Om ungdomskulturer

Om ungdomskulturer Tove Phillips

Varför har vuxna i alla tider tyckt att dagens ungdom är mycket värre än tidigare generationer? Hur skapas nya ungdomskulturer och hur förändras de gamla? Och vad kännetecknar egentligen kulturer som emo, hardcore, lolita och skejt?

Om ungdomskulturer

De här frågorna och många fler diskuteras i Om ungdomskulturer. Boken är skriven för alla som vill arbeta med ungdomar eller är nyfikna på hur ungdomar och deras kulturer lever i samhället. Den tar upp ett historiskt perspektiv på ungdomen och ungdomspolitiken och den beskriver ett stort antal ungdomskulturer med orientering mot musik, aktiviteter och ideologier. Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Ungdomskulturer, där varje punkt i det centrala innehållet behandlas utförligt. Diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Tove Phillips

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

ISBN 978-91-40-67834-8

789140 678348

Innehåll 1. Ungdomar....................................6 Vad är en ungdom?......................................................................8 Ungdomens roll...........................................................................18 Ungdomar förr............................................................................24 Skolan............................................................................................29 Fritiden..........................................................................................39 Familj, vänner och kärlekar......................................................50 Ungdomars hälsa.......................................................................54 Sammanfattning.........................................................................60

2. Teoretiska perspektiv................62 Vad är ungdomskultur?.............................................................64 Ungdomskulturforskning..........................................................75 Sammanfattning.........................................................................86

3. Ungdomskulturer.......................88 Musikorienterade ungdomskulturer.......................................91 Aktivitets- och stilorienterade ungdomskulturer................116 Ideologiska ungdomskulturer................................................133 Sammanfattning........................................................................146

4. Roll och identitet.....................148 Jag, vi och dom........................................................................150 Klass.............................................................................................161 Genus..........................................................................................168 Etnicitet........................................................................................177 Sammanfattning........................................................................184

5. Ungdomspolitik.......................186 En historisk tillbakablick..........................................................188 Ungdomspolitikens organisation..........................................197 Utbildning, arbete och boende.............................................205 Fritid och kultur..........................................................................210 Fysisk och psykisk hĂ¤lsa........................................................215 Sammanfattning.......................................................................220

Ordlista........................................................................................222 Index............................................................................................223 BildfĂśrteckning..........................................................................224

1. Ungdomar Vad kännetecknar en ungdom? Vad finns det för likheter och skillnader mellan ungdomar förr och nu? Hur påverkas ungdomar av digitala medier? När upphör man att vara ungdom? Det här och mycket mer diskuteras i det här kapitlet. Du får läsa om ungdomsbegreppet och om ungdomars levnadsvillkor i skolan, på fritiden, i familjen och bland kamrater. Kapitlet innehåller följande avsnitt:

• Vad är en ungdom? • Ungdomens roll • Ungdomar förr • Dagens ungdom • Skolan • Fritiden • Familj, vänner och kärlekar • Ungdomars hälsa

Centralt innehåll Detta kapitel behandlar den första punkten i kursens centrala innehåll: ”Ungdomars levnadsförhållanden samt deras roll i samhället, och hur detta har förändrats.”

Vad är en ungdom? Ungdomsbegreppet är inte helt okomplicerat. Man brukar använda det för att beskriva tiden mellan barndom och vuxenålder. Frågan är när man upphör att vara barn och när man blir vuxen. Detta kan variera över tid, men också mellan olika samhällen och mellan olika individer. En del blir vuxna så fort de slutar gymnasiet, andra fortsätter på den ungdomliga banan i många, många år. Ibland används ungdom synonymt med tonåring. Detta är inte helt korrekt, eftersom tonåren är tydligt definierade (tretton till nitton). I officiell statistik och i offentliga verksamheter brukar man använda sig av ungdomsbegreppet för personer mellan 13 och 25 år. Några andra vanliga begrepp är:

• Unga: används ofta för de som juridiskt sett är barn (alltså

under 18 år) men som känns för ”gamla” för att kallas barn. Det rör sig framför allt om personer i åldern 13-18 år.

• Unga vuxna: används ofta för de som juridiskt sett är vuxna (alltså över 18 år) men som känns för ”unga” för att kallas vuxna. Det rör sig främst om personer mellan 18 och 25 år.

Man kan ha olika perspektiv på ungdomsbegreppet. Vem som klassas som ungdom beror då på vilket perspektiv man har.

• Med ett utvecklingsperspektiv intresserar man sig för de

saker som sker i den fysiska, intellektuella och psykosociala utvecklingen under ungdomstiden.

• Med ett juridiskt perspektiv tittar man på de rättigheter

och skyldigheter som individen får under ungdomstiden, t.ex. att bli myndig och att kunna rösta vid 18 års ålder.

• Med ett samhällsperspektiv fokuserar man på ungdomen som en invånargrupp med specifika behov som samhället på olika sätt ska försöka tillgodose.

Inom ungdomsforskningen finns olika teorier som du kan läsa mer om längre fram i boken. Det vanligaste är att dessa teorier fokuserar på utvecklings- och samhällsperspektiven, då de oftast faller under sociologisk forskning.

Fysisk utveckling Det som kanske är tydligast i övergången från barndom till vuxenålder är allt det som händer i kroppen. Puberteten är den utvecklingsfas som transformerar barnet till en vuxen, framför allt genom könsmognad och allmän tillväxt. Det finns ganska stora variationer i när puberteten inträffar – både mellan olika samhällen och mellan olika individer. Några av de saker som påverkar är biologiskt arv, psykosociala faktorer och klimat. Forskning visar att könsmognaden inträffar tidigare idag än den gjorde förr, men man vet inte riktigt varför. På 1800-talet brukade flickor få sin första menstruation vid 15 års ålder. Idag ligger genomsnittsåldern på 13 år. Puberteten påbörjas i regel något tidigare hos flickor än hos pojkar. För flickor börjar den ofta i 10-12-årsåldern och för pojkar i 11-13-årsåldern. Det är dock vanligt att den sker både tidigare och senare. Pubertetsperioden brukar sträcka sig över fem eller sex år.

transformera – förändra, förvandla

Vad händer i kroppen? Puberteten startar i och med att utsöndringen av kvinnliga respektive manliga könshormon i kroppen ökar. Detta leder till en rad olika förändringar. Några av dem är:

•

Pojkar växer på höjden och får ökad muskelmassa.

•

Flickor växer på höjden och får mer underhudsfett, framför allt på höfter och mage.

•

Lungkapacitet och hjärtkapacitet ökar, vilket gör att man blir starkare och uthålligare.

•

Såväl flickor som pojkar får ett ökat sömnbehov.

•

Talgutsöndringen ökar, vilket kan leda till fet hy och akne.

•

Såväl flickor som pojkar får ökad behåring på kroppen, exempelvis på könsorgan och i armhålor. Pojkar får skäggväxt.

•

Hos pojkar växer stämband och struphuvud, vilket göra att rösten förändras och blir grövre.

•

Flickors bröst växer.

•

Många pojkar får antydan till bröstutveckling som orsakas av kvinnliga könshormoner. Detta brukar gå tillbaka efter ett par år.

•

Såväl flickor som pojkar kan börja svettas mer.

•

Hos flickor startar ägglossningen, vilket gör att man får mens och att man kan bli gravid. Klitoris och blygdläppar växer.

•

Hos pojkar startar produktionen av spermier, vilket gör att man kan få barn. Det börjar ofta genom nattliga sädesuttömningar. Penis och pung växer.

Intellektuell utveckling Under ungdomstiden utvecklas den intellektuella förmågan. Det innebär till exempel att man klarar av att utföra abstrakta tankeoperationer, exempelvis i matematiken. Det blir också lättare att förstå olika orsakssammanhang, som t.ex. i skolans samhällskunskaps- och historieundervisning. Man kan analysera komplicerade sammanhang och man kan jämföra olika alternativ utifrån olika perspektiv. När det är dags att göra egna val följer man inte bara sin egen vilja, utan väger in för- och nackdelar för att kunna ta realistiska beslut. Förmågan att bedöma konsekvenser är dock inte fullt utvecklad förrän i 25-årsåldern. Under den här perioden utvecklas även tankar kring vad som är rätt och fel. Man börjar utveckla en egen moral och kan komma att ifrågasätta omvärldens normer och värderingar. Det finns stora variationer i den intellektuella utvecklingen. Några barn kan redan i tidig skolålder hantera abstrakt och logiskt tänkande, medan andra tar längre tid på sig. Några har mer fallenhet för matematik och naturkunskap, andra för språk, estetik eller praktiskt arbete. Det finns många vuxna som har svårt för abstrakt tänkande, precis som det finns många vuxna som är väldigt opraktiska. De här skillnaderna blir mer tydliga under ungdomsåren, då man ju också kan göra val som kan påverka framtida yrkesliv.

Psykosocial utveckling Ofta förknippas tonåringar och ungdomar med humörsvängningar och starka känslor. Det är inte så konstigt. Precis som pubertetens hormoner sätter igång fysiska förändringar i kroppen, kan de även påverka hur man mår och känner sig. Man kan bli känsligare, argare, gladare eller olyckligare. Känslorna kan växla snabbt och ibland är det svårt för omgivningen att hänga med. Utöver känslostormarna finns det flera andra psykosociala förändringar och företeelser som är vanliga under ungdomstiden. Identitetssökande När man lämnar barndomen lämnar man också en del av sig själv. Nu ska man bli en ny person, en vuxen. Det är vanligt att man under ungdomstiden försöker ”finna sig själv” och ta reda på vem man egentligen är. För en del kan det innebära att man provar på olika ”stilar” eller börjar umgås med nya kompisgäng. För andra handlar det mer om ett allmänt grubblande och funderingar kring hur man uppfattas av andra. Det är också väldigt många ungdomar som går igenom den här tiden utan något uppenbart identitetssökande – de är redan på det klara med vilka de är.

Ungdomens egocentrism Att ha ett egocentriskt tänkande innebär att man har svårt att se tillvaron utifrån andras perspektiv. Man utgår alltid ifrån sig själv. Egocentrism är vanligt hos små barn. De har svårt att förstå att andra uppfattar en situation på ett annat sätt än de själva gör. Under skolåldern övergår egocentrismen i sociocentrism – förmågan att se andra perspektiv än det egna. Denna förmåga är vanligtvis fullt utvecklad när man kommer in i puberteten. Trots förmågan att sätta sig in i andras perspektiv uppkommer ibland en speciell typ av egocentrism under tonåren. Det har att göra med att man själv, i denna identitetssökande period, är den absolut viktigaste personen. Väldigt mycket kretsar kring de egna tankarna, känslorna, utseendet och livet. Detta kan yttra sig i ett egocentriskt tänkande som exempelvis ”Ingen känner som jag” eller ”Jag är olyckligast i hela världen”. Frigörelsen Ett av ungdomens huvudteman är frigörelsen från föräldrarna. Nu har man några år på sig att knipsa av de sista resterna av navelsträngen för att så småningom kunna klara sig på egen hand. För många är detta inga som helst problem. De har sett fram emot att få klara sig själva och slippa föräldrarnas förmaningar. Men för några är frigörelsen en svår process. Så kan det till exempel bli om man har ett stort beroende av sina föräldrar eller om föräldrarna varit väldigt överbeskyddande under uppväxten. För många är föräldrarna en trygghet som det är ganska skönt att hålla fast vid, vare sig det gäller när man behöver tvätta kläder, låna pengar eller tröstas. Det är inte ovanligt att känslorna kring frigörelsen växlar. Ena stunden känner man sig stark och självständig och vill åka jorden runt för att slippa sin familj och den tråkiga hålan man växt upp i. Andra stunden vill man egentligen helst krypa upp i mammas knä och slippa ta något som helst ansvar. Idag är det svårt för många ungdomar att få bostad, viket kan vara ett problem för frigörelseprocessen. Så länge man bor kvar hemma är det lätt att man fortsätter i den gamla barn- eller tonårsrollen, även om man är över 20 år.

Kärlek och sexualitet I samband med att man blir könsmogen ökar också intresset för kärlek och sex. Ordspråket ”Kärleken består, men föremålen växlar” är nog aldrig så sant som det är under ungdomstiden. Nu kan man vara kär i flera personer samtidigt eller alldeles vansinnigt förälskad i en enda. Vissa inleder kärleksförhållanden – några långvariga, andra många och kortvariga. En del söker kärlek, sex eller bekräftelse genom ”one night stands”, andra flirtar mest på nätet. Väldigt många upplever olycklig och obesvarad kärlek och väldigt många inleder inte någon kärleksrelation förrän de lämnat ungdomstiden bakom sig. Såväl kärlek som sex orsakar ofta starka, svåra, härliga och blandade känslor hos ungdomen. Killar och tjejer som upptäcker att de attraheras av samma kön kan uppleva det ännu svårare. För det första måste de själva vänja sig vid tanken – för trots att homosexualitet idag är accepterat är det fortfarande heterosexualiteten som är norm. För det andra står de inför steget att ”komma ut”. Att komma ut kan vara enkelt, självklart och befriande, men det kan också vara traumatiskt och plågsamt. Det beror helt och hållet på omgivningens reaktioner.

hypokondri – ångestskapande syndrom som innebär att man tror sig lida av allvarliga sjukdomar och ser normala kroppsliga signaler som symptom på sjukdom

Oro Ungdomstiden kan som sagt vara en period av starka känslor. En av känslorna är oro. Många ungdomar oroar sig för olika saker. Det kan exempelvis handla om det egna utseendet eller den egna hälsan – det är inte ovanligt att få en period av lätt hypokondri under den här fasen i livet. Det kan naturligtvis handla om relationer, såväl med den egna familjen som med pojkvän/flickvän eller kompisar. Konflikter, skvaller och ”skitsnack” kan skapa oro, ångest och depression hos de som är inblandade. Idag sker en hel del konflikter, skvaller och trakasserier på internet. Det gör att alla kan ta del av den, vilket gör den ännu svårare att hantera. Man kan också oroa sig för skolan eller betygen. För äldre ungdomar som lämnat gymnasiet men ännu inte ”valt väg” i livet, genom fortsatta studier eller anställning, kan det uppstå oro kring framtiden. Vad ska jag jobba med? Kommer jag någonsin att få jobb? Kommer jag någonsin flytta hemifrån?

Vackra, starka, coola, fria och med full koll på framtiden – den härliga ungdomen.

Den glorifierade ungdomen I alla tider har ungdomen glorifierats. Det är något magiskt med denna period då man har den vuxnes kapacitet, barnets öppenhet och hela världen och livet framför sina fötter. Det är nu man känner sig som starkast, vackrast och mest vital. Man är dessutom fri och behöver i stort sett bara tänka på sig själv. Ungdomen har ofta varit föremål för viss avundsjuka bland dem som passerat den. Många vuxna vill gärna hålla kvar känslan av ungdomlighet genom att klä sig trendigt och lyssna på ny musik. En del ser tillbaka på sin egen ungdomstid med saknad och kan inte riktigt hitta sig själva i vuxenrollen. Men ungdomen är inte bara starkast och vackrast. Den har också ett försprång när det gäller sådant som är nytt. Det är ofta ungdomarna som först tar till sig ny teknik, nya medier, ny kultur, nya trender och nya beteenden. När stora varumärken gör trendspaningar för att marknadsföra sina produkter är det framför allt ungdomarna de vänder sig till för att ta reda på vad som är inne och ute. Ungdomen representerar framtiden – då är det ju inte så konstigt att den glorifieras.

glorifiera – försköna, förhärliga vital – livskraftig, vid god hälsa, energisk

Den kritiserade ungdomen Samtidigt som ungdomen är föremål för beundran och avundsjuka så är den också föremål för mycket kritik och starkt negativa reaktioner. Vuxengenerationen ser det som sin uppgift att leda ungdomen i rätt riktning. När de möter motstånd uppstår frustration: ”Tänk vad bra ni ungdomar skulle vara, med all er styrka, livskraft och frihet, om ni bara kunde göra som vi säger. Istället slösar ni bort era bästa år med att sova, slappa, spela datorspel, sminka er eller dricka öl!”.

Det finns en slags självklarhet i att ungdomen ska kritiseras. Som grupp har de alltid varit lite utanför – härliga och besvärliga på samma gång. Redan när barnen är små börjar många föräldrar mer eller mindre skämtsamt oroa sig för tonårstiden. När den väl infinner sig står vuxenvärlden beredd med gränssättning, moralpredikningar, uppgivenhet, kuratorer, argument, ovillkorlig kärlek och regelböcker. Förväntningarna på den besvärliga ungdomen är ibland höga. Drömmen om att kombinera ungdomens kropp och vitalitet med den vuxnes förstånd och erfarenhet har funnits i alla generationer. I verkligheten är det nog dock så att varje generation måste lära av sina egna misstag.

När upphör man att vara ungdom? Det är lättare att ange när ungdomstiden börjar än när den slutar. Om man bortser från statistikens definition (13-25 år) kan man kanske peka på de tre klassiska faktorer som ofta anses vara tecken på att man lämnat ungdomstiden bakom sig och blivit ”vuxen”:

• Att flytta hemifrån. • Att börja jobba. • Att skaffa familj. Men så enkelt är det naturligtvis inte. Många människor skaffar aldrig familj. Några hamnar i långvarig arbetslöshet eller tillbringar många år med att studera. Det finns också ungdomar som tidigt flyttar hemifrån och skaffar familj, till och med före arton års ålder. Kanske känner man helt enkelt bäst själv när man upphört att vara ”ungdom”.

diskutera

fundera på

1. Vad är det värsta och det bästa med att vara ungdom? 2. Vad tror du att dagens ungdomar oroar sig mest för och varför? 3. Upplever du/har du upplevt som ungdom att du bemötts kritiskt av omvärlden? I så fall, ge exempel.

4. När tycker du att man upphör att vara ungdom? Varför?

uppgift

Arbeta enskilt. Skriv en uppsats om din ungdom, vare sig du befinner dig i den nu eller om den har passerat. Titeln ska vara ”Min ungdom” och texten ska vara på mellan 300 och 400 ord. Du väljer själv om du vill spåna fritt eller om du vill fokusera på något särskilt. Lämna in till din lärare.

Dagens ungdom Dagens ungdom är alla de som är unga idag. Men det finns också en viss värdeladdning i begreppet ”dagens ungdom”. Så fort man talar om dagens ungdom gör man mer eller mindre medvetet en jämförelse med andra tiders ungdom, ofta på ett negativt sätt. I följande avsnitt ska vi dock hålla oss borta från problemperspektivet och titta lite närmare på hur livet ser ut för dagens ungdom. Det kommer bland annat att handla om skola, fritid, familj, kompisar och media.

Skolan Sverige införde allmän obligatorisk folkskola redan år 1842. Sedan dess har utbildningstiden bara blivit längre och längre och vänt sig till allt fler. År 1960 läste 20 procent av eleverna på gymnasium efter grundskolan och 1975 låg motsvarande siffra på 66 procent. Idag går så gott som alla ungdomar på gymnasiet. Det är också fler som läser vidare på universitet och högskola idag, mycket på grund av att det blivit svårare att få jobb om man saknar högre utbildning.

Grundskolan För många börjar ungdomstiden under grundskolans senare år, i det som tidigare kallades högstadiet. Nu kommer man in i puberteten och skillnaderna mellan de som är tidiga och de som är sena blir tydliga. Flytten till årskurs 7 innebär ofta ett ökat studieansvar. Det blir fler lärare, fler klassrum och fler ämnen att hålla reda på. Istället för hemklassrum är det vanligt att man får ett skåp där man förvarar sina saker. Högstadietiden kan vara svår för många ungdomar. Det blir ofta ett tuffare klimat och ökade krav på att man ska passa in. Mobbning och utanförskap kan göra rasterna i skolans korridorer till en mardröm. Eftersom man är mitt uppe i en fysisk och psykisk metamorfos blir man extra känslig för omgivningens bemötande. Många upplever ökade krav från såväl skolan, hemmet och kompisarna. Under den här tiden är det många som testar nya saker för första gången. Man kanske dricker alkohol, röker eller testar droger. En del har sin sexualdebut och några inleder förhållanden. Skolan blir ett ställe där man pratar om vad som har hänt och vem som gjort vad. Det är vanligt med gängbildning och det är inte ovanligt att det uppstår konflikter mellan elever. Det är inte heller ovanligt att det uppstår konflikter mellan elever och lärare, då en del ungdomar känner ett behov av att testa gränser och visa sin maktstatus. Högre tempo och ökade krav i kombination med fysisk och psykisk trötthet gör att en del elever tycker det blir allt svårare att hänga med i undervisningen.

metamorfos – förändring, förvandling

Gymnasieskolan Att börja gymnasiet är på många sätt ett nytt och betydelsefullt steg i ungdomens liv. Det kan innebära flera stora förändringar.

• Man gör sitt första viktiga vägval i livet när man väljer

gymnasieprogram. Yrkesprogrammen innebär ett tydligt val, men även de studieförberedande programmen förutsätter att man har vissa tankar om vad man vill göra i sitt framtida liv.

• Man får ofta nya kompisar och slutar kanske att umgås med de som man haft sedan barnsben. Det är vanligt att man behåller vänner från gymnasietiden långt in i vuxen ålder.

• För vissa innebär gymnasietiden att man flyttar till en ny

studieort. Att flytta hemifrån är ett stort steg som innebär ökat ansvar och ökad frihet.

• Pubertetens första stormande år har vanligtvis passerat och det uppstår en ny sorts mognad. Man blir bättre på att se andras perspektiv och får därför en bättre förståelse och en ökad tolerans för omgivningen.

Samtidigt som gymnasietiden för många är ett välkommet steg närmare vuxenlivet, är den för andra en obekväm påminnelse om en kravfylld framtid. Om det går dåligt i skolan finns en oro för huruvida man kommer att få jobb. Skoltrötthet, skolk, dåliga betyg och avhopp är en tråkig verklighet för många av dagens gymnasieungdomar.

Lite statistik Inför läsåret 2012/13 fanns det 118 537 sökande till gymnasieskolan. Av dessa sökte sig 68 102 till studieförberedande program, 43 620 till yrkesförberedande program och 6 815 till introduktionsprogram. Av alla de elever som påbörjade gymnasiet år 2010 var det 71 procent som fullgjorde sin utbildning med slutbetyg. Den genomsnittliga betygspoängen för elever som slutade årskurs 3 år 2013 var 14,0 av 20,0. Högst var poängen på Naturvetenskapligt program (16,0), lägst var den på Fordonsprogrammet (11,5). Inför höstterminen 2013 slogs rekordet för antal sökande till universitet och högskolor i Sverige. Totalt gjordes 381 440 ansökningar till olika program och kurser. 51 procent av de sökande var under 24 år. Av de sökande var 62 procent kvinnor och 38 procent män. Skolverket

Högskola och universitet Genom att studera på högskola eller universitet ökar man sina chanser på arbetsmarknaden. Idag är det svårt att få jobb direkt efter gymnasiet, så många ungdomar väljer att läsa vidare. Livet som student på högskola skiljer sig mycket från det man har som student på gymnasiet. Nu är man själv helt ansvarig för sina studier. Det finns inga lärare som tjatar och ingen som blir arg om man misslyckas. För en del är det svårt att klara av det nya ansvaret och några väljer att hoppa av sina studier. En del universitetsstuderande arbetar extra vid sidan om studierna för att dryga ut studielånet. Andra har redan hunnit bilda en familj som de ägnar sig åt när de inte läser. Några tillbringar sin fritid åt ihärdigt festande, vilket kan ha jobbiga konsekvenser för både hälsan och studierna.

Komvux Komvux står för kommunal vuxenutbildning. Det är den vuxenutbildning som varje kommun är skyldiga att erbjuda. Komvux är öppen för alla som fyllt 20 år. Här kan man läsa upp eller komplettera sina grundskole- och gymnasiebetyg om man till exempel vill skaffa behörighet till högskolan. Under 2012 fanns det 247 040 elever i kommunal vuxenutbildning. Av dessa var 38 procent under 24 år. På många sätt liknar komvux den vanliga grund- och gymnasieskolan. Man läser samma kurser och samma program. Skillnaden är att man ofta läser in kurserna på kortare tid samt att man bara läser de kurser man behöver. Man har också ett större eget ansvar för sina studier. På Komvux finns även lärlingsutbildningar där en del av undervisningen är arbetsplatsförlagd.

Folkhögskola Folkhögskolan är en fristående skolform för personer över 18 år. Utbildningen är eftergymnasial, men många folkhögskolor erbjuder såväl gymnasiekomplettering som yrkesförberedande program. Sveriges cirka 150 skolor drivs av folkrörelser, föreningar, stiftelser och landsting. Det är vanligt att folkhögskolor även har internat där de studerande bor under studietiden. Det är också vanligt med alternativa pedagogiska metoder. Detta gör att folkhögskolan ibland kan vara ett bra alternativ för de unga vuxna som inte riktigt trivdes med gymnasieskolans verksamhet. Under 2012 fanns det 85 000 kursdeltagare på svenska folkhögskolor. Ungefär hälften av dessa var under 25 år.

Yrkeshögskola YH-utbildningar är yrkesinriktade utbildningar för vem som helst med gymnasieutbildning. Det som kännetecknar YH-utbildningarna är att de är anpassade till arbetsmarknaden. De är vanligtvis ett till tre år långa och teori varvas med praktik. Yrkeshögskolan har utbildningar inom alla branscher, från bygg och ekonomi till sjukvård och design.

Jag trivs på gymnasiet. Det är kul att man äntligen får läsa sånt som man själv är intresserad av. Mina lärare är bra och jag känner att jag lär mig mycket. Det är också kul att få träffa kompisarna varje dag. (Lisa) Jag läser till elektriker på en YH-skola. Det är jättebra och vi har både praktik och teori. Det är lätt att få jobb efteråt, så man försöker verkligen göra sitt bästa. Man känner att det är på riktigt. (Oliver) Jag hatar skolan. Lektionerna är olidligt tråkiga och lärarna bara tjatar och tjatar. Jag försover mig varje dag. Sen går jag till skolan och sitter mest med mina kompisar i korridoren. Det är inte lika tråkigt som att sitta hemma själv. (Therese) Gymnasiet är helt okej. Man får mycket mer frihet än på högstadiet och det gillar jag. Alla blir lite mer vuxna och stämningen är bättre. (Colin) Jag sket fullständigt i skolan när jag gick på gymnasiet. Inte för att jag inte gillade det, men för att det var så mycket annat som var så mycket roligare. Nu läser jag upp betygen på Komvux och det går jättebra. Känner att jag är mycket mer mogen nu. (Albin) Gymnasiet var inte min grej. Jag har svårt att koncentrera mig när alla bara ska sitta och vara tysta. Det var tråkigt och svårt och jag fick dåliga betyg. Nu går jag på folkhögskola och läser till fritidsledare. Det är jättekul. Här jobbar vi på ett helt annat sätt och jag får verkligen visa vad jag kan. (Hiba)

Vägval Gymnasievalet är ett av de första stora valen man gör i livet. Det kan, men behöver inte, ha avgörande betydelse för hur resten av livet kommer att yttra sig. Det kan påverka såväl yrkesval som vänskapskrets, intressen och livsstil. Så vad är det som påverkar hur ungdomar väljer i gymnasievalet? Skolverket gav år 2012 ut en rapport av en studie som fokuserade på vad det är som styr ungdomars gymnasieval. Rapporten pekar bland annat på följande:

• Social bakgrund har stor betydelse för hur man väljer. Ungdomar som kommer från högre samhällsskikt väljer oftare studieförberedande program, medan ungdomar från lägre samhällsskikt oftare väljer yrkesförberedande program. De från högre samhällsskikt tenderar också att ha högre betyg än de från lägre samhällsskikt. Många studier visar att föräldrarnas utbildningsbakgrund är den faktor som har störst inflytande på ungdomarnas gymnasieval. Dessa skillnader syns bland såväl svenska elever som bland elever med utländsk bakgrund.

• Könstillhörighet har inflytande framför allt när det gäller

de yrkesförberedande programmen. Här finns det tydliga skillnader. Pojkar dominerar kraftigt på bygg-, fordonsoch industriprogrammen, medan flickor dominerar på vård- och omsorgs- samt barnoch fritidsprogrammen. På gymnasieskolans två mest populära program – samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet – är könsfördelningen relativt jämn.

• Utländsk bakgrund är i sig ingenting som påverkar

gymnasievalet. Precis som för svenska ungdomar styrs det mer av faktorer som kön och klasstillhörighet. Men många ungdomar med utländsk bakgrund befinner sig från början i ett socialt underläge, då arbetslösheten är högre och utbildningsnivån ofta lägre hos deras föräldrar jämfört med svenska elevers föräldrar. En annan avgörande faktor är att fler invandrade elever saknar betyg med behörighet till gymnasiet, mycket på grund av bristande språkkunskaper.

• Regionalt och lokalt sammanhang har också inflytande

över ungdomars gymnasieval. Det handlar alltså om hur situationen ser ut i området man bor i. Vad finns det för kultur och traditioner på orten? Vilka samhällsskikt dominerar? Vilka skolor kan man välja mellan? Vad har skolorna för utbud? Valfriheten i det svenska skolsystemet har ökat elevernas möjligheter att göra ett eget vägval, men enligt vissa har det också bidragit till ökad segregation.

När man frågar gymnasieungdomarna själva vad det är som styr deras val av program anger de ofta att det är en blandning av egna önskemål och påverkan från personer i omgivningen. Hit hör framför allt föräldrar, kamrater, syskon, studie- och yrkesvägledare och media. Men för många är gymnasievalet också ett eget, genomtänkt val som har att göra med identitet och val av livsstil. Många ungdomar har blandade känslor inför gymnasievalet. Det kan vara svårt att överblicka det stora utbudet av såväl skolor som program. Tanken på att man kanske ”väljer fel” och funderingar kring huruvida man kommer att klara av utbildningen kan skapa oro och stress.

Det sociala livet i skolan Skolan handlar om mycket mer än lektioner och lärande. Den handlar till stor del om sociala relationer. Under en skoldag möter eleven ett stort antal andra elever samt flera lärare och annan skolpersonal. Den sociala trivseln har mycket stort inflytande på elevens totala upplevelse av skolan. Om man vantrivs med klasskamrater och lärare går det lätt ut över hela skolarbetet. Man kan tappa lusten att engagera sig i studierna och kanske börjar skolka med dåliga betyg som följd, trots att man egentligen är studiemotiverad. På samma sätt kan en positiv social stämning främja studiemotivationen. Det är roligt att gå på lektionerna när man trivs med lärare och klasskamrater. Mobbning är ett allvarligt problem i skolan. Trots stora insatser och antimobbningsprogram förekommer det att ungdomar mår psykiskt dåligt för att de trakasseras av jämnåriga. Ju högre upp i åldrarna man kommer, desto svårare är det ofta för skolans personal att upptäcka mobbning. Skolan är skyldig att utreda och åtgärda alla former av kränkande behandling och se till att det inte upprepas. Organisationen Friends utför regelbundna undersökningar av mobbning i grundskolan och på gymnasiet. 2013 års rapport visar bland annat följande:

• 17 % har blivit kränkta av en annan elev det senaste året.

Kränkningar förekommer mest i åk 3-6 (23 %) och minst på gymnasiet (11 %).

• 85 % trivs i skolan. • 20 % känner sig ensamma ibland. • Varannan elev i åk 6-9 och på gymnasiet tycker inte att personalen säger till om de ser att en elev behandlas illa.

• 14 % av eleverna på gymnasiet har fått taskiga sms skickade till sig. 7 % har känt sig utanför på nätet.

Många skolor gör regelbundna undersökningar bland elever och personal för att ta reda på hur trivsel och trygghet på skolan ser ut. Resultaten från dessa undersökningar är användbara för skolans arbete med trivsel och likabehandling.

Resultat Skolans verksamhet bygger på att eleverna ska uppnå vissa mål och resultat. Internationella undersökningar visar att svenska elevers skolprestationer försämrats stadigt under de senaste decennierna. Pisa-undersökningen, som genomförs vart tredje år om 15-åringar i OECD-länderna, kartlägger bland annat prestationer inom olika ämnesområden, men också saker som skolk och klassrumsklimat. 2013 års Pisa-rapport orsakade mycket debatt. Den visade bland annat att:

• Svenska 15-åringar presterar signifikant sämre än genomsnittet inom såväl matematik som naturvetenskap och läsförståelse.

• Svenska 15-åringars resultat har försämrats signifikant och stadigt i jämförelse med tidigare undersökningar inom såväl matematik som naturvetenskap och läsförståelse.

signifikant – betydande, utmärkande

• Svenska elever skolkar inte fler hela dagar än andra länders elever. Däremot är det vanligare att svenska elever även skolkar från enskilda lektioner.

• Svenska elever är de som har flest sena ankomster av alla OECD-länder.

• Klassrumsklimat i form av prat, stök och sen start, är sämre i Sverige än i genomsnittet.

• Relationen mellan elever och lärare anses bättre i Sverige än i OECD-genomsnittet.

Skolk Skolk är detsamma som olovlig frånvaro. Det är ett stort problem på många skolor. När man skolkar går man miste om viktiga delar av undervisningen, vilket gör att det blir svårare att uppnå kursens mål och därmed också att få godkända betyg. När man skolkar är det också lätt att hamna i ett utanförskap, eftersom man inte träffar övriga elever eller deltar i skolans övriga aktiviteter. Men skolk handlar inte bara om att gå miste om undervisning och social gemenskap. Det handlar också om en attityd där man vänjer sig vid att undvika motgångar. Det är jobbigt att gå till skolan, så man går inte. För varje dag man stannar hemma från skolan blir det jobbigare att gå dit dagen efter. Och för varje dag man stannar hemma från skolan blir det lättare att stanna hemma en dag till. Om denna onda cirkel inte bryts finns det risk att den fortsätter även i vuxen ålder. En del elever skolkar för att de blir mobbade eller vantrivs på skolan. Därför är det viktigt att skolan tidigt uppmärksammar och engagerar sig i elever med hög olovlig frånvaro.

diskutera

fundera på

1. Vad har du personligen för känslor för skolan? Varför? 2. Vad påverkade ditt val av gymnasieprogram? 3. Känns det som att du valde rätt utbildningsväg? Varför/varför inte? 4. Vad tror du att de försämrade prestationerna bland svenska 15-åringar beror på?

uppgift

Arbeta i grupp. Ta del av de trivselundersökningar som er skola genomfört. Granska och analysera resultaten och intervjua skolledare och lärare om hur man använt resultaten i skolans arbete med trivsel och trygghet. Diskutera och kom själva på förslag på åtgärder som skulle kunna höja trivsel och trygghet på er skola. Redovisa skriftligt och muntligt.

Fritiden Fritiden är en viktig del av livet. För många ungdomar är fritiden en ganska stor del av dygnet. Det är all den tid som blir över när man plockat bort alla dygnets ”måsten”, som till exempel:

• Fysiologiska måsten: sova, äta, duscha etc. • Ekonomiska måsten: gå till skolan, göra läxor, eventuella extrajobb

• Sociala måsten: upprätthålla sociala kontakter, exempelvis med familj och vänner, hjälpa till i hemmet etc.

Att passa småsyskon är för vissa ungdomar ett mer eller mindre frivilligt måste.

Vad ungdomar väljer att göra med den tid som blir över efter alla måsten beror mycket på vem de är, var de bor, vad de har för bakgrund och vad de har för intressen. Vad de väljer att göra med fritiden kan ha stor inverkan på hur de mår och hur de kommer att må i framtiden. Många av de levnadsvanor och livsstilsval som präglar våra liv grundläggs nämligen under fritiden.

Ungdomars hälsa homogen – som är lika

När man talar om ungdomar måste man alltid komma ihåg att det inte är en homogen grupp. Ungdomar är många olika individer som tillhör samma åldergrupp och som har en viss kulturell gemenskap. När man talar om hur ungdomar mår måste man därför vara medveten om att ungdomar, precis som vuxna, mår väldigt olika. Tyvärr händer det alltför ofta att ungdomar ”buntas ihop” och behandlas som en enhet, inte minst i media. Studier om ökad ohälsa bland unga rapporteras gärna på ett sätt som skapar panik och förskräckelse:

DAGENS UNGDOMAR

MÅR DÅLIGT Så är det naturligtvis inte. Visst finns det en del ungdomar som mår dåligt, precis som det finns vuxna som mår dåligt. Men det finns också väldigt många ungdomar som mår bra. Hälsa och välmående handlar om många olika saker. Inte bara om att vara frisk, utan också om att trivas med sig själv och tillvaron. Man brukar tala om:

• fysisk hälsa • psykisk hälsa och ibland även om social hälsa. När man kartlägger hälsan hos människor brukar man dels titta på hur de faktiskt mår, dels hur de själva upplever sin hälsa. I detta avsnitt tittar vi närmare på hur den fysiska och den psykiska hälsan ser ut bland dagens ungdomar.

Fysisk hälsa Svenska barn och ungdomar har relativt god hälsa. Vi har en väl utbyggd sjukvård som alla kan ta del av, vilket gör att man snabbt kan åtgärda sjukdomar. Trots detta finns det vissa typer av fysisk ohälsa som kan sägas höra till det västerländska välfärdssamhället. Hit hör bland annat:

• Astma och allergier, vilket vissa menar orsakas av överdriven hygien och undvikande av bakterier och andra anser bero på ökade miljögifter. Cirka 15-20 procent av Sveriges befolkning är allergiska och man räknar med att så många som vart tredje skolbarn har någon form av allergi.

• Fetma och övervikt, vilket orsakas av felaktig kost i kom-

bination med mycket stillasittande. Övervikt bland svenska ungdomar ökar långsamt, men den är relativt låg i jämförelse med flera andra länder. Fler pojkar än flickor har övervikt. Fetma (BMI över 30) förekommer hos 4-5 procent av unga mellan 16 och 29 år och är lika vanligt bland flickor som pojkar.

• Infektionskänslighet, exempelvis när det gäller vanliga

förkylnings- och luftrörsinfektioner och influensa. Folktäta inomhusmiljöer som skolor och arbetsplatser bidrar till att sprida smitta under smittosäsongen. Personer som vistas mycket utomhus klarar sig bättre.

• Diabetes typ I och II. Den livsstilsrelaterade typ II ökar

bland barn och ungdomar, men även den medfödda typ I är förhållandevis hög i Sverige, vilket man inte riktigt vet orsaken bakom.

Statistik: Socialstyrelsen

Unga, alkohol, tobak och narkotika Att bruka alkohol, tobak och narkotika kan orsaka skador på kroppen. Unga är särskilt utsatta eftersom deras kroppar och hjärnor ännu inte är färdigutvecklade. Det finns också stor risk att man utvecklar ett beroende som det kan vara svårt att ta sig ur. Under inflytande av alkohol och narkotika händer det också att man beter sig destruktivt och gör saker som man annars inte skulle ha gjort. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) gör regelbundna undersökningar om alkohol, tobak och narkotika i årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurs 2. 2013 års undersökning visar bland annat följande:

•

Alkoholkonsumtionen bland eleverna i årskurs 9 har minskat stadigt under 2000-talet. 44 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna anger att de har druckit alkohol någon gång under de senaste 12 månaderna (under 1980- och 90-talet låg siffran på 80 procent). Även hög-, intensiv- och riskkonsumtionen av alkohol har minskat – i årskurs 9 räknas 11 procent som riskkonsumenter. Även bland gymnasieelever har alkoholkonsumtionen minskat. Här var det 77 procent av såväl flickorna som pojkarna som druckit alkohol någon gång under de senaste 12 månaderna (År 2004 var siffran 90 procent). 34 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna räknas här som riskkonsumenter, vilket är en minskning jämfört med tidigare år.

•

Under åren 2000-2013 har det skett en kraftig minskning av tobaksanvändning bland elever i årskurs nio. 12 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna svarade att de rökte. I gymnasiets årskurs två har rökningen legat oförändrad för flickor och ökat något för pojkar. 25 procent av pojkarna och 31 procent av flickorna angav att de rökte.

•

Narkotikaanvändningen bland ungdomar har gått lite upp och ner under de senaste 40 åren och är varken anmärkningsvärt hög eller låg idag. År 2013 var det 7 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna som angav att de någon gång testat narkotika. På gymnasiet ligger siffrorna på 19 procent bland pojkarna och 14 procent bland flickorna.

Självskattad fysisk hälsa I Folkhälsomyndighetens rapport Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 kartläggs 15-åringars egen syn på sin hälsa. Rapporten visar bland annat att majoriteten av de unga anser sig ha en bra hälsa och att pojkar har en högre självskattad hälsa än flickor. Den självskattade hälsan försämras med stigande ålder (mellan 11 och 15 år). Rapporten visar att flickor äter mer frukt och grönsaker än pojkar och att pojkar generellt sett motionerar mer än flickor. Viktigt att notera är också att ganska många unga (cirka 20-30 procent) upplever olika typer av psykosomatiska besvär, såsom huvudvärk, ont i magen, yrsel och sömnsvårigheter.

Psykisk hälsa Det som man kanske lägger mest fokus på i dagens ungdomsdebatt är barns och ungas psykiska hälsa. Olika undersökningar visar att den psykiska ohälsan har ökat i denna åldersgrupp, framför allt anger fler ungdomar själva i olika undersökningar att de mår psykiskt dåligt. Även behovet av sjukvård för unga med psykisk ohälsa har ökat. Några av de saker som framkommit i studier är att:

• Ökningen av den psykiska ohälsan framför allt gäller unga över 15 år.

• Den psykiska ohälsan är störst bland unga kvinnor, men ökningen sker hos båda könen.

• Hela åldersgruppen verkar vara drabbad och inte bara de som är socialt utsatta.

• Vanliga typer av psykisk ohälsa bland unga är nedstämd-

het, depression, oro, ångest, stress, självskadebeteende och självmordsförsök.

Det finns inga enhälliga svar på varför den psykiska ohälsan ökat. Några menar att dagens samhälle ställer höga krav på ungdomarna medan andra menar att det är attitydförändringar som gör att fler mår psykiskt dåligt.

...men många mår bra Ungdomsbarometern är en undersökning som kartlägger välmående, attityder och beteenden hos svenska ungdomar i åldern 15-24 år. 2013 års undersökning som tagits fram i samarbete med Skandia visar bland annat att:

• Cirka 70 procent är nöjda eller mycket nöjda med sin tillvaro.

• Cirka 74 procent tycker att livet är tryggt eller ganska tryggt. • Cirka 66 procent tycker att livet är roligt eller ganska roligt. • Cirka 67 procent tycker att livet känns meningsfullt eller ganska meningsfullt.

• Cirka 56 procent uppger att de har bra eller ganska bra självförtroende.

• Cirka 90 procent tycker att Sverige är ett bra land att leva i.

diskutera

fundera på

1. Vad är viktigast – familjen eller kompisar? Varför? 2. Varför tror du att den psykiska ohälsan bland unga har ökat? 3. Vad är din personliga upplevelse om dagens ungdomars fysiska och psykiska hälsa?

uppgift

Arbeta i par. Använd internet för att leta upp nyhetsartiklar eller aktuell statistik om ungdomars psykiska hälsa. Skriv ut och läs en eller att par artiklar/ rapporter. Formulera ett par diskussionsfrågor med utgångspunkt i det ni läst. Samlas i grupper om tre par och berätta och diskutera era artiklar.

sammanfattning

•

Ungdomsbegreppet är inte entydigt, men det innefattar ofta personer i åldern 13-25 år. Ungdomar har alltid existerat som grupp, men det är först från 1950-talet som det funnits en tydlig avgränsning mellan barndom, ungdom och vuxenålder.

•

Ungdomar har en kontroversiell roll i samhället. Å ena sidan representerar de hälsa, styrka, förändring och framåtanda. Å andra sidan ses de ofta av vuxenvärlden som besvärliga, nyckfulla, oansvariga och destruktiva. Detta synsätt verkar återupprepas från generation till generation, trots att alla varit ungdomar.

•

Dagens ungdomar tillbringar en stor del av sin tid inom skolväsendet. Så gott som alla går på gymnasiet efter grundskolan och därefter är det många som läser vidare inom högskola eller annan skolform. Detta är delvis p.g.a. en tuff arbetsmarknad som ställer höga krav på utbildning och kompetens.

•

Fritiden har stor betydelse för det fysiska och psykiska välmåendet. En del ungdomar är mycket aktiva på fritiden medan andra är mer passiva. Till faktorerna som påverkar val av fritidsaktiviteter hör bland annat kön och ålder, bostadsort, familj och fostran, klasstillhörighet, etnisk och kulturell bakgrund samt motivation. Vanliga fritidsaktiviteter bland ungdomar är att motionera, spela spel/surfa/chatta, titta på tv, lyssna på musik och umgås med kompisar.

•

Familjen har stor betydelse för ungdomar. Många går igenom en frigörelseprocess där de blir mer och mer oberoende och självständiga. Detta kan leda till konflikter, men hur relationerna ser ut kan skilja sig mycket mellan olika familjer.

•

Den fysiska hälsan hos svenska ungdomar är på det hela taget bra. Några problemområden är astma/allergi, övervikt/fetma, infektionskänslighet och diabetes. Under de senaste decennierna har man sett en försämring av ungdomars psykiska hälsa, då allt fler uppger att de känner nedstämdhet, ångest och oro. Man vet inte riktigt orsaken bakom denna ökning.

instuderingsfrågor

Vad är en ungdom?

Vilka olika perspektiv kan man ha på ungdomsbegreppet?

Ge exempel på vad som händer i kroppen under puberteten.

Hur utvecklas man intellektuellt under ungdomstiden?

På vilka sätt kan frigörelsen ge upphov till problem?

På vilka sätt är ungdomen glorifierad?

Ge exempel på hur moralpanik ofta uppstår i ungdomsfrågor.

Vad hände med ungdomarna under industrialiseringen?

Varför brukar man säga att ungdomar blev ungdomar först under 1950-talet?

10. Ge exempel på utbildningsformer som finns tillgängliga efter gymnasiet.

11. Vad brukar påverka ungdomars gymnasieval? 12. Hur kan fritidsaktiviteter påverka den fysiska hälsan? 13. Hur kan fritidsaktiviteter påverka den psykiska hälsan? 14. Vad brukar påverka ungdomars val av fritidsaktiviteter? 15. Vad gör ungdomar på fritiden? 16. Hur har digitala medier påverkat ungdomars umgänge ”in real life”? 17. Hur förändras valet av vänner när man blir äldre? 18. Hur mår svenska ungdomar fysiskt? 19. Vad har hänt med svenska ungdomars alkohol- och tobakskonsumtion under de senaste decennierna?

20. Vad har hänt med ungdomars psykiska hälsa under de senaste årtiondena?

21. Vilka typer av psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar?

Om ungdomskulturer

Om ungdomskulturer Tove Phillips

Om ungdomskulturer

Tove Phillips

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

ISBN 978-91-40-67834-8

789140 678348

Smakprov Media AB

Published on Oct 6, 2014

9789140678348

Published on Oct 6, 2014

smakprov

Go explore