Issuu on Google+


Z

-KONKRET Lärarhandledning

BLOCK

A

Målgrupp, syfte och uppläggning Gymnasieskolans styrdokument Bedömning och betygssättning Begripliga betygskrav? Metakognition och holism

Till Läraren

Att studera samhällskunskap Kommentarer A

BLOCK

B

Kommunikation och påverkan Kommentarer B

BLOCK

C

Politiska partier och idéer Kommentarer C

BLOCK

D E

Statsskick

F

Ekonomi och resurser

KOPIERINGSUNDERLAG

Texter C Uppgifter C Stordia C Provförslag C Färgbilder C

Texter E Uppgifter E Stordia E Provförslag E KOPIERINGSUNDERLAG

Sociala frågor

Texter F Uppgifter F Stordia F Provförslag F

G Internationella förhållanden Kommentarer G

KOPIERINGSUNDERLAG

Texter G Uppgifter G Stordia G Provförslag G KOPIERINGSUNDERLAG

Kartor

Texter Kartor Uppgifter Kartor Kartblad

Kommentarer Kartor

Blocköverskridande material Planeringsstruktur

Z- KO N K R E T

Texter B Uppgifter B Stordia B Provförslag B

KOPIERINGSUNDERLAG

Kommentarer F BLOCK

KOPIERINGSUNDERLAG

Texter D Uppgifter D Stordia D Provförslag D

Kommentarer E BLOCK

Texter A Uppgifter A Stordia A

KOPIERINGSUNDERLAG

Kommentarer D BLOCK

KOPIERINGSUNDERLAG

O R I E N T E R I N G S K A RTA

KOPIERINGSUNDERLAG

Planeringsblanketter

Aktuelltrapportering

1


BLOCK

E

Ekonomi och resurser Kommentarer E Antal sidor

Texter E 

KOPIERINGSUNDERLAG

Företag av olika slag – tre viktiga sorteringar” extra kapitel

Uppgifter E 

KOPIERINGSUNDERLAG

Ekonomiska begrepp från A till Ö – min ordlista

Stordia E

1

KOPIERINGSUNDERLAG

Citat om ekonomi och resurser

1

Produktionsfaktorerna

1

Två eko-ord

1

Det samhällsekonomiska spelet

1

Det samhällsekonomiska kretsloppet 1, 2 och 3

3

Det svenska skattesystemet – en alternativ översikt

1

Den samhällsekonomiska spiralen

1

Provförslag E

Z- KO N K R E T

2

KOPIERINGSUNDERLAG

Skriftligt prov i samhällskunskap – kapitel 13–16

4

Skriftligt prov i samhällskunskap – kapitel 17–19

3

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

95


Kommentarer I detta block är det ett medvetet ställningstagande att inte explicit utnyttja det ekonomiska kretsloppet som en helhetsbild. Enligt vår mening är den viktigaste poängen med kretsloppet att det kan öka förståelsen för konjunktursvängningar, genom att belysa interaktionen mellan det inre och det yttre kretsloppet. Men den sortens (ganska abstrakta) resonemang kommer vi bara ytligt in på i Z-konkret. Eftersom man naturligtvis också kan använda kretsloppet som en översiktsbild har vi ändå, i Lärarhandledningen, tagit med tre OH-underlag till kretsloppet:  självhushållningsekonomin  det lilla (inre) kretsloppet  det stora kretsloppet. En helhetsbild …

… men skilda fokus

Vi föredrar dock en annan struktur, nämligen ”Det samhällsekonomiska spelet” (se stordia), och tror att det är nyttigt att ofta återkoppla till den helhetsbilden av vår ekonomi. Syftet är att på ett strukturerat sätt påminna om:  att vissa av ekonomins aktörer är varandras motparter, som på olika sätt bevakar sina speciella intressen  att det krävs resurser (produktionsfaktorer) vid all produktion  att utbud och efterfrågan möts på marknader av skilda slag  att (nästan) alla varor och tjänster åsätts priser på marknaderna  att man i studierna kan ha fokus på såväl aktörer och resurser som marknader och priser. Vi menar dessutom att ett helhetstänkande – ett holistiskt förhållningssätt – av det slaget har lika stor relevans när privatekonomi står på dagordningen som när man ägnar sig åt makroekonomiska frågor. Och för att än en gång citera Torsten Madsén:

” Om de betydelsegivande helheterna kommer först sent i en studiegång blockeras möjligheterna till insiktsfullt lärande av de i helheten ingående delarna […]. Delkunskaper får sitt värde genom insikt om vilket större sammanhang de ingår i.”

Z- KO N K R E T

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

96


TEXT 1 (2)

Företag av olika slag – tre viktiga sorteringar Företag kan indelas och sorteras på olika sätt. I kapitel 13 i Läroboken görs en indelning efter ägarform. Där handlar det om privatägda, kooperativt ägda och offentligt ägda företag. I det här extra kapitlet ska vi redovisa två andra indelningsgrunder. Vi ska nämligen sortera företag både efter verksamhetsform och efter juridisk form.

Sortering efter verksamhetsform En annan indelningsgrund än ägarform är att ta fasta på vad företagen sysslar med, vilken deras huvudsakliga verksamhet är. I så fall kan man urskilja tre olika kategorier. Tillverkningsföretag

De företag som på ett eller annat sätt bearbetar och tillverkar varor brukar förstås kallas tillverkningsföretag. Till den gruppen hör industriföretag av det större formatet, t ex Volvo och ABB, men en majoritet av de svenska industriföretagen är små. Och regioner med många små industriföretag, t ex det småländska småindustriområdet, har stor betydelse för svensk ekonomi. Alla tillverkningsföretag kan inte betecknas som industriföretag. All tillverkning av varor sker nämligen inte industriellt. Bland tillverkningsföretagen finns det också hantverksföretag som tapetsarverkstäder, silversmedjor osv.

Handelsföretag

Handelsföretag ägnar sig åt att förmedla varor. De köper och säljer utan att tillverka. Till denna grupp räknas företag som bedriver detaljhandel, dvs försäljning till konsumenter. Vi tänker främst på butiker av olika storlekar – allt från kiosker till stormarknader. Men även grossister, dvs företag som säljer till andra företag, är handelsföretag.

Serviceföretag

Serviceföretag säljer tjänster och kallas följaktligen också tjänsteföretag. I denna grupp kan man placera företag av de mest skilda slag: datakonsulter, advokater, frisörer, reklambyråer, biografer m m. Man skulle faktiskt kunna fylla hela sidan med exempel. 90 % av alla nya företag som startas i Sverige idag är tjänsteföretag.

Z- KO N K R E T

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

97


TEXT 2 (2)

FÖRETAG AV OLIKA SLAG – TRE VIKTIGA SORTERINGAR

Sortering efter juridisk form Företagande innebär alltid risktagande. Alla som tar risken att starta ett företag måste bestämma sig för vilken juridisk form han/hon/de vill driva företaget i. Det valet får konsekvenser på olika sätt, bl a för ägarnas ekonomiska ansvar (dvs personliga risk) för företagets skulder och för hur företagets vinst beskattas. Enskild firma

En enskild firma ägs av en enda person, som personligen ansvarar med (dvs riskerar) alla sina privata tillgångar för företagets skulder. Företaget betalar ingen skatt. Eventuella vinster tas i stället upp till beskattning i ägarens privata deklaration (inkomstslag: näringsverksamhet).

Handelsbolag

Ett handelsbolag (HB) ägs av mer än en delägare. För var och en av dem gäller samma ansvars- och skatteregler som för enskild firma.

Kommanditbolag

Ett kommanditbolag (KB) är egentligen en specialform av handelsbolag. Till skillnad från i ett HB kan en eller flera delägare i ett KB begränsa sitt ansvar (sitt risktagande) till det belopp som satsats i företaget.

Aktiebolag

Ett aktiebolag (AB) kan ha ett varierande antal delägare (aktieägare), från en enda till tiotusentals (som i exempelvis Ericsson). Varje ägare riskerar endast de pengar han/ hon satsat vid köp av andelar (aktier) i bolaget. Ett AB som sådant deklarerar och beskattas för eventuell vinst. Varje aktieägare får sedan var för sig deklarera och betala skatt om man erhåller vinstutdelning (inkomstslag: kapital).

Ekonomisk förening

Ekonomisk förening är en juridisk form avsedd för kooperativt ägda företag. Antalet medlemmar (= ägare) måste vara minst tre fysiska personer (= människor) eller juridiska personer (t ex företag eller föreningar). Ägaransvars- och skatteregler är i stort sett desamma som för AB.

Övriga juridiska former

Begreppet övriga företagsformer får här täcka in alla andra möjligheter än de redan nämnda: fonder, stiftelser, myndigheter m m.

Z- KO N K R E T

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

98


UPPGIFT 1 (1)

Ekonomiska begrepp från A till Ö – min ordlista Arbeta individuellt eller två och två.

Inom ramen för block ”Ekonomi och resurser” kommer du att stöta på en hel del nya begrepp och uttryck. Ett gott råd är därför att aldrig acceptera att du inte förstår deras innebörd. Ta i stället för vana att leta i böcker och/eller fråga din lärare. A. Amortering B. Budget C. Courtage D. Distribution E. Ekonomisk förening F. Försäkring G. Grossist H. Handelsföretag Låt ovanstående åtta facktermer bli inledningen till en särskild avdelning i din samhällskunskapspärm. Sju av dem finns för övrigt förklarade på olika ställen i Läroboken. Sök i registret. 

Börja med ett tomt papper och ovanstående ord. Fyll efterhand på med sådana nya ord/begrepp/termer/uttryck som du inte känner dig helt säker på. Ta reda på vad de betyder och skriv ner en begriplig förklaring. När delkursen ”Ekonomi och resurser” närmar sig sitt slut: Sortera alla begrepp i bokstavsordning. Gör en snygg ordlista med sådana nya ord och begrepp – och deras betydelse – som använts under delkursen. Rubrik:

Min ekonomi-ordlista.

Lämpliga källor: Läroboken, uppslagsverk, allmänna ordböcker eller speciella ordböcker (t ex ”Skolans ekonomiska uppslagsbok” och ”Ekonomernas uppslagsbok”).

Z- KO N K R E T

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

99


Citat om ekonomi och resurser:

STORDIA 1 (1)

GEORGE BEST

”Jag spenderade det mesta av mina pengar på sprit, kvinnor och snabba bilar… Resten slösade jag bort.”

OSCAR WILDE

”När jag var ung trodde jag att pengar var det viktigaste i livet. Nu när jag är gammal vet jag att det är så.”

AUGUST STRINDBERG

”Plikten är angenäm först när den är gjord.”

BENJAMIN FRANKLIN

”Ingenting är säkert i denna världen – utom döden och skatterna.”

RED TOP

”Enklaste sättet att skapa en liten förmögenhet är att starta med en stor.”

GROUCHO MARX

”Jag har arbetat mig upp från ingenting till yttersta fattigdom.”

KINESISKT ORDSPRÅK

”Vill du bli lycklig en dag, drick en flaska vin. Vill du bli lycklig en månad, skaffa dig en kvinna. Vill du bli lycklig hela livet, skaffa dig en trädgård.”

HÅKAN, 7 ÅR

”Bonden är en väldigt lycklig man – först och främst för att han har traktor, men också för att han slipper jobba.”

MATS, 7 ÅR

”Kungen ordnar fester och bjuder kändisar och släktingar. Släktingar gillar han. Kändisarna tycker han också om, men han hotar dem lite så de betalar pengar. Det är det som kallas skatter.”

Z- KO N K R E T

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

100


STORDIA 1 (1)

N A T U R

M Ä N N I S K O R

K U L T U R

Produktionsfaktorerna:

Naturtillgångar

Z- KO N K R E T

B LO C K

JORD

SKOG

OLJA

MALMER

MM

(har

KNOW HOW )

(har

INITIATIVFÖRMÅGA )

VERKTYG

REDSKAP

MASKINER

BILAR

DATORER

BYGGNADER

MM

Materialråvaror

och

vill

dvs sådan utrustning som arbetskraften konstruerat med hjälp av naturtillgångar

E

och/eller

som

Realkapital

VATTEN

Energiråvaror

kan

Arbetskraft

E KO N O MI OCH RESURSER

101


STORDIA 1 (1)

Två eko-ord: EKOnomi 

”anskaffning, förvaltning och användning av materiella värden” ”hushållning med (knappa) resurser”

EKOlogi 

Z- KO N K R E T

”läran om de levande organismerna i förhållande till sin omgivning” ”läran om samspelet mellan människor, djur, växter och deras miljö”

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

102


STORDIA 1 (1)

Det samhällsekonomiska spelet:

AKTÖRER 1. 2. 3. 4.

(= deltagare):

Hushåll Företag Kreditinstitut Den offentliga sektorn

RESURSER (= produktionsfaktorer): 1. Naturtillgångar (som ägs av olika aktörer) 2. Arbetskraft (som hushållen bjuder ut) 3. Realkapital (som ägs av företag eller den offentliga sektorn)

MARKNADER 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Z- KO N K R E T

(= spelplaner) och PRISER :

Varumarknader – priser Tjänstemarknader – priser, avgifter, arvoden etc Arbetsmarknader – löner Bostadsmarknader – hyror, månadsavgifter etc Kapitalmarknader – räntor, aktiekurser etc Valutamarknader – valutakurser

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

103


STORDIA 1 (3)

Det samhällsekonomiska kretsloppet 1: SJÄLVHUSHÅLLNING

Produktion

H U S H Å L L

Konsumtion

Ett land med renodlad självhushållning. Hushållen är både producenter och konsumenter. Några marknader finns inte.

Produktionsfaktorer

Z- KO N K R E T

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

104


STORDIA 2 (3)

Det samhällsekonomiska kretsloppet 2: ” LILLA”, ”INRE”, KRETSLOPPET

Ö

F

R

E

T

A

Betalning för varor och tjänster

Produktionsfaktorer

Betalning för produktionsfaktorer: löner, vinster, räntor

H

G

U

S

Varor och tjänster

H

Å

L

L

I det ”lilla”, ”inre”, kretsloppet finns en arbetsfördelning mellan hushåll och företag. Hushållen säljer produktionsfaktorer (naturtillgångar, arbetskraft, realkapital) på faktormarknaden. Företagen säljer varor och tjänster på varumarknaden respektive tjänstemarknaden.

Z- KO N K R E T

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

105


STORDIA 1 (1)

Den samhällsekonomiska spiralen:

STO

T RT B U D G E T U N D E R S KOT

S VA G K R O N A INF

L AT I

ONSFÖ

A G N I N R VÄ N T

R

H Ö G R Ä N TA

L ÅG

INVE

HÖG

ST

ST E R I N G S NIV

Å

A R B E TS LÖ S H E T

L ÅG T I L LVÄ X T OR

TB TT UDG O ETUNDERSK

Resonemanget är tillämpligt i båda riktningarna. Det finns alltså även en omvänd positiv spiralverkan. Källa: Dagens Nyheter

Z- KO N K R E T

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

108


PROVFÖRSLAG 1 (4)

Skriftligt prov i samhällskunskap KAPITEL 13–16 NAMN:

__________________________________________________________________________

KLASS: ______________

DEL I – svara kortfattat! Uppgift 1

Vad betyder vart och av nedanstående fem ekonomiska begrepp? Gör en enkel ”översättning”.

Amortering:

Distribution:

Revers:

Försäkring:

Proportionell skatt:

Uppgift 2

Vad menas med know-how?

Uppgift 3

Företagen i vårt land kan sorteras (= indelas, grupperas) på olika sätt. Vilka är de tre huvudmöjligheterna om man utgår ifrån vem/vilka som är ägare?

Uppgift 4

I vårt land kan man förfoga över sin bostad på tre skilda sätt. Vilka är de tre upplåtelseformerna?

Uppgift 5

Vilka är de viktigaste parterna – och deras respektive organisationer – på den svenska hyresmarknaden?

Z- KO N K R E T

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

109


PROVFÖRSLAG 2 (4)

KAPITEL 13–16

Uppgift 6

I Sverige har skatteverket till uppgift att ta ut direkt skatt på tre olika slags inkomster. Vilka är de tre inkomstslag som man, om man har sådana inkomster, måste betala skatt för?

Uppgift 7

Vad är det egentligen man äger om man är innehavare av en aktie (ett aktiebrev)?

DEL II – beskriv, förklara, redogör för! Uppgift 8

Redogör för vilka faktorer man måste ta hänsyn till för att komma fram till ett hushålls disponibla inkomst.

Uppgift 9

Sveriges riksbank är en fristående myndighet.

Z- KO N K R E T

Vilka är riksbankens fyra traditionella uppgifter?

Beskriv innebörden i riksbankens huvuduppgift (utöver de traditionella).

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

110


PROVFÖRSLAG 3 (4)

KAPITEL 13–16

Uppgift 10

Förklara vad som, i lånesammanhang, menas med namnsäkerhet respektive realsäkerhet.

Uppgift 11

Det finns ett direkt samband mellan demokratin och beskattningsrätten i vårt land. Hur då? Redogör för det sambandet.

Uppgift 12

Förklara innebörden i begreppen preliminär respektive slutlig inkomstskatt.

Uppgift 13

Beskriv vad som händer, ur skattesynpunkt, med inkomster som överstiger var och en av de båda brytpunkterna.

Z- KO N K R E T

B LO C K

E

E KO N O MI OCH RESURSER

111



9789147079339