9789147103867 by Smakprov Media AB

SOtSerien från Liber

SO·S Historia ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i historia. I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.

HISTORIA ÅR 8

HISTORIA

Best.nr 47-10386-7 Tryck.nr 47-10386-7

Mattias Tordai

SOS_3_Hist_8_omslag.indd 1

2012-05-10 15.55

HISTORIA 8

Mattias Tordai Mentor och faktagranskare Robert Sandberg

LIBER

SOS_Historia_8.indd 1

2012-05-10 10.19

ISBN 978-91-47-10386-7 © 2012 Mattias Tordai, Robert Sandberg och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Projektledare: Thomas Johansson Projektgrupp: Magnus Andersson, Anders Wigsell Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikalel Myrnerts Tecknare: Anders Nyberg Kartor: Stig Söderlind Produktion: Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

SOS_Historia_8.indd 2

2012-05-10 10.19

BILDFÖRTECKNING LOOK/IBL 4 okänd kinesisk konstnär samtida 7 China Trade Painting, The Hongs at Canton, Circa 1820/Wikipedia 9 Theobald von Oer: Der Weimarer Musenhof 1860/Wikipedia 12 Jonas Dürch circa 1770/Släps Kyrka Kungsbacka 16 An Experiment on a Bird in an Air Pump by Joseph Wright of Derby, 1768/the National Gallery, London 18 Musée national des Chateaux de Versailles 19 Portrait de François-Marie Arouet, dit Voltaire/ Nicolas de Largillierre 20 Portrait of Jean-Jacques Rousseau (1712–1778)/ Musée Antoine Lécuyer, Saint-Quentin 21 Mary Wollstonecraft circa 1797/John Opie/ National Portrait Gallery 22 Mary Evans/IBL 23 Declaration of Independence 1819/John Trumbull 24 Gianni Dagli Orti/Corbis/Scanpix 26 (1) Bettmann/Corbis/Scanpix 26 (2) Erich Lessing/IBL 28 Jean-Pierre Houel/Bibliothèque nationale de France 30 Gianni Dagli Orti/Corbis/Scanpix 31 (1) Portrait of Olympes de Gouges Alexander Kucharsky 31 (2) Leonard de Selva/Corbis/Scanpix 32 Erich Lessing/IBL 35 ”Congress of Vienna” Jean-Baptiste Isabey

SOS_Historia_8.indd 128

1815 37 Målning av Hilaire le Dru 38 Mary Evans/IBL 43 National Railway Museum/Science & Society Picture library 44–45 Bristol City Museum and Art Gallery, UK/ Bridgeman Art Library/IBL 46 AKG-Images/Scanpix 47–48 Bridgeman Art Library/IBL 49 Ann Ronan Picture Library/Heritage/IBL 50 The National Archive/Heritage/IBL 51 Dudley Street – Seven Dials/Jerrold, Blanchard and Doré, Gustave: “London” (1872) 53 AKG-Images/Scanpix 54 Gianni Dagli Orti/Corbis/Scanpix 56 Heeresgeschichtliches Museum 60 Mary Evans/IBL 61 IBL 62 (1) Archivo Iconografico/Corbis/Scanpix 62 (2) Bridgeman Art Library/IBL 64 Harley Crossley/Private Collection/The Bridgeman Art Library/Lucky Look 66 (1) Rykoff Collection/Corbis/Scanpix 66 (2) Bridgeman Art Library/Lucky Look 68 Mary Evans/IBL 69–73 Hulton Archive/Stringer/Getty Images 75 okänd kinesisk fotograf 76 Mary Evans/IBL 77 Roger-Viollet/IBL 78 Stockholms Stadsmuseum 80 Nordiska museet 82 Föreningen Stockholms Företagsminnen 84 (1) Mark Earthy/Scanpix 84 (2)

Nordiska museet 85 Landskrona Museum/IBL 87 (1) Torsten Åströms samling 87 (2) Stockholms Stadsmuseum 88 (1) Scanpix 88 (2) Svenska Emigrantinstitutet 89–90 IBL 92 Stockholms Stadsmuseum 93–94 Scanpix 95 Dagens Nyheter 1912/Kungliga biblioteket 96 Kungliga Biblioteket 98 Bridgeman Art Library/IBL 100 (1) Yale University Art Gallery, New Haven, CT, USA/Bridgeman Art Library/IBL 100 (2) South Dakota State Historical Society 103 Bridgeman Art Library/IBL 104 Bettmann/Corbis/Scanpix 105 (1) Timothy H. O’Sullivan & Alexander Gardner, juli 1863/Library of Congress 105 (2) Baton Rouge, La., 2 April, 1863 106 Hulton-Deutsch/Corbis/Scanpix 109 Bettmann/Corbis/Scanpix 110 Corbis/Scanpix 112 (1) Michael St. Maur Sheil/Corbis/Scanpix 112 (2) Bettmann/Corbis/Scanpix 114 Imperial War Museum 118 Popperfoto/IBL 121 Sovfoto 122 Hulton Archives/Getty Images 123 Omslag: Gianni Dagli Orti/Corbis/Scanpix

2012-05-15 16.35

Innehåll Kina 4

I industrisamhällets värld 66

Kina styrdes av kejsare 6

Vetenskapen förklarar hur världen ser ut 68 Imperialismen – Europa erövrar Afrika och Asien 72 Indien som engelsk koloni 75

Europa och Kina 8 Uppgifter 11

Upplysningen 12 Det gamla sättet att se på världen 14 Varifrån kom det nya sättet att se på världen? 14 Källa 16 Vad upplysningsidéerna handlade om 18 Fyra viktiga författare 19 Varför upplysningen var viktig 23 Uppgifter 25

Franska revolutionen 26 Det mäktiga Frankrike 28 Varför blev det revolution? 28 Ståndssamhället avskaffas 30 Varför var franska revolutionen viktig? 33 Uppgifter 34 Napoleon 35 Wienkongressen 36 Uppgifter 39

Fabriker byggs 40 Mer mat och ﬂer människor i England 42 England hade allt som behövdes för den industriella revolutionen 44 Människorna i industrisamhället 47 Källa 52 Uppgifter 55

Nya åsikter om hur samhället borde se ut 56

Uppgifter 79

Industri och demokrati i Sverige 80 Från fattigt bondesamhälle till industriland 82 Källa 86 När svenskarna ﬂyttade till Amerika 89 Uppgifter 91 Sverige blir demokratiskt 92 Kvinnornas kamp för rättvisa börjar 94 Källa 96 Uppgifter 99

USA – det nya landet 100 USA från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet 102 Källa 106 USA blir världens ledande industriland 109 Uppgifter 111

Första världskriget och ryska revolutionen 112 Två skott startade världskriget 114 Ryska revolutionen 120 Uppgifter 125

Ett folk – ett land 58 De politiska ideologierna 61 Uppgifter 65

SOS_Historia_8.indd 3

2012-05-15 16.23

KINA

SOS_Historia_8.indd 4

2012-05-10 10.19

ina har i över 2 000 år varit ett av jordens

största riken, och det har hela den tiden varit jordens folkrikaste land. Det här kapitlet handlar om Kina under århundradena fram till 1800. Om hur människorna levde, hur landet styrdes, och om vad som hände när Kina kom i kontakt med Europa.

KINA Kina under Ming-dynastins storhetstid (ca 1415) Kina vid Ming-dynastins sammanbrott (1644) Kinesiska muren

Mongoliet

Peking

JAPAN KOREA

Kejsa

n al

Ti b e t

INDIEN STILLA Kanton Macao

H AV E T

SOS_Historia_8.indd 5

2012-05-10 10.19

Kina styrdes av kejsare Under 1400-, 1500- och 1600-talen härskade Mingkejsarnas dynasti. Därefter togs makten över av Quingdynastin (Alt Ching), som regerade tills den siste kejsaren avsattes år 1912. De kinesiska kejsarna hade i stort sett samma problem som andra härskare över stora riken: Att få in tillräckligt med skattepengar. Landet hotades ofta av erövringshungriga folkslag. Det var kejsarmaktens ansvar att se till att den långa muren som skulle hålla ”barbarerna” utanför riket bevakades. Därför behövdes miljontals soldater. Och när inte de kinesiska arméerna räckte till, fick kejsarna lägga mycket pengar på att köpa fred genom gåvor till de krigiska folkens ledare. Dessutom skulle kejsaren se till att de långa kanalerna, som grävts för att transportera mat till landets stora befolkning, hölls i gott skick. Till sin hjälp hade kejsaren ämbetsmän, både i sitt palats och ute i landet. Naturligtvis fanns det ämbetsmän som tänkte mer på att göra sig själva rika och mäktiga, än på Kinas bästa. Och naturligtvis fanns det ibland kejsare som var svaga, eller inte särskilt intresserade av landets styrelse. Men trots uppror av bönder som protesterade mot skattehöjningar, och attacker från främmande folkslag, hölls riket ihop genom århundradena. Till skillnad från Europa, som var uppdelat i många olika länder som ofta krigade mot varandra, var Kina ett enda stort land. Jordbrukare och stadsbor

Tack vare bättre jordbruksmetoder växte Kinas befolkning snabbt från och med 700-talet. När stora delar av Europa ännu täcktes av så gott som obebodda skogar, prövade kineserna redan nya och bättre rissorter, grävde terrasser för att kunna odla längs branta bergssidor, och ordnade konstbevattning med hjälp av pedaldrivna pumpar. Bönderna lärde sig också att föda upp fisk i de vattendränkta risfälten. Fisken gödslade riset, åt upp malariamygg och blev slutligen till mat. För att befolkningen skulle växa och fler kunna betala skatt, såg kejsarna till att flytta ut bönder till folktomma områden. Även om de flesta kineserna fortfarande under 1300-talet bodde i småbyar, började städerna bli fler. Till städernas marknader kom byborna för att köpa sådant som nålar, tändstickor, lampolja, och papper. Vid marknadsplatserna

6 kina

SOS_Historia_8.indd 6

2012-05-10 10.19

uppträdde ofta akrobater och artister. Där fanns penningutlånare och tehus där man kunde höra det senaste skvallret och nyheterna, eller lyssna på professionella sagoberättare.

Rikedomarna från handel och tillverkning gjorde att många människor hade råd att köpa konst, läsa böcker och gå på teater. Under 1500- och 1600-talen blomstrade Kinas kulturliv. Konstnärer och forskare skapade romaner, pjäser, dikter, målningar och läkarböcker som hör till världshistoriens mästerverk. Porträttet visar den berömde läkaren Li Shizen.

I de riktigt stora städerna såldes sällsynta varor från fjärran länder, och där fanns verkstäder som tillverkade papper, sidentyg och porslin. En del stora verkstäder började likna fabriker. Fram till 1700-talet, när den industriella revolutionen började i Europa, var kineserna bäst i världen på att tillverka varor med hjälp av maskiner. Över haven

Länge var kineserna bättre än européerna på att bygga skepp. Dessutom var det kineserna som först uppfann kompassen, som behövs för att hitta ute på havet. I början av 1400-talet skickade kejsaren ut stora flottor med hundratals oceangående skepp för upptäcktsresor och handel. Vissa fartyg var över 120 meter långa (Columbus skepp Santa Maria var inte ens 30 meter). Ombord på flottorna fanns tiotusentals sjömän och soldater. De seglade till Indien, Arabien och ända till Afrika. Men år 1433 slutade resorna plötsligt. Vi vet inte säkert varför kejsaren gav order om att sluta segla. Kanske berodde det på gamla kinesiska tänkesätt om

kina

SOS_Historia_8.indd 7

2012-05-15 16.26

att kejsare och andra förnäma personer inte borde hålla på med handel. Kanske var det för att de stora expeditionerna kostade mycket pengar. Pengar som behövdes för att försvara landets gränser mot fiender i norr. ”Vad har resorna gett oss förutom några värdefulla ädelstenar och oanvändbara underligheter som noshörningar och giraffer!” sade kejsarens rådgivare. Ett kinesiskt tänkesätt var också att eftersom Kina var världens viktigaste land, så var det inte kineserna som skulle segla till andra länder. Istället borde de andra länderna komma till Kina med sina gåvor för att visa kejsaren respekt. Kejsarens beslut ledde till att Kina fick mindre kontakt med resten av världen. Ny teknik och uppfinningar från andra länder kom därför inte så snabbt till Kina. Om kineserna inte slutat segla över haven, kanske det hade blivit de och inte européerna som först seglat till Amerika.

Europa och Kina Inte nog med att de kinesiska upptäcktsfärderna slutade. När kinesiska handelsskepp och städer allt oftare anfölls av sjörövare, förbjöd kejsarna all handel mellan kineser och utländska ”barbarer”. Kineser fick inte längre resa utomlands och kinesiska hamnar stängdes för utländska fartyg. Men kejsarna lyckades inte helt stänga dörrarna om Kina. År 1514 dök de första portugisiska fartygen upp vid landets kust. Portugiserna, som gärna ville köpa kinesiskt porslin och sidentyg, skickade ett sändebud för att förhandla med kejsaren. Men sändebudet kastades i fängelse, och alla portugiser utvisades. Portugiserna fortsatte ändå att i smyg handla med kineserna, och de hade med sig nymodigheter som majs, potatis och tobak från de nyupptäckta länderna i Amerika, men också smittsamma sjukdomar. Efter femtio år fick portugiserna tillstånd att bygga en handelsplats på den lilla halvön Macao i södra Kina. Européerna köpte kinesiska varor och betalade med silver. Men kineserna köpte nästan inga europeiska varor. Över huvud taget var européerna mer intresserade av Kina, än kineserna av Europa. Munkar som kom till Kina för att missionera lärde kejsarnas vetenskapsmän en hel del om geografi, astronomi och teknik. Munkarna hjälpte dessutom kineserna att tillverka sådana europeiska apparater som urverk, stjärnkikare och kanoner. Fast de lyckades inte få särskilt många kineser att bli kristna.

8 kina

SOS_Historia_8.indd 8

2012-05-10 10.19

På stranden utanför Kantons stadsmurar ﬁck de europeiska handelskompanierna bygga sina lagerhus.

Berättelser om det kinesiska samhället väckte stort intresse hemma i Europa. Under 1700-talet blev Kina högsta mode här. Inte bara kinesiskt porslin och siden, utan även möbler och kinesiskt konsthantverk blev trendigt. Européerna blev allt mer sugna på att köpa kinesiska varor. Framför allt under 1700-talet, när kinesiskt te blev populärt i vår del av världen. Visserligen tog resan över ett år, men de som lyckades ta sig hela vägen till Kina och tillbaka gjorde enorma vinster när varorna såldes i Europa. Det var särskilt engelska köpmän som handlade med Kina, även om också Sverige hade ett så kallat Ostindiskt kompani som skickade ut 132 expeditioner till Ostasien och Kina.

kina

SOS_Historia_8.indd 9

2012-05-10 10.19

Problemet var att de kinesiska härskarna blev allt mer negativt inställda till de europeiska affärsmännen. Mot slutet av 1700-talet fick utlänningarna bara komma till hamnen i Kanton och där fick de inte köpa mer varor än vad kejsaren bestämt. För att engelska fartyg skulle få segla till fler hamnar och köpa mer, skickade Englands kung då ett sändebud med dyrbara gåvor för att förhandla med kejsaren. Men svaret blev nej. Kejsaren ville inte släppa in ännu fler utländska ”barbarer” som ville ha kinesiska varor. Engelsmännen fick åka hem igen utan något nytt handelsavtal. Mötet mellan kejsaren och det engelska sändebudet blev en krock mellan två helt olika tankesätt. England var ett land med affärsmän som ville satsa och hela tiden tjäna mer pengar genom att skicka fler skepp till andra världsdelar. De kinesiska makthavarnas sätt att tänka byggde istället på att Kina var världens mest utvecklade land, och de ville inte att landet skulle förändras genom kontakter med andra länder. Vid 1700-talets slut kunde kejsaren fortfarande bestämma hur många skepp som fick komma till Kina. Men under 1800-talet växte de pengahungriga utlänningarnas press på Kina. Det slutade med att kejsarna, som inte i tid sett till att skaffa modern europeisk vapenteknik, förlorade makten över landet.

S A M M A N FAT T N I N G Tack vare bättre jordbruksmetoder växte Kinas befolkning snabbt från och med 700-talet. På den tiden täcktes stora delar av Europa ännu av nästan obebodda urskogar. Kina styrdes av kejsare, och var till skillnad från Europa inte uppdelat i olika länder. Kina blev ett rikt land med duktiga forskare, författare och konstnärer. Fram till 1700-talet var kineserna bättre än européerna på att tillverka varor med hjälp av maskiner. Från och med 1400-talet försökte Kinas härskare stänga sitt land. Kineser ﬁck inte resa utomlands och Kinas hamnar stängdes för utländska fartyg. Under 1700-talet blev lyxvaror från Kina högsta mode i Europa. Men Kinas kejsare bestämde hur många europeiska skepp som skulle få komma in, och de ﬁck bara segla till hamnstaden Kanton. Under 1800-talet växte de pengahungriga utlänningarnas press på Kina. Kejsarna, som inte skaffat modern utländsk vapenteknik, förlorade då makten över landet.

10 kina

SOS_Historia_8.indd 10

2012-05-10 10.19

UPPGIFTER Frågor på texten

Arbeta med texten

1. Hur länge har riket Kina funnits?

9. Vad var det Ostindiska kompaniet?

2. Vilka problem och svårigheter hade de kinesiska kejsarna?

10. Ge exempel på hur de kinesiska makthavarnas sätt att tänka kring utveckling och ekonomi skilde sig från européernas?

3. Vad var det som låg bakom att Kinas befolkning växte snabbt från och med 700-talet? 4. Hur låg Kina till jämfört med Europa, om man tittar på utvecklingen inom teknik och tillverkning? 5. Vart seglade 1400-talets kinesiska upptäcktsresande? 6. Vilka förklaringar ges i texten till att kineserna slutade segla till främmande länder?

Fundera och diskutera 11. Var det fel av de kinesiska kejsarna att försöka stänga sitt land mot resten av världen? Gör två listor. En med argument för att kejsarna gjorde rätt och en med argument för att de gjorde fel.

7. Vilka varor ville européerna köpa i Kina? 8. Vad tyckte Kinas makthavare om att européer kom till Kina för att handla?

kina

SOS_Historia_8.indd 11

2012-05-10 10.19

å 1700-talet kom nya författare och tänkare som sa

saker som ”Alla människor är födda fria och lika”, ”Gud ﬁnns inte”, och ”Det går att skapa ett bättre samhälle”. Dessa idéer och den tid då de kom kallas Upplysningen.

UPPLYSNINGEN

SOS_Historia_8.indd 12

2012-05-10 10.19

ETT NYTT SÄTT ATT SE PÅ VÄRLDEN

SOS_Historia_8.indd 13

2012-05-10 10.19

SOtSerien från Liber

HISTORIA ÅR 8

HISTORIA

Best.nr 47-10386-7 Tryck.nr 47-10386-7

Mattias Tordai

SOS_3_Hist_8_omslag.indd 1

2012-05-10 15.55