9789153435037

PROBLEMHÄSTAR

PROBLEMHÄSTAR Förändra beteenden – hitta lösningar Det finns hästar som är så svåra att lasta att de är en fara för sig själva och sin omgivning. Hästar som inte låter sig fångas eller sparkar och bits gör tillvaron onödigt svår för sina ägare. Många problem i relationen mellan häst och människa skulle inte behöva finnas.

Okunskap och missriktad välvilja från människor är många gånger orsaken till att hästen beter sig på ett oönskat sätt. Bättre kunskap om hästens psykologi kan förebygga flera av de vardagsproblem som hästägare brottas med. I slutändan handlar det om att vara tydlig, konsekvent och samtidigt ha en ödmjuk och respektfull inställning till sin häst.

Förändra beteenden –

hitta lösningar

Lisbeth Johnson, Marie Haglund och Ulf Owenede

I den här boken får du möta några av de hästar som tränaren Lisbeth Johnson har arbetat med de senaste året. När hon väl kommer in i bilden har det ofta gått väldigt långt. Ägarna till några av de här hästarna delar med sig av sina upplevelser, du får ta del av hur de jobbat med att förändra hästens, och sitt eget, beteende. För att skapa en förändring hos hästen krävs många gånger en lika stor förändring hos människan.

PROBLEMHÄSTAR

Lisbeth Johnson är professionell hästtränare med natural horsemanship som inriktning. Hon jobbar med att träna hästar och hjälpa hästägare. Tonvikten i hennes arbete ligger på att skapa en bättre relation mellan häst och människa.

Lisbeth Johnson har tillsammans med Marie Haglund och Ulf Owenede tidigare gett ut boken Horsemanship på Ica Bokförlag.

ISBN 978-91-534-3503-7

www.icabokforlag.se

3503_omslag_Problemhastar.indd 1

Lisbeth Johnson, Marie Haglund och Ulf Owenede

2011-05-24 11.22

Problemhästar lisbeth johnson • marie haglund • ulf owenede

Innehåll Inledning........................................................................................................................ 6 Kommunikation............................................................................................................ 8

Betydelsen av att vara tydlig.................................................................................... 11

Tankens kraft.......................................................................................................... 13

Verktygslåda........................................................................................................... 15

Bryta gamla mönster.............................................................................................. 15 Vanliga orsaker till problem....................................................................................... 16

Visa hästen respekt genom att fråga....................................................................... 18

Säkerhet ger dig rätt att ställa krav......................................................................... 20

Gränser och utmaningar......................................................................................... 20

Hästens bakgrund................................................................................................... 21

Beröring och beröm................................................................................................ 23 Beröring och hierarki.......................................................................................... 25 Massage som medveten beröring....................................................................... 28

Binda upp hästen.................................................................................................... 30

Hantera hästen i boxen........................................................................................... 31

Vikten av förberedelser........................................................................................... 33

Gamla mönster måste brytas.................................................................................. 34

Vad krävs för att lyckas?......................................................................................... 35

Att sätta upp ett mål.............................................................................................. 37

Tio steg till en trafiksäker häst................................................................................. 37 Psykologi...................................................................................................................... 41

Djurslag.................................................................................................................. 43 Instinkter........................................................................................................... 44 Lek.................................................................................................................... 44 Hierarki.............................................................................................................. 45 Ledarskap.......................................................................................................... 45 Sidotänkande..................................................................................................... 47 Mottrycksdjur.................................................................................................... 47

Hästen som art....................................................................................................... 48 Gräsätare........................................................................................................... 48 Motion och mental stimulans............................................................................. 48

Ras och talang........................................................................................................ 51

Individ.................................................................................................................... 51

Samspel.................................................................................................................. 53

Respekt, energi och flexibilitet................................................................................ 53 Respekt.............................................................................................................. 53 Energi................................................................................................................ 54 Flexibilitet.......................................................................................................... 55

Hästens problem är inte ditt problem...................................................................... 56 Misslyckande..................................................................................................... 57

Problemlösning...................................................................................................... 60 Vanliga problem.......................................................................................................... 62

Svårfångade hästar................................................................................................. 62 Oscar................................................................................................................. 63 Mitt arbete med Oscar....................................................................................... 64

Problem i den vardagliga hanteringen..................................................................... 68 Theo.................................................................................................................. 69 Mitt arbete med Theo........................................................................................ 71 John John.......................................................................................................... 73 Mitt arbete med John John................................................................................ 74

Sadla och rida första gången.................................................................................. 78 När inridningen misslyckas................................................................................. 78 Vänj hästen vid sadeln....................................................................................... 81 Uppsittning........................................................................................................ 83 Första ridturen................................................................................................... 85 Picasso............................................................................................................... 90 Mitt arbete med Picasso..................................................................................... 91

Lastning.................................................................................................................. 94 Lastning i praktiken............................................................................................ 96 Hekla............................................................................................................... 100 Mitt arbete med Hekla..................................................................................... 101 Övningar................................................................................................................ 104 Ledövningar............................................................................................................... 106

Respons................................................................................................................ 106

Undvik slarv.......................................................................................................... 107

Ledövningar med hästen nära............................................................................... 107 Framåt............................................................................................................. 107 Backa............................................................................................................... 108 Stanna............................................................................................................. 108 Flytta bakdel när du har hästen i rörelse........................................................... 109 Flytta framdel................................................................................................... 109 Toleransträning......................................................................................................... 111 Tryck........................................................................................................................... 112

Zoner och tryckpunkter........................................................................................ 115

Böjningar.............................................................................................................. 116 Cirkelövningar........................................................................................................... 116 Klaustrofobi............................................................................................................... 119 Register...................................................................................................................... 120

Kommunikation en person med förmågan att uttrycka sig exakt har lättare att få det den vill. Det gäller även i kommunikationen med hästar. En människas gester och attityd har stor betydelse i kommunikationen med hästen. För oss är det inte naturligt att uttrycka oss på det här sättet. De flesta människor behöver öva sig på att använda sitt kroppspråk på ett medvetet sätt.

I samvaron med andra människor använder vi kroppsspråket indirekt, som ett komplement till det talade språket. En person som inte är säker på sin sak eller rent av ljuger kan avslöjas genom sitt kroppsspråk. Mottagaren känner sig då osäker på det personen säger.

En medvetenhet om kroppsspråket gör att kommunikationen med hästen blir bättre. Kroppen uttrycker sig automatiskt efter sinnets tillstånd. För att uttrycka sig på annat sätt än man känner, krävs en medveten ansträngning.

Hästar är oerhört skickliga på att läsa av kroppsspråket utifrån mentala tillstånd.

Hästar är också bra på att avslöja oss om vi inte är tydliga eller inte riktigt menar vad vi säger. Om du i ditt möte med hästen intar attityden att du är stark men samtidigt lägger armarna i kors och tittar ner blir du misstrodd. Du är inte riktigt trovärdig i det du säger.

Ett omedvetet kroppsspråk kan verkligen försvåra kommunikationen med hästen. Du kan jämföra det med att bara använda generaliseringar och antaganden när du pratar med en annan människa. Det blir helt omöjligt att komma till kärnan av vad du egentligen menar. Var tydlig med det du vill. Du ska kunna beskriva din önskan och svara på frågorna vad, när, var och hur.

Se kommunikationen med hästen som frågor och svar. Du bör vara den som ställer frågorna eftersom du vill kunna styra kommunikationens riktning.

Genom att be hästen att göra något ställer du en ”fråga”. Hästens respons är svaret och om den svarar på ett sätt som du inte förväntat eller önskar kan det säga dig något om hur väl formulerad din fråga var. Precision i kroppsspråket gör att du lättare kan nå fram och få exakta svar på de frågor du ställer till hästen.

Det säkraste sättet att få ett nej från hästen är att visa tveksamhet. Om du själv inte är övertygad kan du inte förvänta dig att få ett ja från hästen.

Om hästen upplever din idé som lönsam och skapar en positiv känsla har du lyckats riktigt bra. Det ultimata är att ni båda ser er som vinnare i situationen.

Det är alltid mottagaren som avgör hur bra eller dålig informationen är. Hästen tolkar det du ber den om utifrån tidigare erfarenheter. Den aktuella situationen och hästens mentala tillstånd spelar också stor roll. För att hästen ska ta till sig det du har att säga bör du först se till att situationen erbjuder förutsättning för kommunikation. Hästen måste vara mottaglig för informationen.

Var konsekvent och ha tålamod. Konsekvens ger trygghet och gör dig trovärdig för hästen. En del hästar är vana vid att ifrågasätta sin människas beslut om och om igen. Om människan ändrar sina beslut på fel grunder, det vill säga, ändrar sig bara för att hästen ifrågasätter, kan det leda till problem. Om 8 Problemhästar

Hästar använder kroppsspråket när de kommunicerar. Vi människor behöver lära oss att använda vårt kroppsspråk på ett medvetet sätt. Gör vi det kan vi få en roligare och säkrare relation med våra hästar.

den här hästens ifrågasättande inte var befogat kan det leda till att den lär sig att systematiskt gå emot det människan ber om. Det blir ett inlärt beteende hos hästen.

Det är viktigt att hästen kan ta ett nej, samtidigt som det är viktigt att du inte alltid säger nej. Fundera över varför du säger nej till hästen. Om du gör det konstant får du snart en häst som antingen ignorerar dig eller som aldrig vågar ta egna initiativ. Det finns situationer då det kan vara lönsamt att lyssna på vad hästen säger.

En elev till mig var ute och red med sin islandshäst i skogen en dag. De gick på en känd stig i skogen och plötsligt stannade hästen och vände snabbt för att ta en annan väg. Min elev försökte få honom att gå den vanliga vägen, men han vägrade. Hon klev av för att se efter om det var något fel och upptäckte att det var glashalt under snön där han vägrade gå. Efter denna upptäckt lät hon honom välja väg och de kom säkert hem. Ibland kan det vara bra att lita på hästen.

9

Vanliga orsaker till problem människan ligger ofta bakom det vi kallar för problemhästar. På grund av okunskap och missriktad välvilja skapar vi situationer som upplevs som svåra för hästen. Intimitet och handmatning i fel situationer är några av de vanligaste orsakerna till många av de respekt- och tillitsproblem vi människor har med våra hästar.

Det finns också hästar som direkt misshandlas och missköts av människor, i de fallen är det lättare att acceptera att det är den mänskliga faktorn som ligger bakom problemet. När hästens problem bygger på okunskap ifrån vår sida kan det vara svårare att ta till sig att vi har del i situationen. Utan att vara medvetna om det lär vi hästar att bråka – så enkelt är det.

Det är vanligt att fysiska problem finns i bakgrunden hos hästar som bråkar eller inte fungerar på annat sätt. Det här är något som jag ser mer och mer.

Det kan handla om smärta eller obehag som hästen upplever i olika situationer. Felaktig näringsbalans kan också få konsekvenser för hästen, både mentalt och fysiskt.

De flesta av oss som har hästar tar hand om dem på bästa tänkbara sätt. Vi erbjuder en exemplarisk, inte sällan kostsam stallplats, högklassigt foder och hovvård. Dessutom lägger vi ner timme efter timme på skötsel och omvård-

En häst som har utvecklat ett beteende som vi uppfattar som problematiskt behöver lära sig att hantera sin rädsla.

16 Problemhästar

Böjning med eftergift från hästen är en av de viktigaste nycklarna till samarbete med hästen. Jag kan inte tvinga den att böja nacken. Jag visar den riktningen och väntar, när den böjer visar jag genom eftergift att den har gjort rätt.

nad. Då är det väl inte för mycket begärt att hästen ska göra det vi ber om under den timme vi tillbringar med den, eller?

Hur mycket du än gör för din häst kan du aldrig tvinga den att göra någonting för dig. Det enda du kan göra är att ge den ett erbjudande. Om hästen inte vill är det upp till dig att vänta ut den eller presentera det du vill på ett tydligare och mer intressant sätt. Det är otroligt viktigt att aldrig tvinga hästen till någonting, det ger bara negativa konsekvenser. Genom att tvinga hästen in i olika situationer lär du den att bråka. Ju fler gånger du gör det – desto fler konfliktsituationer lär sig hästen.

Det här betyder inte att hästen är fri att göra som den vill, men den ska ha rätt att själv avgöra när den känner sig redo att utföra en viss övning. Det är aldrig vårt beslut att ta när hästen är mogen att göra det vi ber den om. Människan kan bara göra sitt bästa för att motivera och uppmuntra hästen. Försök att underlätta för hästen att göra som du vill. Du kan också göra det svårt för hästen att vara kvar i sitt eget beslut – dock utan att det handlar om våld eller tvång.

17

Tänkesätt Här är några förslag på tänkesätt som kan vara till hjälp för dig att lyckas med det du vill.

1. Det finns ett skäl eller en mening med det som sker. Oavsett hur illa det som sker är, så leder det till något bättre. Det handlar om hur du väljer att använda det som händer. Du kan låta dig bli nedslagen av händelsen eller situationen, eller så kan du använda dig av det som hänt på ett positivt sätt. Oavsett vad du väljer att göra, så kan du aldrig få gjort ogjort. Kunskap är alltid positivt på något sätt.

2. Det finns inget som heter misslyckande. Det finns bara resultat och erfarenheter. De flesta av oss bär på en rädsla för att misslyckas. Alla har erfarenheter av misslyckanden.

Genom att se på ett misslyckande som en erfarenhet kan du använda det på ett kreativt sätt i stället för att låta det slå ner dig. Ett exempel på denna värderingsbetydelse är den välkända historien om Thomas Edison som uppfann glödlampan. Efter att han gjort sitt 9 999:e försök att åstadkomma en fungerande glödlampa var det någon som frågade honom: Tänker du verkligen nå upp till 10 000 misslyckanden? Han svarade: Det där var inga misslyckanden. Jag har just upptäckt ett nytt sätt att inte uppfinna den elektriska glödlampan. Han hade upptäckt hur en ny serie handlingar hade ett annorlunda resultat.

3. Ta på dig ansvaret, vad som än händer. Det är vanligt att lägga skuld på andra i stället för att ta eget ansvar för sitt handlande. Min generella erfarenhet som tränare är att vi i det här landet är väldigt lydiga och gör som tränaren säger, oavsett hur vi känner. Vi förlitar oss på att tränaren ska veta vad vi klarar av eller vad vi vill. Om man vill nå bra resultat är det oerhört viktigt att man börjar ta ett eget ansvar för sin träning, ifrågasätter om det inte känns bra eller om det finns känslomässiga tvivel. Det som står mest i vägen för att ta eget ansvar är rädslan för att misslyckas.

4. Det är inte nödvändigt att förstå allting, man kan ändå använda sig av allting. Vissa saker kan vara svåra att förstå. Förståelsen är en process som kommer med tiden. Det viktiga är att det du gör känns rätt. Känns det inte rätt så är det inte det. Många människor bestämmer sig för vad som är rätt eller fel utan att först ta reda på hur det fungerar.

Bara för att man inte förstår en sak behöver det inte vara fel.

5. Människorna är din största tillgång. Extremt duktiga människor är en stor tillgång. Alla människor har något att lära andra. Var försiktig med att döma andra innan du har en egen erfarenhet att utgå från. Du behöver inte uppskatta andra människors handlingar men var trots det sparsam med att döma. Enskilda handlingar som en person gjort kan ge en felaktig bild av vem hon verkligen är.

6. Arbete är lek. Din inställning när det gäller träningen av hästen gör en stor skillnad. ­Kallar du det för arbete kan man lätt tolka det negativt. Kallar man det i stället för lek, skapar det lust och öppnar upp för nya erfarenheter.

7. Det finns ingen bestående framgång utan engagemang. Det är svårt att få riktig framgång utan engagemang. Hos de personer som lyckas går det uteslutande att se att de har en stark vilja och fast tro på det de gör men också att de lägger ner mycket tid. Min erfarenhet är att många inte vet exakt vad det är de vill. Att ha en vag uppfattning om vad du vill är som att kasta pil på en piltavla rakt ut i tomma luften och hoppas på att den träffar något. Det går aldrig att veta var pilen landar.

36 Problemhästar

Att sätta upp ett mål Det är viktigt att ha en målsättning med sin förändring. Den som inte är beredd att ta sig an varje steg på vägen har svårt att nå målet på ett hållbart sätt.

Det är mänskligt att försöka hoppa till målet så fort som möjligt. Det har med direktlinjetänkande att göra. Vägen lär dig mycket och när det handlar om hästar är det viktigt att vara flexibel under vägens gång, samtidigt som du har fokus på målet. Fokusera dock inte så starkt på ditt mål att du fastnar där – vägen dit kan få dig att omvärdera ditt mål.

Allt börjar med en idé och ibland kan det vara svårt att veta vad det slutgiltiga målet kommer att bli. Delmål är bra, de gör att du får en avstämning längs vägen. De bidrar också till att vägen inte känns orimligt lång.

Tio steg till en trafiksäker häst När jag sätter upp mål går jag baklänges från målet. Jag börjar med det som är enkelt för hästen för att sedan göra det svårare efter hand. Genom att bryta ner mitt mål i väldigt många mindre övningar har jag till slut en plan som det inte borde gå att misslyckas med.

Exempel:

Mål: Jag vill att min häst ska vara trafiksäker så att jag kan promenera med den eller rida den på både mindre och större vägar. Hästen ska vara trygg med alla typer av fordon som kan dyka upp – personbilar, lastbilar, traktorer, motorcyklar, cyklar, fordon med släp och bussar. Hästen ska acceptera att bli omkörd och kunna möta fordon i alla slags väder.

Innan jag gör upp en plan behöver jag titta på vilka egenskaper hos hästen jag bör ta hänsyn till. Det kan handla om rädslor, reaktionsmönster och var hästen är i sin utveckling. Min erfarenhet är att man kan nå samma resultat med alla hästar, förutsatt att de är friska, men vägen dit kan se väldigt olika ut.

I det här exemplet utgår jag från min treåriga painthingst, Scareface. Det är en stabil häst som gärna stannar och undersöker saker som gör honom osäker.

Han är vardagshanterad men ännu inte tränad för något speciellt. Han är heller inte inriden. Jag bedömer att hästens energi är på en medelnivå. Det är en väldigt stabil häst som oftast är jämn i sin energi.

För mig fungerar det bäst att gå baklänges i mitt planarbete. Om jag vill rida min häst på en hårt trafikerad väg finns det en rad saker jag behöver kunna innan, för att garantera säkerheten så långt det går. När jag gjort min lista inleder jag övningarna med det som står först på planen och arbetar mig uppåt. Ju mer specifik jag är, desto större är möjligheten att jag når mitt mål.

När du har en lista är det bara att gradera den efter svårighetsgrad. Fundera på vad som är lättast för hästen att börja med och öka sedan svårighetsgraden allt eftersom hästen är mogen för det.

37

Hästens problem är inte ditt problem Om en häst är svår att fånga i hagen handlar det inte om att den har ett problem med dig. Hästen reagerar på en tidigare erfarenhet som inte har med dig som person att göra. För att hjälpa den här hästen att komma över det som hänt måste du förhålla dig neutralt till situationen.

Lägg inte egna värderingar i det som sker. Koncentrera dig i stället på att hjälpa hästen. Genom att ta på dig skulden för det som sker har du svårare att analysera situationen. Det blir då också svårare att hitta rätt lösning eftersom egna negativa värderingar skapar låsningar. Ett neutralt tillstånd öppnar i stället upp för lösningar. Även i de fall där du har del i hästens problem måste du förhålla dig objektiv.

Så fort du blir känslomässig i förhållande till hästen finns det en risk för att du förstärker ett negativt tillstånd eller beteende. Det kan handla om rädsla, frustration men även empati i för hög dos från din sida. Medlidande gynnar inte hästen. Empatisk förmåga är fantastiskt bra att ha, men att tycka synd om någon hjälper ingen.

Säg att din häst har blivit slagen och misshandlad i en viss situation. Om du har den här vetskapen bör du ta hänsyn till det och inte gå för fort fram i si-

Hästar är oerhört nyfikna till sin natur, det är ett beteende som man kan använda sig av på många sätt.

56 Problemhästar

Tillit, mod och nyfikenhet Tillit: Tilliten visar sig först när en situation är pressad. Det är då du får ett kvitto på att tilliten verkligen finns.

Mod: En häst är modig om den gör något som den tycker är jobbigt och samtidigt är närvarande i det den gör. En häst som bara gör något utan att egentligen vara redo för det är inte modig, den är snarare dumdristig.

Hästens attityd visar också om det handlar om verkligt mod. En tveksam häst med mod rör sig med sänkt kroppshållning, den går framåt även om det går att se en viss osäkerhet hos hästen. En hög kroppsställning tyder på att den inte är redo.

Nyfikenhet: Nyfikenheten är en stark drivkraft hos hästen som kan användas till vår fördel. När du ber hästen att göra något nytt kan du se att nyfikenheten tar över till slut. Du får dock tänka på att inte missbruka hur du ber hästen – det ska vara en fråga, inte ett krav. Om hästen inte förväntar sig något motstånd eller en konflikt tar nyfikenheten över.

tuationer som hästen upplever skrämmande. Samtidigt måste du hjälpa hästen att komma över sitt trauma och gå vidare.

Ett halvblodssto kom till mig som ett sista försök från ägaren att få hästen ridbar. Stoet hade forcerats när hon reds in. Fram till tre års ålder hade hon bara gått in och ut från hagen och inte sett mer av världen än omgivningen hemma vid stallet. Det här var en känslig häst och inridningen blev en chock för henne. Den som gjorde jobbet utsatte hästen för alltför mycket press för snabbt. När jag fick hand om hästen började jag om från början. Till en början handlade det bara om att vinna hästens tillit.

Hästen fick jobba mycket med klaustrofobiövningar eftersom jag har erfarit att det stärker hästars självförtroende. Genom att ta sig över olika typer av hinder som från början verkar skrämmande blir hästen mer säker på sig själv och sin egen förmåga. Den här hästen fick många övningar som handlade om att ta sig över och under olika typer av hinder. Hon växte i takt med att hon tog sig igenom hindren. När jag så småningom skulle börja träna trafiksäkerhet och introducerade henne för bilar hände en lustig episod. Bilen stod stilla på gårdsplanen och jag skickade fram henne för att nosa och titta på bilen.

Hon nosade och tittade väldigt nyfiket – hon var inte speciellt rädd. Helt plötsligt var hon på väg över bilen. Det var hennes sätt att lösa problemet. Hon trodde nog att det bara handlade om ännu ett hinder hon skulle ta sig över.

Misslyckande Som jag nämnt tidigare, så finns det egentligen inget som heter misslyckande – utan bara resultat och erfarenheter.

Om du tänker i misslyckanden blir det lätt mentala låsningar som gör det svårt att komma vidare. Ordet håller kvar dig i den negativa känslan som händelsen eller erfarenheten skapar.

57

Problemlösning 60 Problemhästar

61

Gunilla och Theo fick börja om från början och jobba med grunderna.

Efter hand har Theo blivit en vaken och nyfiken häst.

Gunilla har nått långt med Theo men inser att det är mycket arbete kvar. Hon är glad att hon idag har en häst som är mer inställd på samarbete.

72 Problemhästar

Genom att gå bakom sin häst får hon större utrymme för flexibilitet i umgänget. Gunilla kan vara neutral och följa sin häst dit den vill gå, så länge den fattar bra beslut och väljer vägar som är lämpliga. Hon kan när som helst ta kommandot och bestämma vilken väg hon vill att hästen ska gå.

Det är lätt att läsa av hästen och se vart den är på väg när jag går bakom den. Jag har också lätt att se vilket mentalt tillstånd hästen är i. Ifrån min bakomvarande position kan jag lära mig att synkronisera med hästen och uppleva saker ur hästens perspektiv. Jag ser åt det håll den tittar, försöker uppfatta det den ser, stanna när hästen stannar och så vidare.

Som människa är det lätt att låsa sig i sin egen idé om hur omvärlden ser ut och missa det hästen försöker förmedla i olika situationer.

När Gunilla börjar ge Theo utrymme för att uttrycka sig kommer hans energi och intresse för att kommunicera sakta tillbaka. Vid ett par tillfällen uttrycker han lite väl mycket energi vilket gör att Gunilla får tillfälle att träna sig på att sätta gränser för sin häst.

Ju mer öppenhet och mottaglighet Theo visar, desto mer utrymme blir det att lära honom nya signaler som bygger på samarbete i stället för dominans.

Det är svårt att lära en häst något om den har negativa förväntningar och konstant väljer att försvara sig mot allt som händer.

Gunilla och Theo har fått ett helt nytt liv tillsammans även om det fortfarande är en hel del arbete kvar. Han har slutat att bitas och sparkas, är positiv till människor och nyfiken på sin omgivning. När Gunilla ropar på sin häst i hagen kommer han med en gång. Han fungerar också bättre med de andra hästarna i flocken.

Theo är inte alls lika rädd för saker och ting i omgivningen som tidigare.

Han kan fortfarande visa obehag för sadeln så Gunilla och hennes dotter Amanda rider honom mycket barbacka än så länge. Det går bra att rida ut själv på honom även om han då och då fortfarande visar motstånd mot att lämna gårdsplanen. Då väntar Gunilla ut honom och kräver bara att han ska fokusera på den riktning dit hon vill gå. Därefter ber hon om ett steg i taget, i Theos egen takt. Efter en stund väljer han alltid att gå.

John John Clary fick hem sin unghäst John John på hösten för några år sedan. Den lille hingsten var då åtta månader gammal. Han importerades från Irland tillsammans med sin mamma ett halvår tidigare.

När Clary fick hem sin häst upplevde hon honom som social mot männi­ skor och kontaktsökande. Han var lugn och lätthanterlig. Alla nya saker han introducerades för tog han med ro. John John var lätt att leda i grimma och han accepterade efter kort tid att hålla sig bakom henne när hon ledde honom.

Han stannade när hon stannade och lärde sig snart att göra sidoförflyttningar från marken.

Det var inget problem att ha hästen uppbunden, rykta eller lyfta hovar. Han behöll alltid lugnet och inget verkade kunna skrämma honom. Hästen visade sig aldrig stressad eller ens lite uppspelt. Vid ett tillfälle när Clary var ute och promenerade med John John på vägen kom en lastbil. Vägen de gick på var ganska 73

1. På de flesta hästar är manken och den bakre delen av halsen det lättaste området att komma åt.

Jag börjar med att stryka vojlocken där. Av säkerhetsskäl håller jag repet ganska kort. Om hästen känner sig trängd kan den välja att försvara sig genom att sparka. Skulle det hända kan jag avvärja det genom att ta hästens huvud i min riktning.

2. När hästen börjar acceptera vojlocken ber jag den att flytta på sig. Jag anpassar mitt kroppsspråk och använder vojlocken som förstärkning. Det är viktigt att hästen förstår skillnaden mellan när jag vill att den ska röra på sig och när jag vill att den ska stå still.

80 Problemhästar

Vänj hästen vid sadeln En fullt utrustad sadel består av vojlock, sadelgjord och stigbyglar. Hästen behöver vänja sig vid varje del separat. Jag börjar alltid med vojlocken. Mycket på grund av att det är den som ligger närmast hästen, men också för att den är relativt lätt att introducera för hästen. En vojlock väger lite och är lätt att forma. Stryk hästen med vojlocken över huvud, hals och hela överlinjen. Om hästen skyggar eller visar obehag vid något tillfälle, hitta den punkt där hästen tycker att det är okej och stanna där ett tag. Närma dig sedan försiktigt åter området där hästen började visa obehag. Tänk på att vara på en plats där hästen kan röra på sig, till exempel på ridbanan. Ha aldrig hästen uppbunden eller trängd när du gör toleransträning.

Just Bryan har inget problem med att jag stryker vojlocken över huvudet.

Det är ganska ovanligt. Däremot tycker han att det är obehagligt när jag närmar mig halsen och manken. Här brukar de flesta hästar annars tycka att det är okej. I det här fallet tror jag att det är själva rörelsen han har svårt för, det är ganska vanligt.

När hästen är lugn och accepterar att jag stryker vojlocken på båda sidor av kroppen lägger jag den över ryggen. Nu ber jag hästen röra sig framåt och trava i en cirkel med vojlocken på ryggen. Därefter gör jag om samma sak med en barbackapad eller en gammal sadel som jag inte är så rädd om. Jag lägger på den utan att spänna någon gjord och ber hästen att trava i en cirkel.

Eftersom ”padden” ligger lös rör den sig och trillar ganska snart av. Det här är en bra övning för hästen. Andra gången det händer stannar den här hästen upp och undrar vad som händer. Det är en bra reaktion. Chansen är stor att den här hästen stannar om den någon gång i framtiden råkar ut för att en ryttare trillar av.

Innan jag spänner sadelgjorden tar jag repet runt hästens mage för att kolla av hur den reagerar på tryck. Därefter stryker jag hästen med gjorden som jag ska använda. Här är det viktigt att inte glömma bort frambenen. Hästen behöver vänja sig vid att gjorden rör sig mot frambenen. Det är ju ofta mot frambenen som gjorden kommer att falla när man sadlar på och sadlar av.

Nu är hästen redo för att sadlas. Jag lägger på sadeln, sätter på gjorden och spänner ganska hårt. Jag vill inte att sadeln ska börja glida när hästen väl börjar röra på sig. När du tar gjorden under hästens mage, stå nära hästen.

Jag ser till att ha fysisk kontakt och vilar höften mot hästens bog. På så vis känner jag vad den gör. Hästen är dessutom mer benägen att stå still när den känner fysisk kontakt. Den kan till och med luta sig lite emot dig här – det är inget fel i det. När du nu tar tag i gjorden under hästens mage, ha blicken riktad mot bakdelen. Genom att ha koll på hästens bakben ser du om den visar tecken på att sparka emot dig.

När gjorden sitter fast släpper jag hästen lös. Samtidigt tar jag ett par steg bort ifrån den och ber den gå undan. Jag vill gärna att hästen rör sig i alla gångarter lös första gången jag sadlar den. Jag vill att den galopperar tills den gör det avslappnat i båda varven. När den gör det vet jag att hästen accepterar att ha sadeln på sig.

Nästa steg är att sätta på stigbyglarna och låta lädren hänga löst. När hästen 81

framåt eller backa emellanåt. Jag vill fortfarande att han tydligt ska förstå skillnaden mellan att gå och stå stilla.

När det fungerar bra för honom att stå stilla under dessa moment sitter jag upp på honom. Jag ber honom gå framåt några steg och sedan bakåt. Efter det går vi tillbaka till pallen och jag sitter av.

För att få hästen att stå i balans under uppsittningen gungar jag den några gånger från sida till sida. Det gör jag genom att ta tag i framvalvet på sadeln och ganska långsamt gunga hästen lite ur balans åt båda hållen. På det här sättet förbereds hästen på att jag ska sitta upp, och samtidigt hjälper jag den att stå i bra balans under uppsittningen. Står hästen i bra balans när jag sitter upp har den mindre anledning att gå därifrån.

Eftersom jag är en främmande människa för den här hästen är det lättare för mig att göra det här jobbet. Picasso har inte så många förutfattade meningar om mig som han har om Birgitta – som rider honom regelbundet och sköter honom dagligen. De flesta hästar är mer uppmärksamma på en främling. Hästägaren kan få ett lite hårdare jobb för att uppnå samma resultat.

En häst som inte vill stå still när du sitter upp kan ha fysiska besvär. Var alltid uppmärksam på förändringar i din hästs beteende. Är det så att din häst alltid brukar stå still men helt plötsligt börjar krångla kan du utgå från att det finns en anledning. Hästen har oftast en orsak till sitt beteende, den bråkar inte för bråkandets skull. Ibland är det uppenbart vad det handlar om, andra gånger mer diffust.

Lastning Få saker är ett så stort problem som att få hästen att gå på transporten. Majoriteten av alla hästägare som kontaktar mig har på något sätt problem med att lasta sina hästar. När det väl blir bekymmer med lastning har många människor svårt att hantera situationen rent känslomässigt. Det leder oftast till att problemet växer.

Många gånger finns en tidspress kopplad till lastningen. Hästägaren har en tid att passa – det kan handla om träning, tävling eller veterinärbesök. Utan erfarenhet är det svårt att bedöma hur lång tid det tar att få hästen att gå in i transporten. För hästen är det väldigt ologiskt att gå in i en transport. Det strider helt emot dess natur. Lastningssituationen kan också bli farlig för både häst och människa. En sak är säker, med träning skulle fler hästar gå in betyd­ligt lättare.

Min erfarenhet är tyvärr att få hästägare lägger ner tid på att träna lastning med sina hästar. En orsak kan vara att inte alla har tillgång till en egen transport. En annan förklaring är att behovet av att lasta kan komma plötsligt om hästen till exempel behöver åka till veterinären.

Träna alltid lastning i lugn och ro när du har gott om tid. Brist på tid och tålamod är för det mesta orsaker till att hästägare får problem när de ska lasta sina hästar. Det kan låta förenklat, men de flesta hästar går på transporten om de bara får den tid de behöver.

En häst som inte vill gå in i trailern kan reagera på olika sätt. Det finns hästar som kastar sig av och an, bryter ut vid sidan av transporten eller backar. En del hästar fryser fast i marken och vägrar att gå framåt. Andra går på 94 Problemhästar

Hästen får en helt ny upplevelse av transporten när den kan vända sig om. Ju mer hästen får under­ söka och experimentera med rörelser i transporten, desto tryggare blir den. Försök att se trailern som ett redskap för träning och inte som ett transportmedel.

Om en häst slänger sig bakåt vid lastningen är det enligt min erfarenhet bäst att släppa iväg den.

De flesta hästar förväntar sig att man ska dra i dem och då tar de i ännu mer, om man släpper efter stannar de snabbare.

95

Ledövningar hästar flyttar på varandra för att markera sin status eller för att de helt enkelt behöver den platsen en annan häst har. Den som flyttar på den andre är den som har kontroll över situationen. Ledövningar handlar om att flytta på hästen och ibland följa den.

Det här arbetet är grundläggande för allt annat du gör med din häst. Det är ett sätt att förbereda hästen på vad som förväntas av den i olika situationer.

På många sätt är ledövningar förberedande för både ridning och körning. I alla de fallbeskrivningar du har fått ta del av tidigare, har jag jobbat med olika typer av ledövningar för att lösa problemen.

Ledövningar behöver befästas genom upprepning för att kommunikationen ska fungera i vardagslivet men framförallt i en krissituation. Det är när det oväntade händer som du får ett kvitto på om kommunikationen mellan dig och din häst fungerar.

Till viss del behöver du träna aktivt på övningarna, men du har många moment i vardagen där du kan använda olika ledövningar som ett naturligt inslag. När övningarna väl är befästa behöver du inte tänka på dem. Är du bara konsekvent i ditt umgänge med hästen så kommer den att svara automatiskt på dina signaler.

När hästen vet vad som förväntas av den i olika situationer blir den både lugnare och tryggare. Du kan göra ledövningar med alla hästar, gamla som unga. Det finns dock ingen anledning att vänta med att börja träna din häst.

Ju tidigare den lär sig vad som gäller, desto enklare blir det för er båda.

Uppmärksamhet är en förutsättning för all kommunikation. Utan uppmärksamhet har du bara ett 500 kilo tungt motstånd i andra änden av repet.

Respons Den energi du lägger in i en rörelse ska du också få tillbaka från hästen. Ber du hästen att flytta bakdelen med snabba steg är det inte acceptabelt att den flyttar sig med en släpande stil. Hästen visar då att den gör som du säger, men utan att respektera dig. Du är inte trovärdig i hästens ögon.

En häst som är rädd och osäker svarar ofta med lite för mycket energi.

Trots att du bara ber om ett steg kanske du får tio av hästen. Här är det viktigt att vara lugn och inte använda för stora rörelser. Var noga med eftergiften och ta alla chanser att visa för hästen att den gjort det du ville. Be om ett steg och stanna sedan upp. Det är lika viktigt att hästen stannar i rätt läge som att den flyttar sig.

Vår uppgift är att lära oss hur mycket energi vi måste använda till varje häst. Det är det som i grunden skapar attityden hos hästen. Använder du ständigt för mycket kraft och energi när du ber om något kan hästen bli irriterad eller stressad. Är du slapp och oengagerad och ger intryck av att inte mena det du säger, är risken stor att du får samma respons från hästen.

106 Problemhästar

Undvik slarv Olyckor händer nästan alltid när du minst anar det. Säkerheten är därför A och O i all samvaro med hästar.

Det är när du börjar ta saker för givna som det är lätt att bli slapp och missa de signaler som hästen sänder ut. Hästen kan också börja ta dig för given. Det visar sig genom att den blir ouppmärksam och börjar slarva. Här är det lätt att det händer olyckor. Utsätt dig aldrig för saker som du inte är säker på att du klarar av. Ta hellre hjälp av någon med mer erfarenhet. Att vara trygg i det man gör är viktigt. Om du är rädd eller osäker kan det leda till problem i stället för lösningar.

Tänk på att alltid stå så att du inte blockerar hästens väg. Skulle hästen välja att dra iväg är det lätt att den springer över dig. Det är stor risk för skada att försöka stanna en häst genom att ställa sig mitt framför den. Har du en häst som drar iväg, försök då i stället att ändra dess riktning. Det ger hästen något annat att tänka på och verkar avväpnande i stället för att skapa en konflikt.

Placerar du dig mitt framför hästen verkar du också utmanande. Hästar som ställer upp sig ansikte mot ansikte utmanar varandra eller visar sig redo att försvara sig.

Ledövningar med hästen nära Framåt Om hästen hamnar bakom dig när du leder den går du lite i ytterspår mot hästens färdriktning. På så vis kommer du i kapp hästen utan att behöva göra någon stor affär av det. Gå rakt fram när du har hästen vid sidan av dig igen.

Om hästen hamnar framför dig kan du gå i innerspår mot hästens bakdel.

Gå framåt när du har hästen vid din sida igen.

1. Visa hästen, med hjälp av din kroppshållning och signalhand, att du vill gå framåt. Förstärk med repet vid behov.

2. Placera dig så att du har hästens huvud vid din axel. Där har du störst möjlighet att påverka den i alla riktningar.

107

Backa

Sträck upp kroppen.

Lyft handen närmast hästen och lägg till en rörelse upp och ner.

Förstärk ­signalen genom att slå med rep­ ändan mot dig själv om så behövs.

Stanna

1. Börja med att sträcka upp kroppen, höj båda händerna framför dig och placera dina armbågar utifrån kroppen. Stanna dina fötter och höj händerna ytterligare för att förtydliga vad det är du vill.

108 Problemhästar

2. När hästen stannar släpper du ner händerna och slappnar av.

Om hästen inte stannar kan du förstärka din avsikt genom att kasta den del av repet du har i ytterhanden framför hästen.

Flytta bakdel när du har hästen i rörelse

1. Gå vid sidan av hästen och sätt din innerhand i midjan.

2. Vänd dig om så att du byter riktning. Du ska nu gå ifrån hästen.

3. Rikta ditt fokus bakom hästens bakdel.

Förstärk din avsikt genom att lägga till en rörelse med repändan bakom hästen om det behövs.

Flytta framdel

1. Lyft den inre handen. Flytta blicken framför hästen och gå i den nya riktningen.

2. Håll kvar signalhanden i färdriktningen under hela förflyttningen. Din väg blir lite som en cirkel utanför hästens spår.

109

PROBLEMHÄSTAR

PROBLEMHÄSTAR Förändra beteenden – hitta lösningar Det finns hästar som är så svåra att lasta att de är en fara för sig själva och sin omgivning. Hästar som inte låter sig fångas eller sparkar och bits gör tillvaron onödigt svår för sina ägare. Många problem i relationen mellan häst och människa skulle inte behöva finnas.

Okunskap och missriktad välvilja från människor är många gånger orsaken till att hästen beter sig på ett oönskat sätt. Bättre kunskap om hästens psykologi kan förebygga flera av de vardagsproblem som hästägare brottas med. I slutändan handlar det om att vara tydlig, konsekvent och samtidigt ha en ödmjuk och respektfull inställning till sin häst.

Förändra beteenden –

hitta lösningar

Lisbeth Johnson, Marie Haglund och Ulf Owenede

I den här boken får du möta några av de hästar som tränaren Lisbeth Johnson har arbetat med de senaste året. När hon väl kommer in i bilden har det ofta gått väldigt långt. Ägarna till några av de här hästarna delar med sig av sina upplevelser, du får ta del av hur de jobbat med att förändra hästens, och sitt eget, beteende. För att skapa en förändring hos hästen krävs många gånger en lika stor förändring hos människan.

PROBLEMHÄSTAR

Lisbeth Johnson är professionell hästtränare med natural horsemanship som inriktning. Hon jobbar med att träna hästar och hjälpa hästägare. Tonvikten i hennes arbete ligger på att skapa en bättre relation mellan häst och människa.

Lisbeth Johnson har tillsammans med Marie Haglund och Ulf Owenede tidigare gett ut boken Horsemanship på Ica Bokförlag.

ISBN 978-91-534-3503-7

www.icabokforlag.se

3503_omslag_Problemhastar.indd 1

Lisbeth Johnson, Marie Haglund och Ulf Owenede

2011-05-24 11.22