9789140676306

Lärobok i sociologi

Lärobok i

sociologi Johan Forsell

Lärobok i Sociologi konkretiserar och fördjupar även ämnet genom aktuella och spännande nedslag i verkligheten. I övningar får läsaren själv använda sina erfarenheter och kunskaper för att skapa förståelse för sig själv och interaktionen med andra. Genom att boken gör sociologin relevant för läsaren väcker den intresse och lust till ämnet.

Omslag_Sociologi_R2.indd 1-3

Johan Forsell har en bakgrund som journalist och arbetar nu som gymnasielärare i Linköping

Johan Forsell

Lärobok i Sociologi ger en intresseväckande och gedigen introduktion i ämnet. Boken är specifikt framtagen för att följa kursen Sociologi, 100p. Lärobok i sociologi är också ett bra stöd för kurserna Etnicitet och kulturmöten samt Ungdomskulturer, eftersom den innehåller ett särskilt kapitel om etnicitet samt genomgående tar upp kulturbegreppet.

Lärobok i

sociologi Johan Forsell

2012-02-22 10.02

Lärobok i sociologi

Lärobok i

sociologi Johan Forsell

Lärobok i Sociologi konkretiserar och fördjupar även ämnet genom aktuella och spännande nedslag i verkligheten. I övningar får läsaren själv använda sina erfarenheter och kunskaper för att skapa förståelse för sig själv och interaktionen med andra. Genom att boken gör sociologin relevant för läsaren väcker den intresse och lust till ämnet.

Omslag_Sociologi_R2.indd 1-3

Johan Forsell har en bakgrund som journalist och arbetar nu som gymnasielärare i Linköping

Johan Forsell

Lärobok i Sociologi ger en intresseväckande och gedigen introduktion i ämnet. Boken är specifikt framtagen för att följa kursen Sociologi, 100p. Lärobok i sociologi är också ett bra stöd för kurserna Etnicitet och kulturmöten samt Ungdomskulturer, eftersom den innehåller ett särskilt kapitel om etnicitet samt genomgående tar upp kulturbegreppet.

2012-02-22 10.02

Innehåll Förord

3

Innehåll

5

Kapitel 1 – Det sociologiska tänkandet Sammanfattning Uppgifter Läs mer Kapitel 2 – Individen och den skapade identiteten Sammanfattning Uppgifter Läs mer Metod – en introduktion Kvalitativa intervjuer Att göra

35

Kapitel 3 – Interaktion på gruppnivå Sammanfattning Uppgifter Läs mer Metod: Observation Att göra

69

Kapitel 4 – Strukturens påverkan på individen Sammanfattning Uppgifter Läs mer Metod på strukturell nivå Att göra

Inlaga_Sociologi_120216.indd 5

7 32 33 33 58 58 59 60 63 66 92 92 93 94 97

99 112 112 113 114 117

Kapitel 5 – Klass – ekonomi, arbete och status Sammanfattning Uppgifter Läs mer

119

Kapitel 6 – Etnicitet Sammanfattning Uppgifter Läs mer

141

Kapitel 7 – Genus – det socialt skapade könet Sammanfattning Uppgifter Läs mer

169

Kapitel 8 – Moderna eller postmoderna samhällsproblem Sammanfattning Uppgifter Läs mer

189

Ordlista

206

Person- och sakregister

216

Bildförteckning

220

138 138 139 166 167 167 186 186 187 204 204 205

2012-02-16 13.27

1

Inlaga_Sociologi_120216.indd 6

2012-02-16 13.27

kapitel

1

Det sociologiska tänkandet No man is an island.

John Donne Vem är du egentligen? Du har säkert någon gång på allvar fastnat framför spegeln och ställt dig själv den frågan. Vissa svar är relativt enkla att hitta. Du vet att vissa genetiska anlag är orsaken till din ögonfärg eller färg på håret. Din musiksmak då? Du vet att viss musik du gillar är den samma som syskon och vänner tycker om, kan det ha något med saken att göra?

Svaret på frågan är beroende av var du söker. Du kan leta efter svaren inom dig själv, men du kan också finna svar inom vetenskapen. Biologin talar om vem du är genom att hänvisa till en uppsättning kroppsdelar och organ. Genetiken definierar dig som en unik uppsättning av genetiska anlag. Psykologin berättar om dina tankar, känslor och ditt beteende. Den astrologiska kunskapen menar att det går att förklara dig och ditt öde genom att hänvisa till stjärntecken.

Men hur är det då när det gäller andra egenskaper som handlar om hur du beter dig eller saker som du är duktig på? Hur kommer det sig egentligen att du beter dig på ett sätt med dina vänner men inte riktigt på samma sätt när du är med din familj? Varför tycker du det är viktigt att du har på dig en viss typ av kläder eller har en viss frisyr? Denna typ av frågor måste besvaras genom att vi tittar på det sätt vi är sociala, alltså hur vi fungerar tillsammans med andra människor. Din identitet är beroende av var du är och med vilka du är. Det är där de sociologiska förklaringarna av vem du är kommer in. Visst finns svar på dessa frågor också inom psykologin och socialpsykologin - gränslandet mellan sociologin och psykologin. Vad som är specifikt för sociologin är att vi ser hur människor tillsammans kollektivt skapar samhället och vår kultur vilket i sin tur har stor inverkan på hur vi beter oss.

Inlaga_Sociologi_120216.indd 7

2012-02-16 13.27

i

Samhällsvetenskaperna – hur hänger de ihop?

I grund- och gymnasieskolan finns ämnet samhällskunskap som beskriver hur samhället är uppbyggt och fungerar. På universitetet och inom vetenskapen talar man just om samhällsvetenskap och inom den ryms ett brett spektrum av områden. Inom just samhällsvetenskapen ryms alltså flera olika vetenskaper som utforskar samhället, men perspektiven på samhället är många. Samhället kan studeras utifrån många olika utgångspunkter. Till samhällsvetenskapen räknas bland andra nationalekonomi, statskunskap, antropologi och sociologi.

Nationalekonomi undersöker hur samhällets ekonomiska system bäst ordnas och hur resurser bäst fördelas. Statskunskapen intresserar sig för olika politiska system och ideologier för att styra och ordna samhället. Antropologi studerar hur människan lever och präglas av kultur. Och sociologin då? Ja, som du kommer se är ämnet komplext. Sociologin studerar hur samhället påverkar mänskliga handlingar och beteenden. På så sätt är sociologin också ett beteendevetenskapligt ämne då mänsklig handling står i fokus.

Sociologer intresserar sig för förhållandet mellan mänskliga handlingar och samhället.

”No man is an island entire of itself, every man is a piece of the continent, a part of the main”, skrev den engelske 1600-talspoeten John Donne. Sångerskan och låtskrivaren Joan Baez uppmärksammade senare dikten och spelade in den som en låt. En tolkning av innebörden av citatet är att ingen människa är som en ö i en ocean, avskärmad, oberoende och för sig själv. Ingen människa är opåverkad av hur samhället ser ut – inte ens eremiten som valt att leva utanför samhället. Valet att ställa sig utanför kommer av hur samhället ser ut och det i sin tur har påverkat eremiten till att göra avståndstagandet till sitt val.

Ingen människa är själv eller oberoende av samhället, vi är alla del av en gemenskap. Som människor tar vi också del i John Donnes kända dikt ”No man is an island” kan tolkas formandet av vår omvärld. som att ingen människa är helt Sociologi är den vetenskap socialt avskärmad från andra som intresserar sig för hur människor. människan fungerar som social 8 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 8

2012-02-16 13.27

Med kläder har du möjlighet att berätta något om dig själv, en möjlighet att uttrycka din identitet och visa för andra i din omgivning vem du är.

Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 9

9

2012-02-16 13.27

varelse. Det handlar om hur vi fungerar tillsammans med andra och hur det i sin tur påverkar den värld vi lever i, hur samhället formar oss och hur vi formar oss själva. Hur vi tillsammans formar samhället och vår kultur och hur samhället och kultur påverkar det sätt du handlar och agerar.

När du klädde på dig i morse var det en högst social handling, trots att du var ensam i rummet. När du väljer dina kläder handlar det om hur du vill framställa dig själv – hur du vill att dina vänner och andra ska uppfatta dig. Din stil och smak är en del av dig och din identitet och genom att klä dig uttrycker du också dig själv. Det gäller din frisyr, dina kläder och kanske till och med valet av mobiltelefon, som du vill ska vara av ett visst märke eller utsmyckas med olika tillbehör. Dessa kan kopplas till din identitet som du skapar genom bland annat dessa saker. Men stopp nu! Vi stannar upp här för att ställa oss några viktiga och intressanta frågor.

Varför har du köpt de kläder som hänger i din garderob?

Det är rimligt att tro att det har med din smak att göra – du tycker helt enkelt de matchar din personlighet och är snygga.

Men var har den uppfattningen kommit från? Kan det bero på inflytande från dina föräldrar, förebilder du sett i medierna och vad som anses vara i ropet? Det kan tvistas om den saken men ett som är säkert är att du inte föddes med din stil och smak. Någonstans på vägen har du formats till den du är, under inflytande av annat och andra.

Du och samhällets struktur

samhällsstruktur

Hur fri är egentligen en människa att göra som hon vill?

I vårt samhälle hävdar vi ofta att vi är fria individer – fria att göra som vi vill. Men är det sant? Detta har sedan sociologins födelse varit en omtvistad fråga och beskrivs ibland som en krock mellan samhällsstruktur och individens fria handlande.

Kanske har du hört begreppet samhällsstruktur? I sociologisk mening rör sig inte social struktur om någon fysisk form som när vi beskriver byggnader. Istället rör det sig om mönster och regelbundenheter vi kan se om vi tittar på samhället. Exempel på vad som kan räknas in i samhällsstrukturen är vårt språk, våra traditioner och gemensamma sätt att tänka runt saker. Sociologen Per Månson gör begreppet samhällsstruktur tydligt genom ett exempel med en park. Tänk dig en park där människor går omkring, kanske är en del av dem på väg någonstans. Nere på marken ser vi människor som väljer väg och vi kan fråga dem varför de väljer just den 10 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 10

2012-02-16 13.27

Ser vi på samhället ur ett ovanifrånperspektiv framträder strukturer, precis på samma sätt som vi upptäcker vägar och gångar när vi betraktar världen från en helikopter. Vägarna bildar mönster som vi följer, vi kan därför jämföra strukturerna med hur vi följer gångar eller hur vi färdas med bil längs asfalterade vägar.

vägen. Vi kan tydligt se deras ansikten och om de är på glatt humör eller dåligt humör, om de är ledsna eller spralligt glada.

Om vi med hjälp av en helikopter lyfter från parken och sedan tittar ner kan vi inte längre se människornas ansikten eller uttryck. Istället börjar en helhet träda fram. De flesta människor ser vi väljer att gå i samma spår, de väljer samma vägar och samma stigar. En skogsstig uppstår genom att människor gång på gång har valt samma väg vilket gör att gräset lägger sig platt och stigen sakta men säkert blir till. Vi ser hur Det sociologiska tänkandet 11

Inlaga_Sociologi_120216.indd 11

2012-02-16 13.27

strukturell påverkan

gångar löper genom parken. Det är stigarna som människorna trampat upp och andra bredare linjer är grusade gångar. Vad vi ser är också att få människor väljer att gå utanför vägarna och stigarna. Uppe i luften kan vi också se att människor agerar i grupper och plötsligt blir vissa mönster tydliga. Bland annat ser vi att de flesta pojkarna i parken är klädda i blått och leker med bilar medan flickorna i parken är klädda i rosa och leker med dockor. Vi ser att människorna som går på de breda gångarna tittar undrande på dem som valt sin egen väg genom parken. Hur kan detta komma sig?

I denna liknelse kan vi se strukturerna som parkens grusade gångar och upptrampade stigar. Dessa gångar och stigar kan liknas vid sätt att tänka, sätt att leva, sätt att handla och bete sig. Vi leds av och gör våra val genom samhällets strukturer. Dessa strukturer har skapats av människor tillsammans. Samhället är skapat av människor tillsammans.

Och en klassisk sociologisk fråga är hur vårt förhållande till dessa strukturer ser ut. Samtidigt som vi tillsammans skapar samhället och dess strukturer föder dessa strukturer våra beteenden. Strukturerna blir en slags tvingande kraft som får oss att handla utifrån förutbestämda sätt. Vi firar jul för det ingår i vårt samhälles struktur på samma sätt som pojkar inte väljer att ha klänning på sig för det ingår inte i vår kultur. På samma sätt, när du gick upp i morse tänkte du förmodligen inte att du tvingas gå till skolan på grund av strukturell påverkan. Den strukturella påverkan finns där, men i vardagen och när vi lever våra liv tänker vi sällan på det viset.

Sociologisk kunskap kommer inte att ge dig argument för att slippa gå till skolan. Sociologi är däremot ämnet som kommer ge dig förklaringar till hur allt detta som händer i parken hänger ihop.

Sociologins nytta Sociologi är ett väldigt brett ämne som innefattar en mängd synsätt, teorier och kunskap. Det är inte alltid lätt att avgränsa vilken kunskap som ska betraktas som sociologisk och vilken som tillhör andra skolämnen som samhällskunskap, psykologi och filosofi. Vi finner faktiskt att samma människor som präglat de tidigare nämnda ämnena är framträdande också inom sociologin.

Sociologi brukar vanligtvis ses som ett beteendevetenskapligt ämne, alltså kunskap om hur människor beter sig.

Det brukar också anses vara ett samhällsvetenskapligt ämne, alltså det som förklarar hur samhället byggs och fungerar.

12 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 12

2012-02-16 13.27

Isaac Newton i en illustration från 1795. Newton och naturvetenskapen inspirerade sociologins grundare som på samma sätt ville kartlägga mönster och strukturer i samhället.

Någonstans där – mellan beteendevetenskapen och samhällskunskapen – finns sociologin.

Sociologi skiljer sig också givetvis på flera sätt från andra ämnen. I sociologi är intresset för mänsklig interaktion det centrala. Det handlar alltså om hur människor fungerar och samspelar med andra människor. Vad händer när människan möter andra människor? Sociologin söker förklaringar på varför vi gör som vi gör genom att titta på hur människor runt omkring oss gör. Om psykologi är ämnet som förklarar vad som händer i människans huvud lägger sociologin fokus på det som händer mellan människor.

Olika sociologer kan skilja sig från varandra beroende på vilket perspektiv man väljer. Vissa är intresserade av ta en helikopter högt upp i luften för att se vilka mönster och stukturer den mänskliga interaktionen skapar. De lägger an ett så kallat ovanifrånperspektiv, eller makrosociologiskt perspektiv. Andra sociologer vill hellre stanna kvar på marken så att de i detalj kan se vad människorna gör. De är intresserade av vad människor säger och hur de agerar mot varandra.

Detta kallas för ett mikrosociologiskt perspektiv.

makrosociologiskt perspektiv mikrosociologiskt perspektiv

Det sociologiska tänkandet 13

Inlaga_Sociologi_120216.indd 13

2012-02-16 13.27

Sociologi på olika nivåer Som du börjat ana är sociologi ett brett ämne med flera olika infallsvinklar och förklaringar av både samhället och hur vi beter oss. Det är inte heller så att alla sociologer intresserar sig för precis samma saker. Faktum är att det ibland råder stora meningsskiljaktigheter sociologer emellan om hur vi ska se på samhället och människan. Vi kan säga att det handlar om hur vi väljer att se – genom vems glasögon ser vi världen?

Vi återvänder till exemplet med helikoptern. Beroende på hur högt vi befinner oss med helikoptern ser vi olika saker och därmed blir olika saker intressanta att titta på.

I den här boken kommer vi att ta upp sociologi på tre olika nivåer.

Först samhällsnivån, eller den strukturella nivån där vi befinner oss högt upp i luften i helikoptern.

Nästa nivå är gruppnivån där vi närmar oss marken och ser hur Isac Newtons kikare. Sociologi är människor umgås tillsammans. Sista som att titta på samhället ur en kikare. Med olika perspektiv och nivån är när vi landat helikoptern olika avstånd ser vi olika saker. och befinner oss i parken och ser varje människa för sig som en enskild individ – vi kallar detta för individnivå. Varje nivå har sina frågor, intresseområden och förklaringar.

Vi ska nu fortsätta med att läsa om sociologins grundare, dem man kallar för sociologins klassiker. För att få förståelse för hur sociologin har vuxit fram och vilka tankar och idéer som präglar vetenskapen backar vi tillbaka i tiden och tar det hela från början.

Auguste Comte – sociologins fader Den franske filosofen Auguste Comte (1798-1857) brukar ibland kallas sociologins fader. Anledningen till det är att han var den som på 1800-talet hittade på själva benämningen sociologi för den vetenskap som skulle studera hur människor handlar och agerar. Comte trodde inte att psykologin var möjlig som vetenskap. Hur skulle en människa över huvud taget kunna se in i sig själv för att kunna studera sitt eget inre?

Tidigare hade inte sociologin betraktats som en egen vetenskap, men Comte gjorde nu anspråk på det. I 1800-talets 14 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 14

2012-02-16 13.27

i

Positivismen När vi släpper ett äpple faller det till marken. Äpplet faller till marken oavsett hur många gånger vi testar att släppa det. Vetenskapsmannen Isaac Newton inspirerades på 1600-talet till att undersöka tyngdlagen utifrån hur äpplet faller till marken. Inom naturvetenskapen finns naturlagar som fungerar på ett regelbundet sätt. Det går med mätningar, matematiska slutsatser och beräkningar undersöka dessa naturlagar.

När Auguste Comte undersökte samhället var det med inspiration från naturvetenskapen. Comte vill på samma sätt hitta en regelbundenhet i samhällets händelser och mänskligt handlande – han ville hitta en positiv, säker kunskap. Positivismen handlar om att hitta samhälleliga mönster för att kunna förutsäga mänskligt agerande på liknande sätt som Newton kunde förklara varför äpplet faller till marken.

Positivismen lever vidare än idag då det finns sociologer som försöker hitta och beskriva regelbundenhet och mönster i mänskliga handlingar. Vanligt är att dessa sociologer försöker hitta statistiska samband. Andra sociologer menar dock att det inte går att hitta sådan regelbundenhet i mänskliga handlingar då varje människa är fri och oförutsägbar i sitt sätt att bete sig.

Frankrike hade det naturvetenskapliga tänkandet vuxit sig starkt, inte minst på grund av upplysningstankarna om människans förnuft som dessutom bidrog till den franska revolutionen 1789.

Comte inspirerades av det naturvetenskapliga tänkandet där allting var lagbundet och orsak – verkan-relationer rådde. Om man släpper ett äpple faller det till marken, och det varenda gång utan undantag. Isaac Newton och andra vetenskapsmän hade funnit lagar och regler som bland annat beskrev hur äpplet faller till marken. Formler och beräkningar gjorde att människor matematiskt kunde bevisa och formulera lagar som beskrev hur delar av naturen fungerade.

På liknande sätt som inom naturvetenskapen ville Comte skapa, vad han kallade, en så kallad positiv kunskap, alltså en säker kunskap. Detta bildade begreppet positivism. Inom vetenskapsfilosofin och samhällsvetenskaplig metod används fortfarande idag begreppet positivism då man utgår från lagbundna förklaringar till människors beteenden eller samhälleliga händelser.

Comte ville att sociologin skulle hjälpa mänskligheten.

Med hjälp av den nya vetenskapen sociologi, eller social fysik som det då kallades, skulle mönster i mänskligt handlande kartläggas. När vi sedan kunde förutsäga hur människor kommer att agera skulle detta ligga till grund för lagar

positivism

Det sociologiska tänkandet 15

Inlaga_Sociologi_120216.indd 15

2012-02-16 13.27

holism funktionalism

och reglering av samhället för att göra det så rättvist och välfungerande som möjligt. Drivkraften var att Comte såg och oroade sig över de orättvisor som den framväxande industrialiseringen medförde.

En annan jämförelse som Comte tog från naturvetenskapen, närmare bestämt biologin, var beskrivningen av samhället som en organism. Samhället var som en kropp med organ.

För att samhällskroppen skulle vara i balans och harmoni måste varje organ fungera, i annat fall blev kroppen sjuk.

Om hjärtat blir sjukt kan inte blod pumpas runt i kroppen och det gör hela kroppen sjuk. Det synsättet att se organen, eller delar i förhållande till helheten kallas för holism. Ur den synen på samhället uppkom också en viktig riktning inom sociologin som kallas funktionalism. Enligt funktionalismen betraktas varje del i samhällskroppen som avgörande för att helheten ska fungera väl.

Émile Durkheim och självmordet

mekanisk solidaritet organisk solidaritet

I tidigare avsnitt nämndes att Auguste Comte ibland kallas sociologins fader när dess framväxt och uppkomst berättas.

Vanligare är att den rollen ges till Émile Durkheim (18581917). Ett år efter Comtes död föddes Durkheim i Frankrike.

Durkheim skulle få stor betydelse för sociologin och hans tankar och idéer om samhället och människan inspirerar och påverkar än idag sociologer världen över. Han kom också att bli Europas och Frankrikes första professor i sociologi.

Oavsett vem av Comte eller Durkheim som förtjänar titeln sociologins fader så var det den senare av de två som var först med att visa nyttan med sociologin och först med en professur i ämnet.

Precis som Comte var Durkheim holist och faktum är att hans tankar var starkt influerade av föregångaren. Durkheim studerade samhällsutvecklingen och såg hur industrialiseringen förändrade samhället. Han talade om två typer av samhällen och olika typer av solidaritet – den arbetsdelning som höll ihop samhället. De två former av arbetsdelning som Durkheim kunde se kallade han för mekanisk solidaritet och organisk solidaritet. I mer traditionella samhällen rådde en mekanisk solidaritet och i moderna samhällen var det den organiska som var tongivande. Skillnaden låg i hur arbetsfördelningen såg ut, det vill säga vem som gjorde vad. När det gällde den mekaniska solidariteten var arbetsuppgifterna inte särskilt uppdelade utan alla individer kunde och utförde i princip samma saker. I jordbrukarsamhället, som präglades av 16 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 16

2012-02-16 13.27

i

Émile Durkheim (1858–1917) Émile Durkheim föddes i nordöstra Frankrike i en judisk familj.

Familjen var inte rik men tillhörde ändå eliten då hans far var rabbin. Émile Durkheim var den yngsta av fyra barn i familjen och tanken var att han skulle föra de judiska traditionerna vidare. Det blev emellertid inte så, han hoppade som tioåring av den judiska rabbinskolan och blev istället en mönsterelev i den vanliga skolan. Så småningom hamnade han i Paris som student vilket påbörjade hans karriär inom skolsystemet där han arbetade som lärare och senare fick han världens första professur i sociologi i Sorbonne. Som lärare sägs han ha varit mycket engagerad och uppskattad av sina elever. Durkheim dog 1917, fyra år efter att han fått sin professur i sociologi.

mekanisk solidaritet, hjälptes hela familjen åt med alla sysslor. När det däremot gällde organisk solidaritet var arbetsuppgifterna uppdelade och varje individ hade sin specialisering, alltså sin egen specifika uppgift eller arbete. Här specialiserade sig alltså människor genom att lära sig yrken som smed, snickare eller bagare. Varje yrke krävde sin specifika kunskap.

Det som är viktigt att förstå med de olika typerna av arbetsdelning är att den också får tydliga konsekvenser för hur samhället ser ut och utvecklas. Industrialiseringen krävde att människor i högre grad specialiserade sig.

Durkheim intog en funktionalistisk hållning till samhället och såg att där den organiska solidariteten rådde hade varje del en funktion för att bidra till helheten. När de olika delarna i samhället hade sin funktion och allting fungerade som en helhet var allt också som det skulle. Durkheim menade att samhället skulle vara i balans. Om det var någonting som rubbade och störde denna balans hamnade samhället i ett tillstånd som han kallade anomiskt. Begreppet anomi beskriver samhället som sjukligt, normlöst eller som att människorna upplever brist på mål och syfte. Ett anomiskt samhälle har helt enkelt rubbats ur sin balans.

Något annat som intresserade Durkheim var samhällets strukturer. Ett sociologiskt dilemma rör frågan om sam-

anomi

Det sociologiska tänkandet 17

Inlaga_Sociologi_120216.indd 17

2012-02-16 13.27

sociala fakta

hällsstrukturerna. Hur skapas egentligen dessa? Föds vi in i dem eller är det vi själva som skapar dem? För Durkheim var det givet att samhället var förutsättningen för individen. Han menade att vi föds in i ett samhälle med färdiga strukturer – språk, seder, sociala mönster som formar våra tankar, känslor och beteenden. Samhället formar oss till de individer vi är, inte tvärt om.

Durkheim var alltså den sociolog som verkligen visade nyttan med det nya ämnet, vilket också var en del av hans poäng med sociologin. Den nya vetenskapen skulle inte bara vara intressant utan den skulle även hjälpa mänskligheten att bygga ett bättre samhälle. Med hjälp av sociologin skulle samhället kunna byggas på vetenskaplig grund.

Med positivistisk hållning studerade Durkheim socialt liv som objekt eller ting. Han kallade dessa för sociala fakta.

Dessa sociala fakta skulle studeras helt utan förförståelse som om man inte hade minsta aning om vad de var eller kände till deras karaktäristiska egenskaper. Förförståelsen, alltså det vi vet sedan tidigare, skulle vara nollställd. Durkheim menade att sociologen skulle anta rollen som en utomjording som inte visste något om vår kultur, samhälle och sociala koder. På så sätt skulle sociala fakta studeras och förstås.

Genom att titta vidare på ett av Durkheims arbeten kan vi se ett exempel på vad han verkligen menade med dessa sociala fakta. I sin mest berömda bok Självmordet studerade Durkheim just statistik för i vilken grad människor begår självmord i olika samhällen och olika tider. Idag är det vanligt att man söker förklaringar till självmord i personliga omständigheter som en personlig kris. Vanligt är också att man letar förklaringar i psykiska problem och psykisk sjukdom.

Ibland kan också ett drogrelaterat missbruk vara en del av förklaringen. För Durkheim skulle inte orsakerna till självmordet sökas i det personliga, utan det handlade snarare om att söka sociala förklaringar. Beroende på hur samhället såg ut och fungerade påverkade det också hur människor mår.

Durkheim försökte därför hitta de orsaker, eller sociala fakta, som försatte samhällen i ett anomiskt tillstånd och därmed gjorde att människor tog livet av sig. Fast samtidigt menade Durkheim att ett samhälles normala tillstånd innefattade ett visst antal självmord. Dock fanns det sociala fakta som kunde bidra till att självmorden ökade. Genom att titta på olika sociala fakta kan man förutspå hur många självmord som kommer att begås. Dessa sociala fakta kunde exempelvis bestå av religion, om man var gift eller ogift, om samhället var i krig, om man var rik eller fattig. Hur dessa faktorer tillsammans 18 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 18

2012-02-16 13.27

De japanska kamikazepiloternas självmord under andra världskriget kan ses som altruistiska självmord. I dessa fall menade Durkheim att människan begick självmord för att de var för integrerade i samhället.

såg ut var också avgörande för självmordstalet i samhället. På så sätt skiljer sig Durkheims syn på självmord från den synen där man letar förklaringar i människan. Snarare fanns svaret på självmordsantalet att finna i samhällsstrukturen.

Vilka svar fann då Durkheim i sin forskning? Statistik visade att judar begick självmord i mindre grad än protestanter och katoliker. Det handlade om tankefrihet, menade Durkheim. Protestanter och katoliker var mer fria att tänka medan judarna ingick i en tätare social församlingsgemenskap som inneslöt individen på ett annat sätt. Samma samband såg Durkheim när det kom till utbildningsnivå. Ju högre utbildning, desto mer vanligt var det med självmord.

Hög utbildning visade att individen frigjort sig från den övriga gruppen med lågutbildade och blev på så sätt en mindre integrerad individ. Det handlade alltså om hur pass integrerad människan var. På så sätt visade också Durkheim hur gifta människor var mer integrerade och de utan barn var mindre integrerade än dem med barn. Dessa sociala fakta

integration

Det sociologiska tänkandet 19

Inlaga_Sociologi_120216.indd 19

2012-02-16 13.27

i

Självmord idag I Sverige begås mellan 1 400–1 500 självmord varje år. Självmord är vanligast bland äldre män, 65 år och uppåt, som står för 16,5 procent av fallen. Orsakerna till dessa självmord är ofta depression eller kroppsliga sjukdomar.

Sett över alla åldrar är män kraftigt överrepresenterade i självmordsstatistiken. Störst är skillnaden hos äldre män och kvinnor över 85 år. Där är det mer än fyra gånger så vanligt att män begår självmord jämfört med kvinnor. Sammantaget i alla åldersgrupperna är det dubbelt så många män som begår självmord som kvinnor.

Ofta möts vi av bilden i medier att det är många unga som tar sina liv. Statistiken visar tvärtom, i åldrarna 15–19 år är det betydligt mindre vanligt att begå självmord än i de äldre åldersgrupperna.

Sett över tid har antalet självmord minskat. Jämfört med 1970talet så begås det idag drygt 40 procent färre självmord. Denna minskning i självmordsfrekvens visar sig dock inte i åldersgruppen 15–24 år. Men i denna grupp är både då och nu antalet självmord lägst.

egoistiskt, självmord

altruistiskt självmord

anomiskt självmord

påverkade individens integration i samhället och därmed dess benägenhet att begå självmord. Durkheim kunde utifrån detta förklara varför självmordsstatistiken förändrades när ett samhälle hamnade i kris. Vid krig minskade antalet självmord eftersom människor tvingades samman av hotet utanför.

Det finns också olika typer av självmord, menade Durkheim. Alla självmord kan inte förklaras på samma sätt. Två typer av självmord som står i motsats till varandra är det egoistiska självmordet och det altruistiska. Till vardags är egoistisk synonymt med egennyttig och altruistisk det motsatta, alltså osjälvisk. Men Durkheim använde dessa ord istället som uttryck för integration, när det gäller egoism är individen utanför samhället och i fallet med altruism är det kollektiva starkt.

När en människa står för långt utanför samhället ökar risken för egoistiska självmord. Det altruistiska självmordet är ett tecken på ett för starkt kollektiv vilket gör att samhällets värderingar står över individen och handlingen blir en uppoffring för något större. Exempel på det altruistiska självmordet är kamikazeflygarna under andra världskriget eller dagens islamska självmordsbombare. En annan form av självmord är det anomiska vilket uppstår då ett samhälle hamnar i obalans och regler och lagar rubbas. Det kan röra sig om en ekonomisk kris eller om personliga bekymmer som skilsmässa, menade Durkheim.

20 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 20

2012-02-16 13.27

I fallet med det anomiska självmordet återkom Durkheim till sitt begrepp för obalans i samhället. Han såg att på ett personligt plan kunde människans behov av överflöd och materialism skapa problem. De mänskliga behoven är ”ett bottenlöst schakt”, menade Durkheim. Resultatet när detta schakt inte går att fylla är ett anomiskt tillstånd där symptomen är rastlöshet och leda.

Genom att använda dessa slutsatser och lagar som Durkheim tyckte sig finna skulle kunskapen användas till att skapa balans i samhället. På så sätt skulle sociologisk kunskap kunna bidra till att reglera samhället för att nå en högre grad av samhällelig harmoni.

Karl Marx – ekonomin och klasskampen Om namnen du hittills stött på varit obekanta är chansen säkert större att du hört talas om Karl Marx (1818–1883).

Ofta förknippar vi Marx med ideologin kommunism, och det finns givetvis skäl till det. I vidare mening var Marx betydelsefull inom många inriktningar inom samhällsvetenskapen. Marx var även filosof, revolutionär, samhällstänkare men räknas faktiskt som en av sociologins klassiker.

Det finns en oerhörd mängd tolkningar av Marx och av hur han ville bygga samhället. I denna del av boken kommer vi förhålla oss neutralt till hans verk utan att gå in på hur de senare kom att tolkas i ett politiskt sammanhang. Till en början nöjer vi oss med att undersöka Marx grundläggande samhällssyn men det finns anledning att återkomma till honom senare i boken.

För Marx var människan och individen ingenting som kunde finnas utanför världen eller samhället. Människan föddes och kastades in i samhällsstrukturen som påverkade och formade individen. Men samtidigt såg Marx det komplexa i människans relation till samhällsstrukturen. Människan är en del av världen, och den kunskap hon skapar bygger alltid på hennes aktiva handlande i världen. På så sätt fanns det även utrymme för individen att påverka samhällsstrukturen och bygga om samhället.

Något som var helt och hållet avgörande för hur samhället såg ut, menade Marx, var det ekonomiska systemets utseende. När det feodala samhället rådde såg det ekonomiska systemet ut på ett visst sätt, medan strukturerna för samhällsekonomin i det industrialiserade samhället såg ut på ett annat sätt präglat av kapitalism. Det fanns de som ägde produktionsmedel och kapital, alltså fabriker och pengar –

kapitalism produktionsmedel, kapital

Det sociologiska tänkandet 21

Inlaga_Sociologi_120216.indd 21

2012-02-16 13.27

proletär

historicism

produktionsförhållanden

alienation

kapitalister. Det fanns också dem som varken hade produktionsmedel eller kapital utan som fick arbeta för en lön för att kunna försörja sig och sin familj – arbetare eller proletärer.

Marx ansåg att historien följde ett bestämt förlopp i olika stadier. Han menade att samhällsutvecklingen historiskt når olika nivåer eller skeden som ordnades som i trappsteg. Det ekonomiska systemets struktur var det som avgjorde vilken nivå eller stadium samhället befann sig i. Detta sätt att se på historien som determinerad eller förutbestämd kallas för historicism.

Om det ekonomiska systemet var avgörande för hur samhället såg ut, kan man fråga sig vilka faktorer som i sin tur påverkade det ekonomiska systemet? Det intresserade givetvis Marx och han menade att ekonomin är summan av produktionsförhållandena. Begreppet produktionsförhållanden är centralt hos Marx och viktigt om man ska kunna förstå hur han såg på samhället. Produktionsförhållandena i samhället visar vem eller vilka som just äger medel för att kunna producera saker. Detta menade Marx är avgörande för hur resten av samhället kommer att se ut, hur lagar, politik och ekonomi ser ut. Samhället blir ordnat olika beroende på om det är privatpersoner, företag, organisationer eller staten som äger produktionsmedlen.

För Marx var klasskampen mellan arbetarna och den ägande klassen central för hans syn på samhället och dess utveckling. Det var just den konflikten som drev på samhällsutvecklingen. Kapitalismen var för Marx ett stadium i historien. Nästa steg var kommunismen där samhällets produktionsmedel ägdes gemensamt. För Marx var all historia berättelsen om klasskampen mellan de bemedlade och de mindre bemedlade och konflikten dem emellan var alltså det som också drev på samhällsutvecklingen. Det var den konflikten som till sist skulle framkalla en revolution som skulle störta det kapitalistiska systemet.

Ett annat begrepp som präglar många av Marx verk är alienation. Begreppet beskriver ett tillstånd där människan blir främmande, skild från sig själv och upplever meningslöshet.

Alienationen kopplade Marx samman med arbetet. Det som skilde människan från djuren var just arbetet. En människa kan äta, dricka, sova, roa sig och föröka sig, men det kan även djuren. I arbetet får människan uttryck för sitt skapande och just förmågan att kunna arbeta skiljer människan från andra djur. Men, menade Marx, i det kapitalistiska samhället arbetar vi för en lön för att kunna försörja oss. Utan lön kan vi 22 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 22

2012-02-16 13.27

i

Karl Marx (1818–1883) Karl Marx är en samhällstänkare som haft stort inflytande på vår samtid. Han föddes i Trier i Tyskland och växte upp i en stor familj. Sammantaget var det en syskonskara på nio personer.

Marx far var advokat och hade inflytelserika vänner. Uppväxten präglades av upplysningens liberala idéer både i familj och skolan.

Efter studenten flyttade Marx till Bonn för att studera juridik men han var knappast någon flitig student. Istället för att studera ägnade han sig åt att dricka öl och diskutera.

Efter att ha misslyckats med studier och strött pengar omkring sig fick han på sin fars order flytta till Berlin där han skulle läsa juridik och historia men istället lockade filosofin mer. Marx anslöt sig till de radikala ”unghegelianerna” men vid ett maktskifte i Tyskland stöttes dessa bort och fråntogs sina positioner. Detta ledde till att den akademiska karriär som stod för dörren stängdes. Efter att ändå ha disputerat med sin avhandling tog Marx jobb som journalist på en tidning.

Efter ett tag tilltog censuren mot tidningen. Marx hamnade i Paris där han kom i kontakt med socialismen och umgicks med radikala tänkare. Efter Paris flyttade han vidare till London där en politiskt aktiv period inleddes. Marx kom i kontakt med Freidrich Engels som han så småningom skrev Kommunistiska manifestet tillsammans med.

I slutet av sitt liv hamnade Marx och hans familj i ekonomiska svårigheter. Han jobbade på med flera olika verk och blev återigen politiskt aktiv i olika socialistiska rörelser. Dock blev hans sista år olyckliga, bland annat på grund av vacklande hälsa. Det berömda fotot togs alldeles innan han lät raka av sig sitt yviga skägg och klippa sitt karaktäristiska hår. Det är den bilden som vi mest förknippar med Marx där han sitter med handen innanför kavajen och blickar ut. Han var mån om hur eftervärlden skulle minnas honom.

Marx dog i London den 14 mars 1883, tämligen okänd. Det är först efter hans död som hans tankar och skrifter har lyfts fram.

Det sociologiska tänkandet 23

Inlaga_Sociologi_120216.indd 23

2012-02-16 13.27

inte köpa mat, betala vårt boende och köpa saker vi behöver.

Vad själva lönearbetet verkligen innebär är att vi skapar en produkt som vi sedan byter bort mot betalning, en lön.

Lönearbetaren säljer helt enkelt sin arbetskraft, sin möda och tid. Uppoffrandet av arbetet och dess arbetsprodukt byts mot en lön vilket omvänder förhållandet. I tidigare samhällen innan kapitalismen fick arbetaren del av sitt arbete på ett annat sätt. Det som skapats genom arbetet kunde behållas för att man själv hade nytta av det eller bytas mot något annat man behövde. I det systemet fick människan själv ta del av sin arbetsprodukt, den arbetsprodukt som arbetaren lagt ner sin tid och själ i. Just detta såg Marx som en central del av det mänskliga livet, att arbeta och få del av sitt arbete.

Men i och med det kapitalistiska systemet blir allt omvänt, menade Marx. I och med att arbetsprodukten byts mot en lön får arbetaren egentligen ingen del av sin arbetsprodukt, ingen del av det arbetaren lägger ner sin tid och själ i. Det i sin tur ger konsekvenser. Det som istället blir målet i livet när meningen i arbetet reduceras bort blir fritiden. Människan blir på så sätt förenad med djuren och det skapar alienationen. Människan tas ifrån målet med arbetet, en stor del av den sak som skiljer oss från djuren. Utan arbetet blir vi likställda med djuren, vi blir främmande för oss själva – alienerade. För att bryta detta såg Marx att avskaffandet av lönearbete var nödvändigt.

Max Weber och rationalitetens järnbur En av sociologins grundare är Max Weber (1864–1920) som levde i Tyskland. Weber skrev långt ifrån enbart om sociologi, men han anses ändå vara en av sociologins klassiker.

Weber skiljer sig från Émile Durkheim i synen på människans relation till vetenskapen, inspirerad av den tyske filosofen Wilhelm Dilthey som uttryckte: ”naturen förklarar vi, människolivet förstår vi”. Till skillnad från Auguste Comte och Durkheim menade Weber att vetenskapen skulle göra skillnad på natur och kultur, det vill säga att när det kommer till att studera samhället kan vi inte göra på samma sätt som inom naturvetenskapen där vi studerar naturen och naturlagar. Samhället kan inte studeras objektivt eftersom det byggs av människors handlingar. En människas handlingar baseras i sin tur på värderingar, alltså uppfattningar om hur saker och ting är och löses på bästa sätt. Dessa värderingar ser olika ut beroende på i vilket samhälle vi befinner oss, och i vilken tid. Dessutom kan de variera från individ till 24 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 24

2012-02-16 13.27

i

Max Weber (1864 –1920) Max Weber föddes den 21 april 1864 i Erfurt i Tyskland. Han var äldst bland många syskon i en borgerlig familj. Fadern var jurist och umgicks med ledande politiker och vetenskapsmän. I skolan var Weber en flitig elev och efter sin examen fortsatte han med studier i juridik, nationalekonomi, historia och filosofi.

Så småningom blev han lektor i romersk rätt och handelsrätt vid Berlins universitet. Efter det erbjöds han en professur i Freiburg.

Inom sin professur studerade han politisk ekonomi.

Efter att Weber hamnat i ett stort gräl med sin far inleddes en period av sömnbesvär och spänningar. Besvären tilltog och han blev delvis förlamad. Tillståndet gjorde att Weber inte kunde ägna sig åt sitt arbete. Efter ett misslyckat försök att återuppta sin undervisning ägnade sig Weber åt resor. Senare i livet återhämtade sig Weber och kunde åter igen börja läsa. Han skrev bland annat färdigt sitt mest berömda arbete Den protestantiska etiken och kapitalismens anda.

När första världskriget bröt ut 1914 skapade det ett stort engagemang hos Weber som flitigt skrev debattartiklar i pressen. Efter kriget blev han också politiskt aktiv. Dock blev den politiska karriären något av ett misslyckande och de sista åren spenderade Weber åter i den akademiska världen. Weber dog 1920 i influensa bara 56 år gammal.

individ. Att de varierar gör dem relativa – de är föränderliga. Värden är alltid subjektiva och följden av individuella val, menade Weber och uttryckte: ”den kulturvetenskapliga kunskapen, i vår mening, är alltså bunden till ´subjektiva´ förutsättningar, försåvitt den endast bekymrar sig om de delar av verkligheten som har en eller annan – om än aldrig så indirekt – relation till de fenomen som vi tillskriver kulturell betydelse”. Weber menade med detta att kultur och samhälle tolkas och uppfattas av människor. När människor tolkar och uppfattar är det genom sina subjektiva sinnen, kunskapen om samhället och kultur är alltså bunden till att den måste tolkas och förstås subjektivt. Att studera samhället rent objektivt skulle därför vara omöjligt.

Något annat som kom att skilja Weber från både Durkheim och Marx var synen på samhällsstrukturen. Weber menade

subjektiv objektiv

Det sociologiska tänkandet 25

Inlaga_Sociologi_120216.indd 25

2012-02-16 13.27

verstehen

idealtyp

att fokus skulle ligga på social handling istället för samhällsstrukturen eftersom den sociala handlingen lade grunden för samhällsstrukturen. Weber ansåg inte, som Durkheim och Marx, att strukturer existerade utanför eller oberoende av människan. Vi återvänder här alltså till ett klassiskt dilemma och problem inom sociologin. Exempelvis menade Durkheim att självmord kunde förstås utifrån samhällsstruktur och samhällsförhållanden medan en mer förståelseinriktad förklaring skulle vara att leta i personliga förhållanden.

Om vi tänker oss helikoptern och parken. Durkheim skulle studerat fenomenet högt uppe i helikoptern medan Weber skulle stannat kvar på marken och studerat problemet bland människorna och undersökt hur de handlar.

Istället för att fokusera på samhällsstrukturer tog alltså Weber sin utgångspunkt i människan och ur det utvecklade han en förståelsemetod som han kallade för verstehen, alltså tyska för att förstå. Meningen med människors handlande och beteende skulle sökas genom att man försökte förstå vad de gjorde. Exempelvis blir fågelskådarens beteende begripligt först då vi förstår vad denne håller på med. Om vi inte alls har någon inblick i vad denne gör verkar det mest som om personen stirrar upp i luften. Det är när vi förstår att personen är intresserad av fåglar och letar efter olika arter som beteendet blir begripligt. På samma sätt skulle det för någon från en utomstående kultur verka väldigt konstigt med ett svenskt midsommarfirande där det dansas ”små grodorna” runt midsommarstången. Detta blir först begripligt när vi förstår oss på kulturen och traditionerna i samhället. För Weber handlade sociologi om att förstå meningen i människors sociala handlande.

Hur vetenskap skulle skapas var en het och omdebatterad fråga i slutet av 1800-talet. Weber menade alltså att samhällsvetenskapen skulle komma till genom studiet av människors handlingar, vilka i sin tur var baserade på värderingar.

Men, menade Weber, det betyder inte för den sakens skull att vetenskapen kunde vara på vilket sätt som helst. Vetenskapen måste vara värdeneutral trots insikten om det relativa i mänskligt handlande. För att studera detta värdeneutralt måste man skapa idealtyper. Weber menade att forskare aldrig kan fånga verkligheten precis som den är men man kan skapa förenklade modeller av verkligheten för att försöka förklara den. Idealtypen blir ett verktyg för att uppnå kunskap. Webers idealtyper kan ses som en modell av en renodlad tankebild av verkligheten – en mental konstruktion av hur omvärlden ser ut i dess enklaste och renaste form. Enkelt 26 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 26

2012-02-16 13.27

Industrialiseringen på 1800-talet gjorde att städerna växte och skapade ett helt nytt samhälle. Ur de stora förändringarna växte också intresset för att studera samhället hos de sociologiska klassikerna.

sett – idealtyper är ett medel och redskap för att förstå. Idealtyperna kunde skapas exempelvis genom att förstärka vissa egenskaper och bortse från andra – att göra en grovhuggen generalisering. Viktigt att förstå är att begreppet inte har något med ordet ideal att göra i vardaglig bemärkelse, ideal får oss normalt sett att tänka att vi framställer en mönsterbild, den bästa bilden av något. Ideal ska i denna bemärkelse mer ses som en renodlad bild. Ett annat, mer modernt begrepp som kan jämföras med Webers idealtyp är stereotyp, där något framställs förenklat. Tänk dig stereotypa bilder från reklam och tv-seriernas värld. Dessa är djupt förenklade och ensidiga bilder. Även om idealtypen inte enbart är ensidig kan den i alla fall jämföras med stereotypen då båda begreppen beskriver en förenklad bild av verkligheten.

Det sociologiska tänkandet 27

Inlaga_Sociologi_120216.indd 27

2012-02-16 13.27

Vad var då poängen med att sätta upp olika idealtyper?

Jo, meningen var att använda idealtyperna för att studera omvärlden. Weber själv använde begreppet för att undersöka hur människan handlade rationellt på olika sätt. Att handla rationellt är att handla förnuftigt. Problemet är bara att förnuftet kan se ut på flera olika sätt. Weber tog fram fyra olika idealtyper som människan kunde handla utifrån: Målrationellt – man låter ändamålet med handlingen styra.

Värderationellt – man låter värderingar styra handlingen.

Affektuellt – man låter känslor styra handlingen.

Traditionellt – man låter traditioner styra handlingen. rationalitet

byråkrati, sekularisering

I och med att samhället blev mer modernt såg Weber att handlingarna blev mer och mer rationella. Det fanns för det mesta ett förnuft som styrde människorna. Detta gjorde att samhället organiserades och ordnades på effektivare sätt.

Byråkratin skapades i och med rationaliseringen. Det i sin tur, menade Weber, drev på sekulariseringen, det vill säga fler människor gjorde upp med sina religiösa föreställningar och valde istället mer rationella förklaringar som vetenskapen erbjöd. Exempelvis kan vi se hur fler idag hellre väljer att tro på evolutionsteorin än på Bibelns version om Adam och Eva. Den moderna människan, menade Weber, hade skapat en ”järnbur” där det inte längre fanns utrymme för trosuppfattningar. Konst och musik ersatte Gud i och med att världen kom att avmystifieras. Det finns inget kvar för människan av förstå, allt avtäcktes i rationaliseringen. Frågan ställdes också vem som nu bär ansvaret för sina handlingar?

Den moderna människan kan inte fly undan genom att lägga ansvaret i Guds händer, menade Weber. Människan tvingas istället att handla ansvarsetiskt och ta ansvaret för konsekvenserna av sina handlingar.

Men samtidigt undrade Weber om det finns en väg tillbaka? Ska nya profeter uppstå eller kommer en pånyttfödelse av gamla tankar och ideal? Han såg ingen annan väg i det moderna samhället än att det präglades av rationalitet men samtidigt uttryckte han sig starkt kritiskt till denna värld och den moderna människan som han såg som en ”specialist utan ande, njutningsmänniska utan hjärta, och denna nolla inbillar sig ha nått ett aldrig tidigare uppnått stadium i mänsklighetens historia”.

28 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 28

2012-02-16 13.27

Jämförelse av de tre klassikerna Vi har nu tittat på sociologins klassiker och det går inte att nog understryka hur viktiga dessa har varit för hur sociologin ser ut idag. Det kommer vi också se i följande kapitel för det är inte sista gången vi stöter på dessa namn under denna sociologiska resa.

Som du säkert märkt skiljer sig klassikerna från varandra när det gäller synsätt och tankar. Det handlar mycket om att Émile Durkheim, Karl Marx och Max Weber haft olika ingångar i sociologin, det vill säga olika saker har intresserat dem. Det gör att det finns likheter och skillnader. Låt oss titta på dessa.

En fråga som är grundläggande inom sociologin är vilken syn man har på samhällsstrukturen. Få skulle förneka att det finns strukturer i samhället. Tänk dig gångarna i samhället som du ser när du sitter högt uppe i helikoptern. Tänk dig dessa gångar som språk, genensamma normer, sätt vi firar olika högtider på – allt detta skulle kunna bakas in i samhällsstrukturen.

För Marx var människan inget som fanns utanför världen, och det höll även Durkheim med om. Dock betonade Marx att människan kunde förändra strukturerna, medan Durkheim såg dessa som mer svåra att rubba. En skillnad mellan de två var också att Marx menade att samhällsstrukturen var en del av ett visst skede i historien.

Weber menade att människors handlingar stod i ett komplext förhållande till samhällsstrukturen. Främst var det hur människor handlade som avgjorde hur samhället såg ut.

Människan hade möjlighet att tänka och utveckla idéer som påverkade samhällets strukturer. Mänsklig handling formade samhället.

En annan fråga som skiljer de tre klassikerna åt rör vetenskapens roll och huruvida den ska vara normativ eller värdeneutral. Normativ innebär att man med vetenskapen vill säga hur någonting bör vara. Man lägger alltså värderingar i vetenskapen och vill att den ska bidra till förändring. Den värdeneutrala vetenskapen står i motsats till den normativa och låter istället vetenskapen tala för sig – resultaten får användas på bästa sätt. Det hela handlade om vilken nytta samhället eller människor skulle ha av sociologin.

Marx var klar och tydlig med att hans idéer var grund för förändring, han var starkt normativ. Marx ville se ett annat samhälle och det propagerade han för även aktivt politiskt. ”Hittills har filosoferna bara tolkat världen, vad det gäller är

normativ vetenskap, värdeneutral vetenskap

Det sociologiska tänkandet 29

Inlaga_Sociologi_120216.indd 29

2012-02-16 13.27

En av baksidorna med 1800-talets industrisamhälle var de fattigkvarter som uppstod. Karl Marx ville med sin sociologi förändra samhället, arbeta bort klassamhället och skillnaderna mellan fattiga och rika.

30 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 30

2012-02-16 13.27

att förändra den”, sa Marx. Durkheim kan också sägas ha varit normativ i sin vetenskap då han försökte hitta lagar som kunde hjälpa styra och reglera samhället. Durkheim ville med dessa lagar visa hur samhället borde vara och kunde ordnas på bästa sätt med vetenskapens hjälp. Weber däremot var i vissa skeden inblandad i det politiska livet men för honom var vetenskapen något som skulle hållas värdeneutralt. Vetenskapen skulle beskriva vad som kan göras istället för vad som bör göras. Däremot gällde det att förstå vad som var värden för människorna. För Weber fanns inget perspektiv som var mer eller mindre sant. Sanningen väljs utifrån människors värden.

Durkheims sociologi kom att starta en inriktning som idag kallas för funktionalism. Där betonas betydelsen av delarna i samhället och att de fungerar tillsammans. Varje del har en funktion i ”samhällskroppen”.

För de som har följt Marx spår inom sociologin har intresset fastnat på konflikter och motsättningar i samhället. Marx menade att klasskampen och den konflikten var central för hur samhället såg ut och hur det utvecklades. Denna typ av sociologer kallas ibland konfliktteoretiker.

Webers roll inom sociologin lever idag vidare som en inriktning med fokus på att förstå människors handling. En stor och betydelsefull inriktning där vi idag finner den symboliska interaktionismen.

Det sociologiska tänkandet 31

Inlaga_Sociologi_120216.indd 31

2012-02-16 13.27

Sammanfattning Sociologi befinner sig någonstans mellan samhällsvetenskapen och beteendevetenskapen. Intresseområdet för sociologin är hur samhället och mänsklig handling möts och påverkar varandra.

Med samhällsstruktur menas de sociala handlingsmönster som människor tillsammans skapar, upprepade handlingar som skapar beteendemönster i samhället.

Sociologi kan studeras på olika nivåer. Makrosociologi har ett ovanifrånperspektiv som studerar samhällsstruktur. Mikrosociologi har ett individperspektiv där varje enskild människas handling är intressant.

Positivism innebär att man söker en säker kunskap, regelbundenhet som i naturvetenskapen.

Holism betyder att man studerar något i sin helhet.

Funktionalism är en inriktning inom sociologin som intresserar sig för hur olika saker fyller en funktion i samhället som helhet. Émile Durkheim intresserade sig för hur samhället hölls samman. Bland annat studerade han statistik över självmord där han bland annat tyckte sig se hur för lite integration hos människorna ökade antalet självmord i samhället.

Durkheim var både holist och funktionalist. Det viktiga var att skapa balans och harmoni i samhället, om denna rubbades hamnade samhället i ett sjukligt tillstånd av anomi.

Durkheim hade också en positivistisk hållning till sociologin och menade att samhällslivet skulle studeras objektivt som sociala fakta.

Marx menade att människan föds in i ett samhälle med en struktur som sedan påverkar hur människan handlar. Enligt Marx utvecklas samhället genom olika bestämda stadier.

Detta sätt att se på historieutvecklingen kallas historicism.

Det är produktionsförhållandena som avgör och driver samhällsutvecklingen, enligt Marx. I det kapitalistiska systemet skapar produktionsförhållandena två klasser, en ägande klass och en arbetarklass.

Weber introducerade en förståelseinriktad sociologi som gjorde skillnad på natur och kultur. I studiet av samhället och människan var målet att dessa skulle förstås, eftersom de, menade Weber, inte kan studeras objektivt. För att närma sig och studera verkligheten skapade Weber så kallade idealtyper.

32 Det sociologiska tänkandet

Inlaga_Sociologi_120216.indd 32

2012-02-16 13.27

Uppgifter 1 Kartlägg dig själv och förklara vad som har format dig till den du är – beskriv olika intressen, egenskaper och delar av dig själv och vad som avgjort att dessa är en del av dig.

2 Diskutera vilka typer av självmord som kan tänkas finnas i vårt samhälle. Använd Durkheims begrepp egoistiska respektive altruistiska självmord.

3 Hur skulle man kunna sociologiskt förklara varför det är äldre män som är den grupp i dagens samhälle som begår flest självmord? Varför är det unga som begår minst antal självmord? Använd begrepp som integrering.

4 Durkheim beskrev anomi som ett samhällstillstånd där det rådde obalans. Vilka tecken på anomi kan du finna i vårt samhälle av idag?

5 Marx menade att historien följde ett bestämt mönster. Vad blir kvar av mänsklig kreativitet och frihet om vi i stor utsträckning är en produkt av vår samtid eller samhällsstrukturer?

6 Vilka exempel kan du hitta på olika typer av handlingar i vårt samhälle? Utgå från och exemplifiera med Webers idealtyper för handling.

7 Weber menade att det rationella tänkandet skulle sätta den moderna människan i en ”järnbur”. Vad talar för och emot att vi idag befinner oss i denna förnuftets järnbur?

Läs mer Båten i parken – Per Månsson En lättläst och bra introduktion till sociologin. Båten i parken visar hur sociologin innehåller en mängd olika perspektiv och olika sätt att studera samhället och människan.

Vetenskapsteori för nybörjare – Torsten Thurén För den som vill ha en lättare introduktion i vetenskapsteori, vilket ligger till grund för många resonemang kring veten-skapliga metoder. Att bedriva forskning kräver förståelse för vetenskapsteorin och här ges en grund.

Självmordet – Émile Durkheim En av sociologins självklara klassiker. Genom att studera statistik för självmord i olika sammanhang vill Durkheim visa att det finns en koppling mellan självmord och samhällsstruktur.

Det sociologiska tänkandet 33

Inlaga_Sociologi_120216.indd 33

2012-02-16 13.27

Lärobok i sociologi

Lärobok i

sociologi Johan Forsell

Lärobok i Sociologi konkretiserar och fördjupar även ämnet genom aktuella och spännande nedslag i verkligheten. I övningar får läsaren själv använda sina erfarenheter och kunskaper för att skapa förståelse för sig själv och interaktionen med andra. Genom att boken gör sociologin relevant för läsaren väcker den intresse och lust till ämnet.

Omslag_Sociologi_R2.indd 1-3

Johan Forsell har en bakgrund som journalist och arbetar nu som gymnasielärare i Linköping

Johan Forsell

Lärobok i Sociologi ger en intresseväckande och gedigen introduktion i ämnet. Boken är specifikt framtagen för att följa kursen Sociologi, 100p. Lärobok i sociologi är också ett bra stöd för kurserna Etnicitet och kulturmöten samt Ungdomskulturer, eftersom den innehåller ett särskilt kapitel om etnicitet samt genomgående tar upp kulturbegreppet.

Lärobok i

sociologi Johan Forsell

2012-02-22 10.02