9789147103485

a1

HISTORIA

EPOS-familjen består av flera olika komponenter. För aktuell information gå in på Libers hemsida wwwliber.se

EPOS HISTORIA

2011 års läroplan. Boken är skriven i en berättande stil med start i den allra tidigaste historien och med slut i dagens. Tyngdpunkten i framställningen ligger på 1800- och 1900-talet, med särskild vikt lagd på den senare historien efter andra världskriget fram till idag.

Den löpande berättelsen stöttas av faktarutor som fördjupar och exemplifierar texten. Samma sak gäller de fylliga och innehållsrika bildtexterna som tillsammans skapar nästan en egen historiebok.

I berättelsen har också med jämna mellanrum skjutits in uppgiftsblock där frågorna utgår från historiska källor. Här finns också teoriavsnitt med resonemang kring historikernas periodiseringar och epoker, kring historiebruk, historiemedvetande och källkritik.

HISTORIA

a1

Epos 1 a1 Är ett helt nyskrivet historieläromedel gjort för att passa

EPOS 1

1 a1 Sandberg Best.nr 47-10348-5 Tryck.nr 47-10348-5

Robert Sandberg

ISBN 978-9147-10348-5 © 2011 Liber AB redaktör: Christian Laring bildredaktörer: Inga-Britt Liljeroth och Margareta Söderberg formgivning: Birgitta Dahlkild och Lotta Rennéus kartor: Stig Söderlind

Första upplagan 1 repro: Repro 8 AB, Stockholm tryck: Kina 2011

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år, samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn: 08–690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn: 08–690 93 30, fax: 08–690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Hela Epos korrad.indd 2

11-04-27 09.38.25

Innehåll Förord 4 En sammanfattning 5 Periodiseringar och epoker 8

Historiemedvetande och historiebruk 11 Den förindustriella tiden 14

Världskrigens tid 130 Den stora katastrofen 131 Ryska revolutionen 138 Mellankrigstiden 140 Sverige under mellankrigstiden 152 Teckningar av kvinnor 160

Från samlare och jägare till jordbrukare 15 Högkulturer 20 Historiska källor 38 Det vi européer kallar medeltiden 40

Andra världskriget 162 Det röda Kina 172

Korstågen 52

Tidigmodern tid 54

Kalla kriget 175 Västvärlden 183

Häxprocesserna 64

Atombomben 190

En ny tid 66

De svenska rekordåren 193 Europa tappar sitt grepp 202

Franska revolutionen 67 Den industriella revolutionen 79 Befolkningen börjar växa 84 Barnarbete 88

Rörligheten ökar 90 Borgerlighet och arbetarklass 97 Borgarklassens kvinnor 104

Sverige i Englands kölvatten 106 Vetenskapens segertåg 115 Imperialismen 118 Mot den stora katastrofen 124

Efterkrigstiden 174

Mohandas Gandhi 210

Världens befolkning 212 Kalla kriget upphör 217 Bekymmer i västvärlden 227 68-generationen 230 Synen på arbetskraftsinvandring 234

Hotet mot miljön 237 Det (post)moderna Sverige 240 Fotbollen speglar historien 244

Vad nu? 246 Register 248

Imperialism 128

Hela Epos korrad.indd 3

11-04-27 09.38.25

Förord Den här boken är i första hand tänkt för den nya Historia 1a1-kursen, som ska sätta igång på höstterminen 2011. Det är en berättande historia, som jag hoppas ska ge en bra och sammanhängande översikt över historien från äldsta tid till 2010-talet.

Att skriva en lärobok i historia är att göra ett urval, att prioritera en liten del av det som har hänt i historien framför allt annat. En sådan prioritering kan förstås gå till på många olika sätt, och urvalet författaren gör beror på en rad faktorer såsom kursplanerna, kursens och bokens omfång och inte minst författarens egen historiesyn. Jag har valt att skriva en berättande historia, där det ena övergår i det andra i en hela tiden fortlöpande berättelse. Min förhoppning är att det ska bli lätt att följa historien, att viktiga sammanhang ska framgå utan alltför många detaljer, och inte minst att det ska vara roligt och lärorikt att läsa.

När jag skriver på det här sättet får det konsekvenser för urvalet. Jag har bara tagit med det som passar in i den löpande berättelsen. Det innebär att ett och annat som skulle kunna ingå i en lärobok inte finns med. I några fall har jag kompenserat det med illustrationer och med inskjutna rutor i marginalen, men jag har inte velat belasta texten med för många namn, händelser och årtal. De namn som finns med har en naturlig plats i berättelsen.

Som ett komplement till berättelsen har vi med något så när jämna mellanrum lagt in uppslag med en annan typ av text. Ett av uppslagen handlar om historiebruk och historiemedvetande, vilket lyfts fram i den nya kursplanen, och ett annat tar upp epokbegreppet, som också omhuldas av kursplaneförfattarna. Men de flesta uppslagen utgår från historiska källor och har frågor som ska hjälpa läsaren på traven. Att arbeta med historiska källor är ju något som betonas starkt i alla nya kursplaner, och det är dessutom ett arbetssätt som de flesta historiker (och inte minst jag själv) gärna vill ha in i skolan i en större utsträckning.

Robert Sandberg i mars 2011

4

Hela Epos korrad.indd 4

11-04-27 09.38.25

En sammanfattning av berättelsen Boken är indelad i fyra avsnitt. Det första avsnittet täcker kronologiskt större delen av människans historia och sträcker sig ända fram till franska revolutionen. Jag har i detta första avsnitt försökt att så mycket som möjligt integrera olika civilisationer med varandra, inte bara ta upp Europas historia. Syftet är att visa att olika kulturer på många håll i världen steg för steg har vuxit ihop i ett nätverk.

Den moderna människan utvandrade från Afrika och spred sig till alla världsdelar, först till Asien och Europa, sedan till Australien, därefter till Amerika för kanske 15 000 år sedan och slutligen till den polynesiska övärlden i Stilla havet. Vid det laget hade samlande, jagande och fiskande som viktigaste näringsfång för länge sedan börjat ersättas av jordbruk och boskapsskötsel. Jordbruket uppstod på många håll i världen utan någon inbördes påverkan, och från ursprungsområdena spred sig kunskapen vidare till jordens alla hörn.

Tidiga högkulturer med städer, ett skiktat samhälle, tempel och en långväga handel växte också fram på olika håll oberoende av varandra.

Högkulturerna i Asien och Nordafrika och så småningom i Europa upprättade kontakter med varandra, och allteftersom införlivades fler och fler delar av de tre kontinenterna i nätverket, till slut också det glest befolkade Sibirien. För drygt 500 år sedan drogs även delar av Amerika in i nätverket då européer seglade över Atlanten, och för bara knappt 250 år sedan var det Australiens tur. Vid det laget hade Nordvästeuropa börjat gå förbi Kina, Indien och den arabisk-muslimska världen i tekniskt och vetenskapligt kunnande. Snart skulle också de europeiska länderna skakas om av den franska revolutionen.

Från franska revolutionen till första världskriget Det andra avsnittet omfattar ”det långa 1800-talet”, tiden från franska revolutionen 1789 till första världskrigets utbrott 1914. Under den här tiden tog européerna definitivt över ledarskapet i världen, och i det här avsnittet står Europa i centrum.

Den franska revolutionen och Frankrikes försök att skapa ett herravälde i Europa följdes av en annan revolution, den industriella. Europas

5

Hela Epos korrad.indd 5

11-04-27 09.38.25

befolkning ökade snabbt under 1800-talet tack vare framsteg i jordbruket och en minskad dödlighet. En ny borgerlig medelklass växte fram som tog den politiska ledningen, och så småningom blev också de allt fler industriarbetarna en politisk maktfaktor. Så blev det även i Sverige, som i det här avsnittet får en lite större plats.

Men det sena 1800-talet och 1900-talets början var också den europeiska imperialismens guldålder. En rad länder i Europa gav sig in i jakten på kolonier i Afrika och Sydostasien, drivna av girighet, makthunger, rasistiska idéer och viljan att sprida den kristna europeiska civilisationen.

Och den stora katastrofen närmade sig.

Världskrigens tid Det tredje avsnittet är de två världskrigens tid, 1914–1945. Det var en tid av europeiskt inbördeskrig, som gjorde slut på Europas dominans i världen. Det första världskriget berörde i första hand Europa, men mot slutet drogs även den nya stormakten USA in i kriget.

Efter krigets slut blev länderna i nordvästra och norra Europa demokratier genom att även kvinnorna fick rösträtt, men i Öst- och Sydeuropa bredde diktaturerna ut sig. Den ryska revolutionen 1917 förde kommunisterna till makten i det gamla Ryssland, och under 1920- och 1930-talen blev först Italien och sedan Tyskland fascistiska respektive nazistiska diktaturer. I Nazityskland fick en rasistisk politik ett allt större utrymme, vilket efter hand ledde fram till Förintelsen.

Sverige tillhörde de länder som förblev demokratier, och här började under det tidiga 1930-talet en långvarig socialdemokratisk dominans.

En folkhemsideologi fick fotfäste som innebar att det ökade välståndet skulle omfatta alla, eller nästan alla, för även i Sverige fanns det rasistiska tendenser i politiken under mellankrigstiden. Sverige slapp däremot att dras in i det andra världskriget, som höll på i sex år och förde med sig åtminstone sextio miljoner döda.

Efterkrigstiden Det sista avsnittet handlar om tiden efter 1945. Den västeuropeiska dominansen var definitivt till ända. De två ensamma stormakterna USA och Sovjetunionen skulle istället dominera världen under det kalla kriget fram till Sovjets sammanbrott efter 1989.

USA var världsekonomins lokomotiv, men under 1950- och 1960-talen började Europa återhämta sig. Andra världskrigets två förlorare Tysk-

6

Hela Epos korrad.indd 6

11-04-27 09.38.25

land och Japan blev demokratier och efter hand ekonomiskt allt starkare.

I Europa inledde Tyskland ett ekonomiskt samarbete med den gamla fienden Frankrike och en del andra länder, och samarbetet utvecklades så småningom till först EG och sedan EU. Sverige gick inte med i det nära europeiska samarbetet förrän på 1990-talet. Då hade Sverige börjat förlora den tätposition vi fått under rekordåren på 1950- och 1960-talen.

Under decennierna efter världskrigets slut började de gamla europeiska kolonierna i Afrika och Asien att göra sig fria. Då började också en våldsam befolkningsökning på de två kontinenterna, så som Europa fått uppleva på 1800-talet. I många syd- och östasiatiska länder ökade välståndet, medan Afrika halkade efter.

I väst var 1960- och 1970-talen en omvälvande tid. Samtidigt som ekonomin förbättrades och välståndet ökade skakades det traditionella samhället om. Ungdomar och studenter protesterade och krävde uppmärksamhet, och 1968 blev protesterna våldsamma på flera håll. En ny livsstil växte fram som bland annat innebar en större sexuell frihet och medvetenhet om att miljön höll på att förstöras. Dessutom gjorde en större arbetskraftsinvandring till norra Europa att ett land som Sverige började bli mindre homogent än det varit tidigare. I Sverige upphörde arbetskraftsinvandringen på 1970-talet, men den kom senare att istället ersättas av en flyktinginvandring. Sverige övergick till att bli ett mångkulturellt samhälle.

7

Hela Epos korrad.indd 7

11-04-27 09.38.25

Periodiseringar och epoker De allra flesta i Sverige som har gått några år i skolan kan namnet på en eller annan historisk period, eller epok som kursplaneförfattarna gärna säger.

Vem har inte hört talas om medeltiden, frihetstiden eller mellankrigstiden?

Kanske har många svårt att datera de här epokerna, placera dem i tiden och säga när de skulle ha inträffat, men namnen sitter nog där ändå.

Vad beror det på, och vad är de här epokerna egentligen för några underliga figurer?

För det första så har de här epokerna aldrig funnits. Det är inte så att de människor som levde under medeltiden visste om det. Medeltiden fanns inte under medeltiden. Medeltiden är ett begrepp som historiker i efterhand har hittat på. Det är en etikett som historikerna satt på en period för att fånga något viktigt eller typiskt om tiden.

Det innebär att namnen på epokerna är subjektiva, personliga. De är inte neutrala, utan speglar värderingar och uppfattningar hos de historiker som klistrat på etiketterna. Etiketterna talar om vad namngivarna tyckte var det bästa sättet att sammanfatta just den perioden. Namnet säger ofta mer om den tid då namnet tillkommit än om den namngivna perioden.

Vad betyder epoknamnen?

Så varför har vi då de namn på epokerna som vi hittar i böckerna? Vad betyder namnen, och varför har just de namnen valts?

Det finns olika anledningar till namnen, förstås. Medeltiden är ett flera hundra år gammalt namn med en negativ laddning. På 1500-talet menade en del historiker att den egna tiden, den nya tiden, anknöt till

Sverige Bronsålder

Järnålder

Vikingatid 800

500 f.v.t.

År 1 Antiken

500

1050

1000 Tidig medeltid

Europa

8

Hela Epos korrad.indd 8

11-04-27 09.38.25

den högtstående antika grekiska och romerska kulturen. Det var en pånyttfödelse, en renässans, av den antika kulturen, och begreppet renässans har fått ge namn till ytterligare en epok. Det som låg däremellan var en ociviliserad tid mellan höjdpunkterna, en medeltid. Kyrkans förlamande hand låg tungt över människorna under medeltiden, tyckte nya tidens historiker.

Här smög det in två andra epoknamn, renässansen och nya tiden.

Till skillnad mot medeltiden har de här två epoknamnen ett positivt skimmer, pånyttfödelse och nytt. Igen säger namnen mer om dem som börjat använda dem än om perioderna. Ändå fortsätter vi att använda båda epoknamnen.

Periodisering Men ett epoknamn står inte ensamt. Det sätts in i en serie av namn på olika epoker som följer på varandra. När så sker kallar vi det för periodisering, indelning av historien i perioder.

När historiker, kursplaneskribenter, läroboksförfattare eller lärare periodiserar eller bestämmer sig för att använda en viss periodindelning gör de ett val. Ett sådant val är inte neutralt, lika lite som de etiketter som en gång klistrats på epokerna. Sedan tillkommer förstås traditionen. Vi håller ofta fast vid det gamla och invanda utan att tänka närmare på det.

Därför kan vi fortsätta att använda medeltiden, renässansen och nya tiden trots de negativa eller positiva känslor de var tänkta att väcka.

Sedan är det också så att den periodindelning och de epoknamn vi använder för det mesta är anpassade till en särskild kulturkrets eller ett särskilt land. Antiken, medeltiden och renässansen passar bara Europa, och inte ens hela Europa. Någon medeltid fanns det inte utanför Europa, och renässans inte i Östeuropa och knappt heller i Norden. De här epoknamnen är eurocentriska, Europa-centrerade.

Äldre vasatiden

Medeltiden

1520

1000

1100

1200

Högmedeltid

1300

1400 Senmedeltid

1500

Stormaktstiden

1611

1600 Tidigmodern tid

GustaviFrihets- anskatiden tiden 1718

1700

Första Andra världskriget världskriget 1914–1918

1939–1945

1772–1809

1800

1900

2000

Franska revolutionen 1789

9

Hela Epos korrad.indd 9

11-04-27 09.38.25

Svenska epoknamn Om vi går till vår egen svenska historia håller vi oss med en rad egna epoknamn, som vi sedan sätter ihop till en särskild svensk periodindelning. Så gör man överallt, inte bara i Sverige.

Epoknamnet medeltiden hänger med, men sedan blir vi ofta mer nationalistiska. Vasatiden, stormaktstiden, frihetstiden och gustavianska tiden har ingen motsvarighet någon annanstans. Tänk efter vad våra svenska epoknamn egentligen betyder!

Stormaktstiden heter så därför att Sverige då var en stormakt i Europa, och det vill vi gärna komma ihåg. Det är bara att jämföra med texten till Sveriges nationalsång: ”Du tronar på minnen från fornstora dar.”

Under frihetstiden på 1700-talet hade kungens enväldiga styre försvunnit, och det var ju bra, även om det främst var adelns frihet som det handlade om. Men vasatiden och gustavianska tiden är tvärtom uppkallade efter kungaätter, och så är också andra epoknamn som karolinska tiden (1654–1718) eller Karl Johan-tiden och oscariska perioden (1814–1907).

Varför har vi egentligen kvar sådana epoknamn? Är det för att vi fortfarande tycker att det är kungarnas historia som är det viktiga? Fundera själva!

10

Hela Epos korrad.indd 10

11-04-27 09.38.25

Historiemedvetande och historiebruk Hur kommer det sig att världen ser ut som den gör idag? Varför är Sverige en demokrati, medan människorna i Burma styrs av en militärdiktatur och folket i Iran lever under ett präststyre? Vad beror det på att världens största land Kina aldrig varit i närheten av att utveckla ett demokratiskt system, medan det nästan lika stora grannlandet Indien faktiskt har kunnat göra det? Vad är orsaken till att Israel är en demokrati men inte arabländerna runtomkring?

Historiemedvetande Så går det att hålla på att fråga. Jag valde demokrati, men kunde lika gärna tagit något annat viktigt område, som förhållandet mellan kvinnor och män eller hur våra lagar ser ut. Min poäng är att vi bara kan svara på frågorna om vi kan något om historien. Vi kan aldrig förstå varför det ser ut som det gör idag om vi inte vet något om den historiska bakgrunden.

Om vi inser att vi bara kan förklara dagens situation genom att se på historien bakom, och om vi också förstår att vi då lättare kan säga något om utvecklingen i framtiden, då har vi ett historiemedvetande. Då är vi medvetna om att kunskap om det som har hänt tidigare kan hjälpa oss att förstå vår situation idag och vad som kommer att hända imorgon.

Historiebruk Det finns en till fördel med att vara historiemedveten. Den som kan en del om historien är nämligen ofta svårare att manipulera, att lura och föra bakom ljuset. Den som har koll på det som hänt går inte på vad som helst. Kunskaper gör det lättare att vara kritisk.

För det finns ingen brist på folk, företag, politiska partier eller institutioner som använder historien. Det är bara att se sig om, titta på teve eller läsa tidningarna. Det finns massor av exempel på reklam, valaffischer, filmer och upplysningar från myndigheter, som alla använder historien på olika sätt för att få fram sitt budskap. Det här sättet att använda historien brukar kallas för historiebruk.

De bilder vi ser i reklam och på valaffischer är för det mesta ganska oskyldiga exempel på historiebruk. Den som kan sin historia ser också varför bilderna ser ut som de gör, vad den som gjort bilderna anspelar på.

11

Hela Epos korrad.indd 11

11-04-27 09.38.25

S Historiebruk i propagandans tjänst: Adolf Hitler

S Tiden går, och på den här bilden är det istället Hitler som har blivit historia

som korsriddare i skinande vit rustning. De medel-

och brukas för att framkalla känslor. Det här plakatet användes i en demonstra-

tida korstågen hade en positiv klang och skulle för-

tion i USA:s huvudstad Washington i september 2010. Demonstrationen var

medla bilden av Hitler som en ljusets riddare som

anordnad av den konservativa Tea Party-rörelsen, och den lilla Hitler-mustaschen

drog i strid mot mörkrets krafter. Korset ser lite

på president Barack Obama ska göra honom till en maktfullkomlig diktator.

annorlunda ut än det kristna förstås. Målningen är från 1934 och gjord av Hubert Lanzinger.

Men det finns även historiebruk som inte alls är lika oförargligt.

Historia kan vara farligt, och makthavare vill gärna kontrollera historien.

Så har det sett ut i alla tider. Härskare så långt tillbaka som vi kan skåda har försökt att bestämma vilken historia som ska berättas för folket och för eftervärlden.

Historiemissbruk Inte nog med det. Historia kan dessutom missbrukas. Historia kan användas för att locka fram känslor och hat mot andra människor. Saker som har hänt för länge sedan lyfts ibland fram i politiska syften.

Ett välkänt exempel är slaget vid Trastfältet 1389. Då misslyckades en serbisk armé att stoppa en invasion från Osmanska riket, och den serbiske fursten och många av hans krigare stupade. Osmanerna kunde sedan fortsätta sin erövring av Balkan. Trastfältet ligger i Kosovo som under 1900-talet var en provins i Serbien. Många serber har sett Kosovo som det serbiska rikets ursprung, och det området gick förlorat genom slaget vid Trastfältet.

12

Hela Epos korrad.indd 12

11-04-27 09.38.25

När det kalla kriget tog slut 1989, precis 600 år efter slaget, och Jugoslavien började falla sönder kom Slobodan Milosevic till makten i Serbien, som var den största delstaten i Jugoslavien. Milosevic anknöt i sin propaganda till serbernas gamla historia, och piskade upp stämningen mot andra folk i det gamla Jugoslavien.

Ett sådant folk var albanerna i Kosovo. Genom att lyfta fram Kosovo som serbernas urhem blev tanken på att släppa Kosovo omöjlig för många serber. Det bidrog till det krig som sedan bröt ut, och 2011 vägrade fortfarande Serbien att erkänna Kosovos självständighet.

Kanske skulle mycket elände i Kosovo aldrig ha inträffat om inte serbiska politiker som Milosevic så medvetet anknutit till slaget vid Trastfältet för mer än 600 år sedan. Historiebruk hade övergått till historiemissbruk.

S Serbernas heliga årtal 1389. Det här är supportrar till det serbiska fotbollslaget Röda stjärnan under en hemmamatch i huvudstaden Belgrad i dåvarande UEFA-cupen 2006. Motståndare var Slovan Liberec från Tjeckien, som knappast hade något att göra med slaget vid Trastfältet.

13

Hela Epos korrad.indd 13

11-04-27 09.38.31

Historiska källor Hur kan historikerna få reda på något om det som har hänt förr i tiden?

Hur går hon eller han tillväga vid de historiska undersökningarna?

En historiker påminner om en detektiv eller åklagare, som samlar ihop bevis, tolkar bevisen och försöker sätta ihop dem till en trovärdig berättelse. Det gäller att övertyga domarna om att berättelsen är sann, eller åtminstone så nära sanningen som det går att komma. Och domarna i historikerns fall är läsarna av berättelsen.

De bevis historikern lägger fram kallas för källor. Precis som åklagarens bevis kan historikerns källor vara av olika slag. De flesta källorna är skriftliga, alltså texter av diverse typer. Det kan vara allt från runstenar och femtusen år gamla lertavlor till böcker och utskrivna datalistor. Men källorna behöver inte vara skriftliga. Det kan också vara bilder, föremål, byggnader, kartor och annat sådant. Det viktiga är inte vad det är för typ av källor, utan om de kan användas som bevis.

Skriftliga källor

S En av våra mest kända runristningar är inte en runsten, utan en fem meter bred runhäll som finns vid Mälaren en bit från Eskilstuna i Södermanland. Ristningen är ungefär tusen år gammal, och det var en kvinna som hette Sigrid som lät göra den till minne av sin döde man eller svärfar. Men det speciella med ristningen är att runristaren i bild berättar en i Nordeuropa spridd berättelse som kallas Sigurd Fafnesbanes saga.

Sigurd dödade draken Fafner som vaktade en skatt, och sedan stekte han Fafners hjärta för att ge till sin fosterfar Regin, som var smed. Det är därför vi här också har en av de äldsta avbildningarna som finns av smidesverktyg: tång, städ, hammare och blåsbälg.

Skrift har funnits i mer än femtusen år. Den äldsta skriften vi känner till skapades i dagens Irak, och den användes till räkenskaper som du kan läsa om på s. 21. Sådana räkenskaper känner vi till därför att skrivmaterialet var lertavlor. När lertavlorna torkat sparades de i särskilda arkiv, ungefär som när en pärm med räkenskaper ställs in i en bokhylla.

Sedan hittades lertavlorna tusentals år senare när arkeologer grävde ut de gamla städerna.

I Sverige är den äldsta skriften mycket yngre. Det är runor som ristades eller höggs in på trä eller sten. Mest kända är de stora ungefär tusen år gamla runstenarna. De restes som minnesmärken över någon person och placerades på ställen där de syntes på långt håll. Många av runstenarna finns kvar än idag. Inskrifter i sten förstörs inte så lätt, och det är svårt att tappa bort en två meter hög huggen sten.

Det är en helt annan sak med papper. Papper är en kinesisk uppfinning som kom till Europa under medeltiden. Det är förstås mycket enklare att skriva med bläck på papper än hugga in bokstäver i sten. Papper förstörs å andra sidan lätt, så det mesta som skrivits ner på papper är borta, men alltsedan medeltiden har fler och fler pappersskrifter bevarats. Där har vi våra vanliga historiska källor.

38

Hela Epos korrad.indd 38

11-04-27 09.39.27

W Dagböcker kan vara väldigt användbara historiska källor, inte minst för att de ibland gör att vi kommer dagboksskrivarens känslor nära. Men det gäller förstås att dagboken verkligen förts av den som uppges vara författare. Det var en första gradens sensation när Hitlers okända dagböcker dök upp 1983, och flera kända historiker gick i god för att de var äkta. Men så visade de sig vara skrivna på papper och med bläck som inte fanns 1945, och mycket av det som stod i dagböckerna var tagna ur en bok med Hitlers tal. Dagböckerna var gjorda av en förfalskare som hette Konrad Kujau. Det hindrade inte att den sista kopian av förfalskningen som fanns på marknaden såldes på auktion i Berlin

Att vara källkritisk

2004. En anonym köpare fick kopian för 6 500 euro, ungefär 60 000 kronor.

En domstol måste alltid granska bevisen noggrant innan de kan godtas, och så är det för en historiker också. En historisk källa måste bedömas kritiskt, och för den som vill vara källkritisk finns det en del saker att tänka på.

Först måste vi ta reda på vad det är för källa det är fråga om. Sedan gäller det att se när källan har tillkommit. När ett vittne berättar för polisen vad hon eller han har sett är det viktigt att det sker så snabbt som möjligt. Vi glömmer, så ju längre tiden går, desto mindre kommer vi ihåg. Likadant tänker en historiker. Det är bra om en källa är så nära i tiden som möjligt till det den berättar om. För en historiker är det normalt bättre med en dagbok som det verkligen skrivs i varje dag än om anteckningarna förs in en gång i veckan.

Vi vill också ha reda på om det är en förstahandskälla eller en andrahandskälla. Domstolen litar mer på ett ögonvittne, ett vittne som själv såg vad som hände, än på ett vittne som bara återger det som någon annan berättat. Det är som med skvaller, som bara kommer längre och längre bort från sanningen ju mer det förs vidare. En historiker vill också precis som domstolen ha förstahandskällor, inte återberättat skvaller.

Dessutom vill både domstolen och historikern helst ha flera ögonvittnen som säger samma sak. Då ökar chansen att det vittnena säger är sant, såvida de inte kommit överens om vad de ska säga i förväg, förstås.

En viktig sak till måste den källkritiske tänka på, liksom domstolen.

Finns det någon tendens i det som källan eller vittnet säger? En tendens innbär att vittnet på ett eller annat sätt verkar vara partiskt. Har vittnet något intresse av att säga det ena eller det andra? Använder källan ord som är väldigt negativa mot något, eller kanske tvärtom väldigt positiva?

Om det är så bör historikern, igen i likhet med domstolen, bli extra försiktig och misstänksam innan han eller hon tror på det som sägs.

39

Hela Epos korrad.indd 39

11-04-27 09.39.28

S Hiroshima ett drygt halvår efter bomben.

Nästan alla byggnader jämnades med marken, och ungefär 100 000 människor dog omedelbart.

Atombomben Den 6 augusti 1945 släppte ett amerikanskt bombplan en atombomb över den japanska hamnstaden Hiroshima. Staden förstördes fullständigt, och 200 000 människor dödades eller fick obotliga skador. När Japan fortfarande inte kapitulerade fällde USA ytterligare en atombomb, den här gången över hamn- och industristaden Nagasaki. Två dagar senare gav Japan upp motståndet.

De två källorna vi har med här visar två olika sidor av katastrofen.

Den första källan är ett utdrag ur den amerikanske presidenten Harry Trumans dagbok några dagar före den första bomben. Truman hade varit vicepresident under Franklin D. Roosevelt, som varit president ända sedan 1930-talets början men avlidit i krigets slutskede. Därför var det Truman som fick ta beslutet om att använda atombomben.

Den andra källan är i det närmaste unik. Det är en ögonvittnesskildring från Nagasaki av en person som överlevde bomben, Tatsuichiro Akizuki. Han var läkare och arbetade på ett sjukhus i Nagasakis utkant.

190

Hela Epos korrad.indd 190

11-04-27 09.44.41

Källa 1 President Harry Trumans dagbok Potsdam den 25 juli 1945.

Vi möttes klockan 11 idag, Stalin, Churchill och USA:s president. Men jag hade ett mycket viktigt samtal med Lord Mountbatten och general Marshall innan dess. Vi har konstruerat den mest fruktansvärda bomben i världshistorien. Det kan vara den eldstorm som det siades om i Eufratdalens era, efter Noa och hans fantastiska ark.

Hur som helst tror vi att vi funnit sättet att klyva en atom. Ett experiment i New Mexicos öken var uppseendeväckande — för att uttrycka det milt…

Detta vapen kommer att användas mot Japan någon gång mellan idag och den 10 augusti. Jag har sagt till krigsministern, Mr Stimson, att använda det så att militära objekt och soldater och sjömän är målet och inte kvinnor och barn. Även om japanerna är vildar, skoningslösa, obarmhärtiga och fanatiska, kan vi inte släppa denna fruktansvärda bomb på den gamla huvudstaden eller på den nya.

Han och jag är överens. Målet kommer att vara ett rent militärt sådant och vi kommer att utfärda en varning och erbjuda japanerna att kapitulera och spara liv. Jag är säker på att de inte kommer att göra det, men vi kommer att ha gett dem chansen. Det är verkligen en lycka för världen att inte Hitlers anhang eller Stalins uppfann denna atombomb.

Den verkar vara den mest fruktansvärda sak som någonsin uppfunnits, men den kan bli den mest användbara.

Källa 2 Dr. Tatsuichiro Akizuki, Nagasaki

dade personerna som kom till sjukhuset. Den samling

Det kom en bländande vit blixt av ljus, och i nästa ögon-

spöken som hade varit vita på morgonen hade nu blivit

blick — Bang! Crack! En stor stöt som en gigantisk råsop

svarta. Deras hår var bränt, deras hud, som var förkolnad

träffade våra kroppar, våra huvuden och vårt sjukhus. Jag

och svärtad, sprack och trillade av. Sådana var de som nu

låg platt på golvet…

släpade sig fram till sjukhusuppfarten och föll ihop där.

Alla byggnader jag kunde se brann… Att säga att allt brann är inte tillräckligt. Det verkade som om jorden själv hade tagit eld, och rök och flammor slog upp från underjorden. Himlen var mörk, marken var röd, och där emellan

”Är du en doktor? Var snäll, om du inte har något emot det, och undersök mig.” Så sade en ung man. ”Upp med hakan”, svarade jag. Det var allt jag kunde säga.

hängde moln av gulaktig rök. Tre olika färger — svart, gult

Han dog på natten. Han måste ha varit en av de många

och rött — hängde olycksbådande över människorna, som

medicinstudenterna som skadats nere på universitetet.

sprang omkring som myror som försökte komma undan.

Hans artighet och sedan hans stackars svartnade kropp

Vad hade hänt? … Det verkade vara världens slut…

som låg död på betongen kommer jag aldrig att glöm-

På eftermiddagen var en förändring märkbar hos de ska-

ma.

191

Hela Epos korrad.indd 191

11-04-27 09.44.42

X De personer som utsattes för den radioaktiva strålningen fick ett särskilt hälsopass som gav dem fri sjukvård. I passet stod bland annat hur nära centrum för bombnedslaget de befunnit sig. Det här passet tillhör Hideko Matsuyo, som befann sig 2,2 km från centrum. Hon var då tre år och lekte på verandan till sina föräldrars hus i Nagasaki.

Förutom strålskadorna träffades Hideko av flygande föremål som gjorde henne delvis förlamad. När bilden togs hade det gått 60 år sedan bomben. Hideko drabbades som så många andra som utsatts för strålning av fördomar och diskriminering. Hon hade aldrig kunnat gifta sig och bilda familj.

Frågor 1. Harry Truman mötte Sovjets ledare Josef Stalin och Storbritanniens premiärminister Winston Churchill i Potsdam utanför Berlin i slutet av juli 1945 några månader efter krigets slut i Europa.

Varför träffade han dessa två personer?

2. Truman jämför atombomben med ”den eldstorm som siades om i Eufratdalens era, efter Noa och hans fantastiska ark”. Vad är det han syftar på?

3. Truman och den amerikanske krigsministern är överens om att fälla bomben över militära mål och inte över kvinnor och barn.

Blev det verkligen så?

4. Vilken syn har Truman på japanerna?

5. Källa 1 är presidentens dagbok. Vad kan det finnas för källkritiska problem med denna källa, tro? Är det en källa som avslöjar Trumans tankar och känslor? Är allt sant som står där?

6. Den andra källan är en redogörelse skriven i efterhand av en läkare som upplevde bomben i Nagasaki. Hur beskriver han bombens effekter?

7. Varför skriver han att de skadade har blivit svarta? Vad har hänt?

8. Truman skriver i sin dagbok att det var ”en lycka för världen” att det var vetenskapsmän i USA och inte i Tyskland eller Sovjet som uppfann atombomben. Vad menar han? Vad hade hänt om tyska eller ryska vetenskapsmän kommit först?

9. Vad menar Truman med att atombomben kan bli den mest användbara?

192

Hela Epos korrad.indd 192

11-04-27 09.44.42

De svenska rekordåren I Sverige existerade inga problem kring människor med avvikande hudfärg. Det berodde inte på att svenskarna var mer vidsynta och toleranta.

Sverige hade ju efter kriget fortfarande kvar det rasbiologiska institutet och steriliseringslagarna. Dessutom hade Sverige före kriget varit synnerligen avvisande mot att ta emot judiska flyktingar från Tyskland. Det var först mot slutet av kriget som Sverige hade börjat visa större vilja att hjälpa andra flyktingar än dem från de nordiska grannländerna.

Att det inte fanns sådana motsättningar i Sverige berodde istället på att Sverige fortfarande var ett ovanligt homogent land, där skillnaderna mellan olika människor inte var så stora. Det fanns en och annan som tillhörde de grupper som vi idag kallar nationella minoriteter, som samer och romer, men än så länge fanns det få invandrare förutom andra nordeuropéer. De flesta människor såg rätt lika ut och vanorna skilde sig inte i någon större utsträckning. De flesta tillhörde också lutherska kyrkor, även om det fanns en del judar och katoliker. Men knappast några muslimer bodde i Sverige, och i stort sett inte heller några människor med annan hudfärg. Det var ganska få svenskar som sett någon person från Afrika, Mellanöstern eller Ostasien.

W Den första adventskalendern i Sverige gavs ut 1934 av Sveriges flickors scoutförbund, och i trettio år ritades adventskalendrarna av Aina Stenberg MasOlle. Motivet brukade vara familjegården Siljansnäs i Dalarna. Tomtarna och pepparkaksfigurerna var välbekanta då som nu, men hon tog gärna med några barn från andra kulturer. Huvudpersonerna i 1960 års kalender är fem exotiska figurer, tre samebarn och två skotska barn. För de flesta svenskar för drygt femtio år sedan var samer och skottar lika exotiska, men de kläder konstnären försett barnen med kände alla igen.

193

Hela Epos korrad.indd 193

11-04-27 09.44.43

Fegt av Sverige?

Sverige och kriget

Det finns inte något säkert svar på frågan

Sverige hade klarat sig väldigt lindrigt undan under andra världskriget.

Vi hade inte dragits in i kriget, till skillnad från våra grannländer. Sverige var under hela 1900-talet neutralt, men de första åren under andra världskriget hade regeringen varit rätt tillmötesgående mot Tyskland.

Den tyska krigsmakten fick vid olika tillfällen skicka trupper genom landet, och tyskarna fick köpa viktiga varor som järnmalm som de behövde för sin krigsproduktion. Tyskarna var nöjda och behövde inte angripa Sverige för att få tillgång till järnmalmen, och många i Sverige var nöjda eftersom vi slapp krigets hemskheter och dessutom tjänade pengar på handeln. Det fanns en del svenskar som protesterade mot eftergifterna till Tyskland, men de flesta var glada att Sverige inte hamnade i krig.

Först många år efter krigsslutet började Sveriges agerande på allvar att ifrågasättas av forskare och debattörer. Borde regeringen ha handlat annorlunda? Sverige hade haft en samlingsregering under kriget, där alla riksdagspartier utom kommunisterna ingått. Statsminister var Socialdemokraternas Per Albin Hansson, och hans främsta mål hade varit att hålla Sverige utanför kriget. Det lyckades han med, men hade Sverige betett sig omoraliskt? Vi hade sluppit både tyskar och ryssar och levt förhållandevis bra, medan andra folk i Europa tvingades att slåss för sin frihet. Dessutom hade vi ett mycket bättre startläge än nästan alla andra länder när kriget väl var över. Vår industri var helt intakt samtidigt som Europa låg i ruiner.

om hur regeringen borde ha agerat, men det är viktigt att frågan diskuteras. Historiker har också de senaste årtiondena undersökt sådant som efter kriget tystades ner. Rasbiologiska institutet, steriliseringslagarna, oviljan att ta emot judiska flyktingar och eftergifterna mot Tyskland är exempel på frågor som dragits fram i ljuset. Men det är förstås mycket lättare att sätta sig till doms i efterhand än att ta modiga och rättrådiga beslut när det verkligen gäller.

.

Efter kriget När freden kom hade den svenska industrin alltså ett stort försprång jämfört med länderna på kontinenten. Fabrikerna var oförstörda och i många fall moderna, och den svenska ekonomin var i gott skick. De decennier som väntade, 1950- och 1960-talen, har kallats för rekordåren, och tron på framtiden var mycket stark hos de flesta.

Visst fanns det ändå problem. Hela arbetsmarknaden stod på sikt inför en stor omställning. Fortfarande var det många som arbetade inom jordbruket på små gårdar som hade svårt att bära sig. Redan under mellankrigstiden hade gårdar börjat slås samman till större enheter, och den utvecklingen fortsatte i snabb takt efter kriget. Före kriget hade fortfarande över hälften av den svenska arbetskraften varit sysselsatt inom jordbruket, men 1965 var det bara en tiondel, och då är ändå skogsbruket medräknat eftersom många bönder också jobbade i skogen. När kriget började fanns det långt över 200 000 mjölkproducenter i Sverige, medan det en bit in på 2000-talet bara fanns 8 000 kvar.

194

Hela Epos korrad.indd 194

11-04-27 09.44.44

Bildkällor Siffrorna anger sida och bildens placering på sidan.

Omslagsfoto: Chris Niedenthal/Time Life Pictures/ Getty Images 12:1 Lessing Photo Archive/IBL 12:2 Nicholas Kamm/AFP/Scanpix 13 Andrej Isakovic/AFP/Scanpix 14 Pierre Andrieu/AFP/Scanpix 16:1 Helmuth Rier/Südtirolfoto/Rex/IBL 16:2 Hanny Paul/Gamma/IBL 19 Lessing Photo Archive/IBL 21:1 Marc Deville/IBL 21:2 Lessing Photo Archive/IBL 22:1 The Bridgeman Art Library/IBL 22:2 Mick Hutson/Redferns/Getty Images 25 Heide Levine/Sipa/Scanpix 27 The Bridgeman Art Library/IBL 26:1 Peter Connolly/AKG/Scanpix 26:2 Hervé Lewandowski/RMN/IBL 26:3 Bettmann/Corbis/Scanpix 29 Everett/IBL 30 Lessing Photo Archive/IBL 31:1 Gianni Dagli Orti/The Art Archive/Alamy 31:2 Cameraphoto Arte Venezia/The Bridgeman Art Library/IBL 32 Behrouz Mehri/AFP/Scanpix 33 AFP/Scanpix 35 Liu Liqun/Corbis/Scanpix 37:1 © mediacolor´s/Alamy 37:2 Werner Forman Archive/British Museum, London/IBL 38 AKG/Scanpix 39 Michael Urban/AFP/Scanpix 40 Gavin Hellier/Alamy 41 Juergen Schwarz/AFP/Scanpix 43 The Bridgeman Art Library/IBL 45 Robert Harding Picture Library Ltd/Alamy 46:1 The Bridgeman Art Library/IBL 46:2 The British Library Board/The Luttrell Psalter Fol.39r 50:1 Everett/IBL 50:2 The British Library Board/The Luttrell Psalter Fol.33r 51 The British Library Board/The Bridgeman Art Library/IBL 52 The Art Archive/Alamy 55 Pawan Sharma/AP/Scanpix 56 Brent Stirton/Getty Images 58 Alex Brandon/AP/Scanpix 59 Viollet/IBL 61 Björn Hedin/Sjöhistoriska museet 62 Library of Congress, Washington 63 AKG/Scanpix 64 Archives Charmet/The Bridgeman Art Library/ IBL 66 Louvre, Paris/The Bridgeman Art Library/IBL 68 Archives Charmet/The Bridgeman Art Library/ IBL 69 City of Westminster Archive Centre, London/ The Bridgeman Art Library/IBL 71 Lebrecht Music and Arts Photo Library/Alamy 72 FORBES Magazine Collection, New York, USA/The Bridgeman Art Library/IBL 73 Ullstein Bild 74:1 RMN/IBL 74:2 Göran Schmidt/Livrustkammaren 76 Phil McCarten/Reuters/Scanpix 77 Everett/IBL

Hela Epos korrad.indd 256

79 SSPL via Getty Images 80 Mary Evans Picture Library/IBL 82 The Point Collector/Alamy 83 Peter Newark American Pictures/The Bridgeman Art Library/IBL 84 Alfredo Dagli Orti/The Art Archive/Alamy 87 Hulton Archive/Getty Images 88 The Stapleton Collection/The Bridgeman Art Library/IBL 90 SSPL via Getty Images 92 Library of Congress, Washington 93 Library of Congress, Washington 96 Stockholmskällan/Stockholms Stadsmuseum, fotograf okänd 97 AKG/Scanpix 99 Corbis/Scanpix 101 Mary Evans Picture Library/Alamy 103 Library of Congress, Washington 106 Kungliga Biblioteket 108 Kyrre Lien/Scanpix Norge/Scanpix 109 Anders Karlsson/Västergötlands museums Bildarkiv 112:1 Erik Rud/Västergötlands museums Bildarkiv 112:2 Folkrörelsernas arkiv i Norrbotten 113 Sven-Erik Sjöberg/Scanpix 114 Kungliga Biblioteket 115 Daily News N.Y. via Getty Images 119 Apic/Getty Images 120 Getty Images 121 Universal Images Group/Getty Images 122 Buyenlarge/Getty Images 123 Photo © Boltin Picture Library/The Bridgeman Art Library/IBL 125 Lessing Photo Archive/IBL Bildbyrå 126 Archives Charmet/The Bridgeman Art Library/ IBL 129 Lebrecht Music and Arts Photo Library/Alamy 130 Galerie Bilderwelt/Getty Images 134 Bettmann/Corbis/Scanpix 134 Bettmann/Corbis/Scanpix 135 Time & Life Pictures/Getty Images 136 MPI/Getty Images 137 MEPL/IBL 139:1 IBL 139:2 IBL 140 Lars Lindqvist/DN/Scanpix 142 MEPL/The Womens Library/Alamy 143 Central Press/Getty Images 144 SSPL/Getty Images 145:2 Eric Vandeville/Gamma/Eyedea/IBL 145:1 Andrea Jemolo/Scala 146 Otto Dix ”Grosstadt” © Otto Dix /BUS 2011/ Lessing Photo Archive/IBL 147 Bettmann/Corbis/Scanpix 149:1 Everett/IBL 149:2 Heinrich Hoffmann/AKG/Scanpix 150 Keystone/Hulton/Getty Images 151 Hugo Jaeger/Time&Life/Getty Images 152 IBL 154 Sten Sjöberg/IBL 155 Nils Thomasson/Jamtli 157 Karl Sandels samling/IBL 159:2 Tony Sandin/Etnografiska museet 159:1 Gunnar Lundh/Nordiska museets bildbyrå 160:1 The Bridgeman Art Library/IBL 160:2 Albert Engström ur Strix 1/5 1907/Kungliga Biblioteket 161 Electrolux/Centrum för näringslivshistoria 162 MEPL/Alamy 164 Topfoto/Scanpix 165 IBL

166 Reynald Nicolas/Gamma/IBL 167 P Andrews/Reuters/Scanpix 168 Rex/IBL 169 Galerie Bilderwelt/Getty Images 170 Robert Capa/Magnum/IBL 171 Bettmann/Corbis/Scanpix 172 Viollet/IBL 173 Topfoto/Scanpix 174 Reijo Rüster/Charlie Papa 177 dpa/Corbis/Scanpix 179 Dong-Min Jang/ZUMA Press/Corbis/Scanpix 181 Nick Ut/AP/Scanpix 182 John Vink/Magnum/IBL 183 Danilo Bartulin/Scanpix 185 The Art Archive/Alamy 187 Popperfoto/Getty Images 188 Bettmann/Corbis/Scanpix 189 Daily News N.Y./Getty Images 190 Bettmann/Corbis/Scanpix 192 John van Hasselt/Corbis/Scanpix 193 Anna Stenberg Masolle Foto Viveca Olsson/ Kulturen/IBL 193 IBL 195 IBL 196 Per LB Nilsson/Scanpix 197 Göran Ärnbäck/Scanpix 198 Bertil S-son Åberg/SVT Bild 201 Johan Wingborg/Scanpix 203 Andy Aitchison/Corbis/Scanpix 205 Narinder Nanu/Imageforum/Scanpix 207 Berretty/Rapho/Eyedea/IBL 208 Bettmann/Corbis/Scanpix 209 Dave Rogers/Allsport/Getty Images 210 MEPL/Alamy 211 World History Archive/Alamy 213 Kevin Morris/Corbis/Scanpix 214 Roger-Viollet/IBL 215 Spencer Platt/Getty Images 216 Sven-Erik Sjöberg/Scanpix 218 Itar-Tass/Alamy 219 J-L Atlan/Sygma/Corbis/Scanpix 220 Gamma/Eyedea/IBL 222 Andrew Reid/Gamma/Eyedea/IBL 223 RFSU 224 Rex/IBL 225 Christophe Calais/Corbis/Scanpix 226 Ingrid Dahlbäck/Scanpix 227 Anders Wiklund/Scanpix 229 Sven Nackstrand/AFP/Scanpix 230 Josef Koudelka/Magnum/IBL 231 Bo Arrhed/Scanpix 232 Fredrik Persson/Scanpix 235 Everett/IBL 237 The Art Archive 239 Bo Schilling/Scanpix 240 Manuel Lérida/EFE/Scanpix 242 Steffen Schmidt/AP/Scanpix 243 Anna Hartvig/Södertörns Högskola 244:1 Rex/IBL 244:2 Rex/IBL 245:2 Bildbyrån/IBL 245:3 Bildbyrån/IBL 245:1 dpa/IBL 247 Xu Jinquan/Corbis/Scanpix

Stora ansträngningar har gjorts för att söka upphovsrättsinnehavarna till bilderna.

I några enstaka fall har detta inte lyckats.

Information om dessa bilder mottags med tacksamhet.

11-04-27 09.46.14

a1

HISTORIA

EPOS-familjen består av flera olika komponenter. För aktuell information gå in på Libers hemsida wwwliber.se

EPOS HISTORIA

2011 års läroplan. Boken är skriven i en berättande stil med start i den allra tidigaste historien och med slut i dagens. Tyngdpunkten i framställningen ligger på 1800- och 1900-talet, med särskild vikt lagd på den senare historien efter andra världskriget fram till idag.

Den löpande berättelsen stöttas av faktarutor som fördjupar och exemplifierar texten. Samma sak gäller de fylliga och innehållsrika bildtexterna som tillsammans skapar nästan en egen historiebok.

I berättelsen har också med jämna mellanrum skjutits in uppgiftsblock där frågorna utgår från historiska källor. Här finns också teoriavsnitt med resonemang kring historikernas periodiseringar och epoker, kring historiebruk, historiemedvetande och källkritik.

HISTORIA

a1

Epos 1 a1 Är ett helt nyskrivet historieläromedel gjort för att passa

EPOS 1

1 a1 Sandberg Best.nr 47-10348-5 Tryck.nr 47-10348-5

Robert Sandberg