9789147103737

SOtSerien från Liber

SO·S Historia ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i historia.

I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webmaterialet SO·S Plus.

HISTORIA ÅR 7

HISTORIA

HISTORIA

Best.nr 47-10373-7 Tryck.nr 47-10373-7

Elisabeth Ivansson Robert Sandberg

His7_omsl.indd 1

11-06-09 13.34.35

HISTORIA Elisabeth Ivansson Källor och faktagranskning Robert Sandberg

LIBER

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 1

11-06-13 13.00.03

ISBN 978-91-47-10373-7 © 2011 Elisabeth Ivansson, Robert Sandberg och Liber AB Redaktör:Magnus Andersson Projektledare: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Anders Nyberg Kartor: Stig Söderlind Produktion: Thomas Sjösten

Tredja upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Graphycems, Spanien 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 2

11-06-09 14.29.54

Innehåll Forntiden – från samlare till stadsbo 4 Människans äldsta historia 6 Jägare och samlare under stenåldern 6 De första bönderna 9 Bonde betyder boende, bofast 9 Uppgifter 11 Högkulturer växer fram 12 Mesopotamien - världens första högkultur 13 Källa 17 Det gamla Egypten 18 Källa 22 Uppgifter 23 Kina - mittens rike 24 I Kina uppstod en tidig flodkultur 24 Kinas viktigaste filosof 25 Kina enas till ett rike 26 Uppgifter 29

Antiken – det gamla Grekland 30 Kung minos på Kreta 32 Grekiska byar växte till stadsstater 33 Grekernas gudar och myter 35 De olympiska spelen 36

Romarriket faller sönder 65 Kristendomen spreds i riket 65 Romarrikets undergång 67 Uppgifter 69

Medeltiden 70 Bönderna på medeltiden 72 Källa 73 Riddarnas tid 74 Källa 77 Kyrkan och klostren 78 Klostren var viktiga under medeltiden 78 Källa 80 Befolkningen växer och städer byggs 81 Det börjar byggas fler städer i Europa 81 Europas universitet och kvinnorna 84 Källa 85 Uppgifter 87 Krig, missväxt och pest 88 Den stora pesten drabbar Europa 88 Riddartidens slut 90 Det arabiska riket 92 Profeten Muhammed blev ledare 94 Det arabiska riket - ett av de största 94 Uppgifter 97

Aten – världens första demokrati 37 Männen skulle diskutera 38 Sparta var Atens motsats 39 Källa 41 Uppgifter 42

Nya tiden 98

Atens guldålder 43 Grekerna uppfann dramat 43 Filosoferna förklarade världen 45

Nya ideér och sätt at tänka 106 En ny världsbild och en ny vetenskap 107

Makedonien tar makten över grekerna 47 Uppgifter 49

Antiken – det romerska riket 50 Den romerska republiken 52 Rom erövrar medelhavsområdet 52 Från republik till kejsardöme 56 Julius Caesar 56 Octavianus, Antonius och Kleopatra 57 Uppgifter 59 Kejsartiden börjar med Augustus 60 Källa 61 Den romerska familjen 63

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 3

Européer upptäcker världen 100 Columbus ville segla till Indien 100 Stora indianriken i Sydamerika 102 Källa 104

Luther protesterade mot katolska kyrkan 110 Uppgifter 113 Enväldiga kungar och starka stater 114 Spanien 114 Frankrike var Europas rikaste land 116 England hade en stark furste 117 England och världshandeln 119 De ostindiska handelskompanierna 120 Slavhandeln 121 Källa 123 Världshandelns konsekvenser i Europa 124 Uppgifter 125

Register 126

11-06-09 14.29.54

ANTIKEN I en gammal grekisk saga var Europa namnet på en prinsessa i Fenicien (ett område vid Medelhavets östra kust).

Zeus, den störste av grekernas alla gudar, blev förälskad i henne. Han förvandlade sig till en vacker vit tjur och lockade med sig Europa ut i havet.

Hon fick sitta på hans rygg, och han simmade med henne till ön Kreta. Där födde Europa en son, som fick namnet Minos. Han blev sedan kung över Kreta.

30

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 30

11-06-10 08.51.19

A

ntik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta

perioden i Europas historia. Med det menas det gamla Greklands och Romarrikets historia. Det var en period på drygt tusen år, som inleddes ungefär 800 f.Kr. då grekerna började använda ett alfabete. Perioden slutade då Romarrikets västra del, Västrom, gick under ca 500 e.Kr. Det fanns även andra folk i Europa vid den tiden.

Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven

DET GAMLA GREKLAND historia, så det är deras värld vi vet mycket om.

Grekerna sysslade med vetenskap, idrott och provade på demokrati. Och de berättade sagor som än i dag är omtyckta. Därför brukar vi säga att Europas kultur föddes i det gamla Grekland.

Olympiska spel börjar hållas.

Grekerna börjar använda bokstäver som de lärt sig av fenicierna.

Sokrates.

Krig mellan Sparta och Aten.

GREKISKA STADSSTATER

KRETA, MINOISK KULTUR

2000 f.Kr.

1500 f. Kr.

1000 f. Kr.

Grekiska kolonier runt Medelhavet.

ATENS GULDÅLDER

500 f. Kr.

Alexander den store.

Makedonien erövrar Grekland.

0 Kristi födelse.

31

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 31

11-06-09 14.32.33

Aten – världens första demokrati

På det gregiska torget, Agoran, samlades männen för att diskutera och lyssna på talare som framförde sina åsikter.

Aten var den största grekiska stadsstaten. På 400-talet f.Kr. hade där utvecklats ett nytt sätt att styra. Stadsstaten styrdes inte av någon kung utan till stor del av medborgarna själva. De samlades 40 gånger om året på ett torg för att tillsammans besluta om de viktigaste frågorna. 18 000 personer hade plats att sitta och lyssna på talare och delta i diskussionerna. Besluten fattades sedan genom omröstning.

Vi kallar detta sätt att styra Aten för demokrati. Ordet demokrati kommer från grekiskan, demos betyder folk och kratein betyder styra. Demokrati betyder alltså ungefär folkstyre. Men egentligen var det inte folkstyre. För det var inte hela folket som var med utan bara medborgarna. Och medborgare var bara de som var med i armén.

För att vara med i armén måste man vara en fri man och född i staden. Så kvinnor, invandrare och slavar räknades inte som medborgare. Därför var det bara ungefär en person av tio som fick rösta. antiken – det gamla grekland

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 37

37

11-06-09 14.32.46

Men även om den grekiska demokratin inte gällde alla var den något nytt. I andra kulturer var befolkningen undersåtar till mäktiga kungar som aldrig frågade undersåtarna om någonting. Undersåtarnas uppgift var i stort sett bara att lyda. De atenska medborgarna fick lära sig tänka själva och argumentera för sina åsikter.

Männen skulle diskutera

Namn: Teodor. Ålder: 17 år.

Sysselsättning: Elev till filosofen Platon.

Favoritmat: Grillad svärdfisk, fårost.

Favoritdryck: Rött vin, utspätt med vatten.

Fritidsintressen: Träna diskuskastning och brottning.

Framtidsplaner: Låta bygga ett fint hus på landet utanför Aten, skaffa fru och barn.

Din högsta dröm: Bli lika vis och berömd som min mästare Platon.

Vad gör dig arg? Att det finns spartaner.

När är du glad? När jag gjort något bra och känner mig duktig.

Religion: Jag tror inte våra gudar finns i verkligheten. Men berättelserna om dem kan lära oss något om livet. Jag tror att det finns en värld bortom den vi kan se, där alla svar på våra frågor finns. Genom att tänka förnuftigt kan vi nå vishet om sanningen och den enda goda guden.

De rika männen hade mycket fritid. Många ägnade sig åt att diskutera politik, gå på teater eller något av stadens gymnasier och titta på unga män som tränade olika idrotter. Meningen var att pojkarna skulle tränas för att bli duktiga krigare. Pojkarna tävlade alltid nakna.

På kvällarna träffades många män på ett symposium. Där drack de vin utspätt med vatten och diskuterade ett bestämt ämne.

Kvinnorna skulle tiga

Kvinnor var inte välkomna på gymnasierna eller symposierna. Och den kvinna som försökte se de olympiska spelen riskerade dödsstraff. Kvinnan sågs som mannens ägodel, hon skulle bara finnas i hans hus liksom hans övriga saker.

Redan som nyfödda behandlades flickor illa. Om det var ont om mat kunde pappan låta den nyfödda flickan dö. Under uppväxten fick flickorna sämre mat än pojkarna, så de fick dålig motståndskraft mot sjukdomar. Hälften av flickorna dog innan de fyllt tio år.

Pojkar från rika familjer fick gå i skola och lära sig läsa, skriva, spela lyra och idrotta. Inte flickor.

Som femtonåring skulle flickan giftas bort med en vuxen man som hennes far valt. Sedan var det hennes plikt att föda söner åt maken. I ett grekiskt drama säger huvudpersonen Medea: ”Hellre vill jag stå i tre bataljer bak skölden än blott en gång föda barn”. Hon

38 antiken – det gamla grekland

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 38

11-06-09 14.32.47

hade rätt, det var farligare att bli mamma än soldat. De kvinnor som överlevt barndomen levde i genomsnitt bara tills de var 35 år. Soldaterna tills de var 45.

I dramat fortsätter Medea: ”Av alla väsen med förnuft och ande är kvinnan mest beklagansvärd på jorden”. Det som gör Medea så förtvivlad är att hennes make skaffat en annan kvinna. Männen hade nämligen rätt att skilja sig när de ville och då fick hustrun flytta, utan sina barn. Pjäsen slutar med att Medea dödar sina barn och begår självmord.

Sparta var Atens motsats

Namn: Thispe Ålder: 14 år

På 400-talet f.Kr var Sparta den näst största stadsstaten i Grekland, med uppåt 350 000 invånare. Från början hade spartanerna erövrat området från ett annat folk, heloterna. Heloterna tvingades arbeta åt spartanerna nästan som slavar. Men spartanerna var alltid rädda att heloterna skulle göra uppror, de var nämligen många fler.

Vad gör du på dagarna?

Hjälper min mor i köket, spinner, väver, sätter upp håret på mina systrar.

Att leva spartanskt är att leva enkelt

Trots att spartanerna slapp arbeta levde de inte något bekvämt liv. Alla män var tvungna att bli soldater och vara beredda på uppror. Ingen form av lyx var tillåten i Sparta. Husen var enkla, teatrar och konstverk förbjudna. Spartanerna fick inte ens äta god mat. En gång lär en italiensk kock ha kommit till Sparta för att öppna en kockskola. Men stadens ledare menade att det var oviktigt hur maten smakade. Hungern är bästa kryddan sa de och visade ut kocken.

Fritidsintressen: väva Framtidsutsikter: Min far ska hitta en man som vill gifta sig med mig, utan att kräva för hög hemgift.

Din högsta dröm? Att far hittar en man åt mig som har ett fint yrke och är borta mycket.

Vad gör dig glad? Min lillebror, som är nio år, har lovat att lära mig läsa.

Vad gör dig arg? Att jag och mina småsystrar inte får gå på Demeterfesterna.

Religion: Jag tror på gudarna. Men den enda jag offrar och ber till är gudinnan Demeter.

Men min far får inte veta det, han säger att Demeter bara är en gudinna för fattiga lantisar.

antiken – det gamla grekland

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 39

39

11-06-09 14.32.47

Galileo visar upp sin stjärnkikare för Venedigs styresman år 1610.

NYA TIDEN Columbus på väg över Atlanten med sina tre skepp.

98

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 98

11-06-09 14.34.12

Å

r 1492 begav sig sjökaptenen Christoffer Columbus

med tre skepp rakt ut i Atlanten. Målet var Indien.

Alla hade sagt att det skulle vara omöjligt att nå Indien den vägen. Att genomföra en sådan oviss resa krävde ett enormt mod. Det modet hade Columbus.

Att påstå saker som stred mot kyrkans lära krävde också ett stort mod. Det kunde leda till tortyr och avrättning. Kring år 1500 påstod några vetenskapsmän det oerhörda att jorden inte var

NYA TIDEN världsalltets centrum. Dessutom vågade några religiösa män säga att kyrkans regler stred mot Bibeln.

Dessa och andra modiga människor satte igång förändringar som blev så stora att vi brukar kalla tiden efter år 1500 för Nya tiden.

.

.

99

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 99

11-06-09 14.34.15

England och världshandeln ”Den som behärskar havet behärskar handeln”, skrev Walter Raleigh, en engelsk sjöofficer på 1500-talet. Det var han som anlade den första engelska kolonin i Nordamerika. Han fortsätter: ”Den som behärskar handeln behärskar världens rikedomar – och världen själv. ” Drottning Elisabeth gillade så mycket vad Raleigh sa och gjorde att hon adlade honom. Men ingen förstod nog riktigt att hans ord en dag verkligen skulle gälla England. Även om Elisabeths England fick allt bättre ekonomi mot slutet av 1500-talet, var det bara ett litet örike med några miljoner invånare. Men under 1800-talet blev England hela jordens mäktigaste handelsnation som behärskade stora områden i Asien, Amerika och Afrika. Och så skulle det vara i över 150 år. Än idag ser vi flera spår av det. Ett exempel är att engelska är det språk som används mest runt om i hela världen.

HANDELSVÄGAR OCH KOLONISATION PÅ 1600-TALET – TRIANGELHANDELN

Sibirien

NORDAMERIKA Virginia

ASIEN JAPAN

e varor

000

slav

ar

KINA

PERSIEN

Förädlad

000

AT

SIAM

Ostindien

EN

SYDAMERIKA

H AV E T

AFRIKA

NT

H AV E T

STILLA

INDIEN

LA

STILLA

EUROPA

K

Västindien 10

ror

va

ial

n olo

Angola

INDISKA OCEANEN

Brasilien

AUSTRALIEN Portugal Spanien Storbritannien Frankrike Holland Ryssland Nya handelsvägar över havet

På 1600-talet var spanjorer och portugiser inte längre ensamma herrar på världshaven. Holländare, fransmän och engelsmän hade tagit över allt mer.

nya tiden

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 119

119

11-06-09 14.34.35

De ostindiska handelskompanierna I slutet av 1500-talet blev den engelska krigsflottan allt större, samtidigt som adeln efterfrågade kryddor och sidentyger från Asien. Många såg då möjligheten att tjäna pengar på handel med Ostindien, som östra Asien kallades.

Men en enskild affärsman hade svårt att på egen hand anställa sjömän och skaffa fram handelsfartyg som skulle gå så långt. Det gick lättare om flera affärsmän gick ihop och samarbetade om kostnaderna. År 1600 bildades därför det engelska Ostindiska kompaniet. Med stora segelfartyg, utrustade med moderna kanoner, kunde kompaniet ge sig ut på haven. Trots sjörövare och farliga stormar.

Andra europeiska länder hade också Ostindiska kompanier. Holland hade varit först och gjort sig stora rikedomar, men även Frankrikes Ostindiska kompani var mäktigt. Sveriges Ostindiska kompani började göra resor till Kina senare, på 1730-talet. Tack vare dem kunde rika svenskar börja äta på blanka tallrikar av kinesiskt porslin, smaka nya kryddor och lära sig dricka te.

En oljemålning från 1600-talet visar fartyg som seglar för holländska ostindiska kompaniet.

120 nya tiden

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 120

11-06-09 14.34.35

Slavhandeln Men det fanns ett problem: Kineser och indier ville ha betalt i guld och silver.

De var inte intresserade av ylletyger och järnredskap som européerna tillverkade. Problemet löste köpmännen genom affärsresor åt andra håll. Först seglade de till västra Afrika. Där fanns stamhövdingar som gärna köpte vapen och sprit av européerna. I betalning ville européerna ha människor som de kunde sälja som slavar. Stamhövdingarna lät ta fångar bland sina grannfolk, som de lämnade till européerna. Fartygen fylldes med så många fångar som det bara var möjligt, och sedan började en lång seglats västerut, över Atlanten till Västindien och Nordamerika.

Resan blev en mardröm för de afrikanska fångarna. De var packade som sillar, och det fanns inga toaletter åt dem. I smutsen och stanken, under dagarnas kvava luft och nätternas kyla, drabbades många av feber. Hundratals avlidna kastades över bord. På många fartyg dog uppåt hälften av alla fångar!

Det berättades att stora hajstim trosvisst simmade efter slavskeppen för att kalasa på de döda kropparna.

Slavar mot socker, rom och tobak

När skeppen efter några veckor seglade in i hamnarna på andra sidan Atlanten väntade många där på att få köpa slavar. För i Västindien och Nordamerika bodde inflyttade européer som startat stora plantager, och arbetet på plantagen var så tufft i värmen att ingen ville göra det. Spanjorer och portugiser hade tidigare haft indianer som slavar, men redan på 1600-talet var indianerna nästan utdöda på grund av det hårda slavlivet och av att de smittats av uropéernas sjukdomar. Plantageägarna betalade nu mycket för afrikanska slavar.

De europeiska köpmännen sålde slavarna till fem gånger så högt pris som de betalat i Afrika.

TIO MILJONER SLAVAR Historiker har räknat ut att ungefär tio miljoner människor fördes från Afrika som slavar.

Slaveriet förbjöds inte förrän år 1865 i USA. I Sverige förbjöds det 1335 enligt lag, men hade i praktiken klingat av med kristendomen.

Det här är en ritning över lastutrymmet i ett 1700-talsfartyg. Fångarna skulle placeras så att så många som möjligt fick plats.

nya tiden

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 121

121

11-06-09 14.34.38

För en del av vinsterna köpte köpmännen sedan socker och rom från Västindien och tobak och bomull från plantagerna i Nordamerika. Dessa varor blev allt mer populära i Europa, så väl hemma igen kunde köpmännen än en gång göra väldiga vinster.

De kunde nu fylla sina fartyg med guld och silver, så att de lättare kunde handla med Indien och Kina.

Triangelhandeln gav Europa stora rikedomar

Dessa handelsresor, med tre stopp runt Atlanten, brukar kallas triangelhandeln. Enorma rikedomar fördes genom den till Europa, framför allt till England och Frankrike.

Och runt om i storstäderna kunde allt fler människor njuta av lyx på 1600-talet, och ännu mer på 1700-talet.

Det var inte längre bara de adliga som bodde i pampiga hus, höll sig med tjänare och bar peruk och vackra kläder. Nu blev även köpmännens familjer rika, och de som byggde skeppen och många andra som i sin tur handlade med köpmännen. Allt fler européer fick därmed råd

Slavar i diamantgruva.

att köpa varor från Ostindien. Men de nyrika vanliga människorna var inte bara intresserade av exklusiva sidentyger och kryddor, som adeln varit. Mer användbara saker blev populära, som te och porslin från Kina och bomullstyg från Indien. Så affärerna gick bättre och bättre för handelskompanierna.

VISSTE DU ATT De nya rikedomarna bidrog till den industriella revolutionen, som du kan läsa om längre fram. Vissa rika engelsmän planerade nämligen att bli ännu rikare genom att satsa pengar på att bygga fabriker.

England tog täten

De tre stora handelsnationerna, Holland, England och Frankrike, konkurrerade med varandra. På 1600-talet var Holland länge mäktigast. Men under århundradets andra hälft tog England över allt mer. Sedan angrep Frankrike Holland och lyckades knäcka det holländska försvaret. Efter det kunde den holländska flottan aldrig riktigt komma igen. I nästan hundra år var sen franska och engelska handelsfartyg vanligast på världshaven. Men det uppstod allt fler strider även mellan dem. Till slut segrade England, både i Indien och i de nordamerikanska kolonierna. År 1763 tvingades Frankrike släppa allt land som de koloniserat i Nordamerika till England.

122 nya tiden

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 122

11-06-09 14.34.39

När portugiserna kom till Västafrika i slutet av 1400-talet var det största riket där Kongo.

Kungen och hans son Nzinga Mbemba blev kristna som portugiserna. När sonen tog över tronen 1506 infördes kristendomen som statsreligion i Kongo. Nzinga Mbemba fick det kristna kunganamnet Afonso I. Portugiserna skapade en massa problem för människor i landet. Den första källan är ett brev till den portugisiske kungen skrivet 1526, det visar ett av de största bekymren: den portugisiska slavhandeln. Den andra källan handlar också om slavhandel. Den är från slutet av 1600-talet. Det är en berättelse av John Barbot, som arbetade för ett franskt slavhandelskompani.

Alfonso I av Kongo, Brev till kungen av Portugal 1526 Vidare har vi i vårt kungarike ett stort missförhållande som inte behagar Gud, och det är att många av vårt folk fått ett stort begär efter saker som förs hit av ditt folk. För att kunna köpa sådana saker fångar de många andra av vårt folk, och ofta händer det att de till och med kidnappar adelsmän och söner till adelsmän, och våra släktingar, och säljer dem till vita män i vårt kungarike.

Så fort de fångna övertas av de vita männen slås de genast i järn och brännmärks med eld. Om de på väg till skeppen tas av våra vakter säjer de vita männen att de köpt dem, men kan inte säga från vem. Då är det vår plikt att skipa rättvisa och ge fria män tillbaka deras frihet, men det kan inte göras om dina undersåtar känner sig förorättade, vilket de påstår sig bli.

John Barbots beskrivning av inköp av slavar i Västafrika Då slavarna kommer ut till kusten från inlandet sätts de i fängelse byggt för ändamålet, nära stranden. När européerna ska ta över dem förs de ut på en stor gårdsplan där läkarna undersöker dem från topp till tå, kvinnor och män helt nakna. De som bedöms som bra och sunda förs åt ena sidan, och de övriga åt andra. De slavar som ratas är över 35 år eller med skador på lemmar, ögon eller tänder, eller gråhåriga, eller smittade av könssjukdomar eller någon annan sjukdom. De som bedömts duga märks på bröstet med ett glödhett järn, så att de franska, engelska och holländska kompanierna kan se vem som tillhör vem, och för att de infödda slavhandlarna inte ska kunna byta ut dem mot andra sämre slavar, vilket de gärna gör.

KÄLLOR TILL HISTORIEN

SLAVHANDEL

FRÅGOR 1. Många afrikanska riken och samhällen påverkades väldigt negativt av kontakter med européerna. Vad var det som gjorde att Kongo fick sådana problem under början av 1500-talet?

2. Vilka likheter ser du mellan slavhandeln i början av 1500-talet och slutet av 1600-talet?

nya tiden

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 123

123

11-06-09 14.34.41

Bildförteckning: Erich Lessing/IBL 6 Goran Burenhult/Scanpix 7(1) Roger-Viollet/IBL 7(2) Andreas Nilsson/Malmö Museum 8(1) Bengt A. Lundberg/Statens Historiska Museum 8(2) British Museum 15(1) Erich Lessing/IBL 15(2) Arne Hodalic/BtooB/Eyevine/IBL 15(3) British Museum 16 Erich Lessing/IBL 18(1,2) Topham Picturepoint/Scanpix 19 Enzo & Paolo Ragazzini/Corbis/Scanpix 20(1) Erich Lessing/IBL 20(2) Michael Nicholson/Corbis/Scanpix 21(1) Ulf Renneus/Mary Square 21(2) Erich Lessing/IBL 22 Christopher Arnesen/Stone/Getty Images 24 Xinhua News Agency/eyevine/IBL 25 ChinaFotoPress/IBL 27 Pictor/IBL 30(1) Christel Gerstenberg/Corbis/Scanpix 30(2) Jim Zuckerman/Corbis/Scanpix 32 Altrendo Panoramic/Getty Images 33 Erich Lessing/IBL 34(1) Jonathan Blair/Corbis/Scanpix 34(2) Anthro/Shutterstock 35 Akg/Scanpix 36 Erich Lessing/IBL 40 Roger-Viollet/IBL 46 Araldo de Luca/Corbis/Scanpix 47 Pictor/IBL 50(1) Araldo de Luca/Corbis/Scanpix 50(2) Araldo de Luca/Corbis/Scanpix 52 Eric Vandeville/Gamma/IBL 55 Egmont 56 DPA/IBL 58 Erich Lessing/IBL 60 Jean Roche /HoaQui/IBL 62 Erich Lessing/IBL 63

Kjeld Olesen/Scanpix 66 Ronald Sheridan/Ancient Art & Architecture Collection Ltd. 67 Pictor/IBL 70 ProfiMedia/Lucky Look 71 Göran Schmidt/Livrustkammaren 75 Micke Fransson/Scanpix 78 Ancient Art & Architecture Collection Ltd. 79 Roger-Viollet/IBL 81 Simon Grosset/FSP/Gamma/IBL 82 Kungliga Biblioteket 86 Miniatyr från Toggenburgbibeln 1411 89 Bridgeman Art Library/IBL 91 Pictor/IBL 95 Bridgeman Art Library/IBL 96 Sabatelli, Luigi (1772-1850)/Scala 98(1) Mary Evans Picture Library/IBL 98(2) Everett Collection / IBL 101 Ronald Sheridan/Ancient Art & Architecture Collection Ltd. 102 Roger-Viollet/IBL 103 Ronald Sheridan/Ancient Art & Architecture Collection Ltd. 106(1) Science Museum, London/HIP/IBL 106(2) Harlingue/Roger-Viollet/IBL 107 Erich Lessing/IBL 109 AKG-Images/Scanpix 110 Bridgeman Art Library/IBL 112 Bridgeman Art Library/IBL 115 Reunion Des Musees Nationaux/IBL 116 The National Portrait Gallery, London 117 The National Portrait Gallery, London 118 Reunion Des Musees Nationaux/IBL 120 the Lilly Library of Rare Books and Manuscripts, Indiana University 121 Juliao, Carlos (1740-1811)/Biblioteca Nacional, Rio de Janeiro, Brazil/IBL 122 The British Library 123

128

s1-128 Historia_inlaga år 7.indd 128

11-06-09 14.34.43

SOtSerien från Liber

SO·S Historia ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i historia.

I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webmaterialet SO·S Plus.

HISTORIA ÅR 7

HISTORIA

HISTORIA

Best.nr 47-10373-7 Tryck.nr 47-10373-7

Elisabeth Ivansson Robert Sandberg

His7_omsl.indd 1

11-06-09 13.34.35