Issuu on Google+

GEOGRAFI 7

GEOGRAFI 7

ELEVBOK

Per Thorstensson, Anna-Britta Thorstensson, Christer Jonasson och Ludvig Myrenberg

Temat Vår värld ger en bred orientering om den värld vi lever i: länder, världsdelar och klimatområden.

Boken innehåller ett rikt och aktuellt stoff med möjlighet till fördjupning med hjälp av färgade nivå 2-texter. Faktarutor och arbetsuppgifter kompletteras av frågeuppslag i tre nivåer för sammanfattning och fördjupning.

ELEVBOK

Temat Vår livsmiljö handlar om den ömtåliga biosfären: luften, marken och vattnet.

GEOGRAFI 7

Geografi 7 innehåller två teman som ansluter till kunskapskraven enligt Lgr 11.

Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Geografi

Samhälle i dag

Religion och liv

Levande historia

är samhällsorienterande

7

läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

ISBN 978-91-27-40870-8

Per Thorstensson Anna-Britta Thorstensson Christer Jonasson Ludvig Myrenberg

9 789127 408708

SOL_Omslag_Geografi7.indd 1

2010-11-24 11.16


tema 1

Vår värld – en orientering

w

4

Vår värld

SOL_Geo7_inlaga.indd 4

2010-11-25 10.48


M

änniskan har i alla tider funderat över hur jorden ser ut, hur den är uppbyggd, vad som finns där bortom horisonten och många andra frågor. Många frågor är i dag besvarade, men ännu ruvar vår jord på hemligheter. Forskare som geografer, geologer och oceanografer bidrar hela tiden med ny kunskap. i det här temat får du lära dig mer om världsdelarna och hur människor där lever och försörjer sig.

Vår värld

SOL_Geo7_inlaga.indd 5

5

2010-11-25 10.48


olika klimatområden 0°

Norra po

lcirkeln

EUROPA

NORDAMERIKA

ASIEN

Norra vändk retsen

AFRIKA Ekvatorn

SYDAMERIKA OCEANIEN sen Södra vändkret Is Tundra Berg Skog Odlad mark Stäpp Öken

lcirkeln Södra po

ANTARKTIS Världsdelarna och deras växtlighet.

Växtlighet

Väder och klimat

Jorden består av sju stora världsdelar: Nordamerika, Sydamerika, Europa, Asien, Afrika, Oceanien och Antarktis. Varje världsdel är indelad i olika områden beroende på vad som växer där. Världskartan här ovan visar växtlighetens typ och utbredning. Kartan visar växtlighetens naturliga färg: Skogarna, såväl regnskog som barrskog och lövskog, är markerade med grönt. Grässlätter, stäpp och savannområden är ljusbruna på kartan. Öknar markeras med orange och bergsområden har olika bruna färgtoner, medan tundran i polarzonen har en lila färg. De gula områdena är odlad jord. Kartan ger dig också en uppfattning om landskapets höjd över havet genom att bergskedjor och höjder är markerade.

Vädret växlar: vissa dagar är det varmt och soligt, andra kanske det regnar och blåser. Men vädret på en plats bildar över en längre tid ett mönster. På vissa platser är det alltid kallt, på andra är det varmt och regnigt stora delar av året och en del platser har tydliga årstider. Vädret under en lång tid (30 år) kallas klimat – alltså det genomsnittliga vädret inom ett område. Man har delat in jorden i olika klimatzoner, se kartan på s. 19. Områden inom varje klimatzon har ungefär samma sorts klimat. Klimatet påverkar vad det är för växtlighet. Det växer dåligt i kalla områden, medan varma och fuktiga områden har stor växtlighet. Det finns alltså ett samband mellan vad det är för klimat i ett område och typen av växtlighet där.

18

Vår värld

SOL_Geo7_inlaga.indd 18

2010-11-25 10.49


Norra polc irkeln

Norra polarzonen Norra tempererade zonen

Norra vändkr etsen

Norra subtropiska zonen Tropiska zonen

Ekvatorn

sen Södra vändkret

lcirkeln Södra po

Södra subtropiska zonen Södra tempererade zonen Södra polarzonen Jordens klimatzoner.

Den tropiska zonen

Polarzonerna

I ett bälte på båda sidor om ekvatorn finns en het zon – det är den tropiska zonen. I norr och söder avgränsas zonen av vändkretsarna. Hettan beror på att solstrålarna träffar jordytan rakt uppifrån och därför mycket tätt. Den tropiska zonen är inte bara varm, här regnar det också väldigt mycket under hela året. De stora tropiska regnskogarna ligger här.

Vid polerna i norr och i söder ligger jordens allra kallaste områden, här är det mycket kallt hela året. De sneda solstrålarnas värme fördelas över en mycket stor yta som därför bara blir lite uppvärmd. Dessutom reflekterar snön och isen strålningen tillbaka ut i rymden. Växtligheten här är obefintlig eller mycket sparsam på grund av att jorden är täckt av is eller frusen stora delar av året.

FAK TA

Subtropiska zoner

Söder och norr om den tropiska zonen ligger de subtropiska zonerna. Här är klimatet fortfarande varmt men det regnar betydligt mindre än i den fuktiga tropiska zonen. I de här zonerna ligger de flesta av jordens heta öknar.

• Det finns sju världsdelar: Asien, Europa, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Antarktis. • Klimat är det genomsnittliga vädret på en plats under en längre tid.

UNDERSÖK

tempererade zoner

Norr och söder om de subtropiska zonerna ligger områden som inte värms upp lika intensivt av solen – de tempererade zonerna. Solen står här aldrig så högt på himlen som i vid ekvatorn. De tempererade zonerna har tydliga växlingar mellan årstiderna. Här är klimatet gynnsamt för människorna – det är varken för varmt eller för kallt. Sverige ligger i den norra tempererade zonen.

1 Sök upp a) en världsdel med mycket odlad mark, b) en med stora öknar, c) en med stora tropiska regnskogar. 2 Beskriv vad det är för skillnad mellan klimat och väder. 3 Vad finns det för samband mellan växtlighet och klimat?

Vår värld

SOL_Geo7_inlaga.indd 19

19

2010-11-25 10.49


Att leva i olika klimatområden Tropisk klimatzon Det område som ligger mellan den södra och norra vändkretsen brukar man kalla tropikerna. Där står solen högt på himlen och det är varmt året om. I den tropiska regnskogen – regnskogsklimat

I ett ganska smalt bälte på båda sidor om ekvatorn är klimatet hett och fuktigt. Hela året står solen nära eller i zenit och värmer upp marken och luften kraftigt. Medeltemperaturen är omkring 25 grader i skuggan året om. Det regnar så gott som varje dag. Värmen i luften gör att vattnet snabbt omvandlas till vatAmazonas regnskog breder ut sig över en stor del av norra Sydamerika. Från Andernas bergssluttningar rinner världens vattenrikaste flod Amazonasfloden med alla sina bifloder ut mot Atlanten i öster.

20

tenånga. Redan mitt på dagen täcks himlen av regnmoln. Mot eftermiddagen bryter det tropiska ovädret löst, med åska och skyfall. Ofta regnar det mer än 2 000 mm (2 m) per år. I den tropiska regnskogen märker man ingen skillnad mellan årstiderna – det är alltid lika hett och närapå lika fuktigt. Värmen och fukten gör att det växer så att det knakar. Den typiska växtligheten är den tropiska regnskogen. Den oerhörda mängden gröna växter i regnskogen binder koldioxid, som annars skulle kunna bidra till växthuseffekten. Samtidigt avger växterna i skogen livsviktigt syre. Så länge skogstäcket är orört binder det också mycket vatten, som annars skulle orsaka jordförstöring. Jordens regnskogar.

Vår värld

SOL_Geo7_inlaga.indd 20

2010-11-25 10.49


VÅRa SÅRBaRa PLatSER

I Afrika finns fortfarande några få folkgrupper som lever i regnskogen. Den här familjen tillhör en stam som bor och lever av regnskogen i Kongo Brazzaville.

Regnskogen är ett viktigt ekosystem Alla delar av naturen – en havsvik, en skog, en äng eller en bäck bildar ett ekosystem. Det är ett samspel mellan olika arter av växter och djur där alla är beroende av varandra och av omvärlden. Att ekosystemet i den tropiska regnskogen fungerar har stor betydelse för hela jorden. I regnskogen lever nämligen över 80 procent av jordens djur- och växtarter. Där utspelas födelse, liv och död i svindlande hastighet. Den gröna bladmassan i trädens kronor växer, och då bildas syre. I halvdunklet på marken sker samtidigt en snabb förmultning. Med hjälp av syret bryter svampar och bakterier ner blad, blommor och även döda djur. I regnskogen råder jämvikt mellan uppbyggnad och nedbrytning. Stora delar av regnskogen är i dag hotad på grund av stora skogsskövlingar. Fortsätter regnskogen att minska kommer det att på sikt påverka klimatet för hela jorden.

Få människor Den tropiska regnskogen kan bestå av hundratals olika trädarter och ett myller av olika växter. Kräldjur, fåglar och insekter håller till i regnskogen, däremot sällan några större däggdjur eller människor. Hettan och fukten gör det svårt att bo där. Regnskogarna är därför glest befolkade. Små boplatser och byar finns runt uthuggningar och avbrända ytor. Ofta bedriver invånarna svedjebruk, vilket betyder att de bränner ner skogen och odlar i askan. Efter några år är jorden utsugen och man flyttar vidare. Men regnskogen hotas av större faror än svedjebruket. Vägar dras fram och moderna plantager anläggs. Fyndigheter av olja och metaller lockar. Stora områden avverkas och kvar blir ett skövlat landskap, utan växt- och djurliv.

• Var finns jordens stora regnskogsområden? • Varför är det bra att ha regnskogar och vad kan vi göra för att skydda dem? Våra sårbara platser

SOL_Geo7_inlaga.indd 21

21

2010-11-25 10.49


sYdAMeriKA Storlek: 18 miljoner kvadratkilometer. Sydamerika är en av de mindre världsdelarna. typiskt för Sydamerika: Kontinenten ligger till största delen på södra halvklotet. Stor bred landmassa i norr, avsmalnande söderut. Bergskedjor: Bergskedjan Anderna löper som en hög ryggrad utefter Sydamerikas västkust. Den högsta toppen är Aconcagua, 6 962 meter över havet. Högplatåer: Guyanas högland i norr och Brasilianska höglandet i öster. Floder: Amazonfloden med sina många bifloder är världens vattenrikaste flod. Andra floder är Orinoco, Paraná, Paraguay, Salado. Sjöar: Sydamerikas största sjö Titicacasjön är också världens högst belägna sjö. Öar: Galapagosöarna i väster och Falklandsöarna längst i söder. Cocofallen i Quijosfloden, Eduador.

56

Sydafrika

SOL_Geo7_inlaga.indd 56

2010-11-25 10.52


KARIBISKA HAVET KARIBISKA HAVET 10N

Caracas

Panamanäset

10 N

Orinoco

ATLANTEN

GUYANAS HÖGLAND Bogotá 0

Rio Neg

ro

Ekvatorn

0

nfloden Amazo Manaus

Quito

10S

Lima

A

c ran

São

F

GALÁPAGOSÖARNA

n

Kap Branco + isco 10 S

Brasília

d

Titicacasjön

Pilc

om

Belo Horizonte

Pa ran á

r n a

ay

Rio de Janeiro São Paulo

o

Para n

á

ndkretsen Södra vä

Paraguay

e

BRASILIANSKA HÖGLANDET

STILLA HAVET

30 S

Pampas

do

RIO D Buenos Aires E LA

Santiago

PLA TA

PATA GON

IEN

Aconcagua 6962

Sala

30 S

ATLANTEN Bergstopp Is Tundra 50 S Berg Skog Odlad mark Stäpp Öken

FALKLANDSÖARNA 50 S

Magellans sund

100 V

ELDSLANDET + Kap Horn

80 V

60 V

40 V

Sydamerika på kartan Sydamerika ligger nästan helt på det södra halvklotet. Men världsdelen hänger ihop med Nordamerika genom det smala Panamanäset. Ekvatorn går tvärs över den breda norra delen av landmassan. Den smalare delen når långt söderut mot Antarktis. Det är inte mer än cirka 50 mil från Kap Horn till Antarktis nordligaste ögrupper.

UNDERSÖK

0

500

1 000

1 500

20 V 2 000 km

1 Hur många längdgrader väster om London ligger staden Buenos Aires? 2 Vilka två oceaner omger Sydamerika? 3 I norr och i öster finns två stora höglandsområden. Vad heter de? 4 När man med båt rundar Sydamerikas sydspets passerar man ett fruktat kap. Vad kallas udden? 5 Nord- och Sydamerika hänger samman med ett smalt näs. Vad heter det?

Sydamerika

SOL_Geo7_inlaga.indd 57

57

2010-11-25 10.52


tema 2

Vår livsmiljö

76

Vår värld

SOL_Geo7_inlaga.indd 76

2010-11-25 10.54


J

orden är bara en av miljarder himlakroppar i rymden. För oss är naturligtvis jorden den viktigaste himlakroppen. du och nära sju miljarder andra människor bor ju här. Vårt hem är den tunna hinna av luft, land och vatten som omger jordklotet. Vi kan tycka att vi har gott om plats när vi står här på jorden. Men egentligen lever vi i ett mycket litet livsrum: tretusen meter under oss rör sig jordens glödheta inre och bara några tusen meter ovanför våra huvuden breder den mörka oändliga rymden ut sig. denna ömtåliga livsmiljö delar vi med växter och djur i ett känsligt samspel som lätt kan störas av oss människor. i det här temat får du lära dig mer om luften, marken och havet samt vad vi kan göra för att förstå de faror som hotar vår känsliga planet.

Du är en del av kretsloppet.

Vår livsmiljö

SOL_Geo7_inlaga.indd 77

77

2010-11-25 10.54


Marken – en utnyttjad resurs Jordens skogar Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: regnskog som är grön året om, till exempel tropisk regnskog och tempererad regnskog, skogar som är gröna på sommaren, till exempel lövskog och monsunskog, samt barrskog. Norra barrskogsbältet

På det norra halvklotet löper ett bälte av barrskogar runt jordklotet. Det avbryts bara av haven. Barrskogsbältet går genom Ryssland, Canada och USA, liksom genom Sverige, Finland och Norge. De är världens viktigaste skogsländer med nära hälften av jordens hela skogsbestånd. I barrskogsbältet växer olika arter av tall, gran och lärkträd. Barrträden är anpassade till det kalla och torra klimatet. Den tjocka barken skyddar träden mot kyla, och barren avdunstar mindre fuktighet än lövträdens blad. Det norra barrskogsbältet är världens mest värdefulla skogstillgång. Barrträdens virke är rakt, starkt och lätt. Det passar därför utmärkt som byggnadsvirke i form av brädor och plank och även till pappersmassa. De tropiska regnskogarna

Den tropiska regnskogen är jordens rikaste och mest mångsidiga växtsamhälle. Den höga och jämna temperaturen och den stora nederbörden

Jordens två stora skogsbälten – norra barrskogsbältet och de tropiska regnskogarna.

122

En tät mangroveskog breder ut sig i Queensland i Australien.

ger en tät vegetation av tiotusentals olika växter och tusentals lövträdsarter. Regnskogen är också mycket rik på olika arter av djur, över 50 procent av alla djurarter finns i regnskogen. Klätterväxter – lianer – och ett virrvarr av rötter gör det svårt att ta sig fram i den ständigt gröna regnskogen. Det finns flera olika sorters regnskogar. Förutom de stora regnskogarna i Sydamerika och Afrika finns det regnskogar i södra Asien, ofta med färre arter och en mycket tät undervegetation. I de tropiska bergstrakterna ända upp till flera tusen meters höjd finns bergsregnskogar. Längs den fuktiga kusten växer mangroveskogar. Det är snåriga skogar som står på gränsen mellan land och hav. Ibland står träden där i flera meter djupt vatten.

Marken vi bor på

SOL_Geo7_inlaga.indd 122

2010-11-25 10.56


Skogen ger liv

På grund av den stora artrikedomen har regnskogarna hittills inte haft så stor ekonomisk betydelse som råvarukälla för träindustrin. Det är endast några få träslag som är eftersökta, till exempel mahogny, teak, ebenholts och rosenträ. De träden ger ett hårt virke som används främst för möbeltillverkning och till inredningar. Under de senaste årtiondena har världens regnskogar utsatts för förödande avverkning. Enorma ytor har huggits ner i jakten på regnskogens råvaror. Skogar röjs också för att ge plats för åkermark, betesmarker, bosättningar och vägar. Det är risk att stora delar av regnskogen försvinner för alltid och med den många växt- och djurarter.

Skogen är en mycket betydelsefull resurs eftersom den binder regnvatten och skyddar marken från uttorkning. Trädens rötter hindrar jorden från att spolas bort vid kraftiga regn. Jordens skogsområden är ett av de viktigaste ekosystemen som finns på land; speciellt den tropiska regnskogen. De gröna träden tar upp och omvandlar koldioxid från luften och vatten från marken till näring, med hjälp av solljuset. Huggs skogen ner, ändras alltså atmosfärens innehåll och det påverkar både klimat och växtlighet. Även små förändringar av luften kan påverka livet på jorden och rubba balansen i naturens kretslopp. Man brukar säga att skogen påverkar klimatet, eftersom den lagrar stora mängder koldioxid. AvverMarken vi bor på

SOL_Geo7_inlaga.indd 123

123

2010-11-25 10.56


• Regnskogen har avverkats i stor utsträckning de senaste årtiondena.

UNDERSÖK

• Skogen är en viktig resurs då den bland annat binder regnvatten, skyddar jorden och bidrar till att producera syre och ta hand om koldioxid.

2 Vilket skogsbälte har störst ekonomisk betydelse? Motivera ditt svar. 3 Hur går det för regnskogen i en råvaruhungrig värld? Diskutera. Hur kan vi påverka vad som händer med regnskogarna?

pi Ttro

Ti

r aro räv t ka pis Tro

M

Trävarornas handelsvägar

trävaro r

ass aved och timmer

Skogsbruk

Tr op i s ka

tr

aror

per Pap

sk a

Ekvatorn

äv

ka tropis Träflis och aror träv

per pap Massaved d ve a ss Ma

m m er

Tro pis

k

1 Kartan visar världens skogsproduktion och handelsvägarna för skogsprodukter. Hur försörjs Japan och Västeuropa med trävaror?

ved ssa r Ma mme Ti

Timmer

• Tropisk regnskog, lövskog, monsunskog och barrskog är exempel på olika typer av skogsområden.

• Den tropiska regnskogen är världens mest artrika och mångsidiga växtsamhälle.

Mas

aror räv at

• En tredjedel av jordens yta består av skog.

• På norra halvklotet breder barrskogsbältet ut sig. Där växer tall, gran och lärkträd.

ch sa o

a Mass er Papp ke vir Sågat

ke

Sågat vir

FAK TA

kas skogen frigörs koldioxid och det kan bidra till förändrat klimat och ökad växthuseffekt. För att skogen ska kunna ge oss ved, bränsle och timmer, det vill säga vara produktiv, måste den vårdas. Våra ingrepp i skogarna måste vara varsamma så att skogen kan brukas även i framtiden. Rubbar vi balansen förstör vi också för kommande generationer. En så kallad urskog, som aldrig rörts av människan, är tät och snårig, och träden växer dåligt. Där är den biologiska mångfalden stor, det finns många växter och djur som trivs där. I Sverige finns en del urskog kvar. I medelhavsområdet till exempel växte tidigare frodiga bok-, ek- och pinjeskogar, men där har jorden torkat ut och förstörts sedan skogen avverkats. Den naturliga växtligheten har förändrats, nu växer där torra buskar och snår, så kallad macchia. Jordens totala andel skog har minskat de senaste åren, och avverkningen av skogar har påverkat både klimat och jordens förmåga att binda vatten i jorden.

Världens stora skogsområden och trävarornas handelsvägar.

124

Marken vi bor på

SOL_Geo7_inlaga.indd 124

2010-11-25 10.56


SOL_Geo7_inlaga.indd 125

2010-11-25 10.56


GEOGRAFI 7

GEOGRAFI 7

ELEVBOK

Per Thorstensson, Anna-Britta Thorstensson, Christer Jonasson och Ludvig Myrenberg

Temat Vår värld ger en bred orientering om den värld vi lever i: länder, världsdelar och klimatområden.

Boken innehåller ett rikt och aktuellt stoff med möjlighet till fördjupning med hjälp av färgade nivå 2-texter. Faktarutor och arbetsuppgifter kompletteras av frågeuppslag i tre nivåer för sammanfattning och fördjupning.

ELEVBOK

Temat Vår livsmiljö handlar om den ömtåliga biosfären: luften, marken och vattnet.

GEOGRAFI 7

Geografi 7 innehåller två teman som ansluter till kunskapskraven enligt Lgr 11.

Till boken finns: • Lärarhandledning • Fokus Elevbok • Fokus arbetsbok Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Geografi

Samhälle i dag

Religion och liv

Levande historia

är samhällsorienterande

7

läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

ISBN 978-91-27-40870-8

Per Thorstensson Anna-Britta Thorstensson Christer Jonasson Ludvig Myrenberg

9 789127 408708

SOL_Omslag_Geografi7.indd 1

2010-11-24 11.16


9789127408708