9789127817616

REDAKTÖRER:

Ninni Wahlström, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. ÖVRIGA MEDVERKANDE FÖRFATTARE: Carl-Henrik Adolfsson, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Ingemar Bohlin, docent i vetenskapsteori och universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Glenn Hultman, professor emeritus i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.

Per Fibæk Laursen, professor vid DPU, Danmarks institut for pædagogik og uddannelse vid Aarhus universitet.

Tine S. Prøitz, fil. dr i utbildningsvetenskap och docent i pedagogik vid Høgskolen i Sørøst-Norge.

Daniel Sundberg, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

I Den evidensbaserade skolan ger en rad forskare inom pedagogik en allsidig belysning av evidensbasering i skolan ur både ett nationellt och internationellt perspektiv.

Antologin omfattar sju kapitel och berör två huvudsakliga områden:

► Evidensbaserad praktik som fenomen relaterat till pedagogikämnet och lärarutbildningen.

► Den verksamma lärarens förhållningssätt till forskning och evidensbaserade studier.

Boken riktar sig främst till lärarstudenter och verksamma lärare, men läses med behållning av alla som är intresserade av pedagogisk forskning, undervisningsmetoder och evidensbaserad praktik.

ISBN 978-91-27-81761-6

Den evidensbaserade

Begreppen forskningsbasering och evidensbasering av utbildning och politik används ofta synonymt. Men det räcker inte att utbildning, undervisning och politiska beslut grundas på forskning, utan det ska

Daniel Alvunger & Ninni Wahlström (red.)

Eva Forsberg, professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Evidensbaserad praktik – undervisningsmetoder som stöds i forskning och påvisbart främjar elevers lärande – är numera ett välanvänt begrepp i diskussionen om svensk skola. Hur kan vi förstå dess framväxt och genomslag?

Och vilka konsekvenser får evidensforskningen för synen på lärande och undervisning?

Den evidensbaserade

Daniel Alvunger, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

dessutom vara ”bästa tillgängliga kunskap” och en kunskap som gör att skolans praktik fungerar bättre.

Svensk skola i skärningspunkten mellan forskning och praktik

Daniel Alvunger & Ninni Wahlström (red.)

UR REDAKTÖRERNAS INTRODUKTION

OMSLAG: JOHN EYRE

9 789127 817616

N&K_Evidensskolan_omslag.indd Alla sidor

2018-02-15 16:10

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 2

2018-02-13 16:42

Innehåll Den evidensbaserade skolan – en introduktion

9

Daniel Alvunger och Ninni Wahlström

En problematisering av begreppen forskningsbasering och evidens 14 En samtida reflektion 17 Perspektiv på svensk skola i skärningspunkten mellan forskning och praktik 21 Bokens disposition 22 Referenser 27 KAPITEL 1

Utbildningspolitikens förståelse av evidens

31

Tine S. Prøitz

Utbildningspolitiska förståelseramar 34 Evidens inom vetenskap och samhälle 39 Evidens som masteridé 40 Evidens i ett internationellt sammanhang 44 Kunskapsmäkling 47 Evidensbegreppet i svensk och norsk utbildningspolitik 52 Kunnskapssenter for utdanning 62 ”… den för var tid bästa tillgängliga kunskapen” 64 Referenser 66

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 5

2018-02-13 16:42

KAPITEL 2

När evidensrörelsen kom till den svenska skolan

71

Carl-Henrik Adolfsson, Eva Forsberg och Daniel Sundberg

Skola på vetenskaplig grund 73 Forskning–skolpolitik–skolpraktik: kunskap som reser 76 Produktion av evidens – utbildningsvetenskapens översikter 77 Produktion och konsumtion av evidens i lärarutbildning och skola 85 Skolforskningsinstitutet: institutionalisering och formalisering av evidens 87 Evidens på norska och danska och dess internationella förankring 90 Utbildningssystemets aktörer och evidensen 93 Referenser 97 KAPITEL 3

Lärarutbildningens forskningsbasering

101

Daniel Alvunger och Ninni Wahlström

Forskningsbasering som policybegrepp 104 Forskning i lärarutbildningen – några internationella och svenska utblickar 105 Att analysera lärarutbildningens pedagogiska diskurs 111 Lärarutbildningens forskningsbas 117 Lärarutbildningens forskningsbasering – en avslutande diskussion 128 Referenser 131

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 6

2018-02-13 16:42

KAPITEL 4

Konkurrensen mellan forskning och erfarenhet – noteringar om forskningsanvändning i skolan

135

Glenn Hultman

Forskningsanvändning 138 Transformation, interaktion eller kunskapsbildning i praktiken? 141 Transformationsdynamiken: beprövad erfarenhet och skolutvecklingen 144 Nya rön 145 Reflektioner från skolbesök 150 Evidensbaserad praktik och lost-in-transformation 153 Lärares ”forskning” och beprövade erfarenhet 154 Forskning eller erfarenhet – vem vinner?

160 Skiktning – annat tar över 161 Faktorer, förutsättningar och svårigheter för rätt forskning i rätt tid 162 Referenser 166 KAPITEL 5

Från begreppet evidence till metoder för syntes av kvalitativ utbildningsvetenskaplig kunskap: Formalisering, integration, strategier för generalisering

171

Ingemar Bohlin

Begreppet evidence 175 Evidence-based medicine 178 Tre hållningar till evidensbaserad praktik 182 Metoder för syntes av kvantitativa primärstudier 184 Kvalitativ syntes 187 Generaliserbarhet och kumulativitet 192 Implikationer för utbildningsvetenskaplig forskning 195 Avslutande kommentarer 199 Referenser 201

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 7

2018-02-13 16:42

KAPITEL 6

Har evidensbegreppet gjort sitt?

Sju villkor fรถr bevarandet av evidensbegreppet

207

Per Fibรฆk Laursen

Ett omstritt begrepp 209 Villkor fรถr evidensbegreppet 214 Slutsats 226 Referenser 228 Om fรถrfattarna

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 8

231

2018-02-13 16:42

Den evidensbaserade skolan – en introduktion

Daniel Alvunger och Ninni WahlstrĂśm

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 9

2018-02-13 16:42

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 10

2018-02-13 16:42

har vi samlat några initierade röster som i sin forskning, på olika sätt, har hanterat frågor om evidensbaserad policy­ och evidensbaserad undervisningspraktik. Vår ambition har i första­hand varit att ringa in fenomenet evidensbasering inom förskola, skola och lärarutbildning utifrån en svensk kontext. Men eftersom vi samtidigt har att göra med ett globalt fenomen, med idéer som ”reser” och ”lånas” mellan olika länders utbildningssystem (Nordin & Sundberg, 2014; Sivesind & Wahlström, 2016; Wahlström, 2016), rymmer boken också utblickar mot en internationell horisont. Dessutom innehåller den bidrag som mer ingående beskriver förhållanden i våra grannländer Danmark och Norge.

Tanken att politikerna ska fatta sina beslut grundade i forskning, och att undervisningen i skolor och på lärarutbildningar ska baseras på ”vad som fungerar”, växte sig stark på olika håll i världen under slutet av 1990-talet. Under de två decennier som gått sedan dess har kraven på evidensbasering i förskolan och skolan påverkat lagstiftningen och villkoren för forskningsfinansieringen, framför allt i USA, men också i Europa med England och Skottland som några tydliga exempel. I den svenska skollagen från 2010 finns en paragraf i kapitel fem som säger att: ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800).

En liknande bestämmelse har sedan länge funnits inskriven i högskolelagen som reglerar utbildningen vid landets högskolor och universitet.

I denna bok

Den evidensbaserade skolan – en introduktion

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 11

11

2018-02-13 16:42

Skollagens paragraf om att skolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund kan ses som ett exempel på hur evidensbasering har kommit att införlivas i ett svenskt regelverk kring skolan, även om en bestämmelse om att skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund inte nödvändigtvis har att göra med evidens. Vida­ re utgör inrättandet av Skolforskningsinstitutet och regeringens försöksverksamhet med praktiknära forskning (Prop. 2016/17:50) exempel på hur finansieringen av forskningen har kommit att styras mot vad forskningen menar sig kunna visa ”fungera”. Reger­ ingens argument för att särskilt stödja forskning som benämns ”praktiknära” är att en sådan forskning ska syfta till att ”ge forskare, lärarutbildare, lärare och förskollärare större möjligheter att delta i gemensamma forskningsprojekt kring frågor hämtade från skolans praktik” (Prop. 2016/17:50, s. 105). Den praktiknära forskningen förväntas enligt regeringen därmed stärka den vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet som utbildningen enligt skollagen ska vila på. Deras antagande bygger på tanken att forskningens relevans ökar ju närmare skolans verksamhet frågorna ställs och forskningen genomförs. Däremot lämnas den kanske viktigaste delen av forskningsprocessen ofta utanför argumentationen om praktiknära forskning, det vill säga den del som handlar om vilka slutsatser som kan dras utifrån enskilda mindre forskningsprojekt.

Skolverket, som nationell myndighet för skolan, har valt att tolka lagparagrafen om att utbildningen ska vila på forskning och beprövad erfarenhet som ett krav som omfattar dels utbildningens innehåll, dels själva undervisningen och dess utformning (Skolverket, 2012; Sahlin, 2017). Denna utvidgning av tillämpningen av forskningsbasering leder till en rad antaganden från Skolverkets sida. Dels utgår myndigheten från att ett forskningsbaserat arbetssätt är en förutsättning för att man ska veta vad som fungerar i arbetet med att utveckla en verksamhet som främjar alla barns och elevers utveckling och lärande. Dels anser den att en vetenskaplig 12

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 12

Daniel Alvunger och Ninni Wahlström

2018-02-13 16:42

grund och beprövad erfarenhet utgör kärnan i en framgångsrik skolutveckling.

Ett bekymmer med detta är dock, enligt Skolverket, att skolan inte förstår vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär. De menar därför att vägen till ett framgångsrikt arbete för att öka en sådan förståelse är att införa ett forskningsbaserat arbetssätt i skolans vardag; ett arbetssätt som ska kännetecknas av att ett vetenskapligt förhållningssätt genomsyrar all verksamhet i förskolan och skolan (Skolverket, 2017a). Skolverket knyter således stora förhoppningar till att skollagens paragraf om utbildningens grund i vetenskap och evidens ska leda till att forskningens rön och resultat blir en del av lärarnas vardag. På detta sätt önskar myndigheten att det som på sikt ska förändra undervisningen grundas på vad som under olika tidsperioder anses fungera bäst enligt rådande vetenskapliga bedömningar. Skolverket definierar evidens som den ”bästa tillgängliga kunskap och kan förstås som den kunskap som för tillfället är mest tillförlitlig” (Skolverket, 2017b).

Den internationella samarbetsorganisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD (2007), spårar det ökade intresset för att använda forskning som bevis för vad som fungerar bäst i förskolan och skolan till ett antal olika omvärldsfaktorer.

Bland annat har kraven på elevernas kunskapsresultat ökat, samtidigt som den ökade användningen av tester och bedömningar skapar underlag för jämförelser och slutsatser om vad som verkar funge­ra bäst från kunskapssynpunkt. OECD pekar därutöver på faktorer som ett mer generellt missnöje med skolan och en ökad tillgång till digital och lättillgänglig information. Att på detta sätt försöka stärka legitimiteten för en verksamhet genom att hänvisa till forskning gäller inte enbart skolans område. Det finns också en internationell rörelse inom politiken som menar att även politiska förslag ska grundas i aktuell forskning, så kallad evidensbaserad politik (Gough m.fl., 2011).

Den evidensbaserade skolan – en introduktion

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 13

13

2018-02-13 16:42

En problematisering av begreppen forskningsbasering och evidens Begreppen forskningsbasering och evidensbasering av utbildning och politik används ofta synonymt. Men det räcker inte att utbildning, undervisning och politiska beslut grundas på forskning, utan det ska dessutom vara ”bästa tillgängliga kunskap” (Skolverket, 2017b) och en kunskap som gör att skolans praktik fungerar bättre.

I detta avsnitt kommer vi att kritiskt granska de antaganden som utgår från uppfattningen att evidens och forskning fun­gerar som styrmedel och riktningsgivare för politiska reformer av skola och utbildning.

Relationen mellan reformer och pedagogisk forskning ur ett historiskt perspektiv

Frågan om hur forskningen om skola och utbildning ska kunna ligga till grund för hur skolans politik och verksamhet utformas har som tidigare framhållits varit aktuell under flera decennier, både internationellt och i Sverige. Den amerikanske utbildningshisto­rikern Herbert Kliebard (2002) har till exempel gått igenom 1900-talets utbildningsreformer i USA. I sin undersökning ställde han sig frågan hur det kommer sig att så många reformer misslyckats i den meningen att de inte fullt ut har åstadkommit de förändringar som eftersträvats? I sin genomgång av reformerna identifierade han tre större reformvågor. Den första handlade om att inrätta en offentligt finansierad obligatorisk skola med en gemensam organisation över hela landet. Den andra karakteriserade han som att ”sätta barnet i centrum” (the child-centered move­ment). Den tredje reformvågen, slutligen, som tog fart under slutet av 1900-talet och som fortsätter att vara högst aktuell än i dag, handlar om hur den politiska nivån och myndighetsnivån försöker höja kunskapsresultaten genom att specificera detaljerade mål (standards) som eleverna ska nå.

Om man följer ledande forskare inom reformområdet för stan14

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 14

Daniel Alvunger och Ninni Wahlström

2018-02-13 16:42

darder blir rådet från dem att all undervisning måste ta sin början i att noggrant definiera vilka resultat som ska uppnås. Vart leder då en sådan forskningsbaserad rekommendation i termer av vad det är som ställs i fokus, och vad är det som blir underordnat? Det som skiljer den tredje reformvågen som Kliebard identifierade från de båda andra två, är att reformer om standarder, resultat och ”vad som fungerar” mer precist motiveras utifrån specificerade forskningsresultat. Ett problem med detta, eller som det ofta uttrycks: ”forskning visar att …”, är som Kliebard (2002) uttrycker det att forskningens kompassnål kan peka åt både norr och söder samtidigt. Med det vill han säga att det är mycket sällan som forskningsresultat helt entydigt pekar i samma riktning, åtminstone inte om forskarna använder olika begrepp, teoretiska utgångspunkter och olika metoder för sina undersökningar.

Kliebard (2002) formulerar det här problemet som en fråga om hur man kan, eller bör, förstå relationen mellan forskning och praktik. Det finns, som vi berört tidigare, en stark argumentation från såväl politiker, beslutsfattare som forskare att forskning kan ge oss svaret på hur en skola bör ledas och hur skolans verksamhet bör utformas för att ge bästa utfall i form av höga elevprestationer.

Det som ställer till problem, och som gör att dessa best practicefall kanske ändå inte alltid kommer att fungera i praktiken, är att varje undervisningssituation i någon mening är helt unik. Inom forskningen talar man om att undervisningen är kontextberoende, det vill säga den är beroende av en viss klass och en viss lärare och samspelet dem emellan, av de sociala förutsättningar som råder i stunden, av den läroplan som är gällande, av skolans tradition i det aktuella landet etc. I stället för att ensidigt förlita oss på forskningsresultat som grunden för hur undervisningen praktiskt ska läggas upp, menade Kliebard (2002) att vi bör kunna använda forskning på det sätt som den amerikanske pedagogen John Dewey förespråkade. Dewey tog avstånd från tanken att forskningen skulle kunna ta fram färdiga undervisningsmetoder som sedan skulle Den evidensbaserade skolan – en introduktion

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 15

15

2018-02-13 16:42

tillämpas i stor skala. I stället ansåg han att skolans lärare skulle ta till sig forskningens förhållningssätt som ett intellektuellt verktyg för att utveckla den egna undervisningen. Han menade att lärarna utifrån tillgänglig kunskap skulle observera, undersöka och dra slutsatser kring den egna undervisningen för att på så sätt kontinuerligt förbättra den.

En delvis parallell debatt som har varit aktuell sedan mitten av 1900-talet är relationen mellan forskning och politik. I en välkänd artikel från slutet av 1970-talet argumenterade Jerome Karabel och Albert Henry Halsey (1977) för att formuleringen av olika samhällsproblem och deras lösningar i första hand är politiska till sin natur. Deras antagande innebär att samhällsvetenskaplig forskning inte kan hävda att den befinner sig helt åtskild från skapandet av politiska diskurser. I stället bidrar forskarna till att ringa in problem och föreslå lösningar som, även om de samtidigt är forskningsbaserade, alltid i någon mening bidrar till en samhällsuppfattning av en viss fråga, det vill säga att frågan också ges en politisk mening. Karabel och Halsey (1977) menade att om samarbetet mellan forskare och politiker blir alltför nära sammanflätat och alltför självklart, kan det till exempel leda till att olika former av problem i ett lands skolsystem framstår som opolitiska och närmast tekniska till sin natur. Vidare kunde det komma att innebära att staten har ett intresse av att styra forskningen genom att prioritera finansieringen av en viss sorts forskning till områden där staten menar att den gör störst samhällsnytta. Karabel och Halsey (1977) argumenterade i sin artikel i stället för att forskare inom samhällsvetenskaperna bör värna sitt oberoende och förhålla sig kritiskt granskande till olika politiska reformsträvanden i sin forskning.

I Sverige fördes motsvarande diskussion om förhållandet mellan forskning och politik under 1960- och 1970-talen. Under perioden för grundskolans förberedelse och genomförande hade den pedagogiska forskningen intagit en roll som kan liknas vid social 16

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 16

Daniel Alvunger och Ninni Wahlström

2018-02-13 16:42

ingenjörskonst. Pedagogiska forskare besvarade frågor med hjälp av stora kvantitativa undersökningar för att kunna ge svar på de problemställningar som ställdes inom den tidens stora skolutredningar. Statens förväntningar på detta var att den pedagogiska forskningen skulle bidra med att rekommendera lösningar på problemet om hur svensk grundskola bäst skulle kunna reformeras och organiseras. Under 1970-talet utmanades dock denna kvantitativa funktionella forskning av det som kom att kallas ”den nya utbildningssociologin”. Denna granskade i stället kritiskt skolan som en samhällsinstitution som upprätthöll och reproducerade klass- och maktrelationer (Englund, 2004).

Mot bakgrund av framväxten av en mer kritiskt orienterad forskning kom forskarna inom den pedagogiska ämnesdisciplinen­ från omkring 1970-talet och framåt att förhålla sig mer avvaktande till att bistå staten med direkta svar. I stället blev den kvalitativa, kritiskt granskande forskningen dominerande under flera decennier. Frågan är om vi i dag står inför ytterligare ett skifte i forskningens förhållande till staten, där forskningen återigen främst kommer att ses som ett redskap för att utföra sådan forskning som tros kunna ligga till grund för politiska behov att lösa samhällets problem?

En samtida reflektion Med inrättandet av myndigheten Skolforskningsinstitutet (SFS 2014:1578) fick Sverige en statlig aktör med ett specifikt uppdrag att sammanställa och sprida forskningsresultat samt göra dem ­tillgängliga för de verksamma inom skolväsendet. I institutets uppdrag ingår att göra systematiska översikter och andra forskningssammanställningar med god vetenskaplig kvalitet, och att presentera resultaten på ett sätt som är användbart för personalen som arbetar inom skolväsendet, i första hand lärare och rektorer.

Det finns således en tydlig ambition att Skolforskningsinstitutet ska Den evidensbaserade skolan – en introduktion

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 17

17

2018-02-13 16:42

verka som förpackare och mäklare av forskningsbaserad kunskap som ska komma till användning i landets skolor och klassrum. Det låter ju rimligt, för vad ska vi ha forskning till om den inte kommer till nytta?

Men ungefär här börjar också de mer besvärliga frågorna att pocka på uppmärksamhet, för innan man vet om man är på rätt väg måste man veta vart man ska. Därför är frågan om skolans syfte den första frågan som måste klargöras. Och redan här finns det gott om tänkbara svar. Medan några kanske säger att skolans främsta syfte är att lära ut kunskaper, svarar andra att skolans viktigaste uppgift är att förespråka ett demokratiskt förhållningssätt och utgöra en sammanhållande länk i samhället. Båda grupperna har givetvis rätt, men vilken sorts forskning ska prioriteras för att stärka de mångfacetterade roller som skolan har? För att systematisera problematiseringen av en evidensbaserad undervisningspraktik har Gert Biesta, forskare inom pedagogik, urskilt tre perspektiv (Biesta, 2010).

Det första perspektivet som Biesta lyfter fram har han hämtat från den evidensbaserade traditionen från det medicinska ämnesområdet. Därefter har han fört över det till utbildning som forskningsområde. Men hur ser kopplingen mellan medicinsk behandling av patienter och utbildning av barn och unga ut? Medan det går att hävda en viss lagbundenhet i hur våra kroppar fungerar efter vissa behandlingar, är det svårare att se en liknande lagbundenhet i elevers lärande efter olika former av undervisningsinsatser. Lärarens utmaning är snarare att leda eleverna mot ett antal utbildningsmål trots att det inte finns någon på förhand utstakad väg att gå, vilket beror på att undervisningen saknar just det som är utmärkande för lagbundenhet, det vill säga att en viss handling med största sannolikhet leder till ett visst resultat. Den evidensbaserade logiken pekar på spänningsfältet mellan att se lärarens uppdrag främst som ett moraliskt uppdrag att bidra till varje elevs personliga och kunskapsmässiga utveckling, eller främst som ett 18

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 18

Daniel Alvunger och Ninni Wahlström

2018-02-13 16:42

tekniskt uppdrag som handlar om att ansvara för att eleverna lägst når de kunskapskrav som finns formulerade i ämnet.

Biestas andra perspektiv lyfter fram hur forskningen kan förstås i relation till lärarnas praktik. Ett problem som ofta adresseras är hur forskningens kunskap ska kunna ”flyttas över” till lärarna på ett lättbegripligt sätt, så att de kan använda sig av de senaste forskningsrönen i sin undervisning. Ett svar på detta ”överflyttningsproblem” är att uppmuntra till praktiknära forskning, där lärarna redan från början involveras i processen genom att ställa frågor och att bidra till forskningens genomförande. En viktig faktor som den praktiknära forskningen är på spåren är att praktisk kunskap i förs­ ta hand utvecklas genom reflektion över den egna praktiken. Att ställa frågor, att reflektera, att dra slutsatser – det är så det livslånga lärandet ser ut. Men för att man ska kunna fördjupa sina reflektioner krävs det att ny kunskap tillförs som kan ställas i relation till det egna dagliga arbetet och dess genomförande. Här aktualiserar den evidensbaserade forskningen ett spänningsfält mellan forskaren som auktoritet och läraren som självständig professionell bedömare. I förhållningssättet som baseras på forskaren som auktoritet förespråkas att lärarna involveras i forskningsprojekt som leds av forskare, alternativt att de presenteras färdiga sammanställningar av forskningsresultat som har vägts samman av forskare. I det andra förhållningssättet, som baseras på läraren som självständig professionell bedömare, framhålls i stället läraren som en auktoritet som med hjälp av kunskapsbaserad forskning och reflektion självständigt drar slutsatser om hur den egna praktiken bäst kan utvecklas.

Det tredje perspektivet som Biesta (2010) lyfter fram är de förväntningar på den praktiska roll som forskningen ges i en evidensbaserad förståelse av undervisningen. Genom att, som Skolforskningsinstitutet (2017), ställa krav på att forskningen ska ”utgå från de utmaningar och frågeställningar som förskolans och skolans verksamma möter i anslutning till undervisningen” med syftet ”att främja barns och elevers utveckling och lärande”, poängteras Den evidensbaserade skolan – en introduktion

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 19

19

2018-02-13 16:42

forskningens betydelse för att generera kunskaper om vad som fungerar i skolans undervisning. Detta reser i sin tur frågor om vilken sorts kunskap som är relevant? Skolforskningsinstitutet antar att ett sätt att kvalitetssäkra forskningsfrågorna är att kräva att de ställs i dialog med verksamma lärare (Skolforskningsinstitu­ tet, 2017 års utlysning). Men i stället för att utgå från ett snävt perspektiv om vem som ska ställa dessa frågor, kan perspektivet vidgas till att också innefatta vilka typer av frågor som kan ställas.

Som vi redan har varit inne på finns det en förväntan på att forskningen ska kunna ge svar på tekniska frågor som relaterar till den didaktiska frågan ”hur?”. Hur lär vi till exempel bäst ut olika moment inom matematik och svenska? Hur lägger jag som lärare upp min undervisning för att väcka elevernas motivation och intresse? En annan typ av frågor skulle kunna handla om hur forskningen kan bidra med olika perspektiv eller öppna för alternativa förståelser i relation till en viss fråga. Sådana fördjupande och problematiserande frågor har kanske forskarna större förutsättningar att ställa, eftersom de kan förmodas ha en större överblick över vilka frågor som är möjliga att bredda och fördjupa utifrån tillgängliga teoretiska perspektiv. Med hjälp av detta tredje perspektiv på en evidensbaserad undervisningspraktik öppnar den evidensbaserade forskningen för ett spänningsfält mellan å ena sidan forskning som söker svar på ett specifikt avgränsat problem, å andra sidan forskning som ställer öppna frågor om skolan som en social institution. Och här är kanske svaren både mångfacetterade och mångtydiga eller, som Kliebard (2002) uttryckte det, så pekar de åt flera olika håll samtidigt.

20

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 20

Daniel Alvunger och Ninni Wahlström

2018-02-13 16:42

Perspektiv på svensk skola i skärningspunkten mellan forskning och praktik Oavsett om man är politiker, tjänsteman på en förvaltning, forskare, skolledare, lärare eller lärarstudent är det uppenbart att begrepp som forskningsbasering och evidensbasering väcker en rad komplexa och svåröverblickbara frågor. Frågorna i sig kan dock vara högst olikartade beroende på vilken utsiktspunkt och position man har i det svenska utbildningssystemet. Som med de flesta andra komplexa frågor finns det inte heller här några enkla och självklara svar. Emellertid angör frågorna ytterst till grundläggande idéer och värden om kunskapens väsen och kunskapsbildning, utbildningens syften och funktion samt relationen mellan utbildning, demokrati och samhälle. Därför behöver de ständigt aktualiseras och samtalet måste fortgå – vare sig det sker i ett lärarrum, i Sveriges riksdag, vid ett forskningsseminarium eller som här, i en antologi. Givetvis går det inte att inom ramen för en enskild bok ge en fullständig och heltäckande bild av alla de dimensioner som ryms inom evidens­baserad undervisningspraktik och evidens­baserad policy.

Inte desto­mindre utgör samtliga bidrag från forskare i Sverige, Danmark och Norge i denna antologi ändå ett genuint försök att spegla och ta sig an mångfalden av frågor och perspektiv i skärningspunkten mellan forskning och praktik på ett sätt som gör att helheten blir större än summan av bokens olika delar.

Den evidensbaserade skolan – en introduktion

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 21

21

2018-02-13 16:42

Bokens disposition Kapitel 1

Hur kan vi förstå evidens som begrepp och som fenomen inom utbildningspolitiken? Vilken förståelse av begreppet och vilka olika bevekelsegrunder för evidensbasering framträder inom en utbildningspolitisk tolkningsram? Dessa frågor står i centrum för bokens första kapitel, ”Utbildningspolitikens förståelse av evidens”, av Tine S. Prøitz. Prøitz tar sin utgångspunkt i den generella skiljelinjen mellan dels hur evidens brukar uttydas och förstås inom en vetenskaplig kontext, dels den mer mångfacetterade och dynamiska förståelse och tolkningsvariation som kännetecknar såväl nationell som internationell utbildningspolitik.

Inom det utbildningspolitiska området finns det olika ideologiska orienteringar och tolkningsramar för evidensbegreppet: en kulturkonservativ, en samhällskritisk, en socialdemokratisk och en marknadsliberal. Framför allt under senare decennier har det skett en strömkantring inom politiken där synen på forskningens funktion har skiftat från att vara ett medel för att bättre förstå omvärlden, till en syn där forskningen förväntas vara ett verktyg för att driva samhällsutvecklingen framåt. I ett sammanhang där skolan i allmänhet har ökad tillgång på information genom kommunikationsteknologin, där det finns ett större intresse för elevernas resultat, en bristande tilltro till både det nationella utbildningssystemet och det politiska systemet samt en eskalering av test och prov, har evidens fått en alltmer framträdande plats i den utbildningspolitiska diskursen. Ett av de tydligaste exemplen för detta är OECD:s växande inflytande över utbildningspolicyn i Sverige och andra länder. Parallellt med detta pekar Prøitz på att begreppet evidens i den svenska och norska utbildningspolitiska kontexten ofta förknippas med systematiska forskningsöversikter och konkreta utvecklingsarbeten eller att de blandas med andra begrepp, som kvalitetssäkring och utvärdering.

22

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 22

Daniel Alvunger och Ninni Wahlström

2018-02-13 16:42

Kapitel 2

I kapitel 2, ”När evidensrörelsen kom till den svenska skolan”, av Carl-Henrik Adolfsson, Eva Forsberg och Daniel Sundberg, tar författarna avstamp i det samtida intresset för evidensbaserad skola i den utbildningspolitiska diskussionen. De ger oss en historisk tillbakablick och analys av olika utbildningsreformer, lärarutbildningens förändring och det framväxande intresset för forskningsöversikter. Utifrån denna exposé identifierar de en tydlig förskjutning från talet om en skola på vetenskaplig grund, till en ökande tilltro och förväntan på att lärare som tar del av olika forskningsresultat erhåller nödvändiga redskap för att utveckla sin undervisning.

Författarna visar hur forskningen, skolpraktiken och skolpoli­ tiken från 1990-talets slut starkt kom att kopplas samman och pekas ut som avgörande för kvaliteten i skolan och undervisningen. I detta avseende fick forskningsöversikter en central betydelse för att framställa, förmedla och konsumera evidens inom utbildningssektorn. Intresset för sådana översikter utgör en betydelsefull bakgrund till inrättandet av den nya statliga myndigheten Skolforskningsinstitutet 2015. Enligt Adolfsson, Forsberg och Sundberg är det nya institutet ett tydligt exempel på en ”mäklarorganisation”, det vill säga en organisationsform som är ett typiskt inslag i den internationella evidensrörelsen. Denna typ av organisationer producerar systematiska forskningssammanställningar och synteser av resultat som sedan sprids till olika typer av intressenter inom utbildningssfären, till exempel politiska beslutsfattare, yrkesverksamma och forskare. Utöver uppdraget att sammanställa, validera, presentera och tillgängliggöra forskningsresultat har Skolforskningsinstitutet som uppgift att finansiera praktiknära forskningsprojekt. Kapitlet rymmer dessutom en utblick på utvecklingen av förhållandet mellan forskning och skola i ett par nordiska länder, vilket placerar in bildandet av Skolforskningsinstitutet i en vidare nordisk kontext.

Den evidensbaserade skolan – en introduktion

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 23

23

2018-02-13 16:42

Kapitel 3

Reformer för att förändra det svenska utbildningsväsendet har dock inte enbart tagit sikte på förskolan och skolan, utan ett minst lika viktigt område för förändring är lärarutbildningen. Det gör att den samtida diskussionen om en evidensbaserad skola också behöver ställas i ljuset av denna. Vilka avtryck får diskussionen om evidens på lärarutbildningen och hur skrivs det fram utifrån vad framtidens lärare behöver veta och kunna? I kapitel 3, ”Lärarutbildningens forskningsbasering”, belyser Daniel Alvunger och Ninni Wahlström vilken betydelse som begreppet forsknings­basering tillskrivs och vilka professionella identiteter, det vill säga föreställningar om vad som är kärnan i läraryrket och lärares professionalism, en sådan mening av forskningsbaseringen öppnar för.

Författarna konstaterar att ingen i dag ifrågasätter att lärarutbildningens undervisning – liksom skolans – ska vila på vetenskaplig­ grund. Däremot går det inom lärarutbildningsforskningen att skönja olika uppfattningar om lärarprofessionalism, en meningsskiljaktighet som inte sällan korresponderar med spänningsförhållandet mellan forskning och lärares praktik. Ska tyngdpunkten i lärarstudenternas utbildning utgå från idéer om yrkets funktionella kompetens – att förvärva färdigheter och kompetenser för undervisning? Eller handlar lärarutbildningen mer om att studenterna ska lära sig utveckla ett kritiskt förhållningssätt som bottnar i en betoning av yrkets professionella kompetens?

Genom en analys av kurslitteraturen inom några av lärarutbildningens olika program och dess utbildningsvetenskapliga kärna visar Alvunger och Wahlström att studenterna i första hand möter litteratur av handboks- eller lärobokskaraktär med översikter och sammanställningar av forskning. Sällan åskådliggör litteraturen forskningsprocessen på ett liknande sätt som det görs inom exempelvis vetenskapliga artiklar eller böcker. Däremot framgår också att både studenterna och lärarutbildarna upplever att det via seminarium eller andra undervisningsformer ges möjligheter 24

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 24

Daniel Alvunger och Ninni Wahlström

2018-02-13 16:42

för studenterna att kritiskt ifrågasätta, argumentera och diskutera.

Denna möjlighet för dem att utveckla en argumentativ förståelse och omprövning ger således frågan om en forskningsbaserad lärar­ utbildning en annan dimension.

Kapitel 4

Inom diskussionen om lärares praktik och undervisning på vetenskaplig grund är förhållandet mellan forskning och erfarenhet ett återkommande tema. Inte sällan framställs det som ett spänningsfyllt förhållande där olika idéer om hur forskningsresultat ska kunna komma till praktisk användning i skolan förs fram, alternativt att vetenskapliga teorier och forskning framträder som ett slags hot mot en professionsgrundad mångårig kunskap, erfarenhet och praxis.

I kapitel 4, ”Konkurrensen mellan forskning och erfarenhet – noteringar om forskningsanvändning i skolan”, diskuterar Glenn Hultman olika typer av kunskapsbildning i skolan, med fokus på forskningsanvändning samt erfarenhet respektive beprövad erfarenhet i ett skolutvecklingssammanhang. I det första fallet – hur forskningsresultat används – belyser Hultman relationen mellan forskning och lärares praktik ur olika perspektiv. Han visar att det krävs förståelse för de sammanhang där forskningen förs fram och att det är olika betingelser som styr förhållandet mellan forskning och skola. Forskningen behöver ju tolkas inom ramen för en kontext, men i en och samma skola kan det förekomma flera lokala kulturer som tolkar forskningsresultaten olika. Frågan är vad som försvinner när forskningsresultaten flyttas från en kontext till en annan,­och vad som tillkommer när resultaten tolkas i sin nya kontext?­ Hultman diskuterar också lärarnas kunskap som situerad och kontextbunden. Eftersom deras erfarenhetsbaserade kunskap oftast är handlingsinriktad och inbäddad i en praktik är det svårt för dem att använda vetenskapliga begrepp och inramningar när de talar om sin praktik. De mest frekventa språkliga uttrycken som Den evidensbaserade skolan – en introduktion

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 25

25

2018-02-13 16:42

de använder i de sammanhangen är snarare metaforer, analogier och exempel. Alla de olika perspektiv som lyfts fram i kapitlet fördjupas genom flera empiriska exempel från Hultmans studier.

Kapitel 5

Talet om evidens och evidensbasering har fått ett betydande genomslag inom utbildningsområdet. Detta genomslag är inte helt oproblematiskt eftersom det för med sig föreställningar om att det går att hitta ”de rätta metoderna” till utbildningsforskningen från andra vetenskapliga kontexter. I kapitel 5, ”Från begreppet evidence till metoder för syntes av kvalitativ utbildningsvetenskaplig kunskap: Formalisering, integration, strategier för generalisering”, redogör Ingemar Bohlin för olika betydelser av engelskans ”evidence” utifrån ett antal olika områden, till exempel rättssystemet och skönlitteraturen, den medicinska vetenskapen och evidensbaserad medicin, samt olika förhållningssätt relaterade till denna.

Bohlin lyfter fram och skärskådar de principer som ligger till grund för i första hand den kvalitativt orienterade syntesforskningen – det vill säga forskning som sammanställer resultat och drar mer övergripande slutsatser utifrån en mängd studier om ett område eller fenomen – inom utbildning och lärande. Via ett resonemang om relationen mellan olika syntesmetoder inom den kvantitativa respektive den kvalitativa traditionen inom utbildningsforskningen, samt begrepp som kumulativitet, generalisering och formalisering, pekar han på olika implikationer för sammanställning av forskningsresultat inom den kvalitativa utbildningsforskningen i Sverige. En av Bohlins centrala slutsatser är att det krävs en större satsning på kvalitativt orienterad syntesforskning inom det utbildningsvetenskapliga området för att man ska kunna generalisera och samla enskilda forskningsresultat till en större helhet, och därigenom kunna kvalificera och validera forskningsresultat som har en större räckvidd och ett större kunskapsanspråk.

26

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 26

Daniel Alvunger och Ninni Wahlström

2018-02-13 16:42

Kapitel 6

Begreppet evidens har en central roll och förekommer av förklarliga skäl mycket frekvent i denna antologi. I kapitel 6, ”Har evidensbegreppet gjort sitt? Sju villkor för bevarandet av evidensbegreppet” diskuterar Per Fibæk Laursen att begrepp som evidens och evidensbasering används i många skiftande sammanhang. På grund av detta har evidensbegreppet över tid fyllts med olika och motstridande betydelser och uttolkningar. Inte sällan används det felaktigt och ofta knyts det stora förhoppningar till evidensbaserad undervisning.

Den argumentation som Fibæk Laursen utvecklar i sitt kapitel riktar sin udd mot hur begreppet missbrukas. Den danska kontexten är i fokus för kapitlet, vilket möjliggör en intressant jämförelse utifrån hur diskussionen om evidens gestaltats i Sverige och mellan likheter och skillnader i förhållande till den svenska utbildningssfären. Fibæk Laursen gör emellertid även flera utblickar mot den internationella diskussionen, som utspelat sig mot bakgrund av bland annat John Hatties syntetiserade forskningsöversikt Synligt lärande (Visible learning, 2009). Fibæk Laursen understryker att evidensbegreppet har kommit för att stanna inom utbildningsvärlden, och det är mot denna bakgrund som han lyfter fram sju olika villkor för hur evidensbegreppet kan ”räddas” och tillämpas på ett mer klargörande och ändamålsenligt sätt.

Referenser Biesta, G. J. J. (2010). Good education in an age of measurement: ethics, policy, democracy. Boulder, CO: Paradigm Publishers.

Englund, T. (2004). Nya tendenser inom pedagogikdisciplinen under de tre senaste decennierna. Pedagogisk forskning i Sverige, (9)1, 37–49.

Gough, D., Tripne, J., Kenn, C., & Buk-Berge, E. (2011). Evidence

Den evidensbaserade skolan – en introduktion

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 27

27

2018-02-13 16:42

informed policy in education in Europe: EIPEE final project report. London: EPPI-Centre, University of London.

Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.

Karabel, J., & Halsey, A. H. (1977). Educational research: A review and an interpretation. I: J. Karabel & A. H. Halsey (red.), Power and ideology in education (s. 1–85). New York: Oxford Univer­ s­ity Press.

Kliebard, H. M. (2002). Changing course: American curriculum reform in the 20th century. New York: Teachers College Press.

Nordin, A., & Sundberg, D. (2014). The making and governing of knowledge in the education policy field. I: A. Nordin & D. Sundberg (red.), Transnational policy flows in European education: The making and governing of knowledge in the education policy field (s. 9–20). Oxford: Symposium Books.

OECD (2007). Education at a glance. Paris: OECD. Prop. 2016/17:50. Kunskap i samverkan – för samhällets utmaning­ ar och stärkt konkurrenskraft. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sahlin, N.-E. (red.). (2017). Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola. Rapport från programmet Vetenskap och beprövad erfarenhet. Lund: Lunds universitet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2014:1578. Förordning med instruktion för Skolforskningsinstitutet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sivesind, K., & Wahlström, N. (2016). Curriculum on the European policy agenda: Global transitions and learning outcomes from transnational and national points of view. Introduction to a special issue. European Educational Research Journal, 15(3), 271–278.

Skolforskningsinstitutet (2017). Forskningsfinansiering. Hämtad 2017-04-17, från http://www.skolfi.se/forskningsfinansiering/

28

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 28

Daniel Alvunger och Ninni Wahlström

2018-02-13 16:42

Skolverket (2012:1700). Promemoria om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017a). Forskningsbaserat arbetssätt för ökad kvalitet i skolan. Hämtad 2017-04-17, från https://www.skolverket.se/ skolutveckling/forskning/forskningsbaserat-arbetssatt Skolverket (2017b). Några nyckelbegrepp. Hämtad 2017-04-17, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forsk ningsbaserat-arbetssatt/nagra-nyckelbegrepp-1.244041 Wahlström, N. (2016). A third-wave of European education policy: Transnational and national conceptions of knowledge in Swedish curricula. European Educational Research Journal, 15(3), 298–313.

Waldow, F. (2012). Standardisation and legitimacy: Two central concepts in research on educational borrowing and lending. I: G. Steiner-Khamsi & F. Waldow (red.), World year book of education 2012: Policy borrowing and lending (s. 411–427). New York: Routledge.

Den evidensbaserade skolan – en introduktion

17-85 N&K Evidens 13 feb.indd 29

29

2018-02-13 16:42

REDAKTÖRER:

Ninni Wahlström, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. ÖVRIGA MEDVERKANDE FÖRFATTARE: Carl-Henrik Adolfsson, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Ingemar Bohlin, docent i vetenskapsteori och universitetslektor vid Göteborgs universitet.

Glenn Hultman, professor emeritus i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.

Per Fibæk Laursen, professor vid DPU, Danmarks institut for pædagogik og uddannelse vid Aarhus universitet.

Tine S. Prøitz, fil. dr i utbildningsvetenskap och docent i pedagogik vid Høgskolen i Sørøst-Norge.

Daniel Sundberg, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

I Den evidensbaserade skolan ger en rad forskare inom pedagogik en allsidig belysning av evidensbasering i skolan ur både ett nationellt och internationellt perspektiv.

Antologin omfattar sju kapitel och berör två huvudsakliga områden:

► Evidensbaserad praktik som fenomen relaterat till pedagogikämnet och lärarutbildningen.

► Den verksamma lärarens förhållningssätt till forskning och evidensbaserade studier.

Boken riktar sig främst till lärarstudenter och verksamma lärare, men läses med behållning av alla som är intresserade av pedagogisk forskning, undervisningsmetoder och evidensbaserad praktik.

ISBN 978-91-27-81761-6

Den evidensbaserade

Begreppen forskningsbasering och evidensbasering av utbildning och politik används ofta synonymt. Men det räcker inte att utbildning, undervisning och politiska beslut grundas på forskning, utan det ska

Daniel Alvunger & Ninni Wahlström (red.)

Eva Forsberg, professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Evidensbaserad praktik – undervisningsmetoder som stöds i forskning och påvisbart främjar elevers lärande – är numera ett välanvänt begrepp i diskussionen om svensk skola. Hur kan vi förstå dess framväxt och genomslag?

Och vilka konsekvenser får evidensforskningen för synen på lärande och undervisning?

Den evidensbaserade

Daniel Alvunger, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

dessutom vara ”bästa tillgängliga kunskap” och en kunskap som gör att skolans praktik fungerar bättre.

Svensk skola i skärningspunkten mellan forskning och praktik

Daniel Alvunger & Ninni Wahlström (red.)

UR REDAKTÖRERNAS INTRODUKTION

OMSLAG: JOHN EYRE

9 789127 817616

N&K_Evidensskolan_omslag.indd Alla sidor

2018-02-15 16:10