9789127146396 by Smakprov Media AB

Det positiva är att många trots svåra förutsättningar lever gott och trivs med sitt liv långt upp i åren.

TILL

100

Aleksander Perski har under senare år koncentrerat sin forskning kring skyddsfaktorer som påverkar oss biologiskt, psykologiskt och sociologiskt. I sin nya bok Frisk till 100 delar han med sig av konkreta tankar om hur vi kan bibehålla hälsan. Han ger exempel hämta de från människor han mött, både i sin yrkesroll på Stressmottagningen och som privatperson och vän.

FRISK

ALEKSANDER PERSKI har arbetat som psykolog vid hjärtklinikerna på Danderyds sjukhus samt vid Söder sjukhuset och Riksförsäkringsver kets sjukhus i Nynäshamn. Han är också verksam som stressforskare vid Karolinska Institutet och vid Stressforskningsinstitutet. Han har startat Stressmottagningen i Solna som erbjuder behandling och reha bilitering. Tidigare har han skrivit böckerna Ur balans och Duktighetsfällan tillsammans med Joanna Rose och Det stressade hjärtat med Walter Osika.

Till det många gånger upprepade hälsobudskapet – vettig mat (gärna lite mindre), daglig motion (hård träning verkar inte ge några fördelar), ingen nikotin, lagom med alkohol – pekas här ut ett antal riskfaktorer såväl som skyddsfaktorer. Förhoppningsvis ger de vetenskapliga argu ment som presenteras i boken motivation till att leva ett klokare liv.

Aleksander Perski

tt ta tillvara på kroppens förmåga till återhämtning är en viktig förutsättning för att kunna behålla hälsan på äldre dagar. Regeneration är här ett nyckel begrepp: vår kropps förnyelse på cellnivå, det vill säga kroppens självläkande förmåga. På hundra år har livslängden fördubblats – men är det möjligt att få ett både långt och friskt liv?

Aleksander Perski

FRISK TILL

100 HÄLSAN I BEHÅLL

HELA LÅNGA LIVET Omslag: John Persson Författarfoto: Karl Gabor

ISBN 978-91-27-14639-6

För hundra år sedan sökte man ett bättre, mer naturligt sätt att leva för att klara industrialismens påfrestning ar. I vår tid tycks vi välja en annan väg. För några år sedan hade British Museum i London en stor utställning om hur ohälsa hanteras i olika kulturer. Schamaner, masker och örter visades. En central plats intogs av en textil installation kallad ”Vaggan till graven”. Det bestod av två 13 meter långa tyg stycken, ett för en man och ett för en kvinna, i vilka man hade sytt in alla de 14 000 läkemedel som en genomsnitt lig britt får i sig genom livet. De flesta tabletter skulle hjälpa personen i fråga att uthärda en obiologisk livsstil: blod fettssänkande, blodtryckssänkande, betablockerare, antidepressiva, lugn ande, sömnmedel. Nu är alltså tabletter mot trötthet på väg att introduceras på markna den. En gigantisk användning av ”läke medelskryckor” som vi är duktiga på att använda också här i Sverige. Ska vi sträva efter att människor i framtiden förväntas klara ett överaktivt levnadssätt utan hälsoproblem? Eller kommer vi att sansa oss, som våra förfäder gjorde? Svaret är inte givet – men det beror på vilket samhälle vi vill ha. Vi kan i alla fall lära oss något av forskningen, som den studie som har pågått i Kalifornien sedan 80 år till baka, där regelbundenhet och vettiga levnadsvanor framstår som de viktig aste personliga faktorerna bakom ett långt och friskt liv.

9 789127 146396

Perski_Frisk_100_hela.3.indd 1

2016-06-30 12:50

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 2

2016-06-18 12:25

Innehåll

Inledning 9

1. Det nya sättet att leva? 15 2. Möt Clara och Mats – patienter på Stressmottagningen

3. Regeneration – en medicinsk gåta

4. Sömn

5. Vila och egen tid – vita contemplativa 59 6. Samvetsgrann personlighet – företagsamhet och stabilitet 65 7. Tillhörighet och socialt engagemang 75 8. Kontroll, makt och mening

9. Möt Leon och Valborg – ett långt liv med hälsan i behåll 87 10. Om hur livsstil kan störa regeneration och påskynda åldrandet 97 11. Kan vi lära oss att leva lite mer samvetsgrant? 103 12. Slutsatser – Hur kan vi leva klokare? 121

Noter 125

Att läsa vidare

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 7

133

2016-06-18 12:25

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 8

2016-06-18 12:25

Inledning På hundra år har människans livslängd fördubb lats. Men för många innebär det långa livet en del lidande och sjukdomar. Kan vi leva längre med hälsan i behåll om vi drar nytta av nya och re volutionerande kunskaper om återhämtning och regeneration?

”Ja må han/hon leva i hundrade år”, sjunger vi i Sverige varje födelsedag. Detsamma – ”Sto lat, sto lat niech zyje, zyje nam” (hundra år, hundra år må han leva!) – säger man på polska. I Israel är man mer ambitiös – ”Ad mea veesrim!” (till hundratjugo år!). Själv skulle jag gärna vilja leva till 80, 90, och gärna friska år. Men visst, det är möjligt att klara sig till 120, som madame Jeanne Calment från Arles i Frankrike har visat. I denna bok vill jag berätta vad vi vet om att leva länge med god hälsa och livskvalitet i behåll. Och då handlar det inte, som i de flesta böcker, om så kallat framgångsrikt åldrande, om naturens rekordhållare som klarar sig i över hundra år (över 1 700 personer över 100 finns i dagens Sverige, många av dem kärnfriska), då man kan misstänka att det handlar om väldigt speciella människor

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 9

2016-06-18 12:25

med ett fantastiskt genetiskt påbrå eller ett extremt levnadssätt. Världsrekordhållerskan Jeanne Calment var välbärgad, hade aldrig arbetat, var intresserad av opera, rökte två cigaretter om dagen tills hon var 114 och använde rikliga mängder olivolja i maten och på kroppen, såg till att dricka portvin och äta ett kilo choklad per vecka. Och hade flera ytterst långlivade syskon. Nej, den här boken handlar om oss vanliga människor, där bibehållen hälsa upp till 80, 90 års ålder framför allt tycks handla om att ha en vettig livsstil som kan skydda mot somliga påfrestningar och även mot en ogynnsam genetisk påverkan. Som stressforskare har jag efter år av arbete kring stressjukdomar förstått att problemet med stress inte är påfrestningarna i sig, utan snarare den systematiska störning av våra skyddsmekanismer som en kronisk stressituation kan orsaka. Därför har jag på senare år koncentrerat min forskning kring dessa skyddsfaktorer och upptäckt ett nytt fascinerande fält. Det omfattar vår biologi – med nya häpnadsväckande fynd rörande kroppens regeneration (dess förnyelseförmåga) och dess reparationsförmåga; vår psykologi – där självkänsla, psykologisk jämvikt och samvetsgrannhet spelar in; sociologi – där grupp- och kulturtillhörighet är viktiga skyddsfaktorer; och beteendevetenskap – där vettiga beteenderegler ofta redan finns inskrivna som en självklarhet i de flesta kulturer. Livsstress orsakas ofta av obalans mellan det som livet eller vi själva kräver och de resurser vi har att hantera dessa krav. En livsobalans som uppkommer när skyddet saknas får grava konsekvenser för vår biologi, eftersom de grundprocesser som står för organismens integritet störs. Allt detta har enorm betydelse, inte bara för upp-

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 10

2016-06-18 12:25

komsten av stressjukdomar, utan även för utsikterna till ett långt, hälsosamt liv. Den här boken handlar alltså inte primärt om ett långt, lyckligt liv, då lyckan är en väldigt individuell upplevelse som är svår att mäta. Ett långt, friskt liv kan dock mer objektivt beskrivas som ett liv utan svåra somatiska och psykiska sjukdomar. Friska personer tycks i och för sig också ofta uppleva en hög livskvalitet. Vi har gjort betydande förändringar av vår livsstil de senaste tjugofem åren, en del av dessa har fått konsekvenser för vår hälsa, något som jag beskriver i kapitel 1. I kapitel 2 möter vi Clara och Mats – två personer som blivit patienter på Stressmottagningen. Deras levnadssätt visar kanske bäst den livsstilsförändring som har skett. Kapitel 3 till 8 handlar om de teman inom biologi, psykologi och sociologi som vi redan vet kan länkas till ett hälsosamt liv. Här handlar det om grundforskning, där helt nya och fascinerande kunskaper om organismens återhämtning och regeneration har tillkommit under de senaste 20–30 åren, kunskaper som på ett avgörande sätt kommer att ändra synen på vår biologi. Inledningsvis sammanfattar jag kort resultat från de mest omfattande studierna av ett långt, hälsosamt liv – en från universitetet i Lund, en från New England och en från Kalifornien. Den sistnämnda studien är kanske mest intressant. Psykologen Lewis Terman undersökte år 1921 1 500 begåvade 10-åringar ur medelklassen, vilka sedan följdes upp genom hela livet. Många av dem förblev friska livet igenom. I kapitel 9 presenterar jag Leon och Valborg, två människor som har levt länge – och väl. Vi får höra deras tankar om levnadssätt och livserfarenheter. Jag vill också i kapitel 10 kort beskriva det vi redan

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 11

2016-06-18 12:25

vet så väl – hur vår livsstil kan öka risken för kronisk sjukdom senare i livet. Missbruk av tobak, mat och alkohol. Stillasittande och övervikt. Stress. Men också de nya kunskaperna om hur vårt biologiska åldrande påskyndas av dessa livsstilsfaktorer. I de avslutande kapitlen 11 och 12, sammanfattar jag det vi har lärt oss och försöker komma med konkreta tankar om hur vi kan bibehålla hälsan. Varför inte till hundra år? Här vill jag inte bara beskriva vad man kan göra, utan också diskutera varför vi ofta inte gör det vi borde göra. Och hur vi kanske kan förbättra vår förmåga till förändring. Här får jag hjälp av min dotter Olga Perski, som är beteendevetare och doktorand vid University College London. * Än en gång uppsökte jag mitt smultronställe, Anacapri i Italien, där jag har skrivit mina tidigare böcker. Denna gång inte Villa San Michele, detta kulturens kloster som givit upphov till mycken kreativitet i svenskt kulturliv, utan ett hus som jag fick låna av en av öns arkitektfamiljer. Utanför arbetsrummets fönster ramar olivträd och pinjer in utsikten över det blå havet, ön Ischia i nordväst och Neapel vid horisonten i norr. Till höger, i nordost, ligger vulkanen Vesuvius. För mig är platsen perfekt vald, den påminner mig om hur unikt och värdefullt vårt liv är och att det är värt att fundera på hur man ska ta hand om det på ett vettigt sätt. Den som har läst mina böcker Ur balans (2007) och Det stressade hjär tat (2013) kommer att känna igen somliga resonemang, men i denna bok är syftet alltså att beskriva hur vi kan främja långvarig hälsa snarare än hur vi kan hantera stressjukdomar.

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 12

2016-06-18 12:25

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till översättaren Boo Cassel som gav min svenska en mer acceptabel språkdräkt och till min skrivande hustru Kerstin Perski för hjälp med redigering av texten. Stort tack till Lena Albihn, bokens redaktör på Natur & Kultur.

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 13

2016-06-18 12:25

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 14

2016-06-18 12:25

Det nya sättet att leva? Medan antalet människor med psykisk ohälsa i Sverige under 1960–1980-talen inte förändrades nämnvärt, skedde något i mitten av 1990-talet. Tittar man till exempel på siffrorna för antalet personer som hade klagat på sömnstörningar fram till dess, uppgav omkring 10 procent av de vuxna (dubbelt så många kvinnor som män) att de hade problem. Mellan 1995 och 2000 fördubblades antalet personer som klagade på sömnstörningar. Nu tycks var femte vuxen i landet lida av dålig sömn och sömnforskarna beräknar att omkring var tionde har störningar som kräver behandling. I den senaste Folkhälsorapporten från Folkhälsomyndigheten1 visar statistiken att denna fördubbling omfattar alla åldersgrupper, även människor mellan 16 och 24 år, och att problemen faktiskt är vanligast bland unga och medelålders kvinnor. Medan den dramatiska förändringen för männens del avstannade kring 2006, fortsätter an-

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 15

2016-06-18 12:25

talet unga kvinnor med sömnstörningar att öka. Som en följd av denna förändring har även antalet väldigt trötta personer ökat i samma takt. Mina forskarkolleger hävdar att tröttheten kommer att bli nästa stora folkhälsoproblem i västvärlden. Läkemedelsproducenter som nu tjänar mest på så kallade livsstilspiller (blodfettssänkande, blodtryckssänkande, lugnande etc.) förbereder introduktionen av läkemedel mot trötthet, ofta amfetaminbaserade, preparat som redan missbrukas på USA:s östkust. Samma trend framträder när det gäller antalet personer med ångest, depression och symtom på stress – en fördubbling sedan 90-talet – och unga människor, framför allt unga kvinnor, leder statistiken. Man kan undra vad som egentligen hänt i Sverige de senaste tjugofem åren. De stora förändringarna i vårt levnadssätt inleddes med 90-talets egenartade finanskris. Statens finanser kom i gungning och försöken att rädda ekonomin fick stora konsekvenser för oss alla. Man bestämde sig för att öppna vår ekonomi för den globala marknaden (med stor framgång så småningom), men för att skapa trovärdighet för svensk ekonomi bestämde man sig för en rejäl nedbantning av den offentliga sektorn – över 400 000 jobb försvann (ofta drabbades kvinnor med lägre utbildning). Samtidigt försvann över 100 000 jobb i den privata sektorn. Dessa arbetstillfällen har aldrig återkommit. När sedan ekonomin började rulla igen mot slutet av decenniet blev vi för få på många arbetsplatser. Det hävdas att denna period vittnar om den största ökningen av arbetseffektivitet i vår moderna historia. Men nedskärningarna ledde också till omorganisationer, sammanslagningar och andra förändringar som

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 16

2016-06-18 12:25

satte allas anpassningsförmåga på prov. Somliga av oss förmådde inte hänga med – en våg av stressjukdomar drabbade framför allt personer i den offentliga sektorn. Läkare, sjuksköterskor, skolledare och lärare började söka hjälp för en enorm trötthet, kopplad till allvarliga sömnstörningar och reaktioner från den överansträngda kroppen.2 I samma veva ändrades även huvudinriktningen för vad vi sysslar med i vårt samhälle. Från att ha varit ett utpräglat industrisamhälle som undkommit andra världskrigets skador påbörjades omorienteringen mot ett tjänste- och kommunikationssamhälle, där vi alla blev uppkopplade inom loppet av några få år. Den förs ta patienten på Stressmottagningen, som vi startade vid millennieskiftet för att utveckla behandlingen av stresssjukdomar, var en man med ett oerhört påfrestande liv, både privat och som en av cheferna vid ett större dataföretag. Han lades in på en intensivvårdsavdelning med 30 liter vätska i kroppen och misstanke om hypofystumör. I själva verket var det en konstant, kronisk stressituation som hade pågått i flera år som totalt störde hans kropps fysiologiska kontroll. Efteråt, när han blev bättre, var vi alla så imponerade över att han kunde rensa bort hela 500 mejl i sin dator – en siffra som i dag inte skulle imponera på något av mina barnbarn. Effektivitet, ständiga förändringar, globalisering, tjänster och kommunikation, ständig uppkoppling och gränslöst arbete har nu blivit något väl etablerat. Numera tar vi det för givet. Men det inträffade ytterligare en förändring som gjorde oss mycket mer sårbara och känsliga för stress. Bland annat på Institutet för framtidsstudier i Stockholm bedrivs det en spännande studie av värderingar i

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 17

2016-06-18 12:25

över 100 länder, kallad World Values Survey, vilken omfattar 90 procent av världens befolkning. Kartan nedan visar världens samhällen i två dimensioner – graden av sekularisering på y-axeln (från traditionella till sekulariserade, rationella värden) och graden av individcentrerade värden på x-axeln (från överlevnad till självförverkligande). De tyska statsvetarna Ronald Inglehart och Christian Welzel har gjort kartan utifrån resultaten i den senaste omgången av undersökningen (2010–2014).3

Sekulariserade rationella värden

Karta över våra värderingar 2,0

Japan

konfucianism

1,5

0,5

Ryssland

Slovakien

katolska Europa

Moldavien

ortodoxa Serbien länder Ukraina

-1,0

Irak

-2,0 -2,0

Frankrike Luxemburg

Australien

Italien

Storbrittanien Nya Zeeland Kanada

Vietnam

Södra Asien

Nordirland

engelsktalande länder

Uruguay Indien Cypern Thailand Indonesien Argentina Etiopien Zambia

islam

Malaysia

Turkiet

Schweiz

Island

Spanien

Bangladesh Iran -1,5

Belgien

Kroatien

Makedonien Rumänien

-0,5

Danmark Finland Nederländerna

Slovenien

Kina Sydkorea

Traditionella värden

Norge Tjeckien

Bulgarien Belarus

protestantiska Europa

Tyskland

Hongkong Taiwan 1,0

Sverige

Chile

Uganda

Irland

Förenta staterna

Brasilien

Latinamerika

Mali Pakistan Rwanda Zimbabwe Nigeria Peru Jordanien Sydafrika

Mexiko

Algeriet Venezuela Marocko Guatemala Egypten Colombia Tanzania Puerto Rico El Salvador AfrikaGhana

-1,5

-1,0

Överlevnad

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 18

-0,5

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Självförverkligande

2016-06-18 12:25

I det övre högra hörnet av kartan ligger alla skandinaviska länder, Nederländerna och Tyskland – länder där stress och utmattning kommit att diskuteras och behandlas i början av 2000-talet. Höga krav, kopplade till den ensamhet som individualismen bidrar till, ingår i den livssituation som kan skapa mest kronisk stress. Vilka toppar då värderingslistan vad gäller frånvaron av en tro på högre makter och fixeringen vid individen, om inte befolkningen i vårt vackra land. Medan religionens betydelse gradvis har minskat under de senaste hundra åren, har de individuella värdena fått grepp om oss – under loppet av en generation. I ett land styrt av idéer om folkhemmet, jämlikhet och grupptillhörighet, blev vi med ens både ensamma och samtidigt ytterst viktiga för oss själva som individer. Den förändringen kommer kanske att få de mest långtgående konsekvenserna för vårt levnadssätt och vår hälsa under de kommande åren. * Vi ska nu lyssna på några personer som av olika skäl har anammat det nya sättet att leva och arbeta, vilket har fått allvarliga konsekvenser för deras hälsa. Jag har träffat dem på Stressmottagningen och bett dem berätta om sina liv. Namn och vissa detaljer är ändrade, men det huvudsakliga innehållet är oförändrat för att visa hur många av oss lever i dag.

PERSKI_Frisk_100_inlaga_5.1.indd 19

2016-06-18 12:25

Det positiva är att många trots svåra förutsättningar lever gott och trivs med sitt liv långt upp i åren.

TILL

100

FRISK

Aleksander Perski

FRISK TILL

100 HÄLSAN I BEHÅLL

HELA LÅNGA LIVET Omslag: John Persson Författarfoto: Karl Gabor

ISBN 978-91-27-14639-6

9 789127 146396

Perski_Frisk_100_hela.3.indd 1

2016-06-30 12:50