9789144097596

Varför uppstår miljöproblem? Vad kan göras för att förhindra skador?

Hur kan en omvandling mot ett hållbart samhälle åstadkommas? Klimat­ förändringar och andra miljöhot är problem som väcker stort engage­ mang och många frågor.

Denna bok är en utmärkt introduktion till ämnet. Här granskas dessa frågor ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, snedvridande asymmetrier i ekonomi och politik kartläggs och institutionella lösningar på proble­ men diskuteras. Exempelvis analyseras effekterna av miljöskatter, subven­tioner och handel med utsläppsrättigheter.

Miljöekonomi för en hållbar utveckling är främst tänkt som lärobok vid universitet, högskolor och allmänna miljökurser, men är också av stort intresse för alla som engagerar sig i miljödebatten.

Femte upplagan

Art.nr 37573

| Miljöekonomi för en hållbar utveckling

Miljöekonomi för en hållbar utveckling

Håkan Pihl

Håkan Pihl är ekonomie doktor och lektor vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet. Han är också verksam vid Högskolan Kristianstad.

Håkan Pihl har lång erfarenhet av undervisning i miljöekonomi och är en ofta anlitad gästföreläsare i ämnet. Hans forskningsintresse rör institutioner för samordning, styrning och organisation. Utöver miljöfrågor behandlar hans forskning exempelvis multinationella företags styrning.

5:e uppl.

Miljöekonomi för en hållbar utveckling

Håk an Pihl

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09759-6_01_cover1.indd 1

2014-01-07 13.38

Denna titel har tidigare givits ut av SNS Förlag och utges från och med denna femte upplaga av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37573 ISBN 978-91-44-09759-6 Upplaga 5:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Cienpies Design/Shutterstock.com Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-09759-6_01_book.indd 2

2013-12-20 12:05

INNEHÅLL

Förord 7 K apitel 1

Miljö och ekonomi 9

Hushållning med knappa resurser 9 Miljöskador negativt för samhällsekonomin 10 Mönster i miljöpolitiken 13 Innehåll 14 K apitel 2

När det individuellt rationella blir kollektivt slöseri 17

Förnuft och frihet ger framsteg 17 Kollektiva varor 18 De allmänna tillgångarnas tragedi 20 Klassiskt problem 21 Misshushållning som skenar iväg 23 K apitel 3

Frivillighet och moral 27

Moral för det allmännas bästa 27 Socialt dilemma 28 ”En droppe i havet” 31 Spontan samordning 33 En tredje part träder in 36

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09759-6_01_book.indd 3

3

2013-12-20 12:05

Innehåll K apitel 4

Privata rättigheter 41

Äganderätter 41 Coase-teoremet 42 Rättvis fördelning? 47 Transaktionskostnader 48 Långsiktighet? 53 K apitel 5

Marknadens hushållning 57

Frivilliga överenskommelser ger välfärdsvinster 57 Externa effekter 60 Icke-förorenande aktiviteter trängs undan 63 Administrativa styrmedel 64 Ekonomiska styrmedel 66 Generella och selektiva medel 68 Ofullständig konkurrens 70 K apitel 6

Administrativa eller ekonomiska styrmedel? 73

Avgift, subvention eller kvantitativa tillstånd? 73 Kompensera de som skadas? 76 Fördelning mellan skattebetalare och förorenare 77 Effekt på prissignalerna 80 Inträde och utträde 82 Kostnadseffektiv total reduktion 85 Avgifters brister 88 K apitel 7

Ekonomins omvandling 93

Priselasticitet på kort och lång sikt 93 Incitament 94 Priset prioriterar 96 Administrativa styrmedel cementerar utvecklingen 99 Selektiva hänsyn 101 Bästa teknik 103 Subventionera nya områden 106

4

978-91-44-09759-6_01_book.indd 4

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-12-20 12:05

Innehåll K apitel 8

Skatteväxling 111

Skatters nivå och fördelning 111 Skatter som beaktar variationer i priskänslighet 114 Skatter som ökar effektiviteten 115 Invändningar mot skatteväxling 117 K apitel 9

Skadestånd för miljöskador 121

Att stämma förorenare 121 Försäkring ersätter avgift 123 Miljöobligationer 125 Hitta den skyldige? 126 K apitel 10

Marknader för utsläppsrättigheter 129

Myndigheten säljer rättigheter 129 Förorenare handlar med utsläppsrättigheter 131 Auktion eller gratis tilldelning? 134 Olika varianter av system 136 Utsläppsrättigheter eller avgift? 138 Förändringar i omgivningen 142 Kombination med avgifter 144 K apitel 11

Osäker information 147

Bristande information talar för ekonomiska styrmedel 147 Att välja nivå 148 Samhällsekonomisk bedömning 150 Marknadsvärden för miljöskador 154 Uppvärdera framtida skador? 156 K apitel 12

En hållbar utveckling 161

Acceptabla nivåer 161 Hållbar utveckling 163 Bevisbördans fördelning 166 Försiktighetsprincip 168

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09759-6_01_book.indd 5

5

2013-12-20 12:05

Innehåll

Övergripande mått på utvecklingen 171 Ökad självkontroll 174 Att väcka ”grön” betalningsvilja 177 K apitel 13

Den politiska processens brister 181

Tillväxt eller miljö? 181 De breda intressenas tragedi 183 Intressegrupper 185 Symbios mellan myndighet och förorenare? 189 Att stå emot inhemska särintressen 189 Normpolitik för miljön 191 K apitel 14

Global samordning 195

Frihandel och fångarnas dilemma 195 Konkurrenskraft 197 Porterhypotesen 199 Betala andras reduktion 202 Miljötullar 207 Gemensamma överenskommelser 208 Överstatlig styrning 210 Val av globalt styrmedel 214 Argument för globala miljöskatter 216 Kunskapsöverföringar 219 K apitel 15

Sammanfattning 223

Litteratur 229 Person- och sakregister 237

6

978-91-44-09759-6_01_book.indd 6

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-12-20 12:05

FÖRORD

Miljöfrågorna är angelägna samhällsproblem och i miljödebatten hörs röster från olika ämnesområden. Denna bok har ett samhällsekonomiskt perspektiv och utgår från nationalekonomisk teori för att förklara och diskutera miljö­problem och miljöpolitik. Boken är en delvis reviderad upplaga av tidigare utgivningar (1992, 1997, 2003 och 2007). Omarbetningarna har inneburit att delar har uppdaterats och ändrats, men den övergripande framställningen är densamma. Förhoppningen är att boken ska användas i utbildningar som rör miljö och ekonomi och att den ska bidra till debatt. Boken har använts på grundkurser i nationalekonomi och på specialkurser i miljöekonomi.

Den kan läsas utan förkunskaper i nationalekonomi och har också använts i tvärvetenskapliga miljökurser, exempelvis för civilingenjörer.

För mig är det glädjande att boken nu har varit utgiven i mer än tjugo år och att studenter med olika bakgrund fortfarande ger den goda omdömen.

Under de två decennier som gått har också de ekonomiska argumenten i miljödebatten blivit mer etablerade och accepterade. Att förstå hur ekonomer ser på miljöproblem är viktigt för att kunna delta i miljödebatten.

Det finns många som genom åren gett sitt stöd till arbetet och som förtjänar ett varmt tack. Jag vill tacka kolleger inom universitets- och hög­ skolevärlden, de som hjälpt mig på förlagen, vänner och familj. Speciellt tack till professor Göran Skogh som var handledare till den uppsats som ligger till grund för boken och till dr Thomas Hahn som gav värdefulla synpunkter på en tidigare version. Jag ansvarar naturligtvis själv för det slutliga innehållet.

Kristianstad i december 2013 Håkan Pihl

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09759-6_01_book.indd 7

7

2013-12-20 12:05

978-91-44-09759-6_01_book.indd 8

2013-12-20 12:05

K AP I T E L 1

Miljö och ekonomi

V

arför agerar rationella människor på ett sätt som leder till miljöskador? Hur långt bör man gå för att minska skador? Vilka styrmedel ger bäst effekt i miljöpolitiken? Det är exempel på frågor som kan analyseras med begrepp och modeller hämtade från samhällsekonomisk (nationalekonomisk) teori. Syftet med denna bok är att utifrån samhällsekonomisk teori diskutera varför miljöproblem finns och vad man kan göra åt dem.

Hushållning med knappa resurser Resurserna i samhället räcker inte för att tillgodose alla behov och önskemål som människor har. Exempel på begränsade resurser är arbetskraft, kapital och naturtillgångar. Andra viktiga begränsade resurser har med kompetens att göra, exempelvis företagsamhet och yrkesskicklighet. Om samhällets knappa resurser används så effektivt som möjligt kan fler behov och önskemål tillfredsställas och ett högre välstånd nås. Samhällsekonomi handlar om detta, om hur en effektiv resursanvändning kan ge människor så stor nytta som möjligt. Grundläggande ambitioner är att produktionen av varor (och tjänster) ska öka och bli bättre, att ”rätt” varor och rätt kombination av olika varor ska erbjudas och att innovationer och förbättringar ska stimuleras.

Produceras varor som ger människor hög nytta kommer fler och bättre varor att öka välståndet i samhället.

Problemet ”används resurser på rätt sätt och till rätt ändamål?” leder till frågan om samordning och organisation och hur de institutioner som styr ekonomin fungerar. Viktiga samhällsinstitutioner utgörs av de formella reglerna i samhället, liksom informell kultur och specifika organisationsformer © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09759-6_01_book.indd 9

9

2013-12-20 12:05

1 Miljö och ekonomi

som har utvecklats för att hantera olika problem. Institutioner sätter ramar för människors agerande och påverkar incitament (olika slags belöningar och sanktioner som påverkar människors handlingar), vilket är avgörande för hur väl resurshushållningen kommer att lyckas. (För en beskrivning av detta i ett historiskt perspektiv se exempelvis North 1990 och Rosenberg & Birdzell 1991.)

Har hushållningen blivit bättre? Förmår samhällets institutioner att bidra till organisationen av knappa resurser så att de används på rätt sätt och till rätt ändamål? Svaret är tvetydigt. Å ena sidan tycks samhällsekonomin fun­ gera väl, åtminstone i industrialiserade länder och i snabbväxande utvecklingsländer. Aldrig tidigare har väl så många haft möjlighet att nå en så hög materiell välfärd som idag? Vid slutet av 1900-talet var världens befolkning exempelvis fyra gånger så stor som hundra år tidigare och världens produktion av industriella produkter var fyrtio gånger större. Å andra sidan finns det också nackdelar och en negativ sida av utvecklingen är miljöproblemen.

Industrialiseringen har exempelvis orsakat klimatpåverkan, spridning av giftiga kemikalier och minskat den biologiska mångfalden.

Miljöskador negativt för samhällsekonomin De miljöproblem som är av intresse här är de skador som orsakas av människors aktiviteter, inte skador som exempelvis orsakas av naturkatastrofer.

Miljöskador som orsakas av mänskliga aktiviteter har utvecklats till globala problem under senare decennier och väcker stor oro. Samtidigt kan dessa miljöproblem påverkas av människor, genom ändrat beteende, men det förutsätter att det sker en utveckling av samhällets institutioner för att organisera resursanvändningen. Institutioner är inte en gång för alla givna, de förändras och har visat sig klara utmanande problem förut.

Miljöskador är samhällsekonomiska kostnader eftersom de påverkar människors välfärd negativt, direkt och indirekt. Listan över välfärdsförluster orsakade av miljöskador kan göras lång. Miljöskador kan vara irriterande buller, förluster av rekreationsområden och förlorade estetiska värden.

Miljöskador kan innebära att man måste skydda sig, exempelvis från solen på grund av skador på ozonlagret. Miljöskador kan ge förluster för sysselsättning och företagande, exempelvis då yrkesfiskare eller skogsägare drabbas.

Miljöskador kan förstöra värdet på tillgångar, exempelvis då översvämningar 10

978-91-44-09759-6_01_book.indd 10

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-12-20 12:05

1 Miljö och ekonomi

förstör infrastruktur och bebyggelse. Miljöskador kan drabba människors hälsa genom att orsaka sjukdomar och miljöskador kan hota liv.

Alla välfärdsförluster som drabbar människor bör beaktas om man anlägger ett samhällsekonomiskt perspektiv, även välfärdsförluster för framtida generationer. De samhällsekonomiska kostnaderna av miljöförstöring är således alla de aktuella och framtida förluster av välfärd för människor som följer exempelvis av spridningen av farliga kemikalier, av försurande utsläpp, av övergödning av vattendrag, av en minskad biologisk mångfald, av skogsskövlingar och av utsläpp av växthusgaser.

Miljöförstöring orsakar därmed samhällsekonomiska kostnader. Den vanliga synpunkten att det finns en motsättning mellan god miljö och god ekonomi är därför missvisande och bottnar förmodligen i en bristande åtskillnad mellan ett snävt privatekonomiskt perspektiv och ett samhälls­ ekonomiskt perspektiv. Privatekonomiskt beaktas konsekvenser för en privat­person eller ett företag och fördelar och nackdelar uppskattas ofta i termer av inkomster och utgifter. Samhällsekonomiskt beaktas alla välfärdseffekter för de människor som berörs, som privatpersoner eller i företag. Alla för- och nackdelar (välfärdsökningar och välfärdsminskningar) bör beaktas som samhällsekonomiska intäkter och kostnader oberoende av om de ger upphov till betalningar eller ej.

Synsättet att det finns en motsättning mellan miljö och ekonomi kan även spåras i utformningen av miljöpolitiken. I tillståndsprövningar strävar man efter utsläppsminskningar som är tekniskt möjliga, ekonomiskt rimliga och miljömässigt motiverade. I praktiken kan det innebära en avvägning mellan förorenarens privatekonomi och kostnaderna för en utsläppsminskning.

Men förorenarens privatekonomi är endast en del av samhällsekonomin och om miljöskador som leder till väsentliga välfärdsminskningar för många människor blir åsidosatta strider det mot god ekonomi i en vidare sam­ hällelig bemärkelse.

För att bättre hushålla med miljöresurser krävs kunskap och innovationer, såväl teknologiskt som institutionellt. Inom naturvetenskap finns begrepp, modeller och metoder för att analysera föroreningars effekter, hur ämnen kemiskt reagerar med varandra, hur livet bland växter och djur påverkas, hur föroreningar inverkar på människors hälsa. Men dessa kunskaper ger inte hela svaret på frågan varför miljöproblem finns eller vad man kan göra åt dem. Det behövs också en analys av den sociala sidan av miljöproblemen © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09759-6_01_book.indd 11

11

2013-12-20 12:05

1 Miljö och ekonomi

HAR MILJÖN ETT VÄRDE I SIG?

I

samhällsekonomi är individens egen uppfattning om välfärd av central betydelse. Var och en vet bäst själv vilka varor som ger den högsta nyttan.

Då det gäller miljö innebär denna ”konsumentsuveränitet” att de som drabbas själva bör värdera miljöskadorna, så långt som det är möjligt. Problem uppstår då de som drabbas är alltför utspridda, saknar information eller då framtida generationer drabbas. Då kan istället myndigheter försöka uppskatta vad de som drabbas skulle värdera miljöskadorna till.

Men är det rätt att människor överhuvudtaget ska sätta sig över djur och natur och värdera utifrån sitt eget sätt att se? Är människan alltings mått?

Har inte miljön ett egenvärde? Ska exempelvis en djurart i de stora havsdjupen inte värderas eftersom ingen människa kommer i kontakt med den?

Samhällsekonomen svarar att även resurser som dessa kan ha ett positivt värde. Människor kan uppskatta att de finns även om de aldrig kommer att direkt dra nytta av dem. Och det är alltid människors värderingar som styr när människor på något sätt förhåller sig till de skador på miljön som människor ger upphov till. Människor måste värdera miljöskador. Att hävda att miljö har ett ”värde i sig” är detsamma som att säga att vi människor ger miljön ett värde, vi kommer inte ifrån det.

och det är här som synsätt från samhällsekonomins område kan bidra.

Skillnaden i perspektiv leder till olika tolkningar av frågorna om varför miljöskador finns och vad som bör göras. Naturvetare kan svara på frågan ”varför” genom att påvisa effekter i fysiska, biologiska och hälsomässiga termer. Samhällsekonomer svarar på frågan ”varför” genom att analysera varför människor agerar på ett sätt som slutar i sociala välfärdsförluster.

På frågan ”vad bör göras” pekar naturvetare på att ett utsläpp bör minska för att undvika skador. Samhällsekonomer söker svar på frågan hur långt en minskning bör ske, man avväger fördelar mot nackdelar och diskuterar vad som kan göras genom att analysera hur effektiva olika medel för att åstadkomma utsläppsminskningar är.

12

978-91-44-09759-6_01_book.indd 12

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-12-20 12:05

1 Miljö och ekonomi

Eventuellt kan samhällsekonomen även bidra med synpunkter på problem vid osäkra värderingar och då det gäller problem med att genomföra åtgärder politiskt. Samhällsekonomer har en lång tradition och en sammanhängande teori för att analysera hur människor agerar gentemot varandra när de strävar efter att uppnå sina mål utifrån de knapphetsförhållanden som möter dem. Teorin kan förklara varför agerandet ibland leder till välfärdsminskningar och peka på institutionella lösningar som kan hantera problem som dessa. Det är så samhällsekonomer kan bidra till att lösa miljöproblemen.

Mönster i miljöpolitiken I de flesta av västvärldens länder har en allt mer ambitiös miljöpolitik utvecklats i takt med att miljöproblemen och miljömedvetandet blivit större. Men insatserna har varit otillräckliga på flera områden. Ambitionen har varit att garantera en god miljö men den faktiska utvecklingen, miljöskadors utbredning och omfattning, visar ofta på det motsatta.

Ett resultat av den miljöpolitik som förts, och de ansträngningar som skett på frivillig basis, är att problemen från få, stora och lokala förorenare minskat relativt problemen från många och spridda förorenare (exempelvis från trafiken, jordbruket, kemikalieanvändningen). Vidare har de nationella miljöproblemen minskat i betydelse relativt de internationella. De mest allvarliga miljöproblemen tenderar att bli mer spridda och globala, orsakade av många förorenare och med skadeverkningar som är diffusa och svåra att klargöra.

Ett vanligt mönster kan urskiljas i länders nationella strävanden för att åtgärda miljöskadorna. I ett inledande stadium försökte myndigheterna förmå förorenare att minska sina utsläpp på frivillig väg. Det gav dåligt resultat. Så småningom (från slutet av 1960-talet) övergick man till lagstiftning med administrativa styrmedel (tillståndsprövning) och subventioner, i Sverige från och med miljöskyddslagen 1969. Miljöpolitiken har sedan dess centrerats kring administrativa regleringar och tillståndsprövning. Företag med skadliga utsläpp måste söka tillstånd för att få förorena och beviljas efter prövning utsläpp upp till en viss nivå under specifika villkor. Dessutom har förorenande företag ibland kunnat få ekonomiska bidrag för att investera i reningsutrustning. Totalförbud har också använts i riktigt allvarliga fall, exempelvis för att stoppa användningen av ddt. © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09759-6_01_book.indd 13

13

2013-12-20 12:05

1 Miljö och ekonomi

Marknadskonforma ekonomiska styrmedel som miljöskatter (miljö­ avgifter) förespråkades under tiden av ekonomer, utan att ge märkbar effekt i politiken. Först vid slutet av 1980-talet började intresset för ekonomiska styrmedel växa och miljöskatter infördes som ett mindre komplement till tillståndsgivning och andra regleringar, medan subventioner tonades ned.

Därefter har miljöskatter ökat något i betydelse. Dessutom har marknader för utsläppsrättigheter införts inom avgränsade områden. Därmed har miljö­ politiken på senare tid långsamt rört sig i en ny riktning och allt fler inser fördelar med ekonomiska styrmedel. Tidskriften The Economist sammanfattar; ”Beordra, reglera och processa.” Det har varit miljörörelsens mantra. Och det förklarar varför världens länder har anammat en miljöpolitik baserad på centralstyrning och ordergivning. Långsamt håller den inställningen på att ändras. Gårdagens grusade förhoppningar, dagens höga kostnader och morgondagens högt ställda ambitioner har försiktigt styrt politiken mot mer marknadsbaserade angreppssätt.

The Economist, 23 april 2005

En annan trend är att ett växande miljömedvetande har medfört ökade inslag av ”grön konsumtion” och bland företag finns det de som strategiskt tolkar miljöhänsyn som viktigt för framtida konkurrenskraft och som frivilligt förbinder sig att agera enligt principer för en hållbar utveckling. Synsättet att samhället måste orienteras i en mer miljövänlig riktning vinner större spridning och visionen om en hållbar utveckling har blivit ett nyckeltema.

Hur kan man åstadkomma en utveckling som inte sker på bekostnad av framtida generationers välstånd?

Innehåll I det följande riktas intresset främst mot länder som Sverige, demokratiska, industrialiserade marknadsekonomier med offentliga inslag. Detta innebär inte att utvecklingsländer eller centralstyrda planekonomier skulle vara mindre berörda av miljöproblem, tvärt om. Men i detta sammanhang berörs de endast i förbigående eller i den mån diskussionen är generell.

Inledningsvis, i kapitel 2, diskuteras frågan varför miljöproblem finns.

Det grundläggande problemet analyseras i en tänkt ekonomi utan utveck14

978-91-44-09759-6_01_book.indd 14

© F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

2013-12-20 12:05

1 Miljö och ekonomi

lade institutioner för hushållning och utan överordnade myndigheter. Här studeras relationen mellan det som är rationellt för individen och det som är rationellt för kollektivet. Misshushållning orsakas av att allmänna tillgångar blir överutnyttjade och starka sociala mekanismer styr användarna till en sådan olycklig situation.

Därefter följer diskussionen om vad som kan göras. I kapitel 3 diskuteras möjligheten att förlita sig till människors moral och att korrigera över­ utnyttjandet på frivillig väg. Moral och frivillighet ses inte som tillräckligt för att lösa problemen. Istället ställs förhoppningarna till en överordnad myndighet, en ”tredje part”, och till förändringar i ekonomins incitamentsstruktur. En lösning är att klargöra vem som har äganderätt till vad, och sedan låta parterna själva komma överens. Detta diskuteras i kapitel 4 och relateras till framväxten av en marknadshushållning i kapitel 5. Ägande­ rätter och marknadsekonomi visar sig kunna lösa problemen i vissa fall men misshushållningen kvarstår för de tillgångar som av olika skäl inte kan ges skyddande äganderätter, vilket motiverar att en myndighet blir ”ställföreträdande ägare”, skyddar de allmänna tillgångarna och korrigerar marknadsekonomins brister. Här dröjer vi vid frågan om olika slags styrmedels effektivitet (kapitel 6–10) och finner viktiga fördelar med styrmedel som söker efterlikna marknadens sätt att fungera. Bland annat har ekonomiska styrmedel en starkare inverkan på dynamik och utveckling vilket diskuteras i kapitel 7. Miljöskatter kan öka effektiviteten i ekonomin, till skillnad från andra skatter som sänker effektiviteten. Det diskuteras i kapitel 8.

Efter diskussionen om frågorna ”varför finns miljöproblem?” och ”vad bör göras?” återstår frågan; ”varför görs inte det som bör göras och vad kan göras åt det?” Det gäller bland annat problem som uppstår på grund av osäker information och informationsasymmetrier vilket diskuteras i kapitel 11. Här berörs bland annat problemen då det gäller att bedöma svårvärderade, diffusa och osäkra miljöskador i samhällsekonomiska avvägningar. Som alternativ till optimala avvägningar diskuteras behovet av att sätta gränser för vad som är acceptabelt för en hållbar utveckling (kapitel 12). Vidare diskuteras brister i den politiska processen som en möjlig förklaring till varför åtgärder för en bättre miljö blir otillräckliga (kapitel 13). Intressegrupper och påtryckningsorganisationer är viktiga och incitamenten för kollektivt handlande ger en sned fördelning av de röster som gör sig hörda. Olika sätt att minska den politiska processens asymmetrier diskuteras. Avslutningsvis berörs i © F ö r fat ta r en och S t uden t li t t e r at u r

978-91-44-09759-6_01_book.indd 15

15

2013-12-20 12:05

Varför uppstår miljöproblem? Vad kan göras för att förhindra skador?

Hur kan en omvandling mot ett hållbart samhälle åstadkommas? Klimat­ förändringar och andra miljöhot är problem som väcker stort engage­ mang och många frågor.

Denna bok är en utmärkt introduktion till ämnet. Här granskas dessa frågor ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, snedvridande asymmetrier i ekonomi och politik kartläggs och institutionella lösningar på proble­ men diskuteras. Exempelvis analyseras effekterna av miljöskatter, subven­tioner och handel med utsläppsrättigheter.

Miljöekonomi för en hållbar utveckling är främst tänkt som lärobok vid universitet, högskolor och allmänna miljökurser, men är också av stort intresse för alla som engagerar sig i miljödebatten.

Femte upplagan

Art.nr 37573

| Miljöekonomi för en hållbar utveckling

Miljöekonomi för en hållbar utveckling

Håkan Pihl

Håkan Pihl är ekonomie doktor och lektor vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet. Han är också verksam vid Högskolan Kristianstad.

Håkan Pihl har lång erfarenhet av undervisning i miljöekonomi och är en ofta anlitad gästföreläsare i ämnet. Hans forskningsintresse rör institutioner för samordning, styrning och organisation. Utöver miljöfrågor behandlar hans forskning exempelvis multinationella företags styrning.

5:e uppl.

Miljöekonomi för en hållbar utveckling

Håk an Pihl

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09759-6_01_cover1.indd 1

2014-01-07 13.38