Med hela ditt liv – sexualitet i Bibeln och kyrkan Copyright © 2014 Hanna Möllås, Leif Carlsson och Marcus Förlag Marcus Förlag Box 22010 702 02 Örebro www.marcusforlag.se info@marcusforlag.se 019-16 54 00 Omslag: Mattias Lundin, Ink Graphix Grafisk form: Malin Cedergren Bok nr 9612 ISBN 978-91-7999-612-3 Tryckt i Tyskland 2014
innehåll 1
det gäller hela livet ....................................... 9
2
Sex i gaMla teStaMentet ............................. 35
3
Sex i nya teStaMentet .................................... 59
4
några judiSka perSpektiv .......................... 87
5
Sex i kyrkanS hiStoria ............................... 105
6
Sex i vår tidS kyrka ....................................... 123
7
Sex är relation ................................................. 133
8
Från barn till vuxen .................................... 151
9
SkaM och SjälvkänSla .............................. 159
10
Manligt och kvinnligt .............................. 181
11
anSvar och ledarSkap .............................. 203
12
Sexuellt MiSSbruk .......................................... 215 avSlutande ord .............................................. 225 noter ....................................................................... 227
kapitel 1
det gäller hela livet av en bok om sexualiteten i Bibeln och kyrkan. Vår bok riktar sig både till den som är allmänt intresserad och till den som undervisar i dessa ämnen. Den vill ge en översikt av hur sexualitet har hanterats i kyrkan genom tiderna. Syftet är också att problematisera och diskutera olika utmaningar som kyrkan står inför idag när det gäller frågor om sexualitet och kristen tro. Vi vill redogöra för olika tolkningar, men självklart kommer även våra uppfattningar att förmedlas. Detta är ett känsligt ämne som gett upphov till olika tänkesätt. Men rädslan över att stöta sig med andra får inte bli ett hinder. Någon har sagt att i Sverige får det finnas flera åsikter, men bara en åt gången. Det är inte bra. Tvärtom så är det angeläget att kunna diskutera och samtidigt visa på olika åsikter. Du som läser behöver inte hålla med oss, men vi hoppas att vi kan ge dig nya infallsvinklar. Två övergripande teman ges i boken. Det ena är
Det finns ett behov
Det gäller hela livet
9
en översiktlig beskrivning av Bibelns undervisning om sex och sexualitet. I det sammanhanget redogörs även för hur bibeltexterna har tolkats av judiska och kristna traditioner, både i ett historiskt och i ett nutida perspektiv. I det andra temat ges psykologiska och sexologiska perspektiv. Här berörs områden som relation, självkänsla, skam, skuld och makt, kort sagt det som handlar om hela livet. Båda dessa huvudteman hör ihop. I skärningspunkten mellan biblisk tro och människans liv finns nämligen sexualiteten som den kraft som kanske påverkar oss allra mest. En ledare beklagade sig nyligen över all underlivsteologi som han tyckte höll på att ta överhand bland kristna i Sverige. Han var trött på kyrkans diskussioner om samkönade äktenskap. Uttalandet satte igång våra tankar. Är verkligen sexualiteten ett centralt ämne för svensk kristenhet? Vår uppfattning är att så inte är fallet. Vi behöver tvärtom samtala mer om sexualiteten eftersom den är en så väsentlig del av våra liv. Bokens titel, Med hela ditt liv, vill fokusera på ett sådant förhållande. Sexualiteten går inte att lyfta ut från människans andra livssammanhang. Den är en del av hela livet och formas av vår tro, kultur och livssituation. Det innebär bland annat människosyn, identitet, andlighet, biologi, genus, samt social och kulturell påverkan och tillhörighet. Både livet och sexualiteten rör sig dessutom inom områden som inte alltid är faktaorienterade eller ens observerbara. Mycket finns under ytan i vår längtan och i våra förhoppningar. Sexualitet har med värderingar att göra. Men det är omöj10
Det gäller hela livet
ligt att tala om den enda kristna värderingen av sexualitet. Det finns så stora skillnader mellan olika kyrkor. Olikheterna har uppstått på grund av bibelsyn, varierande tolkningar av texterna och hur frågorna hanterats i livet. Dessutom finns det skilda uppfattningar mellan olika församlingar inom en och samma kyrka. När människor i olika åldrar får frågan om vad de fått för undervisning om sexualitet och relationer i kyrkan blir svaren därför ofta motstridiga. En del har aldrig hört någon undervisning om sexualitet. Andra har erfarenheter från en undervisning som endast förmedlade moraliska pekpinnar. I värsta fall gav det en bitter eftersmak där sex, lust och njutning blev ångestladdat. Självklart finns det också de som anser att undervisningen var bra, positiv och livsbejakande. På frågan om hur sex och samlevnadsundervisning bör gå till kan det ibland komma en motfråga: ”Varför måste man prata om sex? Borde inte kyrkan vara en frizon för sådana intima och personliga delar i människans liv?” Undervisningen har haft en tendens att nästan enbart rikta sig till ungdomar. Att tala om sexualitet och kristen tro på pensionärsträffar har knappast varit gångbart. Med boktiteln Med hela ditt liv vill vi dock framhålla att sexualiteten är något som finns med oss från vaggan till graven. Jag (Hanna) blev som nyutbildad sexolog påmind om detta vid ett besök i en församling i norra Sverige. Jag skulle hålla ett föredrag med rubriken ”Kvinnans sexualitet i ett bibliskt perspektiv”. Publiken började fylla lokalen. När jag såg att Det gäller hela livet
11
den bestod av äldre damer med rullatorer försvann min frimodighet. Utkastet ändrades i all hast. Vissa intima detaljer ströks. Resultatet blev en kort och mindre frispråkig framställning. Efteråt kom Agda, 83 år, fram till mig med bestämda steg. På norrländsk dialekt sa hon: ”Hanna, det här var jättebra. Men varför pratade du inte om det du skulle prata om?” Det blev en nyttig påminnelse om att inte kompromissa med undervisningen om sexualitet i rädsla för att stöta sig med vissa åldersgrupper. Sexualiteten berör hela livet och alla åldrar. Ett annat vanligt tema i kyrkans undervisning är betoningen på kärnfamiljen som den enda rätta samlevnadsformen. Det har lett till en parfixering på bekostnad av den enskildes sexualitet. Det allra tydligaste motivet i kyrkans undervisning är emellertid kopplingen mellan synd och sex. Sex har oftast hamnat överst på listan av saker man inte får göra. Regler och förbud har ansetts som särskilt angelägna när det gäller just sexualiteten. Detta är dock inget unikt för kristendomen. Alla kända samhällen har haft oskrivna eller skrivna lagar, förordningar eller skyldigheter vad gäller sexuell utlevnad. Förmodligen beror det på att sexualiteten är en av de starkaste krafterna som finns i människan. När den dessutom förstärks av förälskelsens passion behöver den styras för att ett samhälle ska hålla ihop. Därför skapas ständigt nya lagar om vad som är sexuellt tillåtet eller inte. Här kommer även frågor om makt, ansvar och kontroll in i bilden. Samma förhållande finns i kyrkan. Vem är det som 12
Det gäller hela livet
avgör vad som är Guds vilja och hur används dessa åsikter? Det har funnits ledare som utnyttjat sin makt negativt genom att döma och moralisera över andra människor. Å andra sidan har mycket av sexundervisningen skett och sker med goda uppsåt. Sverige är ett föregångsland när det gäller sex- och samlevnadsundervisning. Den har varit en obligatorisk del i skolans läroplaner sedan mitten av 1950-talet. Detta har vi till stor del att tacka RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) för. Denna organisation startades av Elsie OttesenJensen redan 1933. Hon reste runt i landet och kämpade för rätten till en sexualupplysning och en moral som tog hänsyn till människors välbefinnande. Fokus låg inte på att undervisa om relationer i första hand utan istället på hälsa och att sänka antalet oönskade graviditeter. Det kunde ske genom att göra preventivmedel lagliga och tillgängliga. Skolans sex- och samlevnadsundervisning har med viss rätt kritiserats för att ensidigt fastna i att tala om risker och negativa konsekvenser av sex såsom aborter eller könssjukdomar. Självklart är det viktigt men det har ibland skett på bekostnad av att se sexualiteten i ett helhetsperspektiv. Undervisning om sexualitet som enbart fokuserar på underlivet, missar målet. Sexualitet handlar om så mycket mer. Under senaste tid har skolverket därför arbetat med nya läroplaner och utbildningar i syfte att bredda lärarnas kompetens och kunskap i ämnet1. Nu är det inte längre enbart biologilärare som uppmanas tala om sexualitet. Även i hisDet gäller hela livet
13
torie- och religionskunskapslektioner ingår det undervisning om sexualitet. På skolverkets hemsida återfinns styrdokumenten som ska vägleda i detta arbete2. Eleverna får inte bara kunskap om medicinska frågor, utan också i hur sex och samlevnad relaterar till identitet, etik, jämställdhet. Livets stora frågor berörs såsom mening, kärlek och relation. Sedan 1950- och 1960-talet har sexualiteten haft en framträdande roll i det svenska samhället. Den sexuella frigörelsen gav inte bara avtryck här i landet. Den har även haft konsekvenser för hur Sverige kommit att uppfattas i andra länder. Den ”svenska synden” blev världsberömd. Sverige blev förknippat med föreställningar om lösaktiga kvinnor och djärva ocensurerade filmer. Varför gick Sverige i spetsen för denna sexuella frigörelse? Det finns många anledningar, men en del av svaren kan mycket väl handla om protester mot kyrkans historiska dominans i Sverige. På 1960-talet skedde ett slags avgörande uppbrott från kyrkligt inflytande, inte minst när det gällde skolan. Kristendomsundervisningen genomgick stora förändringar och ersattes med ämnet religionskunskap med fokus på livsåskådningar. Andra religioner och livsfilosofier lyftes fram som alternativ till kristendomen. Idag är Sverige ett av världens mest sekulariserade länder. Tidigare kollektiva kristna värden har tonats ned till förmån för individuella rättigheter. En liknande utveckling har skett i hela västvärlden. Kontrasten är stor jämfört med många andra delar av världen som till 14
Det gäller hela livet
exempel Mellanöstern, Asien och Afrika där familjen, släkten och kollektivet är mycket viktiga. Dessutom har religionen en stor betydelse. Individens rättigheter är i dessa samhällen ofta underställda gruppens. Allt detta påverkar och formar synen på sexualitet och andra aspekter av livet. Det mesta är betydligt mer regelstyrt än i vårt samhälle. Men det är viktigt att inte slå sig för bröstet och tänka att vi har kommit längre än dessa samhällen när det gäller att hantera livsfrågorna. I vår del av världen är till exempel den ofrivilliga ensamheten en negativ följd av individens frigörelse, eller som en medelålders man från Ghana uttryckte det: ”Svenskarna är ett underligt folk. Alla har mikrovågsugnar men få har nära vänner.” Därför är relationen mellan kollektivet och individen ett område där vi behöver hitta en balans. Både individuella och kollektiva värden är väsentliga. Visst kan vi välja att leva ett liv i ensamhet, men frågan om tillhörighet och identitet kommer alltid att aktualiseras i mötet med andra människor. Idealet är ett samhälle där individens rättigheter kombineras med ett kollektivt ansvar. Ämneskombinationen religion och sexualitet möts ofta av misstänksamhet. Vad har dessa ämnen med varandra att göra? Religion har väl för det mesta använts för att förtrycka människors sexualitet? Men vad är religion egentligen? I sin iver att försvara religiösa utövare försöker många skilja på kultur och religion. Men menar att negativa handlingar i religionens namn är ibland endast uttryck för kulturella traditioner. Det kan röra sig om hedersmord, omskärelse Det gäller hela livet
15
och självmordsbombare. Syftet är förstås att försvara sunda och konstruktiva religiösa utövare från att förknippas med extremister. Men vem skulle kunna påstå att piloterna som flög in med ett flygplan i World Trade Center inte gjorde det av religiös övertygelse? Att enbart bedöma sådana handlingar utifrån sekulariserade humanistiska värderingar kan leda till missförstånd och klyftor mellan religiösa och ickereligiösa. Den norska antropologen Berit Thorbjørnsrud beskriver förhållandet på ett tydligt sätt: Hur ska man kunna övertyga de själar som upplever sig som bundna av sin religiösa övertygelse om att de har fel, och att de måste ändra centrala delar av sin religiösa praktik därför att detta är beslutat i icke-religiösa fora.3
Människan bär på en längtan efter mening och trygghet. Att sedan religionens betydelse och inverkan i en kultur kan se olika ut och ibland spela en underordnad roll är en annan sak. Det finns negativa och positiva religiösa övertygelser liksom destruktiva och konstruktiva. De flesta tycker inte att korstågen var ett uttryck för en bra och sund kristendom, men det går inte att bortse från att dessa händelser var både religiöst och politiskt motiverade. Sekulariseringen har skapat en känsla av att vi är totalt opåverkade av religiösa värderingar och idéer. Sanningen är dock att även vår tids sekulariserade samhälle bygger på 16
Det gäller hela livet
religiösa värderingar som har formats under en lång tid. Sveriges mer än tusenåriga kristna historia har satt djupa spår i vårt tänkande och vårt rättsmedvetande eller som en känd svensk kulturpersonlighet sa i en intervju: ”Jag är ateist men samtidigt har jag Luther i ryggraden.” Det var i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som begreppet sexualitet formades. Det skedde inom sexologin. En av dess förgrundsgestalter var Sigmund Freud (1856– 1939). Han bidrog till att sexualitet blev ett begrepp inom psykologin. Freud använde sexualitet som ett samlingsord för den livskraft som finns i människan. Han såg sexualiteten som en av människans starkaste drivkrafter. Den var kärnan i människans identitet. För honom var det en självklarhet att denna drift fanns med från födseln och att den är drivkraften för vår fortsatta personlighetsutveckling.4 Numera har begreppet sexualitet blivit ett paraplybegrepp med en rad betydelser. Kontrasten är här stor jämfört med det samhälle där de bibliska berättelserna skrevs. Det visar Dominic Ingemark och Martine Castoriano i boken Kärlek och erotik i antikens Rom.5 I antiken fanns det en rad ord för lust, begär och åtrå. Däremot fanns det inget ord som beskrev det vi idag oftast menar med sexualitet, det vill säga som en orientering i människors liv. Istället låg allt fokus på de sexuella handlingarna. Sexualiteten var relaterad till de kroppsliga behoven. Hur detta behov tillfredsställdes var inte kopplat till människans personlighet. De sexuella handlingarna bestämdes av regler i samhället som dessDet gäller hela livet
17
utom speglade vissa sociala mönster. Det antika samhället var uppbyggt kring bestämda sociala roller. Dessa värderades olika. Därför var det väsentligt vem som gjorde vad med vem. Homosexuella handlingar till exempel var inte ovanliga, men det var knappast möjligt för två jämbördiga män att leva i ett jämställt samkönat förhållande. De sexuella relationerna visade på maktförhållandet mellan den aktive och den passive. Den frie vuxne mannen var den aktiva parten medan kvinnor, ynglingar och slavar var de passiva och undergivna. Två vuxna fria män kunde därför inte förenas sexuellt utan att den ene tvingades inta en passiv roll. Däremot kunde en fri man ha sex med en manlig slav, då slaven kunde ta rollen som den passive. Självklart har alltid intimitet och närhet varit grundläggande för människan. Men detta har inte alltid kopplats samman med det sexuella behovet. Skillnaden i vår tid är att sexualiteten inte längre är relaterad till sociala mönster. Sexualitet är istället en del av vår personlighet. Detta gör den sårbar och känslig. Samtal om sexualitet måste därför ske med respekt och kärlek. Den franske filosofen och idéhistorikern Paul Michel Foucault (1926–1984) menar att sexualitet ska kopplas till makt.6 Makten uppstår då någon bestämmer vad sexualitet är och hur den bör levas ut. Maktens utövare definierar på så sätt vad som är normalt, onormalt och perverst. Foucaults resonemang kan jämföras med hur det var när jag (Hanna) läste till sjuksköterska och försökte lära mig 18
Det gäller hela livet
hjärnans olika funktioner. Jag insåg då att min hjärna helt enkelt försökte lära sig mer om sig själv. Hade det inte varit mindre tidskrävande om min hjärna själv berättat för mig om vad nerverna hette och vad deras funktion gick ut på? Men det finns många anledningar till att min hjärna inte gjorde mig denna tjänst. Hjärnan vet till exempel inte vad nerverna heter. Namn och beteckningar på hjärnans delar och funktioner är något som människan genom forskning bestämt. De är helt enkelt en tolkad konstruktion. Dessutom finns det fortfarande outforskade delar av hjärnan och även om vi lär oss allt om hjärnan så lever den ändå sitt eget liv, ovetande av våra begrepp och teorier. Samma förhållande gäller med sexualiteten. Vi vet mycket men inte allt. Sexualitetsdefinitioner är endast ett försök att samla den kunskap som människan har just nu. Detta är väsentligt. Om vi tror oss veta allt utesluter vi viktiga delar av sexualiteten. Då kan definitionerna leda till begränsningar. Definitionerna bör endast vara riktmärken. Vi kommer förmodligen aldrig att få en fullständig bild av sexualitet eftersom den i sig är ett mysterium. Men det är inte bara sexualiteten som är besvärlig att definiera. Det är lika svårt att försöka förklara vad sex innebär. I svenskan används ordet oftast för att beskriva en erotisk akt. Det är väsentligt. Om ordet sex hänvisar till en handling så beskriver alltså ordet sexualitet något mer. Men även om sex är handlingar väcker det ändå frågor. Var börjar sexet? Vid flirten? Vid upphetsningen? Eller när kläderna faller av? Det gäller hela livet
19
Många undervisar i sex och samlevnad utan att förklara skillnaden mellan sex och sexualitet. FN:s Världshälsoorganisation (WHO) gjorde 1992 följande definition av sexualitet: Sexualitet är en integrerad del i varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med att ha samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan, men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uträcks i vårt sätt att känna och i vårt sätt att väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa.
I denna definition breddas sexualiteten till något mer än att ha sex med en annan människa. Den beskriver sexualiteten på en djupare nivå. Att sexualiteten är en energi, innebär att den är en del av en drivkraft. En poäng är att sexualiteten finns hos varje människa genom hela livet och att den inte enbart handlar om erotik. Definitionen fick dock kritik 20
Det gäller hela livet
eftersom den ansågs vara för exkluderande och moraliserande. Därför föreslog WHO en ny definition 2002: Sexualitet är en central aspekt av att vara människa genom livet och innefattar sex, genus, identitet och roller, sexuell orientering, erotik, njutning, intimitet, närhet och reproduktion. Sexualitet upplevs och uttrycks i tankar, fantasier, begär, trosuppfattningar, attityder, värderingar, beteenden, praktiker, roller och relationer. Även om sexualiteten kan inkludera alla dessa dimensioner måste inte alla vara upplevda eller uttryckta. Sexualitet är influerat av interaktionen mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, etiska, juridiska, historiska, religiösa och spirituella faktorer.7
Risken finns dock att den nya definitionen är så vid att den egentligen inte säger något specifikt. Å andra sidan speglar den hur brett detta ämne är. Även kristna företrädare har försökt definiera sexualitet. En av dem återfinns i boken Human Sexuality: Sexualitet refererar till en fundamental del av personligheten i och genom vilken vi, som man eller kvinna, upplever vår relation till oss själva, andra, världen och även Gud.8 Det gäller hela livet
21
Hur vi uppfattar vår kropp eller hur vi ser på våra relationer hänger i hög grad samman med vår sexualitet. Vi kan inte särskilja oss från sexualiteten, vår syn på den formas av våra värderingar och vår tro. Och precis som tron spänner sexualiteten över områden som inte alltid är mätbara eller enkla. Kanske är det därför sexualitet och kristen tro varit och är en laddad ämneskombination. Men måste det vara så? Hanna Möllås och Leif Carlsson har skrivit en djuplodande och träffsäker tankebok om sexualitet och synen på sex i Bibeln och i kyrkan. Vad är en kristen, livsbejakande hållning till sexualiteten? Varför har just dessa frågor fått sådan sprängkraft? Och hur ser en framkomlig väg för kyrkan ut? Att ämnet engagerar är inte nytt. Genom hela den judisk-kristna traditionen har sexualiteten varit föremål för diskussion och tolkning, något som på flera sätt kommit att forma vår svenska kultur ända in i nutid. I Med hela ditt liv får relevanta frågor skarpsynta svar. Delar av boken är personligt hållen, samtidigt som den skildrar en verklighet många garanterat känner igen sig i. Hanna Möllås och Leif Carlsson skriver klokt om ett brännande aktuellt ämne och inbjuder till skratt, eftertanke och vidare samtal.
Hanna Möllås är leg barn morska, klinisk sexolog och samtalsterapeut. leif Carlsson är teol dr, författare och lektor vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Tillsammans föreläser de i många sammanhang.
ISBN 978-91-7999-612-3
ISBN 978-91-7999-612-3
9 789179 996123