9789127421950

Studiehandledning till

Före Bornholmsmodellen – Språklekar i förskolan

Görel Sterner

Fortbildning i grupp

Före Bornholmsmodellen.indd 1

2011-05-27 13.10

Innehåll Inledning 3 Innan ni börjar 9 Första träffen 11 Barns tidiga steg mot språket, språksamlingarna

Andra träffen 15 Högläsning och samtal

Fjärde träffen 22 Diktering och lekläsning

Femte träffen 25 Lekskrivning och lekläsning

Utvärdering och avslutning 28 Referenser 29

Tredje träffen 18 Återberättande

NATUR & KULTUR Box 27 323, 102 54 Stockholm Kundtjänst: Tel 08-453 85 00, order@nok.se Redaktion: Tel 08-453 86 00, info@nok.se www.nok.se Order och distribution: Förlagssystem, Box 30 195, 104 25 Stockholm Tel 08-657 95 00, order@forlagssystem.se www.fsbutiken.se

Projektledare Malin Fogelström Textredaktör Åsa Hernborg Axelson Sättning och montage Typ & Design Omslagsbild Scanpix Bildbyrå AB, Stockholm/Eva Roos, ”En spontan dans” (1872–19..) Corbis/ Christie’s Images.

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. © 2011 Görel Sterner och Natur & Kultur, Stockholm Tryckt i Slovenien 2011 Första upplagans första tryckning ISBN 978-91-27-42195-0

Före Bornholmsmodellen.indd 2

2011-05-27 13.10

Inledning Omfattande forskning visar att barns informella kunnande i matematik, läsning samt förmåga till uppmärksamhet under förskoleåren, har mycket starka samband med den senare läsoch matematikutvecklingen genom hela grundskolan (Duncan m.fl., 2007). Att barn tillsammans med kamrater och vuxna får leka med språket, gå på upptäcktsfärd i sagornas värld och låta fantasi och verklighet vara utgångspunkt för spännande samtal och reflektioner, har ett egenvärde i sig. En annan viktig aspekt är förskolans unika möjlighet att genom kreativa och strukturerade språklekar skapa en beredskap för den mer formella läs- och skriv­inlärningen i skolan och att förebygga läs- och skrivsvårig­ heter.

I augusti 2010 fastställde regeringen ett förtydligande av för­ skolans läroplan (Skolverket, 2010) där leken och det lustfyllda lärandet betonas: ”Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Förskolan ska främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande.” (s. 6)

Lek och lärande är således tätt sammanvävda i förskolan, både när det gäller spontana aktiviteter och planerade aktiviteter, ­initierade av vuxna. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera alla barns språkutveckling och ta tillvara och uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för olika sidor av den skriftspråkliga världen. ”Förskolan ska tillsammans med föräldrarna lägga grunden för ett livslångt lärande. Att utveckla barns språk i förskolan blir därför viktigt för att barn ska få goda förutsättningar att senare lära sig läsa och skriva i skolan. Arbetet med språk och kommunikation i förskolan har som syfte att upprätthålla och utveckla barns språkliga och kommunikativa förmåga i samspel med andra barn och vuxna som delar deras uppmärksamhet och intresse. Allt arbete i förskolan ska vara språkutvecklande och språkets betydelse för barns välbefinnande, kreativitet, lek, sociala samspel och lärande ska lyftas fram. Lärandet ska ske i vardagliga, lekfulla och för barnet funktionella och meningsfulla sammanhang.” (s. 7).

Boken Språklekar i förskolan – före Bornholmsmodellen, innehåller precis som denna studiehandledning två spår för förskolans språkutvecklande arbete. Det ena spåret är att låta förskolans vardag genomsyras av en skriftspråksvänlig miljö som uppmuntrar till spontana och planerade aktiviteter med högläsning, åter­

3

Före Bornholmsmodellen.indd 3

2011-05-27 13.10

berättande, lekskrivning, lekläsning och lek med rim och ramsor mm. Det andra är att barnen i genomtänkta, lekfulla språksamlingar ges möjlighet att utforska olika sidor av språket på ett mer strukturerat sätt, där de rör sig från det språkligt enklare till det språkligt mer komplexa.

Alla som arbetar med förskolans pedagogiska verksamhet behöver ha goda teoretiska kunskaper om den tidiga skriftspråksutvecklingen; om vilka förmågor barnen behöver utveckla och hur de kan lära. Kompetensutveckling i grupp kan ge förskolans personal en god grund för ett systematiskt och medvetet arbete för att stimulera och ta till vara barnens glädje och intresse för den skriftspråkliga världen. Även om alla i arbetslaget inte har samma direkta ansvar är det ändå viktigt att kompetensen i hela gruppen är god. Min förhoppning är att denna studiehand­ ledning tillsammans med kursboken och styrdokumenten kan utgöra en utgångspunkt för er förskola och ert/era arbetslag; att den kan bidra till fruktbara diskussioner och bidra med redskap som resulterar i en utveckling av en skriftspråksvänlig miljö för alla barn på er förskola.

Av praktiska skäl kommer jag framåt benämna alla som arbetar med pedagogisk verksamhet i förskolan som ”lärare”.

Förskolechefens delaktighet och ansvar I Lpfö 98 (2010) betonas förskolechefens pedagogiska uppdrag och hennes eller hans övergripande ansvar för att förskolans verksamhet bedrivs enligt målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Mina erfarenheter är att förskolechefen är mycket betydelsefull för att en satsning på kompetensutveckling ska få både direkta, kortsiktiga och bestående, långsiktiga effekter i verksamheten. Förskolechefens uppgift är bland annat att stötta, entusiasmera och tillsammans med arbetslaget driva verksamhetens utveckling framåt. Det är därför viktigt att förskolans chef involveras och är väl insatt i studiecirkelns innehåll, disposition och genomförande, till exempel genom att hon eller han deltar vid en eller flera cirkelträffar, får ta del av minnesanteckningar och att information och gemensamma diskussioner förs vid möten och träffar på arbetsplatsen etc.

Uppföljning, utvärdering och utveckling I förskolans läroplan från 2010 finns ett särskilt förtydligande om uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitet. Det har tidigare rått en viss osäkerhet ute på fältet huruvida barns

4

Studiehandledning till Före Bornholmsmodellen

Före Bornholmsmodellen.indd 4

2011-05-27 13.10

utveckling och lärande ska följas upp och dokumenteras. Läroplanen säger: ”Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, ­följas upp utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena.

Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.” (s. 14)

Jag kommer här inte ge förslag på observationsmaterial, särskilda metoder för pedagogisk dokumentation eller hur ni på förskolan kan dokumentera den egna verksamhetens kvalitet.

Däremot vill jag rekommendera ett ”diagnostiskt arbetssätt” som innebär att ni i ert dagliga samspel med barnen reflekterar över deras språkliga och kommunikativa utveckling, över deras attityder, känslor, nyfikenhet och lust att lära, och att ni noterar era reflektioner i en loggbok. Ett stöd för ett sådant arbetssätt, kallat GTLU (Gjort, Tänkt, Lärt, Utveckla/Utmana), har prövats i studiecirklar i matematik för förskolan (Doverborg & Emanuelsson, 2006). GTLU kan ses som ett redskap där ni kan följa och dokumentera både barnens och det egna lärandet, samspelet mellan er och barnen och barnen emellan.

Personlig loggbok Genom att skriva en personlig loggbok eller på annat sätt anteckna och reflektera över den dagliga verksamheten och studiecirkelns aktiviteter kring barns språkutveckling, kan ni följa och reflektera över barnens utveckling relaterat er egen lärarroll och samspelet med barnen. Ni kommer att se vilka barn som ofta kommer till tals och vilka som behöver mer uppmärksamhet; notera vilka attityder och känslor barnen visar och vad de som grupp och individer behöver utveckla, men också anteckna frågor och reflektioner som väcks när ni läser kurslitteraturen. Eftersom loggboken är personlig behöver ni inte tänka på hur ni formulerar er. Det viktiga är att det ni skriver blir ett stöd för det språkliga arbetet tillsammans med barnen och kollegorna.

Studiehandledning till Före Bornholmsmodellen

Före Bornholmsmodellen.indd 5

5

2011-05-27 13.10