9789113024110

FÖRÖKNING & BESKÄRNING AV TRÄDGÅRDENS ALLA VÄXTER

pith

cambium layer

node

Miranda Smith och Steve Bradley

s 001-007.qxd

09-08-24

14.08

Sida 3

FÖRÖKNING OCH BESKÄRNING Miranda Smith Steve Bradley

Urval: Kerstin Engstrand Översättning: Bo och Gudrun Samuelsson

s 001-007.qxd

09-08-24

14.09

Sida 4

INNEHÅLL Inledning Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2005, 2007 Quarto Publishing plc och Norstedts, Stockholm 2010 Originalets titel: The pruner’s bible, The plant propagator’s bible Originalförlag: Quarto Publishing plc Urval och faktagranskning: Kerstin Engstrand Översättning: Bo och Gudrun Samuelsson Formgivning: Sheila Volpe, Anita Dahlberg Omslag: Pernilla Qvist Foto: Paul Forrester, Tim Himsel, se även s. 298 Teckningar: John Woodcock, Ann Savage Tryckt i Kina 2009 ISBN 978-91-1-302411-0

6

Dela växter med lökar och knölar Att fjälla liljelökar

52 54

Sticklingar Olika typer av sticklingar Örtartade sticklingar Mjuka sticklingar Halvförvedade sticklingar Vedartade sticklingar

56 57 58 60 62 64

Avläggare Toppavläggare Enkel avläggare och ormavläggare Franska avläggare

66 68 70 72

Ympning Hakympning Hopbindningsympning Knoppympning

74 76 78 80

VÄXTFÖRTECKNING

82

1. FÖRÖKNING REDSKAP OCH TEKNIKER 8 Trädgårdsodlarens verktygslåda 10 Handredskap 11 Utrustning och tillbehör 12 Jordblandningar 14 Förökningsutrustning 16 Börja från frö Fröernas egenskaper Blommor och frön Att så frön Sköljning Blötläggning Slipning Stratifiering Ljus Mörker Luftfuktighet Temperatur Koldioxidnivåer Livscykler och växtsätt

18 19 20 22 24 26 28 30 32 33 34 36 37 38

Dela på plantor Grävning Dela växter med fintrådigt rotsystem Dela växter med kraftig krona Dela på rotskott Dela växter med rhizomer Dela växter med rotknölar

40 41 42 44 46 48 50

Snabbguide

128

2. BESKÄRNING BESKÄRNINGENS GRUNDER Varför beskär man?

Utrustning Skyddsutrustning och säkerhet Grundläggande tekniker

134 136 144 146 148

VÄXTFÖRTECKNING Actinidia Aktinidia, kiwi Amelanchier Häggmispel Aronia Berberis (lövfällande arter) Berberis (vintergröna arter) Buddleja davidii Syrenbuddleja (fjärilsbuske) Calluna Ljung

154 156 158 160 162 164 166 168

s 001-007.qxd

09-08-24

14.09

Sida 5

Chaenomeles Rosenkvitten, hybridrosenkvitten Clematis Tidigblommande klematis Clematis Vår- och försommarblommande klematis Clematis Senblommande klematis Cornus alba, Cornus sericea Kornell, korallkornell, videkornell Cotinus Perukbuske Cotoneaster (lövfällande arter) Oxbär Cotoneaster (vintergröna arter) Oxbär Cytisus Kvastginst, harris Euonymus fortunei Klätterbenved Forsythia Hedera Murgröna Hydrangea Hortensia, vipphortensia, videhortensia Hydrangea Klätterhortensia Ilex Järnek Lavandula Lavendel Lonicera Kaprifol, klättrande try Lonicera Try Magnolia Malus Apel

170 172 174 176 178 180 182 184 186 188 190 192 194 196 198 200 202 204 206 208

Philadelphus Schersmin 210 Potentilla fruticosa Tok, ölandstok 212 Prunus (lövfällande arter) Körsbär, prydnadskörsbär 214 Prunus (vintergröna arter) Lagerhägg, portugisisk lagerhägg 216 Pyracantha Eldtorn 218 Rhododendron Rhododendron, azalea 220 Rosa Tehybridros 222 Rosa Floribunda 224 Rosa Buskros och vildros 226 Rosa Klätterros 228 Rosa Krypros 230 Salix Pil 232 Sambucus Fläder 234 Spiraea ’Arguta’ Brudspirea 236 Syringa Syren 238 Taxus Idegran 240 Vaccinium Amerikanskt blåbär 242 Viburnum (lövfällande arter) Olvon 244 Viburnum (vintergröna och halvvintergröna arter) Olvon 246 Vitis Vinranka, prydnadsvin 248 Weigela Prakttry 250 Wisteria Blåregn 252

SPECIALBESKÄRNINGAR Träd Pelarträd Barrträd Häckar Klängväxter Marktäckare Minsta möjliga beskärning Föryngringsbeskärning Fruktträd

256 258 262 264 268 276 278 280 282 286

LÄMPLIGA HÄCKVÄXTER

290

Register

292

s 008-039.qxd

09-08-24

14.10

Sida 18

BÖRJA FRÅN FRÖ Frön är verkliga underverk. Inuti fröskalet finns en färdig planta – komplett med första roten, stammen och hjärtbladet ligger den där, redo att dra åt sig vatten och börja växa. Som du kommer att se på följande sidor är din uppgift vid förökning av växter att tillhandahålla de idealiska mängderna vatten, ljus och syre, vid rätta temperaturer för att stimulera den här pyttelilla plantan att tränga igenom fröskalet och börja sitt nya liv.

Att dra upp växter från frön kan framstå som den mest vardagliga förökningsmetod man kan tänka sig.

Men när du väl går vidare från gamla beprövade trädgårdsväxter som ringblommor och sallad, kommer du att upptäcka en spännande värld som är allt annat än rutinmässig. Med hjälp av några få specialtekniker kommer du snart att odla träd, buskar och exotiska prydnadsväxter som skulle vara oöverkomligt dyra

att köpa som plantor. Du kanske också kan påbörja odlingslinjer av förädlade grönsaker och blommor som är särskilt väl lämpade för växtmiljön där du bor.

Och du kan lära dig hur man skapar öppenpollinerande växter som härstammar från dina egna hopsamlade frön. Det enda som krävs är en del kunskaper, några frön och lite grundläggande utrustning.

Överst till vänster: Röllekans frön behöver ljus för att gro.

Mitten till vänster: Akantusfröna skyddas av taggar.

Längst ner till vänster: Det är lätt att ta vara på frön från öppenpollinerande vallmor.

Många fröer är inte mogna förrän de är riktigt torra och färdiga att falla ut ur fröställningen. Låt växterna torka ordentligt innan du stoppar in fröställningarna i påsar av papper eller muslin för att fånga upp fröna.

s 008-039.qxd

09-08-24

14.10

Sida 19

BÖR J A FRÅN FRÖ

19

Fröernas egenskaper Fröer finns i alla möjliga former och storlekar som har utvecklats för att hjälpa fröet att färdas till en plats där det kan gro och överleva, eller där det är skyddat från sina fiender. En del fröer har vingar för att enklare komma till nya platser, andra har hullingar för att haka fast på förbipasserande djur och människor. En del har pyttesmå dunfallskärmar för att fångas av vinden, medan andra har fröskidor eller baljor som flyter på vattnet och för i väg dem längs en flod eller över haven.

Frön med vingar: Vingarna gör att vinden fångar fröna och för bort dem från moderplantan. De kan då gro utan att behöva konkurrera om ljus och näring med moderplantan.

Frön i dun: Dun av en eller annan sort, vare sig det är format som en fallskärm eller som sockervadd, tillåter också fröet att flyga i väg. Liksom fröerna med vingar, kommer en viss procent av dem att hamna på en plats där de kan gro och spira.

Frön som flyter: Flytande fröer kommer från växter nära vatten eller vid havet. Kokospalmer på avlägsna öar är resultatet av frön som färdats långt, precis som att svärdslilja (Iris pseudacorus) kan kolonisera strandkanterna i en vik. Pilblad (Sagittaria sagittifolia) har också flytande frön.

Frön i form av nötter: Möss och ekorrar gömmer nötter för att äta senare. Ibland blir de kvar i jorden, och efter ett par vintrar spricker skalen eller ruttnar, och nöten kan börja växa.

Kottar skyddar fröna mot djur.

Frön i frukt: Frukter drar till sig insekter, fåglar och djur, som alla är utmärkta transportmedel för fröna som finns inuti. Vissa av de här fröerna kräver en färd genom ett matsmältningssystem innan de kan gro, eller i vart fall skadas de inte av det.

Frön som sprängs: Höljen som sprängs gör så att fröna sprids åt alla håll. Ju hårdare de sprängs sönder, desto längre flyger fröna. Om du tittar närmare på de här fröerna, kommer du att upptäcka att alla är utformade för att rulla eller fastna när de väl har landat.

Frön i kottar: Kottar skyddar fröna mot djur och deras form och tyngd gör att de rullar iväg om de faller på en sluttning. När kottarna mognar släpper de fröna, som kan gro i jorden.

Frön som blåser: Riktigt lätta frön behöver inte några hår eller dun för att flyga – en vindpust kan bära dem med sig. En del av dem landar där de kan gro.

Frön som klibbar: Klibbiga fröer klamrar sig fast på djur och människor och får en gratisresa till en ny plats.

Längs vägen ramlar en del av när de stryks mot andra växter, medan andra hamnar där du eller din hund stannar och tar bort dem. Mistelfröna är överdragna med ett klibbigt ämne som klistrar fast dem vid näbben på de fåglar som försöker äta upp dem. Fåglarna skrapar sedan bort fröna mot någon trädgren och på det sättet får parasitväxten en plats att gro och växa.

Lönnen har bevingade frön.

Frön som sticks: Stickiga fröer är avskräckande för djur. Om fröet är omgivet av en kapsel med vassa taggar är det inte troligt att några djur försöker tränga igenom skalet. När skalet öppnar sig av sig självt, kan fröet befinna sig på en plats som är lämplig för groning.

Frön som är beroende av bränder: Bränder är en naturlig del av många ekosystem. Som en följd av det fordrar fröna från vissa växter – ofta kallade brandberoende växter – stark hetta eller de kemiska ämnen som blir kvar i askan efter en brand för att gro.

Frön som bärs av myror: Myror bär ofta med sig frön från en plats till en annan och flyttar därmed bort dem från konkurrensen med föräldrarna.

En solrosblomma består av över tusen blommor.

s 008-039.qxd

09-08-24

20

14.10

Sida 20

REDSKAP OCH TEKNIKER

Blommor och frön En blommas enda syfte, åtminstone ur naturens perspektiv, är att producera frön. Färger, teckning, doft och form – allt det som vi älskar och beundrar hos en blomma – är enbart lockbeten. De här egenskaperna lurar insekter och djur att tränga in i en blomma, vanligtvis på jakt efter nektar eller pollen, och genom att göra det befruktar de den.

Självklart handlar allt det här i grund och botten om sex. Alla frön bildas genom ett sexuellt förenande mellan fortplantningsceller som är antingen honceller eller hanceller. Precis som vid mänsklig befruktning måste en hancell (en spermiecell eller manlig könscell) och en honcell (ett ägg eller en kvinnlig könscell) förenas för att bilda den första cellen i den nya organismen – zygoten.

Hancellen finns i växtens pollen, medan den kvinnliga könscellen är ett ägg, djupt inne i fruktämnet. När dessa celler förenas hos växterna, skapar den snabba celldelningen hos zygoten de strukturer som ombildar den till ett frö.

Blommornas form

De här begoniorna är hybrider, och därmed vet man inte säkert vad deras frön frambringar.

Som du ser på bilden nedan består blommor av flera klart åtskilda delar.

Blomstammen håller upp blomfästet,

märke

ståndarknapp

kronblad ståndarsträng

stift

foderblad blomfäste fruktämne

Fruktämnet, stiftet och märket utgör tillsammans pistillen (kvinnlig). Ståndarsträngen och ståndarknappen bildar ståndaren (manlig).

blomstjälk

fröämnen

som faktiskt är överdelen på stjälken.

Tillsammans kallas blomfästet och foderbladen – som är gröna på de flesta växter – blomfodret. Foderbladen omsluter blomknoppen medan den bildas och hos de flesta växter öppnas de och viks bakåt så att kronbladen kan komma fram. Tulpanen är en blomma utan foderblad. Därför brukar tulpanens kronblad kallas för kalkblad. Kronbladen bildar blomkronan, och blomkronan och blomfodret utgör tillsammans blomhyllet.

De hanliga beståndsdelarna i blomman kallas ståndare, och består av stjälk, eller ståndarsträng, med en ståndarknapp högst upp. Pollenet bildas inuti ståndarknappen och kan sägas vara växtartens fingeravtryck – det finns inte två arter som har likadant formade pollenkorn.

De honliga fortplantningsdelarna omfattas av fruktämnet, stiftet och

s 008-039.qxd

09-08-24

14.10

Sida 21

BLOMMOR OCH FRÖN

21

märket. Tillsammans brukar de här delarna kallas pistillen.

Så fungerar det När det frigörs pollen från en ståndarknapp, kanske en del av det landar på märket, som är klibbigt. Varje pollenkorn innehåller två celler. En av de här cellerna bildar den ihåliga pollenslangen som växer ner genom stiftet och in i ett pyttelitet hål i fröämnet, och den andra delar sig för att bli till två spermieceller.

Spermiecellerna färdas genom pollenslangen och in i fröämnet, där en spermiecell förenar sig med ägget. Men den andra spermien är inte överbliven – den förenas med en annan cell i fröämnet och bildar frövitan (endosperm), en vävnad som lagrar näring åt zygoten medan den utvecklas till embryo, den pyttelilla växten som finns inuti fröet.

En del embryon – till exempel i ärtor, bönor och majskorn – använder inte all frövita, i stället förser den återstående frövitan det groende fröet med näring.

Fruktämnet som omger fröna blir själva frukten.

Det här kan verka för akademiskt för att bekymra sig om. Men att känna till dessa fakta gör det enklare att spara egna fröer eller att odla fram kultiverade sorter som passar bättre i din miljö.

Variationer på ett tema När du sparar egna fröer måste du lära dig om en växt är sambyggare eller enbyggare. Förekommer han- och honblommor på samma individ kallas växten för sambyggare eller monoik. Sitter de däremot på olika individer kallas växten för tvåbyggare. Blomman på motstående sida är sambyggare. Den innehåller både pistill och ståndare.

Enbyggare, till exempel begoniablommor, innehåller bara en typ av fortplantningsstruktur. Du kan förmodligen räkna upp ett par grönsaker som tillhör den här kategorin, nämligen squash och majs, men blommorna på många prydnadsväxter gör också det.

När både hanblommor och honblommor växer på samma planta (som på squash och majs) kallas växten monoik. Men om den enskilda plantan bara har en sorts blomma (vilket är vanligt hos kiwi och järnek) säger man att den är dioik. En del växter producerar frön utan att bli befruktade. Det kallas partenokarpisk fortplantning och resulterar vanligtvis i en frukt med outvecklade frön, som ”kärnfri” gurka.

Ovan: Man kan se fröna som håller på att utvecklas i de nedre blomfodren på stjälken.

Nedan: Blommorna i släktet lejonsvansar (Phlomis) är sambyggare, med både han- och hondelar.

s 008-039.qxd

22

09-08-24

14.10

Sida 22

REDSKAP OCH TEKNIKER

Att så frön Nu kommer du att få lära dig ett antal behandlingar för att försäkra dig om maximal groddandel för vissa fröer. Var och en av de här behandlingarna har avgörande betydelse för dina framgångar med frösådden, men det är lika viktigt att känna till några grundläggande frösåddstekniker.

Vilken teknik du än använder – sköljning, stratifiering, slipning eller blötläggning – så kommer det ögonblick när du måste lägga fröet i sitt startmaterial och låta det gro. Du kommer att ställas inför ett antal valsituationer och vara tvungen att fatta beslut vid varje steg av den här operationen, så du kanske vill gå igenom det följande en extra gång innan du börjar så en massa frön.

Att så inomhus Genom att så frön inomhus får du möjlighet att dra upp växter som annars kanske inte skulle hinna blomma under den korta växtsäsongen där du bor, liksom att skämma bort dem som behöver specialbehandling medan de gror eller just har kommit upp.

Din första uppgift blir att välja planteringsmaterial. En allmän regel är att börja med frön till perenner i en kompostbaserad jordblandning. Om du är

1 GÖR FÅROR Gör en centimeter djupa fåror i blandningen.

orolig för att de ska drabbas av rötsvamp, följ då råden som följer nedan. Många späda perennplantor växer vid temperaturer som är lägre än de som är gynnsamma för svampen och kan med fördel påbörjas i kallbänk.

Att placera ut fröna på rätt avstånd är viktigt var man än börjar, ute såväl som inne. Om du skakar ut pyttesmå frön direkt ur påsen kan många av dem hamna på samma ställe. När de sedan är färdiga att planteras om, kan det vara svårt att dela rötterna utan att skada dem. Därför är det värt att ta sig tid att placera ut fröna på rätt avstånd redan från början.

Det finns tre effektiva metoder. I vilken trädgårdsaffär som helst kan du köpa en liten sådosa och använda den för att släppa fröna längs fåran. Du kan också blanda fröna med ungefär dub-

2 FYLL Fyll fårorna med fin- eller mellanmald trädgårdsvermikulit.

Det är lätt att spilla ut fröpåsar.

Lägg öppnade påsar på fat, så kan du lätt plocka upp utspillda frön.

belt så mycket fin, tvättad sand eller vermikulit och lägga små nypor av den här blandningen med jämna mellanrum längs fåran. Eller så kan du ta till ett knep som professionella trädgårdsmästare använder: Sprid ut fröna på en tallrik, fukta änden på en obehandlad ätpinne av trä och tryck den mot ett av fröna. Då fastnar det på ätpinnen. Tryck därefter ner pinnen på lämpligt ställe i fåran – fröet kommer att fastna i jordblandningen eller vermikuliten, eftersom det är blötare än ätpinnen. Den

3 SPRID UT Placera fröna ovanpå fårorna.

s 008-039.qxd

09-08-24

14.10

Sida 23

ATT SÅ FRÖN här metoden gör det möjligt att placera ut fröna med viss precision.

Täck över sålådorna eller krukorna med plastfolie för att bibehålla fukten i jorden. Om dina frön gror inom en vecka behöver du inte vattna dem förrän fröna har grott och du har tagit bort plasten. Men kom ihåg att inte ställa en plastöverdragen behållare på en fönsterbräda eller under en lampa – ljuset kan höja temperaturen så mycket att fröna dör genom stekning eller ångkokning!

Placeringen av en frösådd är av yttersta vikt. Ställ fröna någonstans där du kan spilla lite vatten utan att det gör någonting. Om du använder en värmematta, som beskrivs på sidan 16, eller extra belysning, behöver du ett eluttag i närheten.

Håll ett öga på dina sålådor eller krukor för att försäkra dig om att jordtemperaturen håller sig inom de tänkta ramarna, att fuktigheten är tillräcklig och att fröna inte har grott ännu. Titta till dem minst två gånger om dagen, men för att vara på den säkra sidan kan du sätta i gång med fröna under en helg, så att du har möjlighet att kontrollera jordtemperaturen under dagens varmaste och ljusaste timmar.

Extra belysning för späda plantor kan vara så enkelt som en vanlig lysrörsarmatur. Växterna behöver inte full-

spektrumljus förrän de är förbi det spädaste stadiet. Om du ska belysa dina småplantor – antingen för att utöka de timmar på dagen de ser ljus eller för att öka på ljusintensiteten – rigga upp armaturen så att du kan höja och sänka den eller växterna. Översta delen av bladen ska vara ungefär 15 centimeter under lampan hela tiden.

Flytta sålådorna där fröna har grott till en plats där de får tillräckligt mycket ljus och rätt temperatur. Plantera om fröplantorna i större kärl fyllda med näringsrik blandning när deras första karaktärsblad – den andra uppsättningen de får – är fullt utvecklade. Lägg märke till att det lätt blir problem om man använder osteriliserad jord i en jordblandning för inomhusodling. Ren kompost går bra att tillsätta.

När du planterar om fröplantorna, rör bara vid rötterna och hjärtbladen, inte karaktärsbladen eller stjälkarna.

Annars kan du skada kärlen som är viktiga för vatten- och näringstransport.

4 SPREJA Spreja med en sprejflaska

5 STRÖ ÖVER Strö lite mer vermikulit över sålådan och spreja igen.

23

tera mycket små frön, är det praktiskt att blanda dem med sand eller vermikulit innan du lägger ut små nypor i trädgårdsfåran. Om du är orolig för att fröna ska torka ut innan de gror, lägg över vermikulit, vattna med ett fint strilmunstycke och lägg över fiberduk eller ett lager tidningspapper beroende på fröets behov av mörker eller ljus.

(Mer om ljus och mörker på s. 32–33.)

Plantskolerabatter är en bra plats för späda plantor att börja på. Det är klokt att ha ett par sådana för olika syften.

En kan avsättas till att dra upp tvååriga växter under deras första år – på hösten eller, i vissa fall nästa vår, flyttar du de här växterna till deras permanenta plats i trädgården. En annan kan vikas åt unga träd och buskar. När de här växterna är tillräckligt stora kan du plantera om dem på rätt plats, men till dess kan de stå skyddade i plantskolan.

Se till att jorden i de här rabatterna har rätt konsistens och balanserade näringsnivåer. Dina unga plantor ska ju få en så bra start som möjligt i livet.

Att så frön utomhus Du kan antingen så fröna där de ska växa – som man ofta gör med grönsaksfrön – eller i särskilda plantskolerabatter undangömda i en avskild del av trädgården. Oavsett plats, använder du en del av de tekniker som har beskrivits ovan. Om du till exempel ska plan-

6 TÄCK ÖVER Täck över sålådan eller krukan med plastfolie och ställ den på sin plats.