9789127421899

E

E

Språkbok 1

Ekengrens svenska hans-eric ekengren brita lorentzson-ekengren

Språkbok 1 är uppdelad i sex kapitel som på ett tydligt sätt svarar mot de språkliga momenten i kursen Svenska 1. Boken inleds med ”Att lära” som behandlar såväl studieteknik som källkritik. Därefter följer ”Den retoriska arbetsprocessen” som ger en grund för kapitlen om muntlig och skriftlig framställning. Efter avsnittet ”Språkriktighet” avslutas Språkbok 1 med ”Språklig variation”.

I samtliga kapitel finns uppgifter av olika slag samlade under rubriken ”Fundera och undersök”.

Ekengrens svenska

Ekengrens svenska 3:e upplagan är reviderad med utgångspunkt i det centrala innehållet i ämnesplanerna för Gy 2011.

Ekengrens svenska 3:e upplagan består av . Litteraturbok 1 . Litteraturbok 2 . Språkbok 1 . Språkbok 2 www.nok.se/laromedel

Språkbok 1

E

Ekengrens svenska

hans-eric ekengren ⋅ brita lorentzson-ekengren ISBN 978-91-27-42189-9

9 789127 421899

sprĂĽkbok 1

E

Ekengrens svenska

hans-eric ekengren â‹… brita lorentzson-ekengren natur & kultur

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 1

2011-08-19 14.00

förord Språkbok 1 guidar dig genom språkets lustgård och trädgård. Bara du är mästare på ditt språk och bara du kan sköta om och utveckla det. Vi vill ge dig de verktyg du behöver för att bli din egen språkträdgårdsmästare.

Texter inte bara är skrivna ord. Ordet text kommer av latinets textus som betyder vävnad och sammanfogning. Allting hör ihop och allt berättande är text. Bilder, ljud och musik är berättande och därför också text. Ta vara på detta och använd fler element än skrivna ord när du vill berätta något. Bildspråk, kroppsspråk och formspråk är några av dessa element som står till ditt förfogande. På uppgiftssidorna Fundera och undersök får du tillfällen att träna på detta och reflektera över multimodalt berättande, dvs hur man berättar på många sätt samtidigt.

De många bilderna i Språkbok 1 har hjälpt oss att berätta och förmedla bokens budskap. Det budskapet lyder: Ta hand om ditt språk, njut av ditt språk och ta dig framåt med ditt språk!

Lycka till med ditt språkarbete!

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 3

2011-08-19 14.00

1 att lära

..............................

6

Studieteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Att söka information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Källhänvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Källkritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Referatteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Ordböcker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

2 Den retoriska arbetsprocessen

.....

28

Retorikens verkan och grunder . . . . . . . . . . 29 Arbetsmodell för muntlig och skriftlig framställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Situation och syfte (Intellectio) . . . . . . 32 Stoff och argument (Inventio) . . . . . . . . 32 Ordning och reda (Dispositio) . . . . . . . . 36 Språk- och stilval (Elocutio) . . . . . . . . . . 39 Manus och verktyg (Memoria) . . . . . . . 41 Framförande (Actio) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Argumentationsteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Förberedda argumentationer . . . . . . . . 46 Insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Argumentationsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

3 Muntlig framställning

.........

56

Vägen till vältalare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Retorik för talare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Vem ska du tala till? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 4

Vad ska du tala om och varför? . . . . . . 59 Hur ska du presentera ditt ämne? . . . 61 Vilket språk och vilken stil passar ditt ämne och dina åhörare? . . . . . . . . . . . . . . . 63 Vilket sorts manus passar dig bäst? . . 63 Hur ska du utföra ditt framträdande?. 65 Kroppsspråket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Presentationstekniska hjälpmedel . . . . 70 Att lyssna och ge respons . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

4 Skriftlig framställning

.........

76

Text för kommunikation, lärande och reflektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Att skriva olika sorters texter . . . . . . . . . 77 Retorik för skribenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Vem skriver du för? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Varför skriver du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Hur ska du bygga upp din text?

Vilket språk och vilken stil passar din texttyp och dina läsare? . . . . . . . . . . 80 Hur ska du forma din text? . . . . . . . . . . . . 80 Skrivprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Att läsa och ge respons . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Att skriva berättande text . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Att inleda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Att avsluta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Berättaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Personer och miljöer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Variation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Flyt och tempo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Recensioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

2011-08-19 14.00

Formella och praktiska skrivelser . . . . . 100 Instruktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Meddelanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 E-brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Reklamationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Kallelser och dagordningar . . . . . . . . . 107 Motioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Protokoll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Att söka jobb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Personligt brev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Curriculum vitae . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

5 Språkriktighet

118

........

Vad är rätt och vad är fel? . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Talspråk – skriftspråk tur och retur . . . 120 När ska man välja vad? . . . . . . . . . . . . . . . 120 En jämlik text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Rättstavning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Stavningens grunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Svenska ljud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Produktiva sammansättningar . . . . 132 Betydelsefulla avledningar . . . . . . . . . 135 Praktiska förkortningar . . . . . . . . . . . . . . 136 Anpassade lånord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Skiljetecken – för tydlighetens skull 139 Att guida läsaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Skillnad på skiljetecken . . . . . . . . . . . . . 140 Anföring – att återge . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Stor eller liten bokstav? . . . . . . . . . . . . . . 142

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 5

Flyt, fokus och struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Styckeindelning – för läsbarhetens skull . . . . . . . . . . . . . . 143 Bindeord – ett kitt för flyt . . . . . . . . . . . . 144 Syftning – att skriva vad man menar . . . . . . . . . 145 Textutrymme – för syns skull . . . . . . . . . . . 146 Nödvändiga avstavningar . . . . . . . . . . . 146 Försiktiga förkortningar . . . . . . . . . . . . . 148 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149

6 Språklig variation

....................

150

Människan och språket . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Barnspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Ungdomsspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Kvinnligt och manligt språk . . . . . . . . 157 Språksociologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Gruppspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Jargong och yrkesspråk . . . . . . . . . . . . . . 160 Slang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Språket och orden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Ordförståelse och demokrati . . . . . . . 162 Nyord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Svengelska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Datorspråk och sms-språk . . . . . . . . . . 166 Fundera och undersök . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 REGISTER

....................................

172

TEXTKÄLLOR

................................

174

BILDKÄLLOR

................................

176

2011-08-19 14.00

1 ATT LÄRA Studier öppnar dörrar till nya världar, tankar och idéer.

Det är modigt att vidga sina vyer och det är både modigt och smart att fråga. Den som frågar och ifrågasätter får svar och kunskap och växer som människa. En människa med vidgade vyer ser mycket längre än andra och kan komma mycket långt.

6

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 6

språkbok 1

2011-08-19 14.00

Studieteknik Studieteknik är taktik och metoder att lära sig på. Alla lär sig på olika sätt och det gäller att känna sig själv så väl att man vet hur man bäst lär sig. Genom övning kan alla bli bättre, men kom ihåg att ingen inlärning fungerar utan lust, intresse och motivation. Ställ därför upp mål för vad du vill uppnå med ditt studiearbete.

Hjärnan — minne och glömska Vår hjärna tar ständigt emot en mängd information. Hjärnans förmåga att lagra all denna kunskap kallas minne. En del människor kommer lättare ihåg det de har sett. Man talar om synminne. Andra däremot minns bättre sådant som de har hört, hörselminne. Människan har även ett motoriskt minne, då vissa kroppsrörelser hjälper oss att minnas.

Trots hjärnans kapacitet har vi lätt för att glömma information som vi precis har fått tillgång till, som t ex ett telefonnummer. Korttidsminnet är inte att lita på. Det använder vi oss av när vi inte behöver lagra en uppgift någon längre tid. Men som tur är finns det också ett annat minne, långtidsminnet. Det är i långtidsminnet du ska lagra dina kunskaper. Men hur överför man kunskaperna till långtidsminnet? Det är om detta studieteknik handlar.

Man kan omöjligt minnas all information hjärnan tar emot. Så fort ett inlärningsarbete är avslutat börjar vi glömma. Forskning har visat att man glömmer mest under de första tjugo minuterna. Därför är det viktigt att man repeterar så snart som möjligt.

Hjärnforskare har också kunnat visa att människans båda hjärnhalvor har olika funktioner. Den vänstra halvan är den mest logiska; härifrån styrs människans förmåga att räkna, skriva och tala. Den högra hjärnhalvan däremot är mer inriktad på helheten än på detaljerna. Människans förmåga att uppfatta färger, former och bilder har sitt centrum i den högra halvan. Härifrån styrs också fantasin och lusten att skapa. Även om de båda hjärnhalvorna samarbetar med varandra verkar det som om den ena av halvorna hos varje individ är mer utvecklad än den andra.

Vissa människor är logiska, andra mer skapande och kreativa. För den som är logiskt lagd kan det vara lätt att lära sig genom text och t ex listor, medan det för den mer kreativa kan vara lättare att lära sig genom tankekartor, bilder och färger. Åt vilket håll tror du att du är lagd?

Den nödvändiga repetitionen Man brukar säga att repetition är kunskapens moder. Med det menas förstås att man måste repetera om man verkligen vill lära sig någonting och minnas det en längre tid. Men det räcker inte. Vill man vara säker på att komma ihåg

1 att lära

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 7

7

2011-08-19 14.00

någonting ordentligt måste man också överinlära, dvs man måste lära sig det mer än ”nätt och jämnt”.

Att överinlära betyder helt enkelt att man fortsätter repetera ett stoff man redan kan. Men det är viktigt att påpeka att överinlärning av för mycket stoff är slöseri med tid. Det gäller att sovra stoffmängden och bara överinlära det allra viktigaste.

Anta att du ska ha ett prov på några glosor i ett främmande språk. Du har läst på så ordentligt att du är säker på att du kan orden. Men genast då du lägger ifrån dig boken börjar du glömma. Det här kan du själv motverka genom att läsa på igen, även om du tycker att du kan allt. På så vis överinlär du orden, och då stannar så många ord kvar i minnet att du har råd att glömma några.

Behållning i procent

GLÖMSKEKURVAN

100 med överinlärning och repetition

80

med repetition 60 40 20 0

inlärning utan repetition 0

1

2

3

4

5

6

Diagrammet föreställer en glömskekurva där man kan se vilken effekt på minnesförmågan repetition och överinlärning har. Den första kurvan visar hur många ord en försöksperson kom ihåg efter att bara ha pluggat in orden ”precis lagom”. De båda andra kurvorna talar om hur många ord som däremot fastnat efter repetition och överinlärning.

8

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 8

språkbok 1

2011-08-19 14.00

Tre sätt att läsa Har du funderat på hur man bäst kan lära sig ett längre, sammanhängande textparti? Här är några tekniker som kan underlätta ditt arbete:

Översiktsläsning Skaffa dig först en överblick av hela texten genom att snabbläsa den och samtidigt titta på rubriker, underrubriker, kartor, diagram, bilder osv. När du översiktsläser en text skaffar du dig en uppfattning om flera saker: om texten innehåller mycket nytt eller om du kan det mesta redan, om läxan verkar vara svår eller lätt osv. Den här lästekniken ger dig en förförståelse som du behöver för att kunna läsa texten med maximal behållning.

Du ska inte anteckna då du översiktsläser. Markera i stället viktiga avsnitt med ett streck i marginalen. Då du skaffat dig en överblick av texten kan du sedan bearbeta den på olika sätt med hjälp av understrykningar, marginalanteckningar, stödord och sammanfattningar.

Sökläsning En annan typ av snabbläsning är sökläsning. Om du bara är ute efter att ta reda på en speciell uppgift och inget annat använder du dig av den här läsmetoden.

Anta t ex att du vet att en alldeles speciell långfilm ska sändas i tv under veckan. Du vill se filmen men vet inte vilken dag den sänds. Varje dag läser du därför hastigt igenom tv-tablån i tidningen för att se om filmen ska sändas.

Du sökläser alltså för att ta reda på en enda uppgift.

Djupläsning Ibland måste du tränga djupare ner i texten för att helt förstå innehållet. Då ska du djupläsa texten. Använd pennan då du djupläser. Stryk under avsnitt som är särskilt viktiga, intressanta eller svåra. När du är klar måste du tänka igenom texten ordentligt från början till slut, repetera den och göra noggranna anteckningar. Läs igen om du behöver och gå igenom dina egna anteckningar så att du förstår dem och sedan kan repetera genom att läsa anteckningarna eller skriva om dem flera gånger.

Det kan vara till stor hjälp att skriva ner några frågor till texten innan man djupläser den. Svaren finner du i texten och de hjälper dig sedan att både förstå och komma ihåg texten bättre. Låt gärna frågorna börja med frågeorden Vad? Var? När? Hur? Vem? och Varför?

Med pennan i hand Gör det till en vana att anteckna både när du lyssnar under lektionerna och när du läser. Det spelar ingen roll om det du skriver redan står i boken. Huvudsaken är att du är aktiv under lektionen eller läsningen. Det är du om du antecknar. Dessutom underlättar det för ditt minne eftersom du bättre kommer ihåg det du själv har skrivit. Genom att anteckna bearbetar du stoffet som då

1 att lära

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 9

9

2011-08-19 14.00

lättare hamnar i långtidsminnet. Försök att bara anteckna stolpar, dvs korta punkter som får representera innehållet i det du hör eller läser. Att anteckna hela formuleringar och allt innehåll är tidskrävande och gör att man ofta glömmer att lyssna.

Det är lika viktigt att vara aktiv då man gör läxor. Läs alltid med pennan i hand. Stryk under viktiga ord och meningar, men inte för många, då blir du bara förvirrad. Om det inte finns rubriker i texten kan du själv skriva några.

Dina egna marginalrubriker blir sedan en bra sammanfattning av textavsnittet. Återberätta gärna texten tyst för dig själv eller ställ egna frågor till den. Om du ställer egna textfrågor måste du förstås själv kunna besvara dem.

Avsatser och etapper på vägen Om du vill lära dig ett större material är det bra att sätta upp delmål, dvs tydliga etapper på vägen mot ditt stora övergripande mål. Ett delmål kan vara att lära sig trettio engelska glosor till nästa vecka, och det övergripande målet kan t ex vara att få bra betyg i engelska. Tänk på att delmålen ska vara möjliga att nå och att etapperna inte får vara större än att du klarar av dem. När du lyckas med ett delmål ökar ditt självförtroende och du känner dig motiverad att gå vidare och kanske höja ribban en aning.

En bra studieteknik kräver att du kan koncentrera dig på din uppgift men också att du kan koppla av. Det är viktigt att du skaffar dig en vrå där du kan läsa i lugn och ro, och det är viktigt att du mår bra, är mätt, utsövd och unnar dig själv pauser. Även om man följer alla råd och försöker att studera så effektivt man bara kan händer det ändå att man kör fast ibland. Plötsligt har man glömt allt, tror man. Då är det lätt att ge upp och skylla på att ”man i alla fall inte begriper någonting”. Men det är inte alls så farligt utan helt normalt. Så känner alla det ibland. Förklaringen är ganska enkel. Fenomenet kan beskrivas med hjälp av bilden av en trappa, där varje trappsteg blir ett slags vilopunkt. Här stannar man en tid. Men fortsätter man att arbeta målmedvetet och effektivt märks plötsligt en stor förbättring, man har tagit ett steg uppåt till nästa avsats. När det tar emot nästa gång har man troligtvis hamnat på ett trappsteg på en ännu högre nivå.

10

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 10

språkbok 1

2011-08-19 14.00

Kom ihåg!

• Ställ upp tydliga mål och delmål för dina studier.

• Skaffa dig först en överblick över stoffet.

• Ställ frågor till texter du ska läsa och skriv en sammanfattning av svaren.

• Fråga läraren då du inte förstår.

• Anteckna det du hör, ser eller läser.

• Skriv rent och skriv om dina anteckningar och utgå sedan från dem när du repeterar.

• Unna dig pauser.

• Repetera stoffet så fort som möjligt.

• Överinlär viktiga fakta.

1 att lära

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 11

11

2011-08-19 14.00

fundera och undersök Översiktsläsning

Hjärngymnastik

Låna en tunn faktabok på biblioteket. Boken bör handla om någonting som du tycker är intressant. Översiktsläs här och var i boken.

Bläddra i den, titta på eventuella bilder och läs bildtexter, läs innehållsförteckning och baksidestext, förord, kapitel- och underrubriker. Berätta sedan kortfattat för en kamrat vad boken handlar om.

Du bör också kunna säga vilka läsare den vänder sig till och om den verkar vara lätt eller svår, intressant eller ointressant. Skriv sedan ned vad det var som fick dig att dra dessa slutsatser.

Man aktiverar hjärnan då man rör på sig. När du tar en paus och vill piggna till kan du låta vänster hand röra vid:

Höger eller vänster?

Den högra hjärnhalvan styr den vänstra halvan av kroppen och den vänstra hjärnhalvan styr den högra kroppshalvan. Det kan man se om man spontant ber en person göra något, t ex:

• lyfta ett glas från bordet

(vilken hand använder du?)

• kasta en boll i planket

(vilken hand använder du?)

• sparka till en boll (vilken fot använder du?)

• lägga armarna i kors över bröstet (vilken arm har du överst?)

• lägga det ena benet över det andra (vilket ben har du överst?)

• gå upp i en trappa

(vilken fot börjar du med?)

Vilken slutsats kan man dra av detta?

Vilken hjärnhalva tycks dominera hos de flesta i klassen?

Spegel, spegel Ställ dig tillsammans med en kompis framför en spegel. Märker du att din kompis är förändrad på något sätt? Vad har t ex hänt med hennes/hans ansikte? Du ser henne/honom spegelvänt. Det är du inte van vid. Däremot är du van vid att se ditt eget ansikte spegelvänt. Hur skulle du beskriva din kompis ansikte nu då du ser det spegelvänt?

12

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 12

• • • • •

höger knä höger skulderblad vänster öga vänster öra

vänster häl (och omvänt från höger till vänster).

Lura hjärnan Skriv namnet på så många färger som möjligt på ett stort papper. Det bör helst vara 20 ord, (du får gärna upprepa några). Färgens namn skriver du med en annan färg (”blå” skriver du t ex med gul färg, ”grön” med röd färg etc).

Be en kompis läsa orden så snabbt som möjligt medan du tar tid. Gör om försöket men låt nu kompisen säga färgerna som orden är skrivna med. Ta tid igen och se om det blir någon skillnad. Vilken slutsats drar du?

Vad hände?

Placera 20 olika småsaker på ett bord. Lägg en tygbit (t ex en sjal eller en handduk) över sakerna. Lyft bort tyget och låt en kompis titta på sakerna under tio sekunder. Be sedan kompisen blunda. Låt två saker byta plats och be kompisen titta igen. Hur länge dröjer det innan hon/ han kommer på vad som flyttats?

Yoga eller hårdrock?

Skogspromenader, dagdrömmeri, yoga eller hårdrock på högsta volym? Alla har olika sätt att slappna av på. Många inlärningsforskare anser att man lär sig bäst om man är avslappnad men samtidigt koncentrerad. Hur blir man avslappnat koncentrerad? Arbeta i par och skriv en lista på alla avslappningssätt ni kommer på. Vilket/vilka sätt passar bäst för dig?

språkbok 1

2011-08-19 14.00

Att söka information Det berättas att en kung i det gamla Tebe på 1400-talet f Kr lät bygga ett väldigt bibliotek i sitt slott. För att riktigt tala om vilken betydelse hans bibliotek hade skrev han följande ord över ingången: ”Läkemedel för själen”. En träffande beskrivning av bibliotekets betydelse för människan.

Informationskällor med anor Själva ordet bibliotek kommer från grekiskan och är sammansatt av orden biblíon (bok) och théke (samling, rum), alltså ett rum där man förvarar böcker.

För mycket länge sedan ansågs biblioteken vara en stor lyx. Därför var det bara furstar och andra mäktiga som hade råd att ha bibliotek. Det fanns många världsberömda bibliotek, ett av dem låg i Alexandria. Där förvarades över en halv miljon bokrullar och dit kom vetenskapsmän och kulturpersonligheter från länderna runt Medelhavet för att forska och sprida kunskap. År 48 f Kr brann biblioteket med sina värdefulla bokrullar ner och ett viktigt kulturcentrum var borta.

Tanken på ett kulturellt och vetenskapligt centrum i Alexandria har fortsatt att fascinera människor genom århundraden, och 2001 återinvigdes biblioteket. Nu i en helt ny byggnad ritad av norska arkitekter och i en arkitektur som förenar forntid och nutid. Den nya cirkelrunda byggnaden för tankarna både till forntidens kultur, historia och solsymbolik liksom till dagens moderna informationssamhälle, ett världscentrum för kunskap och kultur. Även klostren har betytt mycket för den bokliga bildningen i Europa. När de antika staterna gick under försvann många viktiga texter. Lyckligtvis räddades en del av antikens bokskatt av de medeltida klostren eftersom varje kloster värt namnet skulle ha ett omfattande bibliotek. Här vårdades den värdefulla litteraturen och spreds sedan vidare ut över Europa genom olika avskrifter.

I dag talar man om folkbibliotek. Ett av de första folkbiblioteken, alltså ett av de första biblioteken som var öppna för allmänheten, grundades redan på 1400-talet av en mäktig härskare i Florens, Cosimo de’Medici. Men det var först under 1800- och 1900-talen som folkbiblioteken blev vanliga på de sätt vi är vana att de fungerar i dag.

Dagens moderna bibliotek är inte bara en samling böcker. Här finns också tidningar, tidskrifter, musik och film till utlåning samt tillgång till läseplatser, datorer och internet. Dessutom är bibliotek en viktig samlingsplats för flera olika kulturella evenemang som t ex konserter, sagostunder, utställningar, uppläsningar och teateruppsättningar. Bibliotek är en viktig institution i en demokrati. Det är ett offentligt rum med tillgång till samhällets och en stor del av världens samlade kunskap.

1 att lära

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 13

13

2011-08-19 14.00

År 2001 återinvigdes det bibliotek som brann ner i Alexandria 48 f Kr. Det norska arkitektkontoret Snøhetta har i byggnaden förenat forntid med nutid.

Biblioteken och internet För biblioteken har internet inneburit en revolution. Förr sökte man information enbart i böcker, tidskrifter etc med hjälp av tryckta bibliografier och kortkataloger. Så småningom blev bibliografierna databaser, endast tillgängliga för bibliotekspersonalen. Behövde man elektronisk information fick man anlita en bibliotekarie som gjorde sökningarna.

Med internet har det blivit annorlunda. Nu kan vem som helst söka information via olika sökmotorer på nätet. För den som behöver information och kunskap om ett specifikt ämne finns det alltså stora sökmöjligheter både på våra bibliotek och på internet. I dag är tillgången till information stor och snabb, så när man söker information gäller det att samtidigt kunna sovra och kritiskt granska den.

Flera uppslagsverk som tidigare bara funnits i tryckt form finns i dag tillgängliga på internet, t ex Nationalencyklopedin, NE. Nationalencyklopedin är ett vetenskapligt uppslagsverk från A till Ö, med stor kunskap om de mest skiftande ämnen. Här kan du slå upp olika ord och ämnen, och finna artiklar skrivna av ämnesexperter.

14

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 14

språkbok 1

2011-08-19 14.00

På nätet finns även öppna uppslagsverk som t ex Wikipedia, där vem som helst kan publicera information om ett sökord. Det är vikigt att komma ihåg att fakta som återfinns på de öppna uppslagsverken inte har någon ansvarig utgivare och därför inte kan garanteras stämma. Kontrollera därför alltid information du funnit på internet genom att jämföra den med tryckta källor.

Var börjar man?

Föreställ dig att du får i uppgift att hålla ett föredrag om en svensk författare och hans eller hennes författarskap. Här gäller det för dig att begränsa uppgiften så att inte föredraget blir för långt.

Först bestämmer du dig för en författare. Du tar August Strindberg. Kanske skriver du ner några motiveringar till ditt val: ”Han är internationellt känd.” ”Han har skrivit dramatik som spelas över hela världen.” ”Jag har sett Fröken Julie, och den var bra.” etc. Därefter kanske du pratar lite med vänner och lärare, har de några tips eller infallsvinklar? Du tittar också i din lärobok i svenska, där finns kanske något avsnitt om Strindberg.

För att få en överblick över ämnet bör du först titta i uppslagsböcker på biblioteket eller på internet. På bibliotek står uppslagsböcker ofta som referenslitteratur, det betyder att man inte får låna hem de böckerna utan bara läsa dem på plats. Slår du på Strindberg i Nationalencyklopedin hittar du en artikel som i stora drag beskriver författarens litterära gärning och liv. Denna artikel kan du ta stödord från som sedan hjälper dig när du vill söka mer information till ditt föredrag. I slutet av artikeln finns även en del boktips, som du kan ha nytta av.

När du har kommit så här långt börjar du få ett hum om vem Strindberg var.

Du har kanske fastnat för en del faktauppgifter som du vill ta reda på mer om och du har fått ett begrepp om vad du tycker är mindre viktigt för ditt föredrag.

Det är dags att hitta några böcker om Strindberg samt att ta del av hans egen litteratur. Vad finns på ditt bibliotek?

Naturligt här kan vara att fråga bibliotekarien som gärna hjälper till och ger tips. Men det är också bra om man själv försöker söka på bibliotekets söksida. På bibliotekets sida kan du t ex söka på: •

valfria sökord

•

titel/ord i titel

•

författare/medarbetare.

Du behöver inte känna till alla dessa uppgifter för att göra din sökning utan det kan räcka med att skriva in bara titeln, bara författaren, eller bara ett sökord. För alla sökmotorer gäller att ju mer du avgränsar din sökning desto lätttare är det för dig att hitta det du söker.

1 att lära

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 15

15

2011-08-19 14.00

På bibliotekets söksida kan du även se om det finns mer litteratur på ett annat bibliotek som du kan beställa till ditt bibliotek, s k fjärrlån.

Nu har du säkert en hel del information och bokförslag att tillgå. Om Strindberg har det skrivits många böcker. Här kan snarast problemet bli att begränsa uppgiften. Studera noga vad du har hittat. Vad är användbart för dig? Vilka böcker verkar matnyttigast? Skriv en lista på den litteratur du valt ut.

Det är viktigt att alltid anteckna varifrån man har tagit information, både för att kunna återgå och kontrollera källan och för att kunna referera till den korrekt.

Att begränsa och avsluta sin informationssökning kan vara svårt. Det är förstås alltid bättre att ha för mycket än för lite information. Men man får också tänka på att man alltid kan komplettera och söka mer information senare.

Det är först när man har stannat upp i sin informationssökning som man kan börja bearbeta och granska den information man har.

Källhänvisningar Då du hittat information som du vill använda dig av måste du tala om varifrån du hämtat uppgifterna. Då du använder dig av tryckt material, exempelvis böcker, måste du ange författare, tryckår, titel och gärna även förlag och förlagsort. Gäller det en artikel i en tidskrift ska du dessutom ange tidskriftens namn och nummer eller utgivningsdag.

Exempel: Ekengren, Hans-Eric & Ekengren-Lorentzson Brita, 2011: Ekengrens svenska Språkbok 1. Stockholm: Natur & Kultur.

Ekman, Malin, 2009: ”Staten nobbar Strindberg”. I: Svenska Dagbladet 2009-11-18.

Men hur gör man med elektroniskt material? Det räcker inte att bara uppge internet som källa. Du måste vara tydligare och mera precis i din källangivelse. Ange nättextens författare och rubrik, hela nätadressen och skriv dessutom ut vilket datum det var när du hämtade eller såg informationen.

Exempel: Söderholm, Catarina, 2007: ”August Strindberg”. www.popularhistoria.se (iakttaget 2011- 03-13).

Kom ihåg!

• Ju mer du avgränsar din sökning desto lättare hittar du det du söker.

• Granska ditt material kritiskt.

• Kontrollera information du har hittat på nätet genom att jämföra med tryckta källor.

• Anteckna alltid varifrån du har hämtat informationen.

16

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 16

språkbok 1

2011-08-19 14.00

Källkritik Källkritik är något som alla måste tänka på och förhålla sig till. Man måste lära sig skilja sanning från lögn och fakta från fabulerande. Det kan vara svårt att skilja på sant och falskt, eftersom många källor, både texter och fotografier, kan vara friserade. Med dagens teknik kan t ex fotografier manipuleras nästan hur mycket som helst, utan att man kan avslöja fusket genom att enbart studera fotografiet eller utan avancerad teknisk utrustning.

Hur kan man då avgöra om en källa är sann eller falsk? Det viktigaste ur källkritisk synpunkt är att man alltid är medveten om att källan kan vara en förfalskning. En stor portion sunt förnuft och gott omdöme behövs också när man funderar på urvalet av fakta, tolkningen av budskapet liksom sannolikheten, dvs att det som påstås inte strider mot vad vi faktiskt redan vet. För all källkritisk granskning gäller att: • källan är äkta • källans påståenden är sannolika • tidsaspekten är rimlig, ju längre tidsavstånd mellan det inträffade och källans berättelse om händelsen, desto osäkrare är källan • källan helst är en primärkälla och inte ett referat av en annan källa • källan inte är vinklad eller färgad av någons ekonomiska, politiska eller personliga intressen.

Man måste vara särskilt observant då man värderar en källa på internet. I dag har internet ökat kraven på källkritik. Information på internet är en blandning av väl underbyggda fakta och ren desinformation. Problemet är också den enorma mängden information. Man måste lära sig sovra och granska.

På internet är läsaren sin egen redaktör. Det är du själv som måste förhålla dig kritiskt till det elektroniska materialet på webben. Här följer en lista du kan använda när du bedömer trovärdigheten hos en källa på internet:

Kritisk granskning av information från internet 1. Vem skrev texten?

2. Varför skrev hon/han det här?

3. Vad vill författaren att jag ska tro?

4. Varför ska jag tro på det här?

5. Vem skriver författaren för? Målgrupp?

6. Vilket syfte har författaren med texten?

7. Består texten mest av fakta eller åsikter?

8. När är texten publicerad?

1 att lära

Spra kbok 1 Ekengrens.indb 17

17

2011-08-19 14.00

E

E

Språkbok 1

Ekengrens svenska hans-eric ekengren brita lorentzson-ekengren

Språkbok 1 är uppdelad i sex kapitel som på ett tydligt sätt svarar mot de språkliga momenten i kursen Svenska 1. Boken inleds med ”Att lära” som behandlar såväl studieteknik som källkritik. Därefter följer ”Den retoriska arbetsprocessen” som ger en grund för kapitlen om muntlig och skriftlig framställning. Efter avsnittet ”Språkriktighet” avslutas Språkbok 1 med ”Språklig variation”.

I samtliga kapitel finns uppgifter av olika slag samlade under rubriken ”Fundera och undersök”.

Ekengrens svenska

Ekengrens svenska 3:e upplagan är reviderad med utgångspunkt i det centrala innehållet i ämnesplanerna för Gy 2011.

Ekengrens svenska 3:e upplagan består av . Litteraturbok 1 . Litteraturbok 2 . Språkbok 1 . Språkbok 2 www.nok.se/laromedel

Språkbok 1

E

Ekengrens svenska

hans-eric ekengren ⋅ brita lorentzson-ekengren ISBN 978-91-27-42189-9

9 789127 421899