Issuu on Google+


72903 Vill ha dig ORI.indd 12

07-08-28 09.11.46


Innehåll

Inledning 15 1  Från äventyr till fångenskap 25 När tryggheten blir ett hot mot erotiken

2  Mer närhet, mindre sex 44 Kärleken söker närhet, men åtrån behöver avstånd

3  Den moderna förtrolighetens fallgropar 64 Samtal är inte enda vägen till närhet

4  Det demokratiska sexlivet 80 Jämställdhet och erotik går inte alltid ihop

5  Det fixar jag! 98 När minskad sexlust ska botas med protestantisk arbetsetik

6  Sex är fult; gör det bara med någon du älskar 117 Krocken mellan puritanism och njutningslystnad

7  Sexuella avtryck 135 Berätta hur du blev älskad och jag ska säga dig hur du älskar

8  Föräldraskap 155 Det är svårt för två att bli tre

72903 Vill ha dig ORI.indd 13

07-08-28 09.11.46


9  Fantasi och verklighet 183 Den erotiska fantasin visar vägen till njutningen

10  I skuggan av den tredje 206 En ny syn på trohet

11  Sex ska vara oanständigt! 233 Att förena erotik och familjeliv

Översatta citat 255 Noter 256 Litteratur 262 Artiklar 266

72903 Vill ha dig ORI.indd 14

07-08-28 09.11.46


Inledning

När man diskuterar hur sexlivet ser ut i moderna, långvariga förhållanden, handlar det ofta om falnande lust och om de många sexuella alibin som påstås förklara drifternas oundvikliga död. På sistone tycks det som om alla, från morgonnyheterna på tv till New York Times, har haft något att säga i frågan. De varnar för att alltför många par har sex alltför sällan, trots att makarna uppger att de älskar varandra. Dagens par har för mycket att göra, är för stressade, lägger för mycket kraft på barnen och är för trötta för att ha sex. Och som om inte detta vore nog för att döva deras sinnen, så ordnas resten av de antidepressiva läkemedel som egentligen är avsedda att lindra stressen. Det är i sanning en ironisk utveckling för den generation som för sådär trettio år sedan ledde den sexuella frigörelsen. Nu när de här männen och kvinnorna, och generationerna som kommit efter dem, kan ha hur mycket sex de vill, verkar de ha tappat lusten. Jag tvivlar inte på att medierapporteringen är korrekt – våra liv är definitivt stressigare än de borde vara – men jag tycker ändå att medierna, genom att nästan uteslutande fokusera på samlagens antal och frekvens, endast tar upp de ytligaste orsakerna till det som många par känner av. Det finns betydligt mer att säga i ämnet. Psykologer, sexologer och samhällsvetare har länge tampats med den gordiska knuten: hur förena sexualitet med hem- och familjeliv? Vi översköljs av råd om hur man kan piffa upp sitt sexliv 15

72903 Vill ha dig ORI.indd 15

07-08-28 09.11.47


och sätta extra krydda på samvaron. Avtagande lust i fasta förhållanden kan, får vi veta, åtgärdas genom att man prioriterar och organiserar tillvaron bättre. Eller så betraktas allt som ett kommunikationsproblem som kan lösas genom att vi i ord preciserar exakt hur vi vill ha det i sängen. Jag är inte så intresserad av statistik när det gäller sex – huruvida ni fortfarande ligger med varandra, hur ofta, hur länge samlagen varar, vem som kommer först och hur många orgasmer ni får. I stället vill jag ta upp frågor som inte har några enkla svar. Den här boken handlar om erotik och om sexlivets poetik, om det erotiska begärets natur och om de konflikter som finns inbyggda i denna natur. Hur känns det att älska någon? Och hur känns det att åtrå någon – på vilket sätt skiljer sig upplevelserna åt? Om man har en förtrolig relation, får man automatiskt ett bra sexliv då? Varför slås sexlivet ofta i bitar när man får barn? Varför är det förbjudna så erotiskt lockande? Är det möjligt att vilja ha det man redan har? Vi har alla ett grundläggande behov av trygghet, vilket driver oss att ingå långvariga relationer. Men behovet av äventyr och nya upplevelser är precis lika starkt. Moderna kärleksförhållanden rymmer ett löfte om att dessa motsatta behov ska kunna tillgodoses i en och samma relation. Jag är inte övertygad om att detta är möjligt. Idag förväntar vi oss att en person ska kunna ge oss det som vi tidigare fick av en hel by: en känsla av trygghet, mening och kontinuitet. Samtidigt förväntar vi oss både romantisk, känslomässig och sexuell tillfredsställelse inom ramen för våra långvariga relationer. Är det så konstigt om många relationer brakar samman under det trycket? Det är svårt att känna spänning, förväntan och lust med samma person som man söker trygghet och stabilitet hos, men det är inte omöjligt. Jag vill gärna få läsaren att fundera på olika sätt att föra in riskmoment i tryggheten, mystik i det välbekanta och nyheter i det invanda. Under resans gång ska vi diskutera hur vår tids kärleksideologi då och då kolliderar med begärets starka krafter. Kärleken mår 16

72903 Vill ha dig ORI.indd 16

07-08-28 09.11.47


bra av närhet, ömsesidighet och jämlikhet. Vi strävar efter att lära känna vår älskade, att ha honom nära, att krympa avståndet mellan oss. Vi bryr oss om dem vi älskar, oroar oss för dem, känner ansvar för dem. För somliga av oss är kärlek och åtrå omöjliga att skilja åt. Men många andra upplever känslomässig närhet som ett hinder för den erotiska lusten. Kärleken växer av omsorg och beskydd, men dessa goda ting kan samtidigt stå i vägen för den otvungenhet och frimodighet som utgör grunden för erotisk njutning. Min uppfattning, som bygger på 20 års praktik, är att många par i sin strävan efter trygghet förväxlar kärleken med ett totalt sammansmältande. Det är ett misstag som bådar illa för sexlivet. För att den pirrande känslan ska finnas kvar i relationen måste det finnas en skillnad mellan parterna, en synaps att passera. Erotiken existerar inte utan denna skillnad. Med andra ord: erotiken trivs bäst i avståndet mellan jaget och den andre. För att bli ett med den vi älskar måste vi klara av att leva med detta avstånd, med all den ovisshet det skapar. Medan du funderar över denna paradox ska du få ytterligare en att begrunda: erotisk lust åtföljs ofta av känslor som kan upplevas som motsatser till kärlek. Aggressivitet, svartsjuka och oenig­ het är några exempel. Jag kommer att undersöka de kulturella faktorer som format vårt sexliv till att bli rättvist, jämlikt och säkert – men samtidigt ganska tråkigt för många par. Jag vill föreslå att vi kanske skulle kunna ha hetare, lekfullare och till och med lättsinnigare sex om vi inte begränsades av vår kulturellt betingade förkärlek för demokrati i sängkammaren. För att underbygga mina teser kommer jag även att ta med läsaren på en historisk exposé. Vi kommer att se att tjugohundra­ talets par investerar mer i kärlek än någonsin förr, men att det genom en grym ödets nyck är just detta förhållningssätt till kärlek och äktenskap som ligger bakom den exponentiella ökningen av antalet skilsmässor. Här måste vi ställa frågan om traditionella äktenskap verkligen kan motsvara de förväntningar som moder17

72903 Vill ha dig ORI.indd 17

07-08-28 09.11.47


na människor ställer på dem, särskilt som »tills döden skiljer oss åt« alltjämt är idealet trots att vi idag lever dubbelt så länge som under gångna sekler. Den mirakelmedicin som är tänkt att få ekvationen att gå ihop kallas förtrolighet. Vi kommer att gå till botten med detta begrepp genom att skärskåda det från olika vinklar, men redan här är det värt att framhålla att klichébilden av kvinnor som enbart romantiska och män som sexuella erövrare borde ha övergivits för länge sedan. Detsamma gäller alla uppfattningar om att kvinnor till sin natur skulle längta efter kärlek, vara i grunden trogna och inriktade på att ta hand om hemmet, medan män skulle vara rädda för närhet och vara biologiskt programmerade för att vara icke­monogama. Som en följd av senare års ekonomiska och samhälleliga förändringar i västvärlden har de traditionella skiljelinjerna mellan könen överskridits, och egenskaper som de ovannämnda finner man numera hos både män och kvinnor. Det kan ibland ligga en hel del sanning i klichéer, men de räcker inte för att förklara dagens komplexa relationer. Jag eftersträvar ett mer androgynt synsätt på kärleken. Som parterapeut har jag vänt upp och ner på den etablerade tera­peutiska gången. I mitt yrke får vi lära oss att först fråga hur det står till med äktenskapet i stort och först därefter gå in på hur detta kommer till uttryck i sovrummet. Det innebär att man ser den sexuella delen av relationen som en metafor för hela relationen. Den underförstådda utgångspunkten är att om man kan förbättra relationen som sådan så kommer sexlivet också att förbättras. Men enligt min erfarenhet stämmer den utgångspunkten ofta inte. Traditionellt sett har vi terapeuter värderat det talade ordet hög­re än kroppsliga uttryck. Men sexualitet och känslomässig förtrolighet är två helt olika saker. Jag skulle vilja återupprätta kroppen och återge den dess rätta, framträdande plats i diskussioner om parförhållanden och erotik. Kroppen rymmer ofta känslomässiga sanningar som alltför lätt kan slätas över med ord. Den 18

72903 Vill ha dig ORI.indd 18

07-08-28 09.11.47


dynamik och de faktorer som utgör själva konfliktgrunden i ett förhållande – särskilt de som rör makt, kontroll, beroende och sårbarhet – blir ofta åtråvärda när de upplevs genom kroppen och erotiseras. Sex blir då både ett sätt att belysa konflikter och missuppfattningar som rör förtrolighet och åtrå, och ett sätt att börja läka destruktiva sår. De båda parternas kroppar, präglade som de är av såväl individens historia som kulturella regler och förmaningar, förvandlas till texter som vi alla kan läsa tillsammans. När jag ändå är inne på läsning kan det vara bra att redogöra för en del av de termer som du kommer att stöta på i boken. För enkelhets skull kommer jag att använda ord som »makar« och »äktenskap« när jag talar om långvariga kärleksrelationer, oavsett om personerna är gifta eller inte. Och jag rör mig ibland fritt mellan manliga och kvinnliga pronomen utan att nödvändigtvis vilja påstå något om ettdera könet. Själv är jag, som namnet avslöjar, kvinna. Mindre uppenbart är kanske att jag också är en kulturell hybrid. Jag hör hemma i många olika läger och har strävat efter att behandla mitt ämne på ett sätt som tar hänsyn till olika kulturella föreställningar – på ett mångkulturellt sätt, med andra ord. Jag är uppväxt i Belgien, har studerat i Israel och tog examen i USA. Jag har rört mig mellan olika kulturer i över 30 år och har därmed skaffat mig ett utifrånperspektiv som jag trivs bra med. Det innebär att jag kan anlägga många olika perspektiv på mina iakttagelser om hur vi utvecklas sexuellt, hur vi knyter an till andra, hur vi talar om kärlek och hur vi ägnar oss åt kroppslig njutning. Jag har även tagit med mig mina personliga erfarenheter in i yrkeslivet, där jag är verksam som kliniker, lärare och konsult. Mitt specialområde är tvärkulturell psykologi. Jag har särskilt intresserat mig för människor som överskrider kulturella gränser, och därför har jag framför allt jobbat med tre grupper: flykting­ familjer, internationella familjer (det är dessa två familjetyper som flyttar mest idag, om än av helt olika skäl) samt par där makarna 19

72903 Vill ha dig ORI.indd 19

07-08-28 09.11.47


har olika kulturell bakgrund (det kan till exempel gälla ras eller religion). För de sistnämnda parens del uppstår inte kulturkrockarna genom en geografisk förflyttning utan utspelas i deras eget vardagsrum. Det som verkligen har intresserat mig har varit att se vad denna sammansmältning av kulturer betyder för könsroller och barnuppfostringsmetoder. Jag har funderat mycket på äktenskapets många innebörder, liksom på äktenskapets roll och ställning i förhållande till den omgivande släkten i olika länder. Är ett äktenskap en privat angelägenhet mellan två individer, eller handlar det om en gemensam uppgörelse mellan två familjer? När par söker hjälp hos mig försöker jag alltid urskilja kulturella nyanser i våra samtal om sådant som långsiktigt engagemang, förtrolighet, njutning, orgasmer och synen på kroppen. Kärleken må vara universell, men den konstrueras både bokstavligt och bildligt på olika språk i olika kulturer. Jag är särskilt uppmärksam på olika sätt att se på barns och ungdomars sexualitet, eftersom det är i de budskap som förmedlas till barn som samhällen tydligast brukar avslöja sina värderingar, mål, drivkrafter och förbud. Jag talar åtta språk. Några har jag lärt mig hemma, andra i skolan, ett par på resor och ett eller två tack vare kärleken. I min dagliga yrkesutövning har jag användning för både min multikulturella kompetens och för flerspråkigheten. Mina patienter kan vara hetero eller homo (transpersoner har jag än så länge inte arbetat med), gifta, sammanboende, singlar eller omgifta. De kan vara unga, gamla eller mittemellan. De har vitt skilda bakgrunder beträffande kultur, ras och klass. Deras individuella berättelser belyser de kulturella och psykologiska krafter som formar vårt sätt att älska och åtrå på. En av de erfarenheter som påverkat mig mest kan verka ovidkommande, men jag måste ändå berätta om den eftersom den kastar ljus över de djupare motiv som driver mig, bland annat i arbetet med den här boken. Mina föräldrar satt i koncentrationsläger under nazismen, men överlevde. De stod öga mot öga med döden varje dag i flera år. Mamma och pappa var de enda som 20

72903 Vill ha dig ORI.indd 20

07-08-28 09.11.47


överlevde i sina respektive familjer. Det de gått igenom fick dem att vilja leva livet fullt ut och att göra mesta möjliga av varje enskild dag. De kände båda två att de hade fått en unik gåva: ett nytt liv. Jag tror att mina föräldrar var ovanliga. De ville leva, inte bara överleva. De hungrade efter liv, de njöt av spektakulära upplevelser och älskade att roa sig. De ville njuta av tillvaron. Jag vet absolut ingenting om deras sexliv förutom att de fick två barn, min bror och mig. Men på sättet de levde anar jag att de hade en djup förståelse för erotiken. Jag tvivlar på att de själva skulle ha använt ordet »erotik«, men likväl personifierade de ordets mystiska dimension, den som handlar om att känna sig levande och om en möjlig väg till frihet – en dimension som inte alls passar in i vår moderna, snäva definition där erotik helt enkelt likställs med sex. I den här boken vill jag tala om erotik på ett sätt som inkluderar den vidare betydelsen av ordet. Det har funnits ytterligare en viktig faktor som har format det här projektet. Min man är chef för International Trauma Studies vid Columbia University i New York. Hans jobb syftar till att hjälpa flyktingar, krigsdrabbade barn och tortyroffer att övervinna de fruktansvärda trauman de har drabbats av. Genom att dessa överlevare får hjälp att återuppbygga sin kreativitet och sin förmåga att hänge sig åt lek och nöjen, kan de till slut hitta till­ baka till livet och återfå det hopp som kan hjälpa dem vidare. Min man jobbar med smärta. Jag jobbar med njutning. De två hänger intimt samman. De personer som jag skriver om i boken är inte nämnda i författarens tack, men jag är dem stort tack skyldig. Deras berättelser är autentiska och nedskrivna nästan ordagrant, men jag har dolt personernas identitet. Under arbetets gång har jag samarbetat med dem genom att låta dem läsa olika utkast. Många av mina idéer är sprungna ur praktiskt arbete, i stället för tvärtom. Sedan har jag också lutat mig tungt mot all den sakkunskap som psykologer och författare bidragit med när de har skrivit om kärlekens och åtråns många tvetydiga sidor. 21

72903 Vill ha dig ORI.indd 21

07-08-28 09.11.47


I mitt yrke möter jag varje dag verkligheten bakom statistiken. Jag träffar människor som har blivit så goda vänner att de inte klarar av att ha sex med varandra längre. Jag ser par som håller så hårt fast vid att sex måste komma spontant, att det nästan aldrig blir något längre. Jag ser människor som tycker det är för jobbigt att förföra sin partner och menar att de borde slippa det eftersom de lever i ett fast förhållande. Jag ser andra som anser att en förtrolig relation är detsamma som att makarna måste veta allt om varandra. De avsäger sig all känsla för att vara separata individer, och sedan sitter de där och undrar vart spänningen tog vägen. Jag ser gifta kvinnor som är beredda att hellre fortsätta låtsas att deras sexuella lust är svag under resten av livet, än att göra något så pinsamt som att förklara för sina makar att ett förspel måste vara mer än bara en hastig inledning till själva huvudakten. Jag ser frustrerade människor som upplever sina äktenskap som så döda att de är beredda att riskera allt för ett par korta ögonblick av förbjuden passion med en annan. Jag ser par vars sexliv vaknar till liv igen efter att ena parten varit otrogen, och andra par där otroheten krossar den lilla kontakt som fanns kvar. Jag ser äldre män som känner sig svikna av sin inte längre fungerande penis, och som genast skaffar Viagra för att undfly detta bistra faktum och den ångest det medför; jag ser hur deras fruar blir illa till mods när deras egen passivitet plötsligt ifrågasätts. Jag ser nyblivna föräldrar vars erotiska energi går åt till att ta hand om barnet – de är så upptagna av den nyfödda att de glömmer bort att stänga sovrumsdörren om sig då och då. Jag ser mannen som porrsurfar, inte för att han inte tänder på sin fru längre utan för att hennes brist på entusiasm får honom att känna att det är något fel på honom för att han längtar efter sex. Jag ser människor som skäms så för sin sexualitet att de föredrar att låta den de älskar slippa plågan. Jag ser människor som vet att de är älskade men längtar efter att vara åtrådda. Alla vänder de sig till mig för att hitta tillbaka till en svunnen erotisk vitalitet. Ibland är de generade, andra gånger kan de vara förtvivlade, missmodiga eller rasande. Det är inte 22

72903 Vill ha dig ORI.indd 22

07-08-28 09.11.48


bara det att de saknar sex i betydelsen samlag; de saknar den samhörighet, lekfullhet och förnyelse som man kan finna i sex. Som läsare får du ta del av mina samtal med dessa sökande själar, samtal där vi gemensamt strävar mot öppenhet och tar små steg mot transcendens. Till dem som gärna vill att hjärtat ska slå lite snabbare då och då vill jag säga rakt ut: den typen av upphetsning är intimt förknippad med osäkerhet och med vår längtan efter att kasta oss ut i det okända snarare än att skydda oss mot det. Det är ett samband som gör oss sårbara. Jag brukar säga till mina patienter att det inte finns något sådant som »säkert sex«. Det bör dock framhållas att inte alla människor som lever i ett förhållande längtar efter passion, eller ens har upplevt det tidigare. Vissa relationer har sitt ursprung i varma, ömma och omvårdande känslor, och dessa makar väljer ofta att stanna kvar på lugnt vatten. Det som räknas för dem är att ha funnit lugn och ro i ett långsiktigt band. Det finns många sätt att leva på och inget är mer rätt än något annat. Jag hoppas att Vill ha dig ska kunna locka in dig som läsare i en ärlig, upplyst och provokativ diskussion. Boken vill uppmuntra dig att ifrågasätta dig själv, att uttala saker som du har tigit om och att våga utmana olika former av sexuell och känslomässig korrekthet. Genom att vädra ut gamla föreställningar om erotik inom äktenskapet vill jag locka dig att göra ditt sexliv barnförbjudet igen.

23

72903 Vill ha dig ORI.indd 23

07-08-28 09.11.48


72903 Vill ha dig ORI.indd 24

07-08-28 09.11.48


1 Från äventyr till fångenskap När tryggheten blir ett hot mot erotiken

Den ursprungliga, primära elden, sexualiteten, bär upp ero­ tikens röda låga vilken i sin tur lyfter och håller upp en annan låga, blå och skälvande: kärlekens. Erotik och kärlek: ­livets dubbla låga. Octavio Paz, Den dubbla lågan1

Att gå på fest i New York är som att ge sig ut på ett antropologiskt fältarbete – man har ingen aning om vem man kommer att träffa eller vad som kommer att hända. Nyligen stod jag och trängdes på en hipp, egocentrisk tillställning, och som så ofta är fallet i den här staden med dess högpresterande invånare blev jag tillfrågad om vad jag jobbade med innan man frågade vad jag hette. »Jag är terapeut och jag håller på att skriva en bok«, svarade jag. Det visade sig att den stilige mannen bredvid mig också skrev på en bok. »Vad skriver du om?« undrade jag. »Fysik«, svarade han. Av ren artighet lyckades jag förmå mig att ställa följdfrågan: »Vad för slags fysik?« Jag minns inte vad han svarade, för diskussionen om fysik upphörde i samma stund som någon vände sig till mig och frågade: »Och du då? Vad handlar din bok om?« »Erotik i fasta förhållanden«, svarade jag. Aldrig har jag varit så populär – på fester, i taxin, på skönhets25

72903 Vill ha dig ORI.indd 25

07-08-28 09.11.48


salongen, på flygplan, bland tonåringar, hos min man, ja överallt – som när jag började skriva en bok om sex. Det finns ämnen som får folk att dra sig undan och andra som drar dem till sig som en magnet. Folk vill plötsligt prata med mig. Det behöver förstås inte betyda att det de säger är sant. Om det finns ett område som inbjuder till hemlighetsmakeri, så är det detta. »Och vad skriver du om erotik i fasta förhållanden?« »Jag skriver om den sexuella lustens natur«, svarar jag. »Jag vill ta reda på om det är möjligt att hålla lusten vid liv i långa relationer, om det går att undvika den vanliga avtrubbningen.« »Sex utan kärlek kan funka men inte kärlek utan sex«, säger en man som stått lite vid sidan om utan att kunna bestämma sig för vilket samtal han ska delta i. »Handlar det mest om gifta par? Heterosexuella par?« frågar någon annan. Underförstått: är boken intressant för mig? »Nej, jag har tagit med alla tänkbara sorters par«, försäkrar jag. »He­ tero­par, gaypar, unga, gamla, folk som satsar seriöst på relationen och folk som inte har bestämt sig än.« Jag berättar att vad jag vill veta är hur, eller om, man kan bevara känslan av spänning, av att vara vid liv, i ett långvarigt förhållande. Finns det något i seriösa förhållanden som gör det oundvikligt att åtrån försvagas? Går det att vara trygg i en relation och samtidigt undgå slentrianen? Går det att hålla kvar en känsla för det poetiska, för det som Octavio Paz kallar för kärlekens och ero­ tikens dubbla låga? Jag har deltagit i liknande samtal många gånger förr och det jag fick höra på festen var knappast nytt. »Det är omöjligt.« »Där har du problemet med monogama förhållanden.« »Det är därför jag inte tänker binda mig. Det har inget med rädsla att göra. Jag avskyr bara tråkigt sex.« »Långvarig åtrå. Duger det inte med åtrå för en natt?« »Förhållanden utvecklas. Passionen övergår i något annat.« »Passion gav jag upp hoppet om när vi fick barn.« 26

72903 Vill ha dig ORI.indd 26

07-08-28 09.11.48


»Det finns män man ligger med och andra man gifter sig med.« I offentliga samtal brukar även de mest komplexa ämnen snabbt polariseras, och nyanser ersätts av karikatyrer. Därav uppdelningen mellan romantiker och realister.2 Romantikerna vägrar att leva utan passion; de svär att de aldrig kommer att ge upp jakten på den sanna kärleken. De är eviga sökare, på jakt efter den man eller kvinna med vilken lusten aldrig kommer att avta. Varje gång den faktiskt gör det drar de slutsatsen att kärleken har flugit sin kos. Om den erotiska glöden falnar måste kärleken ligga på dödsbädden. De sörjer att spänningen är borta och är rädda för att slå sig till ro. I motsatta ändan av spektrumet har vi realisterna. De hävdar att varaktig kärlek är viktigare än hett sex och att folk bara gör en massa dumheter när passionen slår till. Passioner är farliga, de krossar och förstör och utgör en bräcklig grund att bygga ett äktenskap på. Det är som Marge Simpson säger i ett odödligt citat: »Passioner är för tonåringar och utlänningar.« För realisterna är mognad viktigare. Spänningen som finns i början övergår i något annat – djup kärlek, ömsesidig respekt, delade minnen, kamratskap. Att sexlusten minskar är oundvikligt. Man förväntas härda ut och helt enkelt acceptera faktum. Medan samtalet fortsätter granskar de båda lägren varandra med en komplex blandning av medömkan, ömhet, avund, ilska och rent hån. Men även om grupperna intar motsatta ståndpunkter är alla överens om att passionen verkligen svalnar med tiden. »Vissa av er kämpar emot den minskade lusten, andra accep­ terar den, men alla verkar vara överens om att spänningen försvinner. Det ni är oense om är hur viktig denna förlust är«, konstaterar jag. Romantikerna värderar intensitet högre än stabilitet. Realisterna värderar trygghet högre än passion. Men båda grupperna blir ofta besvikna, för få människor kan leva ett lyckligt liv med någon av dessa extrema livshållningar. Vid den här punkten får jag alltid frågan om min bok har en lösning på problemet. Vad kan man göra? Bakom denna fråga 27

72903 Vill ha dig ORI.indd 27

07-08-28 09.11.48


döljer sig en hemlig längtan efter l’élan vital, den starka erotiska energi som får oss att känna oss levande. Hur mycket vi än har lyckats intala oss själva att ett tryggt, lugnt liv är det bästa, så längtar vi alltid efter att uppfyllas av denna kraft. Jag har lärt mig att vara lyhörd för det ögonblick då ett samtal om passionens oundvikliga död vänder och folk plötsligt får något hoppfullt i blicken. De verkliga frågorna är följande: Kan vi både älska och åtrå samma person över tid? I så fall hur? Hur skulle ett sådant förhållande se ut?

Ankaret och vågorna Kalla mig gärna idealist, men jag tror inte att kärlek och sexuell lust utesluter varandra, det är bara det att de inte alltid existerar samtidigt. Faktum är att trygghet och passion är två separata men lika grundläggande mänskliga behov som uppstår av olika or­saker och vanligtvis drar åt olika håll. Den oändligt insiktsfulle psyko­ analytikern Stephen Mitchell ger i boken Can love last?3 en del nycklar till hur vi kan tänka kring detta problem. Mitchell menar att alla människor behöver trygghet: beständighet, pålitlighet, stabilitet och kontinuitet. Dessa grundläggande bobyggarinstinkter är en del av den mänskliga historien. Men vi har också behov av omväxling och förnyelse – det är skapande krafter som får livet att kännas spännande och helt. Det betyder att äventyrslystnad och risktagande också är viktigt för oss. Vi människor är vandrande motsättningar – å ena sidan söker vi trygghet och förutsägbarhet, å andra sidan växer vi av nya upplevelser. Har du någon gång sett hur småbarn sticker iväg för att utforska omgivningen och sedan genast vänder tillbaka för att försäkra sig om att mamma och pappa finns kvar? För att lillgrabben ska våga upptäcka världen måste han känna sig trygg; och när han väl har stillat sin nyfikenhet vill han kunna återgå till sin säkra bas. Han kommer att fortsätta med detta beteende även när han blir vuxen, och den kommer att nå sin kulmen i utforskandet av 28

72903 Vill ha dig ORI.indd 28

07-08-28 09.11.48


erotiken. Perioder då han är djärv och tar risker kommer att följas av perioder då han söker trygghet och stabilitet. Kanske kommer han att vackla fram och tillbaka en del, men till slut brukar de flesta ha sina preferenser klara för sig. Och det som är sant för människor gäller även för andra levande varelser: alla organismer varvar perioder av tillväxt med perioder av jämvikt. Den människa eller organism som utsätts för ständiga nymodigheter och förändringar riskerar att hamna i kaos; men den som är alltför rigid och statisk slutar växa och kommer till slut att dö. Denna eviga dans mellan förändring och stabilitet för tankarna till skillnaden mellan ankaret och vågorna. I vuxna relationer återspeglas denna dynamik bara alltför väl. Vi söker en partner som är ett stabilt, pålitligt ankare. Samtidigt förväntar vi oss att kärleken ska vara en gränsöverskridande upplevelse som lyfter upp oss över den grå vardagen. För moderna par ligger utmaningen i att förena behovet av trygghet och förutsägbarhet med vår längtan efter spänning, mystik och omtumlande upplevelser. För ett lyckligt fåtal är det här enkelt. Vi talar om par som utan svårighet både kan städa garaget ihop och massera varandras ryggar efteråt. För dem finns ingen motsättning mellan ett seriöst förhållande och sexuell spänning, mellan ansvar och lekfullhet. De kan både köpa ett hus och ägna sig åt barnförbjudna aktiviteter i det. De kan förena föräldrarollen med ett fortsatt sexliv. De fixar kort sagt att smälta samman vardagslunk och hänförelse. Men för oss andra är det lättare sagt än gjort att hålla det där pirret vid liv i samma relation som vi finner trygghet och långsiktighet i. Tyvärr utvecklas kärleksrelationer alltför ofta så att vi offrar passionen för stabilitetens skull.

Så vad är det jag längtar efter? Adele kommer in på mottagningen med en halv macka i ena handen och några jobbpapper som hon snabbt ögnat igenom i den 29

72903 Vill ha dig ORI.indd 29

07-08-28 09.11.48


andra. Hon är 38 år och framgångsrik jurist med egen praktik. Hon har varit gift med Alan i sju år. Det är båda makarnas andra äktenskap och de har en dotter, Emilia, som är fem. Adele är enkelt men elegant klädd, även om det syns att hon inte har hunnit gå till frissan på ett tag. »Jag ska gå rakt på sak«, säger hon. »Åttio procent av tiden är jag lycklig med min man. Jättelycklig.« Den här strukturerade och kompetenta kvinnan låter inte en sekund gå förlorad. »Det finns saker som han aldrig säger och han blir aldrig översvallande, men han är verkligen en bra kille. Det räcker att bläddra en stund i tidningen för att jag ska inse hur lyckligt lottad jag är. Vi är friska. Vi har pengar så vi klarar oss. Det har aldrig brunnit i vårt hus. Vi behöver inte ducka för skottsalvor på väg hem från jobbet. Jag vet mycket väl hur svårt många har det. Så vad är det jag längtar efter? Jag har en kompis, Marc, som just håller på att skilja sig från sin tredje fru. ’Hon inspirerar mig inte’, säger han som förklaring. Så jag frågade Alan: ’Inspirerar jag dig?’ Och vet du vad han svarade? ’Du inspirerar mig till att laga kycklinggryta på söndagarna.’ Han gör en fantastisk coq au vin, och vet du varför? För att han vill glädja mig. Han vet att jag tycker om det. Så jag försöker förstå vad det är jag saknar. Du vet den där känslan man har under det första året, pirret, spänningen, fjärilarna i magen, den fysiska passionen? Jag vet inte ens om jag kan känna så längre. Och när jag tar upp det med Alan gör han alltid samma grimas. ’Jaha, du vill prata om Brad och Jen igen?’ Till och med Brad Pitt och Jennifer Aniston tröttnade ju på varandra, eller hur? Jag har läst biologi. Jag vet hur det är med synapser, när man blir tillvand trubbas de av. Jag fattar det. Spänningen avtar, visst, visst, visst. Men även om jag inte kan få tillbaka fjärilarna i magen vill jag åtminstone få känna något. Den realistiska delen av mig förstår att spänningen i början berodde på osäkerhet och på att jag inte visste riktigt vad han kände. När vi var nyförälskade och telefonen ringde var det spännan30

72903 Vill ha dig ORI.indd 30

07-08-28 09.11.48


de för att jag inte visste om det var han. När han är bortrest nu för tiden ber jag honom att inte ringa hem. Jag vill inte bli väckt. Den intelligenta delen av mig säger: ’Jag vill inte ha tillbaka osäkerheten. Jag är gift. Vi har ett barn. Jag vill inte behöva oroa mig varje g��ng han är bortrest. Tycker han om mig? Tycker han inte om mig? Kommer han att vara otrogen?’ Och du vet sådana där test som finns i veckotidningar: Så vet du om han verkligen älskar dig. Jag vill inte behöva bekymra mig om sådant. Det är inte den relationen jag vill ha med min man idag. Men jag skulle gärna få tillbaka lite av den gamla spänningen. Först jobbar jag hela dagen. Sedan tar jag hand om Emilia, lagar mat, plockar upp, prickar av saker på listan. Efter en sådan dag är sex det sista jag tänker på. Jag vill inte ens prata med någon. Ibland tittar Alan på tv och jag lägger mig och läser i sovrummet, och trivs jättebra med det. Så vad är det jag försöker sätta ord på här? Det är inte bara sex det handlar om. Jag vill bli uppskattad som kvinna. Inte som mamma, inte som hustru, inte som kamrat. Och jag vill kunna uppskatta honom som man. Det kan vara en blick, en beröring, ett ord. Jag vill att han ska se på mig utan allt det där bagaget. Han säger att det är ömsesidigt. Och han har rätt. Det är inte precis så att jag sätter på mig negligén och kör en liten dans hemma. Jag är lat när det gäller att få honom att känna sig speciell. När vi var nyförälskade köpte jag en portfölj till honom i födelsedagspresent – det var en modell som han hade sett i ett skyltfönster och blivit förtjust i – och i den hade jag lagt två flygbiljetter till Paris. I år gav jag honom en dvd och vi firade med några kom­pisar. Vi åt köttfärslimpa som hans mamma hade lagat. Inget ont om köttfärslimpa, men det är så vi har det nu för tiden. Jag vet inte varför jag inte anstränger mig mer. Jag har blivit för själv­belåten.« Orden har bara forsat ur Adele. I ett enda andetag har hon livfullt fångat spänningen mellan tryggheten i äktenskapet och samma trygghets dämpande inverkan på erotiken. Att känna varand­ ra väl är verkligen skönt och ger en stabilitet som Adele aldrig 31

72903 Vill ha dig ORI.indd 31

07-08-28 09.11.49


skulle drömma om att ge upp. Samtidigt vill hon ha tillbaka hettan och spänningen som fanns mellan Alan och henne i början. Hon vill ha det både mysigt och farligt, och hon vill ha bådadera med honom.

Njutningens tidsålder För inte så länge sedan skulle en önskan om att hysa passionerade känslor för sin make ha uppfattats som en självmotsägelse. Historiskt sett har dessa båda sfärer hållits isär – äktenskapet på ena sidan och passionen säkerligen någon annanstans, om den getts något utrymme alls. Föreställningen om den romantiska kärleken, som uppstod vid slutet av 1800-talet, förde samman de båda sfärerna för första gången. Det dröjde ytterligare några decennier innan sexualiteten fick den centrala roll inom äktenskapet som den har nu för tiden. Därmed uppstod också dagens höga förväntningar på samlivet. De sociala och kulturella förändringar som ägt rum under de gångna femtio åren har förändrat förutsättningarna för vår tids par. Alan och Adele har fått mycket gratis tack vare sextiotalets sexuella revolution, kvinnornas frigörelse, p-pillrens tillgänglighet och gayrörelsens framväxt. När p-pillren blev allmänt spridda frikopplades sexualiteten från reproduktionen. Feminister och homosexuella har kämpat för att varje enskild individ ska ha okränkbar rätt till sin sexualitet. Anthony Giddens skriver om denna förändring i Identitetens omvandling 4. Sex, menar han, har blivit något som vi utvecklar, definierar och omvärderar livet igenom. Idag är sexualiteten ett personligt projekt utan slut; den är en del av oss, en identitet, och inte längre bara något vi gör. Den har blivit ett viktigt inslag i kärleksrelationer, och sexuell tillfredsställelse är något vi alla anser oss ha rätt till. Njutningens tids­ ålder är här. Dessa faktorer, tillsamman med den goda ekonomiska utvecklingen efter kriget, har bidragit till att vi gått in i en era av aldrig 32

72903 Vill ha dig ORI.indd 32

07-08-28 09.11.49


tidigare skådad frihet och individualism. Idag uppmuntras männi­ skor att förverkliga sig själva och söka sexuell tillfredsställelse, och att bryta sig loss från sociala och familjerelaterade begränsningar med dess plikter och skyldigheter. Men i skuggan av all denna utlevelse har en ny sorts gnagande osäkerhet uppstått. Storfamiljen, byandan och religionen må ha begränsat vår frihet – såväl den sexuella som andra former av frihet – men i gengäld försåg de oss med en välbehövlig känsla av att höra hemma någonstans. I generationer stod traditionella institutioner som dessa för ordning, mening, kontinuitet och samhälleligt stöd. Nu när vi har avvecklat dem har vi fler valmöjligheter och färre begränsningar än någonsin. Vi är friare, men också ensammare. Giddens uttrycker det som att vi numera lever med en större ontologisk otrygghet. Denna flytande otrygghet tar vi med oss in i våra kärleksrelationer. Förutom att kärleken ska ge oss känslomässigt stöd, medkänsla och kamratskap, förväntas den nu även bota vår existentiella ensamhet. Vår partner förväntas utgöra ett bålverk mot den moderna tidens ständiga skiftningar. Det är inte så att vi männi­ skor är osäkrare idag än förr. Faktum är att det mycket väl kan vara tvärtom. Skillnaden är i stället att det moderna livet har berövat oss de resurser som vi traditionellt sett hade att falla till­ baka på, och skapat en situation där vi vänder oss till en enda person för att få det beskydd och de känslomässiga relationer som vi tidigare fann i flera olika sociala nätverk. Förtroliga relationer mellan vuxna tyngs idag av alltför stora förväntningar. När Adele talar om sitt äktenskap är det förstås inte männi­ skors ångest inför den moderna tiden hon har i åtanke. Men jag anser att kärleken har blivit bräckligare på grund av vissa smärtsamma moderna fenomen. Vi bor långt ifrån våra familjer, vi har tappat kontakten med våra barndomsvänner och vi rycks regelbundet upp med rötterna och planteras om igen. Denna brist på kontinuitet har en kumulativ effekt. Vi bär med oss en nästintill outhärdlig existentiell sårbarhet in i våra kärleksrelationer – som om kärleken i sig inte vore farlig nog. 33

72903 Vill ha dig ORI.indd 33

07-08-28 09.11.49


En modern kärlekshistoria: den korta versionen Du träffar någon. Ni dras till varandra, det finns en stark kemi. Det känns underbart och det kommer som en överraskning varje gång. Du fylls av hopp, allt är möjligt, du känner dig lyft ur den grå vardagen och placerad i en förtrollad värld av känslor. Kär­ leken griper tag i dig och du känner dig stark. Du njuter av kicken och vill hålla kvar känslan. Samtidigt är du rädd. Ju mer du fäster dig vid din älskade, desto mer har du att förlora. Så du försöker göra kärleken tryggare. Du försöker fixa med den, göra den pålitlig. Du tar de första stegen mot en seriös relation och ger med glädje upp en gnutta frihet i utbyte mot en gnutta stabilitet. Ni skapar gemenskap med hjälp av olika knep – vanor, ritualer, smeknamn – som skänker trygghet. Men spänningen i relationen var förknippad med ett visst mått av osäkerhet. Känslostormarna berodde på ovissheten mellan er och när ni nu försöker bemästra denna ovisshet tappar förhållandet i vitalitet. Du trivs med tryggheten men beklagar dig över att du känner dig bunden. Du saknar spontaniteten. I din strävan efter att kontrollera riskerna har du tämjt passionen till den grad att den gått upp i rök. Den äktenskapliga ledan är född. Kärleken lovar att lindra vår ensamhet, men den gör oss sam­ tidigt mer beroende av en enda person. Den är till sin natur sårbar. Vi tenderar att försöka dämpa vår ångest med kontroll. Vi känner oss tryggare om vi kan krympa avståndet mellan partnern och oss själva, maximera tryggheten, minimera riskerna och tygla alla okända faktorer. Problemet är bara att somliga av oss försvarar oss så väl mot kärlekens ovisshet att vi avskärmar oss själva från dess rikedom. I långvariga relationer finns en stark benägenhet att favorisera det förutsägbara framför det oförutsägbara. Men erotiken behöver det oförutsägbara för att kunna blomstra. Åtrån stångas vilt mot vanan och upprepningen. Den är bångstyrig och vägrar att inordna sig. Hur ska vi hantera situationen? Vi vill inte kasta 34

72903 Vill ha dig ORI.indd 34

07-08-28 09.11.49


tryggheten över bord, för vårt förhållande är beroende av trygghet. En viss fysisk och känslomässig stadga är nödvändig för att vi ska kunna njuta och knyta an till andra. Men utan ett visst mått av ovisshet finns ingen längtan, ingen förväntan, ingen bävan. Motivationskonsulten Anthony Robbins har kort och koncist uttryckt saken så här: mängden passion i ett förhållande står i direkt proportion till mängden ovisshet du förmår uthärda.5

Med andra ögon Hur ska vi då bära oss åt för att föra in denna ovisshet i förhållandet? Hur går man tillväga för att skapa denna ömtåliga obalans? Sanningen är att den redan finns där. Österländska filosofer har länge vetat att obeständigheten är det enda som är beständigt. Livet är förgängligt till sin natur, det är statt i ständig förvandling; därför är det inte lite arrogant att tro att vi skulle kunna göra våra relationer oföränderliga eller uppnå en verklig trygghet. Det är som det heter i ett gammalt ordspråk: »Om du vill få Gud att skratta, berätta för honom om dina framtidsplaner.« Men med blind tilltro till oss själva strävar vi vidare. Som lojala medborgare i den moderna världen tror vi fullt och fast på vår egen effek­ tivitet. Vi liknar ofta passionen i början av ett förhållande vid ungdomlig berusning – vi ser den som flyktig och orealistisk. Vi lämnar passionen bakom oss, men tröstar oss med att tryggheten väntar om hörnet. Men när vi byter passion mot stabilitet, byter vi då inte bara en fantasi mot en annan? Stephen Mitchell framhåller att fantasin om beständighet tillfälligt må besegra fantasin om passionen, men båda är likväl frukter av vår inbillningsförmåga.6 Vi längtar efter kontinuitet, vi anstränger oss kanske hårt för att finna den, men det finns aldrig några garantier. Den som älskar riskerar alltid att drabbas av förlust – i form av kritik, avvisanden, skilsmässa och i slutändan döden – oavsett hur mycket hon eller han försöker värja sig. För att föra in ett mått av ovisshet i 35

72903 Vill ha dig ORI.indd 35

07-08-28 09.11.49


relationen kan det ibland räcka att bara släppa illusionen om beständighet. Genom att se saken från ett annat håll kan vi åter uppfatta vår partners inneboende mystik. Jag säger till Adele att om man vill åtrå en person under lång tid måste man kunna föra in ett okänt element i en annars väl­ bekant samvaro. Det är som Proust skriver: »Den enda verkliga resan, det enda föryngringsbadet, vore inte att fara till nya trakter utan att få andra ögon.«7 Adele minns ett tillfälle då hon upplevde just ett sådant perspektivskifte. »Jag vill berätta om något som hände för två veckor sedan«, säger hon. »Det är så sällsynt att jag minns det exakta tillfället. Vi var på en tillställning på hans jobb och Alan stod och pratade med några kolleger. Jag såg på honom och tänkte: vad snygg han är. Det kändes konstigt, nästan utomkroppsligt. Och vet du vad det var som gjorde honom så snygg? Jo, för en kort stund glömde jag bort att han var min man och en förbannat jobbig, tjatig och envis typ. Jag glömde hur irriterad jag brukar bli på honom och hur han stökar ner överallt. I det ögonblicket såg jag på honom som om jag inte visste allt det där, och jag drogs till honom på samma sätt som i början. Han är intelligent, verbal, och hans sätt är både lugnt och sexigt. Allt det där vanliga käbblet på morgnarna när jag är sen hade jag glömt, liksom allt gammalt gnäll om varför gjorde du så eller hur ska vi göra i jul eller vi måste prata om din mamma. Jag var långt bort från alla de där fånigheterna och samtalen. I stället såg jag honom verkligen. Det var så det kändes, och jag undrar om han någonsin känner likadant för mig nu för tiden.« När jag frågar Adele om hon har berättat om sin upplevelse för Alan, svarar hon genast nej. »Aldrig i livet. Han skulle bara reta mig.« Jag föreslår att den falnande glöden kanske handlar mindre om det alltför välbekanta och om vardagens tyngd, och mer om rädsla. Erotik är alltid riskabelt. Människor är rädda för att till­ låta sig att då och då idealisera och längta efter den person de lever tillsammans med. För att kunna göra det måste man erkänna 36

72903 Vill ha dig ORI.indd 36

07-08-28 09.11.49


den andres suveränitet, vilket kan upplevas som destabiliserande. När vår partner står för sig själv, fri och med egen vilja, blir öm­ tåligheten i relationen extra påtaglig. Adeles sårbarhet märks tydligt i hennes undran över om Alan någonsin känner likadant som hon. Det vanligaste försvaret mot det här hotet är att man väljer att hålla sig inom gränserna för det vardagliga och det tillgivna – trivialt smågnabb, tryggt sex, ett vardagsperspektiv som fjättrar oss vid verkligheten och hindrar alla möjligheter till gränsöverskridande. Men när Adele plötsligt ser Alan i ett annat sammanhang än det äktenskapliga – när hon växlar från zoomlins till vidvinkel – framhävs hans unika person, vilket gör att hon blir mer attra­ herad av honom. Hon ser honom som man. Hon har omvandlat en välbekant person till en som fortfarande, efter alla dessa år, är okänd för henne.

Just när du trodde att du kände henne … Om osäkerhet är en faktor som finns inbyggd i alla relationer, så är mystiken en annan. Många som börjar i terapi tror att de vet allt om sin partner. »Min man tycker inte om att prata.« »Min tjej skulle aldrig flirta med andra män. Hon är inte sån.« »Att gå i terapi är uteslutet för min älskare.« »Varför säger du det inte rakt ut, jag vet ju vad du tänker?« »Jag behöver inte ge henne fina presenter, hon vet ändå att jag älskar henne.« Jag försöker få folk att inse hur lite de egentligen har sett och uppmuntrar dem att hitta tillbaka till sin gamla nyfikenhet för att få en glimt av vad som pågår bakom den andres barrikader. Sanningen är att vi aldrig känner vår partner så väl som vi tror. Mitchell framhåller att förutsägbarhet är en illusion även i de tristaste äktenskap. Vårt behov av kontinuitet gör att viljan att lära oss nya saker om den vi lever tillsammans med är begränsad. Vi satsar i stället på att få honom eller henne att stämma överens 37

72903 Vill ha dig ORI.indd 37

07-08-28 09.11.49


med en bild som vi ofta har skapat i vår egen fantasi, och som bygger på våra egna behov. »En sak är säker och det är att han aldrig oroar sig. Han är verkligen en klippa. Själv är jag väldigt neurotisk.« »Han är för mesig för att våga lämna mig.« »Hon tolererar inga dumheter från min sida.« »Vi är väldigt traditionella båda två. Trots att hon har doktorerat trivs hon jättebra med att vara hemma med barnen.« Vi ser vad vi vill se, vad vi klarar av att se, och vår partner gör likadant. Genom att neutralisera partnerns komplexa natur skapar vi en skillnad som vi klarar av att leva med. Vi krymper vår partner, bortser från eller avvisar vissa aspek­ ter som hotar den etablerade ordningen i vårt gemensamma rike. Vi begränsar också oss själva – i kärlekens namn kastar vi stora stycken av vår personlighet överbord. Men när man tilldelar sin partner fasta, bestämda egenskaper på detta sätt borde man inte bli förvånad över att passionen går upp i rök. Och tyvärr måste jag dessutom meddela att din partner och du förlorar i båda ändar. Inte nog med att ni tar död på passionen, ni får egentligen inte den trygghet ni eftersträvar heller. Hur bräcklig den konstgjorda jämvikten är blir uppenbart när den ena parten bryter mot de uppgjorda reglerna och kräver att få föra in mer autentiska delar av sig själv i relationen. Det var det som hände med Charles och Rose. De hade varit gifta i bortåt 40 år och således haft gott om tid att definiera varandra. Charles är en livlig person som gillar att provocera, och han är en lekfull förförare. Han är en passionerad man som behöver någon som begränsar honom, någon som kanaliserar all hans otyglade och ostrukturerade energi. »Om det inte vore för Rose, så tror jag inte att jag skulle ha haft det jobb och den familj jag har idag«, säger han. Rose är stark, oberoende och klartänkt. Hon har ett slags naturligt sinneslugn som uppväger hans rastlöshet. De beskriver det själva som att hon är fast och han flytande. De få gånger Rose vågade ge sig hän åt kärleken innan hon träffade Charles, fann hon upplevelsen alltför omtumlande. Hon kände sig tom 38

72903 Vill ha dig ORI.indd 38

07-08-28 09.11.50


och olycklig efteråt. För henne representerar han en passion som hon inte behöver ta ansvar för. Det som skrämmer Rose är att förlora kontrollen och det som skrämmer Charles är att han njuter på tok för mycket av att förlora kontrollen. De kompletterar alltså varandra, vilket gör att deras relation har kunnat blomstra inom vissa bestämda gränser. Den här fruktbara överenskommelsen fungerade ganska bra fram till den dag då den inte gjorde det längre. Som så ofta sker i livet, kommer det en stund då vi inser att det vi håller på med inte fungerar längre. Ofta föregås denna insikt av någon händelse som får oss att omvärdera vad som är viktigt och hur vårt liv ser ut. Plötsligt förvandlas de kompromisser som fungerade så bra igår till uppoffringar som vi inte längre vill göra. Charles har råkat ut för ett par smärtsamma händelser – hans mamma och en nära vän dog, och han fick en varningssignal beträffande sin egen hälsa – som medfört att han blivit betydligt mer medveten om sin egen dödlighet. Han vill leva livet, få utlopp för sin vitalitet, återfinna den livsglädje som han har hållit i strama tyglar för Roses skull. Han står inte längre ut med att dölja en del av sig själv, inte ens i utbyte mot den trygghet som Rose erbjuder. Men när han för­söker prata om sin hunger känner sig Rose hotad och vill inte lyssna. »Har du fått en ny fyrtioårskris? Tänker du köpa en röd sportbil?« Både Rose och Charles har haft utomäktenskapliga förbindelser under årens lopp. Sanningen har kommit fram men detaljerna har förblivit okända; och därefter har de lagt historierna bakom sig. Eller det har åtminstone Rose gjort. »Jag trodde de turbulenta åren var förbi. Vi är ju över 60, för Guds skull«, klagar hon. »Och vad innebär det?« frågar jag. »Att han ska sluta såra mig! Och sluta riskera vårt äktenskap! Jag har accepterat villkoren för vår relation. Varför kan inte han göra detsamma?« »Vilka är villkoren?« »När vi gifte oss älskade vi varandra väldigt mycket. Och det gör vi fortfarande. Men vi har båda två, hur ska jag säga, upplevt 39

72903 Vill ha dig ORI.indd 39

07-08-28 09.11.50



9789127026988