får inte heller delta i undervisning. Det gör att de inte är med där besluten tas, utan blir kvar i jordbruket. Kvinnor får hämta vatten, bära ved och arbeta på åkern. Det gör att de är extra utsatta om exempelvis klimatet ändras. Deras arbete blir svårare och de riskerar även svält eftersom de ofta är de som får äta sist. För att nå ett hållbart samhälle måste de här hindren bort. När kvinnors rättigheter stärks och de får tillgång till den vård som finns, minskar födelsetalen och barnadödligheten. Färre barn ger bättre privatekonomi och bättre förutsättning för utveckling. Undersökningar visar också att det inte bara är individerna som vinner på jämställdhet. Ett jämställt samhälle tar sig dessutom snabbare ur fattigdom och utvecklas snabbare.

Ett jämställt samhälle där alla har samma rättigheter hämtar sig snabbare ur fattigdom. Skolor för flickor och pojkar är en viktig del.

Kvinnor och män konsumerar olika Det är inte bara socialt och ekonomiskt som kvinnors rättigheter är viktiga. De är viktiga även miljömässigt. Kvinnor är till exempel mer miljövänliga i jordbruket. Även kvinnors och mäns sätt att konsumera skiljer sig åt. Det gäller i både den rika och den fattiga delen av världen. Mäns konsumtion är mer resurskrävande och de förorenar därför mest. Kvinnor konsumerar mindre och deras konsumtion är ofta inte lika miljöbelastande.

103


FRÅGOR

  1. När ska Sveriges 16 miljömål vara uppfyllda?   2. På vilket sätt påverkar minskade transporter miljön?   3. Vad kan vi göra för att få ett mer energieffektivt samhälle?   4. Vilka för- och nackdelar finns det med kärnkraft?   5. Vad innebär producentansvar?   6. Vad är en livscykelanalys och varför görs den?   7. På vilket sätt kan ekonomi användas för att nå en god resurshushållning?   8. Hur kan vi skydda den biologiska mångfalden?   9. Vilka är Sveriges tre åtgärdsstrategier för att nå ett hållbart samhälle? 10. Varför blir det intressant att titta på en satellitbild av jorden tagen under nattetid? 11. Vad händer när inkomsterna i ett samhälle stiger? 12. Vad är Agenda 21? 13. Vad är milleniemålen för något? 14. På vilka sätt kan rikare länder bistå de fattigare? 15. Hur kan du bidra för att få en rättvisare handel i världen? 16. Varför är det, ur ett miljöperspektiv, viktigt med jämställdhet mellan könen? 17. Vad kan du själv göra för att bidra till en bättre miljö?

106


SAMMANFATTNING •

Sverige har skapat 16 miljömål för att motverka de miljöproblem som kommer av vår livsstil. De togs fram i början av 2000-talet och tanken är att de ska vara uppfyllda till år 2020.

För att möta miljömålen har Sverige tre åtgärdsstrategier;

Effektivare energianvändning och transporter innebär att de 55 km som varje svensk reser per dag ska skada miljön så lite som möjligt. Energieffiktiviseringen kan ske genom lagar eller skattelättnader.

Ett effektivt kretsloppssamhälle. Ett sätt att nå det är genom det producentansvar som innebär att företag är ansvariga för att det de säljer tas omhand på ett miljövänligt sätt. Livscykelanalysen är ett annat viktigt verktyg. Där avgör man en varas miljöpåverkan från råvara till avfall.

Bevarandet av den biologiska mångfalden. Genom att sätta ett pris på saker i naturen kan vi lättare bevara de miljöer där det finns hög biologisk mångfald.

Kärnkraftens vara eller inte vara är en viktig fråga på vägen mot ett hållbart samhälle. Det finns både för- och nackdelar. Vi får koldioxidfri el från den, men den lämnar efter sig ett avfall som är farligt i 4000 generationer.

Genom Agenda 21 samarbetar världens länder för att nå ett hållbart samhälle. Samarbetet har breddat begreppet hållbart samhälle från något biologiskt till såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt.

I början av 2000-talet sattes åtta milleniemål upp för att förstärka arbetet för den hållbara utvecklingen. Nu sattes fokus på fattigdomsbekämpning, utbildning och jämställdhet.

Jämställdheten rör resursfördelning och jämställd handel, men även jämställdhet mellan könen. Genom att dela med sig av teknik och kunskap, men även skriva av skulder, kan höginkomstländerna vara med och skapa en jämställd resursfördelning. Jämställdhet mellan män och kvinnor kan exempelvis nås genom att flickor får gå i skola.

Du kan själv vara med och påverka miljön genom att till exempel handla miljövänligt, åka kollektivt och stänga av standby-funktionen på dina elprylar

107


5. Sex och relationer

108


S

exualiteten har vi med oss genom livet. Inte så att alla jämt

har sex, men tankar, känslor och fysiska förnimmelser som har med sex att göra är något som alla har. Hos en del upptar sex en stor del av livet, hos andra en väldigt liten. Sådant kan också variera över tid. Vi föds med förmågan att känna lust och upphetsning, sedan är det olika vad vi gör av det. Sex kan handla om så mycket – om kyssar och samlag, om fantasier och onani, om kåthet och smek, om starka känslor och små flirtar, om hud som bränner och luft som vibrerar. Sex kan vara förknippat med det underbaraste som finns – om det som känns bra och är himlastormande skönt. Det kan också handla om sådant som känns jobbigt och smärtsamt. Hur vårt sexliv ser ut kan påverka vårt övriga liv – hur vi ser på oss själva och hur vi beter oss mot andra. På samma sätt kan vårt övriga liv också påverka hur sexlivet ser ut.

Kondom är det enda skyddet mot könssjukdomar. Det är viktigt att träna på hur den ska användas så man kan göra det smidigt och säkert när det väl är dags.

När man njuter tillsammans med någon annan så finns det inga regler för vad man får och inte får njuta av, så länge båda tycker om det.

109


sex och relationer

5.1 Sex och relationer Om författaren Jag föddes 1974 i en förort till Stockholm. Hela mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat med sexualupplysning och genusfrågor – först genom RFSU och den skolverksamhet som finns i Stockholm. Jag höll i skolinformatörsutbildningarna och träffade även själv flera tusen skolelever i samtal om sex. Sedan några år tillbaka frilansar jag som utbildare, konsult och skribent i frågor som rör sexualitet och genus och möter allt från skolelever, anställda på myndigheter till organisationer i Indien. 2002 kom min första bok Sex med mera. Det är en sexualupplysningsbok för tonårstjejer. År 2006 kom boken Hetero som är en bok om heterosexualitet som norm. Av Liber AB fick jag det roliga uppdraget att skriva en sexoch samlevnadstext med genus-, rättighets- och identitets­ fokus för gymnasiet. Resultatet ser du framför dig. Mycket nöje! Sandra Dahlén

110


sex och relationer

Vad är normalt?

vad som er dyker frågan om sex och nära relation om lar nd ha t de r Nä om ens kropp eller sätt. Man kan undra ka oli på p up a oft är normalt al. Normal s närhet är fullt norm eller om någon i en , ala rm no är lor elns kä ruvida något är friskt t kan handla om hu De r. ke sa ka oli a kan betyd sig över. en är något att oroa l om en prick på penis är ler inte – till exempe är vanligt – om det ringar över vad som de fun ra va t de n Eller så ka gon vid att inte ha kysst nå tasier man har, eller vanligt att ha de fan tik, men frågan är om n vi få genom statis ka r sva l de En er. en viss åld fel att vara r ju inte vara något vanlig? Det behöve man alltid vill vara ovanlig.

Normalt förändras Ofta handlar normalt om vad som ska anses sunt och rätt, vad som anses okej och inte. Vad folk tänder på och tycker om att göra, och vad som anses acceptabelt, skiljer sig från kultur till kultur. I Sverige tycker de flesta att sex utanför äktenskapet är fullt normalt, men i större delen av världen är det inte så. Vad som anses okej förändras också historiskt inom samma kultur. Det som anses normalt idag kan ha varit onormalt igår, eller kommer kanske att vara onormalt imorgon. Det är svårt att hitta något som har med sex att göra som alltid har sett likadant ut i alla kulturer. Till exempel ansåg vi här i västvärlden, fram till för ungefär hundra år sedan, att allt sex enbart för njutnings skull, och som inte kunde resultera i barn, var något dåligt och syndigt. Det gällde till exempel onani och avbrutna samlag, och över huvud taget allt sex utanför äktenskapet, även sex mellan personer av samma kön. Det var alltså bra och dåliga handlingar som räknades – inte vilket kön man utförde dem med.

111


SEX OCH RELATIONER

Normalt ida g? Vad har vi fö r regler om sexualitet id ag? En del är finns till för att skydda m lagstadgade änniskor från och och kan hand övergrepp. A ndra är oskr la om att de ivna t anses fullt normalt att ha tenskapet, el ler att det an sex utanför ses mer okej äkmed sex som än som uttryc uttryck för kä k för ömsesi dig kåthet. rlek En regel i vå rt samhälle är också att ket kön vi ka vi ska delas n bli förälska upp utifrån vi de i och vill lha sex med i hetero- bi– att vi delas och homosex upp uella. Den up ungefär hund pdelningen ha ra år. Vi best r vi bara haft ämmer vad so i och skapar äv m ska vara gr und för en gr en hierarkier upp mellan gruppe vist. Till exem rna, vilket så pel anses ge klart blir orät nerellt hetero thomo- och bi se xu al it et va sexualitet. ra normalare än Man är inte tråkig eller lä tt påverkad om mal. Men de man vill anse t kan vara sk s vara norönt att veta att man fakt att vara norm iskt kan stru al om man vi nta i ll. Det som an en själv vara dra tycker är helt onormal no rm al t ka n för t. Kärlek och sexuell lust känslor, som är ju väldigt man ska vara sköna glad över at t ha, vad än är viktigt att andra tycker hålla sig till . Det det man själ v mår bra av viktigt att va , men det är rje samhälle också har regler so m skyddar m man något se ot övergrepp. xuellt med an Gör dr a är de t viktigt att det och tyck alla involver er att det kä ade vill nns bra.

112

108-144 Frank blå_kap5.indd Avs1:112

11-02-01 10.10.47


BILDFÖRTECKNING The Print Collector/Heritage/IBL 6 Javier Larrea/AGE/IBL 7 Nasa 8 Image Asset Management/AGE/IBL 9(1,2) Sheila Terry/Science Photo Library/IBL 10(1) Nasa 10(2) Roger Harris/Science Photo Library/IBL 11 Biophoto Associates/Photo Researchers/IBL 12 Science Photo Library / IBL 12 Örjan Björkdahl/Scanpix 13 Central Saint Martins College of Art and Design, London/The Bridgeman Art Library 14 NASA/GSFC/Leva McIntire/Rex Features/IBL 16 Science Photo Library/IBL 18(1) Laguna Design/Science Photo Library/IBL 18(2) Alan Levenson/Getty Images 19 Cordelia Molly/Science Photo Library/IBL 20 European Space Agency/Nasa 22 Andre Bernardo/Flickr/Getty Images 23 Alain Benainous/Gamma/IBL 24 Dr Jeremy Burgess/Science Photo Library/IBL 26 CNRI/Science Photo Library/IBL 27 Thure Wikberg/Scanpix 28 Paul Rapso/Science Photo Library/IBL 31 Husmofoto/IBL 33 Tom van Sant/Planetary Visions/Science Photo Library/IBL 34 Henrik Rosenqvist/Sydsvenskan/IBL 36 Ed Darack/Science Faction/Corbis/Scanpix 38 Sven Persson/sydpol.com/IBL 39 Claudius/Hoaqui/IBL 40 Zia Soleil/Iconica/Getty Images 41 Johannes Simon/Getty Images 42(1) Mona-Lisa Djerf/SvD/Scanpix 42(2) Jamie Grill/Iconica/Getty Images 43 Patrik Leonardsson/Naturfotograferna/IBL 46 Ton Koene/Gamma/IBL 48(1) Pär Eliassson/Scanpix 48(2-4) Xinhua News Agency/eyevine/IBL 49(1) Pär Eliassson/Scanpix 49(2) Raphael Gaillarde/Gamma/IBL 50 Samsung 51(1) André Maslennikov/Scanpix 51(2) Curt-Robert Lindqvist /SKB 53 Anger/Zeppelin/Sipa/Scanpix 56 Boris Hrovat/AFP/Scanpix 57 7978/Gamma/IBL 59 Joe Alexander/AFP/Scanpix 60 Sheila Terry/Science Photo Library/IBL 61(1) Leeds Museums and Art Galleries/The Bridgeman Art Library/IBL 61(2) Greenpeace 62 Nasa 64 Khan Palash/Sipa/Scanpix 65 REX Features/IBL 66 Roland Stregfelt/Helsingborgs Dagblad/NST/Scanpix 68 REX Features/IBL 71(1) Leif R Jansson/Scanpix 71(2) P. Baeza/Publiphoto Diffusion/Science Photo Library/IBL 72(1)

108-144 Frank blå_kap5.indd Avs1:144

Transportstyrelsen/Scanpix 72(2) Fredrik Sandberg/Scanpix 73(1) Björn Larsson Ask/SvD/Scanpix 73(2) Mark Tomalty/Masterfile/Scanpix 75 Sven-Olof Ahlgren/Scanpix 76 Jianan Yu/Reuters/Scanpix 77 Koen Suyk/ANP/Scanpix 78 Bettmann/Corbis/Scanpix 80 Jonas Lindqvist/Scanpix 81 Torbjörn Lilja/N-Naturfotograferna/IBL 82 Bengt Olof Olsson/Bildhuset/Scanpix 83 Göran Gustafson/Scanpix 85 M. Llorden/Getty Images 88 Maja Suslin/Scanpix 89 Dan Hansson/SvD/Scanpix 91 Everett Collection/IBL 92 Kamerareportage/Scanpix 93(1) Henrik Montgomery/Scanpix 93(2) André Maslennikov/IBL 94(1) Thomas Löfqvist/Sydsvenskan/IBL 94(2) Anders Good/IBL 94(3) Matthew Oldfield/Science Photo Library/IBL 96 Göran Billeson/Scanpix 97 Sullivan III, W.T./Science Photo Library/IBL 98 Gerard Holubowicz/Gamma/IBL 100 Rajesh Jantilal/AFP/Scanpix 101(1) Image State/IBL 101(2) Jean-Claude Ernst/Luxpress/Scanpix 103 Trygve Bølstad/Phoenix 104 Robert Henriksson/DN/Scanpix 105 Frida Hedberg/Scanpix 108 Roos Koole/ANP/Scanpix 109 Ulrica Zwenger 110(1) Hasse Holmberg/Scanpix 110(2) Photolibrary/NordicPhotos 111 Mikael Jonsson/NordicPhotos 112 Åsa Franck/NordicPhotos 113 Anna Molander/NordicPhotos 114 Beretta/Sims/Rex Features/IBL 115 Marko Djurica/Reuters/Scanpix 116 Elin Berge/Scanpix 117 Photoalto/NordicPhotos 119 Dennis Galante/Corbis/Scanpix 120 Frida Hedberg/Scanpix 121 Jan Nordström/NordicPhotos 123 Moa Karlberg/NordicPhotos 125 Frida Hedberg/Scanpix 127 David Parry/Medicimage/Scanpix 128 Frida Hedberg/Scanpix 129 Koen Suyk/ANP/Scanpix 130(1) Christine Olsson/Scanpix 130(2) Bobbo Lauhage/Kamerareportage/Scanpix 131 Karen Bleier/Afp/Scanpix 132 Science Photo Library/IBL 135 Science Photo Library/IBL 136 NIBSC/Science Photo Library/IBL 137 Omslag: Darell Gulin/Getty Images

11-02-01 10.11.25


frank ROBERT OBING

Frank blå Naturkunskap 1 a1 Frank Blå tar avstamp i hur naturvetenskapen och det vetenskapliga arbetssättet utvecklats fram till idag. Den växande kunskapen om energi, materia och sambanden i naturen har medfört en väldig samhällsutveckling under 1900-talet. Vi har lärt oss utnyttja jordens resurser och utvinna energi på ett allt effektivare sätt. I takt med det har vår miljöpåverkan ökat och gett upphov till många olika problem. Frank Blå beskriver orsakerna till miljöproblemen och deras konsekvenser, samt vad vi behöver göra nationellt och internationellt för att lösa dem och nå ett hållbart samhälle i framtiden.

Naturkunskap 1 a1 ROBERT OBING

Boken avslutas med ett kapitel om sex och relationer, och de normer som är knutna till sexualitet och genus. Frank Blå följer den nya ämnesplanen för Gy11 och är indelad i fem kapitel - Vetenskapens långa resa, Solenergi driver vår planet,

Frank blå Naturkunskap 1 a1

Energi, miljö och livsstil, En hållbar utveckling samt Sex och relationer.

I serien ingår följande kursböcker:

Frank blå Naturkunskap 1 a1

BLÅ

Frank gul Naturkunskap 1b

Best.nr 47-08538-5 Tryck.nr 47-08538-5

9789147085385  

frank BLÅ ROBERT OBING ISBN 978-91-47-085385-0 © 2011 Robert Obing, Sandra Dahlén, Jan Karlsson och Liber AB Redaktör: Peter Larshammar Form...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you