Page 1

kata ylva rina k karl uick sson


ALLA FÖRFATTARE TJUVLYSSNAR.

(I alla fall gör vi det.) Alltså, om du inte redan är en notorisk tjuvlyssnare – sätt i gång! Sätt dig på ett kafé eller någon annanstans där man kan tjuvlyssna på folk. Ha med dig anteckningsblock. Lyssna på hur folk pratar med varandra. Vad säger de? Vad säger de inte? Lyssna på formuleringar och tonfall. Titta också på blickar och miner, titta på spelet mellan dem. Hur sitter de, framåtlutade eller bakåtlutade? Stilla eller i rörelse? Vad gör de med händerna? Allt är en del av samtalet. Försök att räkna ut så mycket

  

  

  

som möjligt om dem du tjuvlyssnar på. Vilka är de? Vad har de för relation? Vad tycker de om varandra? Ganska fort vet du väldigt mycket om dem. (Det gör inget om du gissar fel, det får du antagligen aldrig veta!) Fundera över hur de avslöjar saker om sig själva. På liknande sätt kan du avslöja saker om karaktärerna i dina texter. Försök att skriva ner i alla fall delar av samtalet. Ta med tonfall, handviftningar och annat viktigt. Det är som om man målar av samtalet, fast med ord, och försöker få fram en bild av dem man skriver om, av deras relationer och det de säger.

JuDAEC:KFBzJIB?=J8zH@7:; =BzCC 7L?II7EH:E9>8B;L  JLKD=;D7JJ>?JJ7FvDO7$ SVANSVIFTARE. SK ÄLL ARE. F YRTASS. BÄST VÄNNING.

Hitta på nya ord

för SIM

A K AS TR UL YG GA M A MM SK ID OR M BA SS Ä NG

OR L BÅ TM OT

LT EL SO RG MO BI

EF ON

Här har vi knyckt bra diktbörjor. Sno dem du också. Skriv egna fortsätt som Hur på. beror det Nja, viset? det på ningar. Va, får man verkligen sno helst är det garanterat okej så länge man inte publicerar den nya dikten.

20


 @7=IFH?9A;H79A@7=IFHuD=I   IDu9A7DL?IA7H;D>;CB?=>;J @7=L7H=HvIEC=H7D?JIEBIEBIAzDJ  @7=L;JL7:IEC?HH7H?F7HA;D  KFF=;DECBK<J;D"8EHJzL;H>7L;D :;J<?DDI<EBAIECuHHu::7<zHL7JJ;D ;D@7DK7H?CEH=ED?C?JJ;D7L7FH?B  :;JuH;D<Hv=7?D=;DA7D8;IL7H7   @7=A7IJ7:;D;HDv=H787HD IAH7F7C;:D7=B7HD7Fv:?DIF;=;B8?B: uBIA7C?=C;DAEC?DJ;<zHDuH7 JLvE8?B:87H7<zHuB:H7H  BOAJEHE9>B7CFEH<79ABEHE9>B@KI ;D=vD=IA7BB@7=>7=BzCJ7JJ@7=B;L:;  DKuH:;JIECC7HDKuH:;JAH?= :z:;D>7HIvIDO==7IL7HJ7IJzLB7H 7BBJ?D=Bv=E9>IEL@7=JHEHE9>:KJHEH C?JJB?LuH:;JIECI7AD7I EF;H7J?ED;DL7H?DJ;ILvH BuD=IJ?DD;?C?JJ>KLK:

('


LÅNGRANDIGT OCH K AN KORTAS.

BEHÖVER LÄGGAS TILL LITE ELLER VAR DET ÄR

OCKSÅ VAD SOM ÄR SVÅRT ATT FÖRSTÅ, VAR DET

SJÄLVA SPRÅKET INTE FLYTER. MAN UPPTÄCKER

VARA ETT STRÅLANDE SÄTT ATT HÖRA VAR

GÄRNA ÄVEN FÖR ANDRA, BRUKAR

FÖRST FÖR SIG SJÄLV OCH SEN

ATT LÄSA SIN TEXT HÖGT,

Lägg ett litet block bredvid sängen. Varje morgon, direkt när du vaknar, ska du skriva ner ett ord, vad som helst, på blocket. Riv av och stoppa ner lappen i en burk eller ett kuvert. Titta inte på de gamla lapparna! När du hållit på i minst en månad kan du börja använda orden. Dra tio – skriv en dikt. Dra tre – skriv en dikt. (Om du inte orkar vänta – samla i en vecka. Skriv sen en dikt med dina sju ord och några till!) MÅNADENS L Ä X A:

vuxen som du tycker riktigt illa om. Någon du känner, sett på teve eller läst om. Fundera ett tag över personen. Vad det är som gör att du tycker illa om henne/honom. Tänk dig sen att du är gift med honom/henne. Skriv en berättelse om hur ni träffades. Försök få läsaren att förstå att du blev kär.

TÄNK PÅ EN

22


GÅ ELLER ÅK till ett bostadsområde där du inte varit förut. Sväng in på tred-

je gatan/vägen till vänster och stanna framför femte huset på höger sida. Vilka ser ut att bo här? Anteckna detaljer som känns viktiga (fotografera inte – då får man för många detaljer!). Är det ett hyreshus? Då ska du leta upp fönstret på andra våningen, längst ut åt vänster. Försök lista ut vilka fönster som hör till samma lägenhet. Anteckna sånt du ser genom fönstren, men också avslöjande detaljer som finns utanför – cykeln i cykelstället, den sönderslagna gatlyktan, en tom godispåse … Åk hem och skriv en text om människorna som du har bestämt bor där. (Det är när Ylva går runt så här som hon befarar att bli tagen för en ovanligt förslagen inbrottstjuv. Tips! Uppträd ej i rånarluva.)

23


24


VAD DU ÄN GÖR, TITTA INTE BAKÅT

DET FINNS INGET ATT VARA RÄDD FÖR. JAG LOVAR.

25


6I JA

Au

7H

6A > <

7J

G>BA> < 6

26

H

G @@G>C

96 :@I6GJ >  9 D H 6 = 6 I D C < H8 H@7DM

A

D

C < A: A> 6 < :G J G G9 CC > 9  @ C 7: H N ; I H K M J tE D C DADE;yG E6G69 < >H @

Om man blandar ord som inte tillhör samma stilnivå kan det få en komisk effekt. Den ståtlige, frackklädde herren vände sig till sin bordsdam: Är det skitgott, eller?

JGPBIvB8JB8JK8LGGCv>>8<EG@QQ8MIvB8LIJ@>Dw@CC8GwD8KK8EMFD<I8B8CM8JB@K898BCvE><J


JK@JB8% t mest 8 K E 8 = I v I < D P E Men de JPEF flicka och tjej. mma sak. Som

E S T EN A IV K R K R EN Å . C S M S VA . T V E T E O T ER E S D U L HE TA N D T TE M M Ä SO N A BE R E R IK AG M

Vi der sa t samma sak. Ord som bety ig betyder exak dr al an st nä att de mer fantastiska är are. Tjej är lite är lite barnslig ka ic Fl a. ik ol lite . använder dem ihop med kille pojke. Tjej hör ed m op ih r ka hö vardagligt. Flic VÄN = KOMPIS FLICKA = TJEJ ompis. k som en tjejk inte samma sa är n vä ck fli Men en

Eller ta ett ord som hus. Ur Svensk Ordbok: ”Uppbyggd konstruktion bestående av ett system av vågräta och lodräta ytor som avgränsar ett slutet utrymme avsett för boende, vistelse eller förvaring.” Skjul Byggnad Kåk Palats Herrgård Ruckel Villa Slott Barack Torp Stuga Lya Boning Hybble Radhus Alla orden är synonymer till hus. Men palats är inte synonymt med ruckel. Vissa ord har en positiv klang. Andra en negativ. Andra ord är mer neutrala. Hus och bostad, t ex. Ibland beror det på sammanhanget om ett ord är negativt eller positivt. Agnes började nästan gråta, det var bara en ynklig liten stuga, vad än pappa påstått. Inte så mycket som en teveantenn på taket ens. Skulle hon tillbringa en hel vecka där? Alldeles i slutet av ängen låg den näpnaste lilla stuga man kunde tänka sig. Det var ett sånt där ställe som man ville bo på hela sommaren. Och vissa ord vill man sortera efter helt andra skalor. En öl och en bärs är faktiskt exakt samma sak. Men det är kanske inte samma person som säger det. Andra ord är tidsbundna. Skärmmössa och keps. Rullbräda och skateboard.

TA EN TEXT du redan skrivit eller gör övningen under chokladasken på s. 108. Gå igenom din text och försök ersätta så många ord du bara kan med synonymer. När du är klar går du igenom texten igen och bestämmer vilka ändringar du vill behålla. Lämpligen sådana ändringar som gör texten bättre. BAKOM

s

DEN STOR A STENEN



s

SATT

s 

EN VARELSE

s

I SK YMNINGEN.

 s



På andra sidan det höga klippblocket hukade en skepnad i solnedgången. DEN HÄR ÖVNINGEN kan man också göra om man är två. Då skriver båda varsin kort text, kanske max tio rader. Sen byter man papper och ändrar hej vilt i kompisens text. Kom i förväg överens om ifall det ska vara tramsigt eller seriöst. Sen byter man tillbaka och bestämmer vilka av kompisens förslag man vill använda. Eller ta en text som redan finns, ur någon bok eller så, och ändra i den. 27


 Man ska spara allt man skriver! Ă&#x201E;ven urusla dikter kan man ha stor nytta av lĂĽngt lĂĽngt senare. FĂśr även om dikten är dĂĽlig hjälper den en att mĂĽnga ĂĽr senare komma ihĂĽg känslan man ville beskriva. Och kanske finns det en bra formulering där. Sätt datum och framfĂśr allt ĂĽrtal pĂĽ alla texter.

â&#x20AC;&#x201C; Emily Starr, hĂśr du vad jag säger? Ge mig den där boken â&#x20AC;&#x201C; omedelbart! â&#x20AC;&#x201C; Nej nej! Emily vände och sprang. Aldrig skulle moster Elisabet fĂĽ se den boken. Hon flydde till kĂśksspisen, ryckte upp ringarna och stoppade ner boken i elden. LĂĽgorna slog glatt upp omkring den. Emily stod och sĂĽg den brinna och vĂĽndades. Det kändes som om det var en del av henne själv som brann upp. Men moster Elisabet skulle aldrig fĂĽ se den, se alla de smĂĽ saker hon hade skrivit och läst hĂśgt fĂśr pappa. Alla hennes fantasier om Vindarnas drottning och Emily-i-spegeln, alla hennes smĂĽ kattdialoger, allt hon skrivit ner i gĂĽr kväll om Murrayarna. Hon sĂĽg bladen rullas ihop och svartna av värmen och ryste, som om de varit levande varelser. (â&#x20AC;Ś) Emily satte sig ner vid spisen och grät. Hon kände det som om hon hade fĂśrlorat nĂĽgot oändligt dyrbart. Det var fruktansvärt att tänka pĂĽ att alla de där sakerna var fĂśrsvunna. Hon kunde aldrig skriva om dem igen, inte precis likadant, och om hon kunde, skulle hon inte vĂĽga. Hon skulle aldrig vĂĽga skriva nĂĽgonting mer, om moster Elisabet mĂĽste se allting.â&#x20AC;? Ur Emily av L. M. Montgomery

SKRIV EN DIKT SOM INGEN ANNAN Ă&#x201E;N DU SJĂ&#x201E;LV FĂ&#x2013;RSTĂ&#x2026;R. SKRIV OM NĂ&#x2026;GOT VIKTIGT!

28


I Läs inte vidare förrän du gjort listövningen på s. 12. Färdig? Då så! Ett sätt att göra en beskrivning levande är att använda liknelser. Om man till exempel ska beskriva en människa kanske man vill tala om vilken ögonfärg hon har. ”Hon hade blå ögon.” Beskrivningen blir mer målande om man jämför ögonfärgen med något. ”Hennes ögon var himmelsblå” eller ”Hennes ögon var blå som Medelhavet”. Fast fortfarande är det lite tråkigt, eftersom just de liknelserna är så vanliga. Vi har läst dem förut. Ta din lista med blå-ord och gör egna liknelser. Vilken typ av ögon blev det? Vilken typ av människa har sådana ögon? Använd blå-orden för att beskriva hav i stället. ”Havet var blått som …” Vissa av liknelserna blir stämningsfulla, andra överraskande eller komiska. Och därför passar de till olika typer av beskrivningar och berättelser. beskriv en människa enbart med hjälp av liknelser. t ex: Håret var brunt som … Skorna liknade … Öronen var så stora att … Hennes tankar var röriga som … Prova att skapa en skrämmande person. Och en som man skrattar åt. Och en som man beundrar. och så tar du fram listan med saker som luktar gott från sidan 12. Nu ska du skriva en dikt om en älskad person, verklig eller påhittad. Försök göra liknelser med hjälp av dina väldoftande saker.

29


30


TÄNK PÅ EN PLATS där du varit ofta. Hur luktar det där? Vilka ljud finns det?

Hur känns det under fötterna? Mot huden i ansiktet? Hör någon smak ihop med platsen? Försök att beskriva miljön utan att direkt nämna vilken plats det är. Du får ha med sånt man ser också, men eftersom vi använder oss så mycket av synen blir en beskrivning ofta mer intressant om man blandar in de andra sinnena. När du är klar kan du låta någon annan läsa och gissa vilken plats du skrivit om. (Gissar de fel får du försöka hitta mer exakta och talande detaljer.) Jag älskar själva bilden av ord på papper. Jag älskar ordens form och mönstren de bildar. Jag kan känna orden som strandens slipade stenar i min mun, jag kan höra dem som musik i mitt huvud. När jag skriver är de som skulpturer i min hand.” Ur Det här är allt av Aidan Chambers SKRIV UPP 10 VACKRA ORD.

Det kan vara ord som är vackra för att de beskriver något vackert – vänskap, solnedgång, glasstårta. Eller ord som låter vackert – flimmer, skenben, sammelsurium. Be sen att få 10 vackra ord från någon annan – pappa, moster, en kompis, din lärare, grannen … Nu har du 20 vackra ord. Använd minst 10 i en dikt. Gör likadant med fula ord. 10 egna + 10 från någon annan. Skriv sen en dikt med minst 5 ord från vacker-listan och 5 ord från ful-listan.

Använd en av dörrarna på sidan 19. Skriv en berättelse som börjar HAN K ÄNDE IGEN DÖRRE N. ÄNDÅ VISSTE HAN ATT HAN ALDRIG VARIT HÄR FÖRUT.

31


ETT VANLIGT PROBLEM för många som skriver är att det är svårt att komma

på ett bra slut. Ett knep är därför att hitta på slutet först! Skriv en berättelse som slutar med … … bröllop … skilsmässa … att någon går ut ur klassrummet för allra sista gången … att någon får en orm … att huvudpersonen kliver ombord på en båt … en smäll på käften … en öde parkeringsplats

32


Det känns fel typografiskt utan indrag, tom rad är att föredra.

EN BERÄTTELSE BESTÅR AV TVÅ SAKER. VAD MAN BERÄTTAR OM OCH HUR MAN BERÄTTAR DET. VAD MAN BERÄTTAR om är PERSONERNA i berättelsen. Det är MILJÖN, alltså var och när berättelsen utspelar sig. Sen är det förstås också själva HÄNDELSERNA. Det som händer. Och så kan det ju tänkas att det bakom allt det där finns stora viktiga frågor som författaren grubblar över och vill föra fram till läsaren – alltså tankar och IDÉER. HUR MAN BERÄTTAR handlar om vilket SPR ÅK man använder, vilka ord och vilken STIL, och i vilket TEMPUS man berättar, nutid eller dåtid. Det handlar om i vilken ORDNING man berättar, i den ordning saker händer, eller någon annan. En annan viktig sak är berättelsens TEMPO, hur snabbt man berättar, alltså vilka händelser man berättar ingående om och vilka man skyndar förbi. Det handlar också om BERÄTTARE, ur vems PERSPEKTIV man berättar, och om vem som berättar. Man måste förstås inte bry sig om det här. Det går alldeles utmärkt att skriva berättelser utan att tänka ett enda dugg på vem som berättar och sånt. Man bara skriver och låter det bli som det blir. Och för många blir texten kanske bäst på det viset. Dessutom vet man mycket av det här intuitivt och av sig själv, för att man har läst så många berättelser. Men vissa (Ylva t ex) tycker att det är förbaskat intressant att fundera över vad det är man gör. Och har man väl börjat fundera över det kan man nästan inte sluta. Det roliga är att man plötsligt förstår vad det är man håller på med, och att man får syn på varför man tycker att en viss bok är så bra.

Om du vill hitta teori eller övningar om något av de gula eller gröna orden, titta i registret på s. 140–142. 33


Mik borstade tänderna och såg sig i badrumsspegeln. Den var sprucken tvärs av, diagonalt och ena spegelhalvan hade åkt in lite. Kanske bara en millimeter jämfört med den andra halvan. Men det räckte för att hans ansikte skulle delas upp i två förskjutna halvor. Ansiktet satt inte ihop. Hans öron såg stora ut. Men det var inte spegelns fel. Öronen var stora. Men det var det enda som var stort. Han var kortast i klassen. Kanske kortaste femman i hela skolan.” Första raderna ur Isdraken av Mikael Engström En morgon när jag var nio år låste far in mig i grönsakskällaren. Mor försökte hindra honom, men han knuffade henne åt sidan, och just när han tryckte igen dörren och sköt för bommen hörde jag honom skrika: – Sköt ditt, kvinna. Annars … ” Första raderna ur Jenny och den röda stormen av Stig Ericson Nu måste jag berätta hur han ser ut innan jag glömmer för han är inte precis någon vanlig fjortonåring med den där cigaretten och hår som ser ut som om han har kapat det själv med en yxa mitt i mörkaste natten, men bortsett från det ser han precis ut som en byracka, ni vet sådana som finns på hem för övergivna djur och som verkar lite hoppfulla och snälla och direkt lägger nosen i handen på en samtidigt som de bemöter en med någon slags värdighet och i samma stund vet man att man kommer att ta med den hem? Sådan är han. Fast han tog med mig hem.” Ur Så har jag det nu av Meg Rosoff

Ö SKRIV OM EN PRINSESSA SOM ÄR GRÖN

34


första gången en person förekommer i en berättelse måste författaren på något vis introducera henne eller honom. Man kan göra en regelrätt presentation och berätta en massa saker som ålder och hur många syskon personen har och vad hon eller han drömmer om. Man kan också introducera sina gestalter utan att det alls känns som en presentation. Ofta blir det nästan bättre. Mycket kan man berätta i förbigående utan att det bryter av. Och sen får man tänka sig att lära-kännaprocessen fortsätter och fortsätter …

PS. I Hemligt ansikte av Inger Edelfeldt finns både en grön prinsessa och en blå prins.

om man vill presentera folk med en massa egenskaper gäller det att hitta situationer där det inte känns krystat. Låt gärna personen göra något medan du presenterar honom/henne. låt läsaren möta personerna i en situation som säger mycket om dem. Skriver du om en basketspelare, låt läsaren möta henne/honom på planen eller i omklädningsrummet. berätta om något som hör ihop med personen och speglar honom/henne. När Astrid Lindgren berättar om Villa Villekulla beskriver hon på sätt och vis samtidigt Pippi Långstrump. hur folk pratar och vad de säger avslöjar mycket om hur de är. Ett sätt att presentera någon kan alltså vara att låta den prata, och ladda replikerna med ord och formuleringar som berättar något om personligheten. har man en jagberättare kan den få berätta om de andra personerna. Då får läsaren veta något både om den som berättar och om personen som beskrivs.

35


skriv en dikt i jagform.

Låt jaget vara en buss … eller en kråka … eller en parkbänk

lovisa lindmark, 15 år skriver helst: Jag skriver oftast noveller, ibland dikter. Var jag skriver spelar inte så stor roll, men oftast tycker jag bäst om att skriva sent på natten, när allt är mörkt och tyst. det svåraste med att skriva: Att få inspiration, att komma i gång. Och att sluta det man påbörjat. får någon läsa? Nej, jag blir bara så irriterad när de kommer med kritik, haha! ett tips till andra som skriver: Skriv under tidspress. Då måste du producera något och framför allt komma vidare, då får du inte fastna. om dikten: Jag tyckte att själva kontrasten mellan ballerinafötter med och utan skor var poetisk på något sätt. En vacker fasad, som skymde något fruktansvärt.

36


vackra fötters fotspår Den utsträckta kroppen är Spänd tiden står stilla Han är tung svettig trött De ser en fulländad gestalt lätt som Lyckan Han långt ifrån känner Han pustar ut de vita trikåerna nuddar golvet, ljudlöst ett Sista fiolstråk Sidenbanden är omsorgsfullt snörade Han sliter upp dem fulla av blåmärken som Bultar och aldrig läkta skavsår, vattenfyllda blåsor Han masserar sina fötter, ömt och försiktigt biter hårt i läppen med tåspetsskorna i vänster hand – så lämnar Han Sin Scen när alla gått hem då kan ingen se Hans Blodiga fotspår lovisa lindmark

37


s det inga

dikt finn kriver fri

a regeln r. Den end

regle

är just det

– att

ng och s ordens kla å p t e k När man c ker my av sköna r finns. i dikt tän r minnet r e f k r c e ä v iv inga regle r m k s dikt so ånga som t vara en e d n? a Men – m k S i. elod iver i själe r m h h c c o o r e g tm y m hug språkets r en dikt so r e v varje ll E ? r a ag e, ja rent a ls e v ta s sommard je r ord, va ade. Varje r e tr n e c n an ko ret. Man k ta väldigt p f p o t. a r g p ä ti å r p ik te Dik orden en, är v mellan or skiljeteck ställer upp m r n u e a r ll e m m r v to u ta h s d bok k, me ni viktigt tankstrec ckså vara da friare ä d o n e ä n m v a , n k r a e t e d n a a D kan m långa r iljetecken orta eller k k s d a e r d m n a a b job en och n vill. utropsteck t, k n u P l. Om ma . il v den n a m m ter. Lite so dagen? andra tex – kallnar

(dagen kallnar

Dagen kallnar

nu ...

Nu)

ra med perimente

rkret rår.

nu.

g,

esson: Sonja Åk

Öije

et är roli t när ing et rolig Inte är d

imbaud: Arthur R

Bruno K

gt

med väg

gar av hu

d

ratt.

emska sk dårens h ye: Karin Bo

mig n bar till Och våre

te alls ha

r det bra erlun Ann Jäd

as du in Jag hopp

a en stjärn in Barbro L

rg är som d: Min fä

le jag va ärna vil dgren: G

röding Gustaf F

ra ett trä

d

grön

ymme tas och sk es, förtä n förläng : Skugga

k ladsfabri r en rakb r: Jag va

garne mö

. Ex leka med t t a r a g ener. n a l er /gem l er meni s f r e r v ä h r c ä o h tecken okar rlek, skilje to s n e r tjuvar kr a k c sk te fi ld rta öken av gu en står sva n d e ä r tr e g g li na m havet ensam kvin flyger borto skrattar en själ dyrkar din

ver sko r, snart ö

38

radbrytnin


gar

adbrytnin

ort alla r r vi tagit b

son ha a Frosten in r ta a K rad. dikten av a i en lång r d n a r a I den här v efter orden står så att alla

ed b Ed

UVN 6]\PER :LVãDZD

å icke ut

D'HQÁ

LFNDVRP

i gräset m K

rgran: G ith Söde

er. en schlag är inte ugn: Jag ristina L

Bob H

KHQQH MDJYDU²

r; min trä ara fötte

la om sa nd r bara ha Jag råka

på halv klockan ller inte räden stä ansson: T

JI|UVWnV NlQQHUMD

mma sak

full av dgård är

er.

skärvor

brödrost

n massa tt döden händer a t i livet mer: Mit rö st n ra T Tomas

lott äg världen b in: Om Nils Ferl

Vlad

med e tt skramla sex för a

mått på m och tar kommer

proportio sinne för ner med de perso

jag gå Vart ska kovskij: imir Maja

my ine: Den Maria W

cket sårb

ara bosä

tt

r i mig när det ä

bla n trädgård er sig i e

nd rosen

etet bri som helv

ner

nner?

buskens

änniskan

taggar

ar

på vär hon går e g n ju s h intern ägen oc ut mitt i v n går på v o r h lå s r e h g c mor s spå r n o ch sju ig ett sig om å vägen o ort från m n vänder b o ig H s n r e e g hon går p d n n strä hon vä t finns nger gräs smäck de tallansikte a is d r ö k r ö s n gen och sju n s e t nu e nypon rn slår ho e sträng blommad r e v ö r mitt i vinte ä sjungand a n e n r d o e s o m r n plats tid törn r död på e tag för all a m m o s n r vill du an tid ä rader? Va a g n å ingen ann m r t. Hu olik a sät å p n e t k i pd stä l l a up t e sta at t ikter. tningar? ed egna d m t n ha radbry e im nde exper Gör likna tecken. nda skilje e tt e s n n t bara fi ikt där de d n fekt? e v i r sk En punkt. en mest ef d r e g r a V

39


Ö

M`jjX]i]XkkXi\_Xic€kk]iXkkjbi`mXifc`^k%8e[iXkpZb\i[\k€ie€jk `ek`ccfdac`^k%DXeYilbXij€^XXkk[\k€ic€kkXi\Xkk]‚\ec€jXi\Xkk ^i‚kX€eXkk]‚_\ee\XkkjbiXkkX%Nästan alla gråter ifall ett barn dör. R! AT Ö Men alla skrattar inte när någon snubblar på ett bananskal. B B LU S K! Några saker som många skrattar åt: Det oväntade. En känguru R U i badkaret. Personer som inte beter sig som man förväntar sig DB

;<KJFD?vE;<IB8EM8I8IFC@>K%

S ! A L P A C K A B ÄV E R ! D IN BE R

Någon sätter sig på gräddtårtan. D\ef]kXi\€i[\k

US

AD

E

och Pia-Berit Surströmming.

BR

att de ska. Ombytta roller. Roliga namn. Sverker Popcornberg

”Naturligtvis hade jag egentligen ingenting att klaga på! Herregud vad mycket jag inte hade att klaga på! Hel och ren och mätt och svensk och under utbildning. Jag hade inte ens anorexia.”

R VO

D

Ur Det är slut mellan gud och mig av Katarina Mazetti

EGNA ORD ELLER ANVÄNDA ORD PÅ OVÄNTADE SÄTT. I Tove Janssons bok Trollkarlens hatt finns två små figurer som heter Tofslan och Vifslan. De pratslar så härsla. Kokslar ni kafsla? frågar de, och muminfamiljen förstår ingenting.

A

MAN KAN LEKA MED ORDEN, HITTA PÅ

S

Ur Boken om Bagar Bengtsson av Lennart Hellsing

R:

och här ligger han begraven i en limpa”

A OM

han har bränt sig på ett bröd

H

”Nu är Bagar Bengtsson död

ovanliga vändningar.

IT T A

innehåll kan bli rolig om man låter orden ta

N

Och en text med tråkigt – ja, rent av sorgligt –

EG

(Varning! Allt som är roligt på film är inte roligt i text.)

HU TR Ä

jgi‚b\kÆfZ_`ek\_€e[\cj\ieXÆjfd^iXkk\e k\okYc`iifc`^%

(Det tycker Katarina är roligt. Ylva är mer kallsinnig.)

40

9FBK@GJ1LIFTARENS GUIDE TILL GALAXEN 8M;FL>C8J8;8DJ%>vIE8JFD?{I9FB@ECvJK8MAF?8EI89<LJ 


FI;JFDCwK<IC@B8;8EKD<E9<KP;<IFC@B8J8B<IB8EM8I88EMvE;98I8% ”Bättre vara ute på hal is och ha det glatt, än att gå i lera och sörja.” Robert Broberg SK RI V EN FÖ R S L AG D I A L O Eller det som är PÅ PE G DÄ RS ON R D lite förbjudet. Många skämt och roliga historier handlar om sånt som är ER EN :E EN mer eller mindre tabu. Prutt. Bajs. Sex. Döden. N BA A P N E KT

Ofta skrattar vi åt sånt vi är rädda för.

O T U T R ÄT TAT O C H FÅ N Å G DEN V IL L AN FYRA MENING A R RA KAN OCH P Å SV DR A P M BA LIG ENS ER T SO AR K A LV RIS . E SON A L N TU N E EN X ÄR . E T N RE B A R EN MA M T A ON TE LI S Ä R S NS LL JÄ

;<KvIIFC@>KEvI=FCB>{I9FIKJ@>%D<E>{I;<9FIK J@>={IDP:B<K9C@I;<K<C8BK@JKvCC<K% Då kan skrattet sätta sig i halsen. Det är ofta roligare att skämta om dem som har makt. De som står lite över en själv. Det är roligare när en president snubblar än om en gammal skröplig gumma gör det. ;<K=@EEJ>8GJBI8KKJ?LDFI%F:?Jw=@EEJ ;<KD<IJK@CCJ8D?LDFI#JwED8EC@BJFD9C@I M8ID@D8><E8M%

vad är viktigt att tänka på när man vill skriva roligt? frida nilsson: Lämna ut din karaktär! Var inte rädd för att låta honom/ henne vara med om pinsamma saker – låt karaktären bjuda på sig själv! petter lidbeck: Att man inte försöker vara rolig. Jag hatar roliga böcker, roliga böcker är det tråkigaste som finns.

ER . SAK PA L I S . O ÄP K N EN P S A G. A S IN M -ÅR EN L 6 R MA GE AM G

Humor kan bygga på att karaktärerna – i böcker, serier eller filmer – är mer figurer än riktiga människor. De har några få tydliga egenskaper och de utvecklas inte. Homer Simpson är alltid likadan och alltid lika korkad. Man kan ha en rätt tråkig huvudperson/hjälte, som sen omges av mer färgstarka typer. Tintin är en präktig typ, men professor Kalkyl, Dupont och Dupond och kapten Haddock gör serien rolig.

HÄXTÄVLINGEN8M<M8@99FKJFE ETT HÅL OM DAGEN AV CFL@JJ8:?8I

Se även nonsensvers på sidan 66.

41




Jw?vI>{IA8>Æ

PCM8 Jag skriver för hand. Helst med bläck. För varje bokprojekt har jag en bunt anteckningsböcker i olika storlek. En stor när jag känner att det jag ska skriva kommer att bli en längre text och så mindre och mindre ner till anteckningsböcker som det passar att anteckna enstaka meningar i. När jag är alldeles i början av en ny berättelse sitter jag nästan aldrig vid skrivbordet. Mina två bästa arbetsställen då är badkaret och skogen. I badkaret har jag ett särskilt block och river ut sidorna allteftersom (medan de fortfarande är torra nog att läsas). Ute har jag en anteckningsbok som passar i fickan. Är det kallt ute fungerar inte bläck och då blir jag tvungen att använda blyerts. Jag har fått ett par torgvantar i present för att kunna skriva ute på vintern. Jag tänker väldigt bra när jag går. Det är som om hjärnan kommer i gång, och så får jag idéer av sånt jag ser. Helst går jag mitt i skogen eller på ställen där man inte möter så många. Folk tittar så underligt på en när man står mitt på vägen och skriver i en liten svart bok, och det får mig att tappa koncentrationen.

42


Är jag i stan skriver jag på fik. Parker kan också vara bra, och bussar. Jag gillar ställen där man får vara ifred fast man är bland folk. När jag börjar skriva en bok vet jag oftast väldigt lite om den. Kanske vet jag vem huvudpersonen är, eller så har jag en enda scen. För att få veta mer skriver jag. Jag skriver det jag vet och kommer på, och det jag har lust med. Jag gör nästan aldrig anteckningar om vad som ska hända utan skriver genast som det är tänkt att stå i boken (och sen ändrar jag förstås). För mig är tonen och själva formuleringarna väldigt viktiga. Jag har skrivit en bok som heter Om man heter Robin. Den började med att jag drömde om en flicka och en pojke på en lekplats. När jag vaknade visste jag inte vilka de var, jag visste bara att de båda var på flykt någonstans ifrån. För att få veta mer var jag tvungen att skriva. Jag började med att skriva det jag hade drömt och sprang sen runt i Bagarmossen där boken utspelar sig för att få veta mer. Jag skrev det jag kom på utan att veta vad som skulle vara med och i vilken ordning saker och ting skulle hända. Allteftersom klarnade det (det gör det lyckligt nog oftast) och så småningom hade jag ganska många textsnuttar av olika längd samt en känsla av i vilken ordning de skulle hamna. När jag har kommit så långt ritar jag en sorts almanacka över hela boken och så numrerar jag mina textsnuttar och sätter in siffrorna i rätt ruta i schemat. Sen sätter jag mig och går igenom alltihop, ruta för ruta och text för text. Jag skriver de textdelar som fattas och bestämmer exakt i vilken ordning allt ska vara. Vissa saker har jag skrivit flera texter om – som måste jobbas ihop till en. Och så måste jag väva samman alla bitar, så att de blir en enda text. Sen skriver jag in alltihop i datorn. Samtidigt ändrar jag en massa. Efter det börjar det verkliga jobbet. Att skriva om, bearbeta och stryka. Och skriva nytt. Alltihop är så roligt och så jobbigt att det nästan inte går att säga.

43


Slå med en tärning och gå från före mål till föremål. Slå och gå två gånger till. Det föremål du hamnar på är väldigt spec iellt för huvudpersonen i den berättels e du nu ska skriva. Det har nämligen räddat livet på honom/henne. NÄR MAN ÄR UTE OCH GÅR KAN

TILL SALU! Bra pris vid snabb affär. Vilket av föremålen är till salu? Och varför …?

MAN LÅTA SIG INSP IRER AS AV

ALLT SOM FOLK HAR TAPPAT.

ANSLAGSTAVLOR I MATAFFÄRER ÄR OCKS

VARFÖR LIGG ER

Å FIN INSPIRATION. MAN KAN ALLTID GRUB

Slumpa dig fram till tre föremål. De ligger i den ihåliga eken på kullen. Och på en gren sitter en faun och dinglar med benen. Skriv!

44

BLA


Välj ett föremål. Skriv en berättelse där en person får just den saken av någon. Innan du börjar skriva, bestäm ifall överlämnandet av gåvan ska ske i början av berättelsen, eller som en vändpunkt någonstans i mitten, eller precis i slutet. DET EN GYM PASKO I RÄN NST ENE

N? OCH HUR HAM NAD E EGE NTL

IGEN DEN LILL A POR SLIN SDO

CKA N I STR AND KAN TEN ?

UPPHITTAT! Återfås mot beskrivning. Ring 0775 987 68 97. Slumpa dig fram till ett av föremålen. Vem har hittat det? Och vem har tappat det? Och hur går det när tappare och upphittare möts? Skriv! VAD SOM HÄND ER SEN … HÄND ELSE RNA SOM LIGGE R BAKO M. OCH ÖVER DEM SOM SKRIV IT LAPPARNA OCH

inger edelfeldt, vad är viktigt att tänka på när man vill skriva fantasy? ”Fö r mig: att det man hittar på verkligen är förankr at i något som är viktigt för en, att man har en star k känslomässig motivation som driver fram den sym boliska världen; ungefär som när drömmar uppkommer ur viktiga saker och upplevelser och längtan man bär med sig.” 45


Ă&#x2030;%)(-.(..KIwB8LK En berättelse bestĂĽr av en rad händelser. Allt som händer frĂĽn att TĂśrnrosa fĂśds den fĂśrsta dagen i berättelsen, till dess att hon är lyckligt gift pĂĽ sista sidan. Men det är väldigt sällan fĂśrfattaren väljer att fĂśrsĂśka skildra precis alla händelser: varje tugga under en mĂĽltid, varje tanke, varje toalettbesĂśk.

I stället bestür berättelsen av de händelser fÜrfattaren väljer att skildra.

Vilka händelser man väljer beror pü vad som är viktigt fÜr berättelsen. Händelser som fÜr berättelsen framüt ska vara med. I samma stund som TÜrnrosa rÜrde vid sländan fÜll hon i sÜmn.

Händelser som ger en bild av gestalterna behÜvs ocksü. Den gamla fen süg pü den sovande flickan. Sü log hon skevt och skrockade fÜr sig själv.

Om en filmkamera fÜljde TÜrnrosa genom livet skulle filmen bli büde lüng och trükig (i alla fall i mitten ...). Men en sagoberättare väljer vad som ska vara med och struntar i resten.

46


V,..,V..8CCKĂ&#x2030; MFCK8@I<

MAN K AN SKRIVA: Kriget rasade i tio ĂĽr. DĂĽ

YLVA: När jag skrev min fÜrsta bok, Tova, vüga-

har man klarat av tio ĂĽr pĂĽ en halv rad. Men man

de jag nästan inte hoppa Üver en enda sak. Varje

kan ocksü välja att beskriva varje slag och varje

mültid och toalettbesÜk är inte med, men samt-

enskild soldats alla tankar och steg. Och alla

liga dagar under den sommar boken utspelar

civilas upplevelser och umbäranden dessutom.

sig är faktiskt med, och näst intill varenda sam-

DĂĽ blir det mĂĽnga miljoner romaner.

tal. Det har en del nackdelar (boken är lite seg) men skapar ocksü en speciell sorts realism. En närhet till huvudpersonen.

Den berättelse du nu ska skriva har en huvudperson och tre viktiga bipe rsoner. En huvudperson som är nügonstans mellan 9 och 16 ür gammal. En vikt ig vuxen. En lillasyster. En jämnürig som vark en är en vän eller en ovän. Men som kanske blir det ena eller det andra ... Berättelsen bÜrjar pü en blüsig kull e och slutar pü en busshüllplats.

47


48


EN AV DE BÄSTA sakerna med brev är att man inte måste skicka dem.

Skriv ett brev till djävulen. Skriv ett kärleksbrev du skulle vilja få. Skriv ett brev där du skäller ut någon. (Skicka det inte!) Skriv ett brev till dig själv om tre år. Förslut det noga, skriv utanpå när det får öppnas och lägg det på ett bra ställe. Skriv ett brev till dig själv som du inte får öppna förrän ditt blivande barn är lika gammalt som du är nu. övningen på sidan 31? Den där du skulle beskriva en plats där du varit ofta? Nu ska du göra samma sak – men först måste du ta dig till just den platsen. (Hoppas den inte ligger alltför långt bort!) Ta med dig papper och penna och beskriv platsen medan du sitter eller går omkring där. HAR DU GJORT

SKRIV EN GLAD dikt om vatten.

Skriv en arg dikt om vatten. Skriv en sorgsen dikt om vatten. (Om du vill kan du göra det i närheten av vatten. Om så bara en droppande vattenkran.) TÄNK DIG EN gammal kvinna. Hon står omgiven av packade flyttkartonger

i ett rum. Snart kommer flyttbilen. Det är dags att lämna det hem där hon bott nästan hela sitt vuxna liv. Låt henne gå runt i rummen och minnas sånt som hänt där. Stora, dramatiska, avgörande händelser. Eller små, vardagliga, oviktiga – som ändå etsat sig fast i hennes minne. SKRIV EN K ÄRLEKSDIKT, men använd inga ord som verkligen finns. Utan

skriv den med hitta-på-ord. (Tolkien hittade på fem olika språk innan han skrev Sagan om ringen-trilogin.)

49


Flygvärdinna

Säkerhetsbälten

HANDBAGAGE

Miljö handlar inte bara om miljöförstöring. I berättelser betyder det landskap eller omgivning – den plats där handlingen utspelar sig. I ett påhittat land eller i ett riktigt? På den här planeten eller på någon annan? I en miljonstad eller i en isolerad bergsby? I ett gyllene palats eller i en kåkstad? När en berättelse utspelar sig är också en del av miljön. För 7 000 år sedan, år 33 e. Kr., år 1349, 1984 eller 2043? Malmö såg inte likadant ut år 1108 som 1956 som 2009. Använd sånt som är speciellt för just berättelsens miljö. Detaljer och ord som säger mycket. Stenväggar med gobelänger, gyllene bägare, hermelinmantel. Sprutande grus i kurvorna, motorknatter, metanolångor. (Nya Zeeland)

Klordoft, illvrål, plaskande. Miljöbeskrivningar kan vara långa och detaljerade:

Nere i södra utkanterna av denna stora stad, just där de första fälten och åkrarna dyker upp och husen och stugorna börjar verka allt fattigare, ligger ruinerna av en liten amfiteater, omgivna av en pinjeskog. Den hörde inte till de större och finare ens när den var ny, var redan då så att säga en teater för fattigt folk. Och numera, det vill säga vid den tid då historien om Momo tar sin början, låg ruinen nästan helt glömd.” Ur den flera sidor långa miljöbeskrivning som inleder Momo eller kampen om tiden av Michael Ende.

9427

50


6467

Skriv en sorglig historia

som utspelar sig på en glad plats eller en skräckhistoria som utspelar sig på en idyllisk plats.

Men miljöbeskrivningar behöver inte vara långa stycken. I stället kan man beskriva miljön lite då och då, med ett ord här och ett där. Kanske i var tredje eller åttonde mening. Katarina tycker det kan vara tråkigt och svårt att läsa miljöbeskrivningar. Hon har aldrig tagit sig igenom Momo, t ex. (Den som är så bra! säger Ylva.) Och när Katarina skriver själv beskriver hon aldrig miljön särskilt ingående. Ylva däremot tycker ibland det är väldigt roligt att skriva miljöbeskrivningar. Speciellt naturtrams. Katarina: Jag brukar ta miljöer jag känner till, och sen flytta på dem. Svarta kläder, svart mask utspelar sig i Grytfors, en liten ort som jag hittat på. Fast egentligen var det Stockholmsförorten Salem jag hade i huvudet när jag började på historien. Det är en miljö jag kan, eftersom jag växte upp där. Men genom att byta till en påhittad ort kunde jag ändra som jag ville, när deckarintrigen krävde det. Ylvas berättelser utspelar sig ofta på den plats där hon bor. Både Josefin, Horisontvägen 29 och Resan till Kejsaren utspelar sig i Skarpnäck, eftersom hon bodde där när hon skrev dem. 2837

Ibland finns det faktiskt en poäng med att inte beskriva miljön alltför ingående. Om man bara skriver skolgården eller köket, kan alla se just sin skolgård eller sitt kök framför sig. Fast det funkar ju bäst med miljöer som läsarna känner till. Alla vet kanske inte hur det ser ut i en igloo eller på en granatäppleodling i Azerbajdzjan.

51


Som författare bestämmer man över miljön. När huvudpersonen är jagad och måste undkomma sina fiender kan man låta en flod dyka upp. Och tänk, där råkar det ligga en eka som hon kan låna för att ro över till andra sidan. Medan fienden får stå kvar på stranden med lång näsa. Miljön kan vara vän eller fiende. En räddande flod. Eller en iskall flod med förrädiska strömmar. Miljön kan användas symboliskt. I en gullig liten stuga med pelargoner i fönstret och nytvättade trasmattor bor en snäll gumma. I den kritvita herrgården med spetsigt järnstaket bor en fisförnäm grevinna som mördat sin stenrike make med arsenik. Och när huvudpersonen är som mest bedrövad kan man låta regnet strila ner, som tårar. Men man kan också vända på det. Ett mord en solig förmiddag i maj kan bli mycket mer ohyggligt än ett mord en mörk ovädersnatt. Och en giftmörderska blir mycket läskigare när hon blandar giftet i hemkokt rabarbersaft.

T I T TA P Å T O R N E T PÅ SIDAN 76. välj en plats. skriv tre meningar där platsen inte nämns, men så att läsaren ändå förstår var och när det är.

Skriv en text som utspelar sig i en skola idag, men utan att använda ett enda slangord.

52


en att välja sina or t s n o K ELLER d v att vara för exakt. a n a d vå När man skriver är det ofta bra att använda så exakta ord som möjligt. Då kan man säga mycket med få ord.

på sidan 125. Välj en person. Låtsas att du är den personen. Nu ska du gå ett varv där hemma och låta personen göra olika saker. Kanske ta något att äta, bädda sängen eller se på teve. Hela tiden ska du försöka tänka som den personen tänker. Prova att gå ut en sväng. Vart vill din person gå? Vad vill din person göra? Skriv en text som bara består av den personens tankar. Allt som strömmar genom huvudet. Åh, nu har Maja slängt handduken på golvet igen att hon aldrig … men varför har hon inte kommit hem, Vad är klockan egentl… fast hon är väl hos Tekla förstås, ja ja, jag får väl ringa snart Skulle Robban handla, eller – jäklar, nu har jag glömt ringa tandläkarn och vad är det här nu? TITTA PÅ RUTORNA

FÖR ATT KOMMA I STÄMNING:

Fast ibland finns det poänger med att vara oexakt. De flesta kan tänka sig en fågel i ett träd. Men alla kan inte se en nötväcka på en ekstam framför sig. Eller också vill man inte att läsaren redan nu ska veta ifall det är en gam eller en kolibri som gömmer sig i lövverket.

Spåna kring det ämne du tänker skriva om genom att samla bilder, ord och annat som har med det att göra. (Ungefär som på s. 24–25.)

I ett träd satt en fågel. I en gran kurade en domherre. En papegoja skränade från en kokospalm. Uppför ekstammen pilade en nötväcka.

53




     %    

 '

 â&#x20AC;?! '! 

" !  # # 1  %   !

( 2

# &'!' "! )%

3 # #  !

  ' %  )

& & !! 3& â&#x20AC;? &   , % ' '

( '   " (

Ur Coraline av Neil Gaiman

Om man vill berätta riktigt läskigt â&#x20AC;&#x201C; tänk pĂĽ att det läskigaste nästan alltid är det som händer i läsarens huvud. Smyg runt ditt monster, lĂĽt läsaren känna lukten av det, snudda vid dess hĂĽriga päls i natten â&#x20AC;Ś Att antyda och inte visa allt är väldigt effektivt. Berättar man fĂśr mycket i stället fĂśr att lĂĽta läsarens egen fantasi fylla i luckorna blir det helt enkelt mindre läskigt. SĂĽ skräm upp läsaren lĂĽngsamt, bygg upp stämningen ett steg i taget. FĂśrst en blodsdroppe pĂĽ mattan i hallen, ett underligt klĂśsmärke pĂĽ dĂśrren, ett plĂśtsligt skrik frĂĽn lilla Jesper i barnkammaren, ett hest skratt, en underlig doft â&#x20AC;Ś DrĂśj sĂĽ länge det gĂĽr med att visa hela det hemska. LĂĽt oss se blĂĽmärket, eller sminket som dĂśljer det, innan vi fĂĽr se mannen som slĂĽr. Allra hemskast blir det fĂśrmodligen om du aldrig nĂĽgonsin visar monstret, aldrig lĂĽter oss se den misshandlande pappan, utom när han inte slĂĽss. Om läsaren aldrig fĂĽr nĂĽgon fĂśrklaring är det som om det hemska inte fĂśrsvinner. Det är otäckare med ett spĂśke som finns kvar än med ett som lyckligen kommer till ro i sin grav. Om man däremot vill väcka känslor som äckel ska man inte lita till läsarens fantasi. En spya vi fĂĽr beskriven är mycket värre än en vi bara hĂśr antydas om. Det beror alltsĂĽ pĂĽ vad fĂśr sorts skräck man är ute efter. Titta hur andra gĂśr, hur bĂĽde skräckfilm och läskiga bĂścker är uppbyggda.

SpĂśken, gastar och andra väsen som folk faktiskt har trott pĂĽ har en hĂśg läskighetsfaktor. Kolla t ex i SVENSKA FOLKSĂ&#x201E;GNER samlade av Bengt af Klintberg. Där finns mycket användbart! 54


om en person som kommer till skolan och inser att något inte är som det ska. Låt personen först känna en lukt, sen se något oväntat, sen höra något. Börja sen om med lukt, syn och hörsel igen, men skruva upp läskigheten ett snäpp, låt ljudet vara värre. Avsluta med att personen går in i klassrummet och där … SKRIV EN BERÄTTELSE

och slå med tärningen. Skriv en ruggig dikt, en riktigt skrämmande dikt, om det ämne du får. GÅ TILL SIDAN 8

SKRIV EN BERÄTTELSE där det hemska som händer aldrig får någon förkla-

* Skräckens mästare från 1800-talet. Läs om du vågar … (Novellen ”Den svarta katten” gav Katarina mardrömmar i åratal efter att en lärare läst den högt i 6:an.)

magnus nordin om att skriva läskigt: Skräck handlar oftast om våra djupaste rädslor, nojor, fobier, sånt som vi är rädda för men oftast utan någon förnuftig anledning: t ex råttor och spindlar, åka flyg, spöken och gamla övergivna hus, seriemördare, dödliga och plågsamma sjukdomar. Så dra nytta av dina egna nojor och fobier och skriv en skräckhistoria om dem. Edgar Allan Poe* var livrädd för att bli levande begravd, vilket faktiskt hände att folk blev på 1800-talet, och skrev en berömd skräcknovell om det. Själv skrev jag en historia om en inbrottstjuv som blir attackerad av en gammal ensam kvinnas rabiessmittade hund. När jag var femton år (för många, många år sen) råkade jag läsa en artikel om rabies och vågade sen inte gå i närheten av hundar (eller andra varmblodiga djur). Det spelade ingen roll att jag visste att rabies inte ens finns i Sverige! Skräcklästips: Ray Bradburys noveller. Oktoberlandet är min favorit.

ring. Om den handlar om ett monster så låt aldrig läsaren riktigt få veta vad för monster det är, ens på slutet. Välj, eller låt tärningen välja, ett av föremålen. På gatan ligger en enögd kvinna död. Varför kramar hon just den här saken i sin hand?

TITTA PÅ SIDAN 44–45.

55


W W W.XPUBLISHING.SE

SLÅ UPP BOKEN. T EX PÅ S. 76-77. LÄS. VÄLJ. SKRIV.

9789185763061  

k a t a r in a k u ic k y l v a k a r l sso n ALLA FÖRFATTARE TJUVLYSSNAR. Här har vi knyckt bra diktbörjor. Sno dem du också. Skriv egna f...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you