9789144088457 by Smakprov Media AB

7 mm

Nätbaserad utbildning En introduktion

Stefan Hrastinski | Nätbaserad utbildning

Stefan Hrastinski forskar och undervisar om lärande, kommunikation och samarbete på nätet. Han är docent vid Kungliga Tekniska högskolan.

Nätbaserad utbildning En introduktion

Vad innebär nätbaserad utbildning? Vad ska man tänka på för att lyckas med utbildningar på nätet? Vilka möjligheter och problem finns det med denna utbildningsform? Detta är en grundläggande bok som med utgångspunkt i aktuell forskning och teori visar att teknik kan vidga möjligheterna till utbildning och lärande. Författaren ger praktiska tips samtidigt som läsaren uppmuntras till egna reflektioner. Förutom en översikt av aktuella forskningsresultat återges en mängd kortare intervjuer med personer som arbetar med och forskar om nätbaserad utbildning. I princip all utbildning inom skola, högre utbildning och organisationer är idag mer eller mindre nätbaserad. Boken är relevant för alla som vill lära sig mer om hur nätet kan användas som stöd för utbildning och lärande. Andra upplagan

Art.nr 33263

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08845-7_01_cover.indd 1

Stefan Hrastinski 2013-04-24 16.29

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33263 ISBN 978-91-44-08845-7 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2009, 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: © Copyright Johnér Bildbyrå AB/ Nixon Johansen Cáceres Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2013

978-91-44-08845-7_book.indd 2

2013-04-26 08.33

Innehåll

Förord till den andra upplagan 7 Tillbakablick 9 Jörge n L i n dh

Inledning 15 Disposition 17 K apitel 1

En ny typ av utbildning 19

Vem deltar i nätbaserad utbildning? 20 Tre perspektiv på lärande 21 Lärande, kommunikation och teknik 23 Traditionell undervisning möter nätet 24 Distansutbildning möter nätet 26 Tre generationer 27 Bedömning 29 En modell 31 Sammanfattning 33 Reflektionsfrågor 33

978-91-44-08845-7_book.indd 3

2013-04-24 10.32

Innehåll K apitel 2

Teknik och trender 35

Öppen teknik 39 Trender 40 Sammanfattning 42 Reflektionsfrågor 42 K apitel 3

Kommunikation 45

Olika typer av kommunikation 47 Fördröjd och direkt kommunikation 48 När, varför och hur? 51 Mer om direkt kommunikation 52 Formell och informell kommunikation 53 En modell 54 Seminarium via diskussionsforum 56 Gruppkommunikation via instant messaging 57 Kommunikation och lärandemål 60 Sammanfattning 61 Reflektionsfrågor 62 K apitel 4

Samarbete 63

Interaktionstyper 64 Deltagande 68 Samarbete 69 Lärgemenskap 70 Hur kan aktivitet uppmuntras? 72 Flexibelt samarbete 75 Sammanfattning 75 Reflektionsfrågor 76

978-91-44-08845-7_book.indd 4

2013-04-24 10.32

Innehåll K apitel 5

Tre typer av närvaro 77

Hur kan lärgemenskap uppmuntras? 77 Social närvaro 78 Lärarnärvaro 80 Kognitiv närvaro 81 Tre typer av närvaro vid handledning 82 Social närvaro 83 Lärarnärvaro 83 Kognitiv närvaro 84 Sammanfattning 84 Reflektionsfrågor 84 K apitel 6

Hur lyckas man med nätbaserad utbildning? 85

Kursrelaterade faktorer 86 Lärarens pedagogiska upplägg 86 Utbildningsnivå och erfarenhet 87 Typ av kurs och ämne 87 Gruppstorlek 88 Individuella faktorer 88 Ålder 88 Kön 89 Lärstil och inställning till lärande 89 Kursdeltagares inställning 91 Övriga faktorer 92 Kompetens och resurser 92 Geografisk utspriddhet 93 Gemenskap och närvaro 93 Tekniska problem 94 Sammanfattning 95 Reflektionsfrågor 97

978-91-44-08845-7_book.indd 5

2013-04-24 10.32

Innehåll

Framåtblick 99 M at s Deu t s c h m a n n o c h Dav i d R ic h a r d s on

Slutord 103 Appendix: Lästips 105 Böcker på svenska 105 Böcker på engelska 106 Vetenskapliga tidskrifter 107 Vetenskapliga artiklar och bokkapitel 108 Avhandlingar 109 Blogg och twitter 111

Tack! 113 Litteratur 115 Sakregister 125

978-91-44-08845-7_book.indd 6

2013-04-24 10.32

Förord till den andra upplagan

Under de senaste åren har nätbaserad utbildning utvecklats från att vara något spännande som vissa eldsjälar har intresserat sig för till att bli ett allt mer etablerat område. Lärare och andra personer som arbetar med utbildningsfrågor frågar sig i mindre utsträckning om nätbaserad utbildning är användbart och i större utsträckning hur de ska dra nytta av nätbaserad utbildning på bästa sätt. Det som har slagit mig vid arbetet med denna andra upplaga är att den nätbaserade utbildningens grundbultar, vilka jag beskriver i denna bok, förefaller ha bekräftats, snarare än förändrats. Däremot har vi genomgått en dramatisk teknisk utveckling under de senaste åren. Nätbaserad utbildning har unika möjligheter att stödja individer och kollektiv att lära på olika och kompletterande sätt. Konstruktivistiska och sociala perspektiv på lärande, där kursdeltagare ses som aktiva deltagare i kunskapsskapande gemenskaper, blir allt mer accepterade. Det är inte rimligt att begränsa nätbaserad utbildning till självstudier, särskilt med tanke på att nätet har utvecklats till att bli ett allt mer socialt medium. Redan i förra upplagan av denna bok konstaterades att nätbaserad utbildning i allt större utsträckning drar nytta av sociala medier. Denna utveckling har fortsatt i rask takt, inte minst pådriven av kursdeltagare. Allt fler lärare, men även utbildningsinstitutioner, spelar in filmer som är fritt tillgängliga via nätet. Fenomenet stora öppna nätbaserade kurser (eng. massive open online course – MOOC) har etablerats. Exempelvis utvecklade Stanford en kurs i artificiell intelligens med 160 000 deltagare. Därefter bestämde sig MIT, Harvard och Berkley för att gemensamt skapa fritt tillgängliga kurser. Khan Academy gör det möjligt för en elev att med hjälp av filmer och interaktiva övningar ta sig igenom skolans matematikkurser, och en bit in på universitetsnivån, vid sin egen dator. Lärare runt om i världen spelar in sina egna © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

978-91-44-08845-7_book.indd 7

2013-04-24 10.32

Förord till den andra upplagan

filmer, direkt vid sin dator eller genom en smartphone. Ännu en trend är att det blir allt enklare att mötas via videokonferens. Ljud- och bildkvalitet blir allt bättre och programvaran, exempelvis Skype, Google+ Hangouts och Adobe Connect, har blivit enklare att hantera. Min uppfattning är att den tydligaste förändringen under de senaste åren är att nätbaserad utbildning blir allt vanligare som komplement till så kallad traditionell utbildning i klassrum. Nästan all utbildning är idag mer eller mindre nätbaserad – från surfplattor i förskolor till lärplattformar och sociala medier på skolor och lärosäten. Parallellt har nätbaserad distansutbildning, där deltagare och lärare sällan eller aldrig träffas ansikte mot ansikte, fortsatt att vidareutvecklas. I princip alla distansutbildningar använder på olika sätt nätbaserade tekniker för att stödja undervisning och lärande. Vad är nytt i denna andra upplaga? Jag har genomgående arbetat med bokens kvalitet och försökt att än mer framhålla användning av nätbaserade tekniker som en viktig komponent av alla typer av utbildning, på alla utbildningsnivåer. Många av bokens exempel och intervjuer är uppdaterade eller kompletterande. Nya avsnitt och intervjuer handlar om framväxande trender som exempelvis ”flipped classroom”, massiva öppna nätbaserade kurser, flexibelt stöd för kontinuerligt lärande och öppna utbildningsresurser. Bokens första kapitel har en ny struktur och delvis nytt innehåll. I kapitlet beskriver jag varför jag anser att nätbaserad utbildning är en unik typ av utbildning, som innebär särskilda möjligheter och utmaningar. Även bokens andra kapitel, som behandlar teknik och trender, har skrivits om. Det femte kapitlet är nyskrivet. Kapitlet handlar om modellen ”community of inquiry”, vilken beskriver centrala faktorer inom nätbaserad utbildning. Denna modell är internationellt etablerad och den har utvecklats och testats i hundratals kvantitativa och kvalitativa studier, främst i Kanada och USA. Modellen beskriver tre typer av närvaro: social närvaro, lärarnärvaro och kognitiv närvaro, vilka gemensamt bidrar till nätbaserad utbildning av hög kvalitet. Min förhoppning är att många läsare ska inspireras av denna modell. På www.studentlitteratur.se/33263 kan du även se några intervjuer med mig. Tack för att du läser denna bok! Stefan Hrastinski stefanhr@kth.se 8

978-91-44-08845-7_book.indd 8

2013-04-24 10.32

Tillbak ablick Jörge n L i n dh

Inom utbildningsområdet har det länge funnits ett genuint intresse av att följa den datortekniska utvecklingen. Det har varit viktigt att ge skolan och universiteten bra verktyg för att hänga med i den internationella konkurrensen. Utvecklingen inom utbildningsväsendet vad gäller användningen av datorteknik har således varit föremål för mångas intresse. För egen del har jag via olika utvecklings- och forskningsprojekt följt och studerat denna utveckling under de tre senaste decennierna. Redan i början av 1980-talet kom jag att ägna mig åt forskning om datorers användning inom utbildningen och då främst för att studera effekter för undervisningen. Min erfarenhet från denna utveckling ska jag kort återge här, för att på så sätt teckna en bakgrund till den forskning som denna bok handlar om, nämligen ”nätbaserad utbildning”. På så sätt kan detta förord bilda ett avstamp som gör det lättare för läsaren att förstå det ämnesområde som Stefan Hrastinski behandlar i sin framställning. För dagens ungdomar är Internet och tillhörande teknik ett naturligt inslag i tillvaron. Detta beror förstås på att de växt upp med och blivit vana vid denna typ av företeelse. De upplever att datortekniken alltid har funnits där och alltid kommer att finnas där. Vi som är något äldre, och kanske uppnått medelåldern eller mer, tar kanske inte denna typ av teknik som något alldeles självklart. Det fanns en tid då varken datorer eller annan avancerad teknik, såsom mobiltelefoni, existerade. Undertecknad tillhör den äldre generation som upplevt en tillvaro både med och utan datorteknik. Det sägs att all teknikframväxt drivs av att nya behov uppstår, vilka kräver att vi tar fram alltmer avancerad teknik. Ett klassiskt exempel är när rymdtekniken under 1960-talet hade målet att ta människan till månen, vilket – har det visat sig – starkt drev på utvecklingen av ännu mer avancerad teknik. Framför © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

978-91-44-08845-7_book.indd 9

2013-04-24 10.32

Tillbakablick

allt krävdes datorer som hade stor kapacitet att göra snabba beräkningar. Att ha upplevt denna successiva framväxt kan kanske bidra till att vi har större förutsättningar att reflektera över de behov som har drivit utvecklingen över tiden, vi har både ett före- och ett efterperspektiv. I linje med detta fanns det när datorn introducerades inom undervisningen en tro på att datorn skulle kunna täcka flera behov. Många hade en förhoppning om att den skulle kunna ha en generell kunskapshöjande effekt. Detta vederlades av de forskningsprojekt som bedrevs under 1990-talet, där vi kunde se exempel på både väldigt lyckade men även mindre lyckade projekt. Slutsatsen som drogs var, att det snarare är den specifika inlärningssituationen, den kontext som den enskilde läraren tillsammans med sina elever skapar, som är avgörande för om undervisning med datorer ska fungera eller inte. Den fortsatta forskningen verkar peka alltmer på att så är fallet, och vad gäller nätbaserad undervisning som behandlas i den här boken, så har det som Stefan på ett ingående sätt kommer att visa stor betydelse hur man kombinerar olika tekniker med rätt pedagogisk metod. Men hur har då utvecklingen sett ut fram till idag? Vilka erfarenheter bygger vi på? Redan på 1980-talet fanns de första datorsystemen i de svenska skolorna och tanken att bygga samman datorer i nätverk. I Sverige hade företaget Luxor tagit fram en svensktillverkad dator ABC80, och när vi byggde så kallade datasalar var det ofta denna typ eller dess efterföljare ABC800 som ingick i ett datornätverk. Möjligheterna att kunna använda gemensamma program- och datafiler fanns där, liksom förutsättningen att skicka meddelanden till varandra via en server. Vid den här tidpunkten, på tidigt 1980-tal, utvecklades också en del enklare skolversioner av programmeringsspråken BASIC och COMAL. Det fanns ambitioner att ta fram egna skolprogram att använda i undervisningen. Och inom det s.k. TUDIS-projektet utvecklades en svensk skoldator: COMPIS (förkortning av ”COMPuter In School”). Detta var en dator som utvecklades för användning i den svenska skolan från mitten av 1980-talet. COMPIS var framtagen som undervisningsdator och såldes aldrig till privatpersoner, vilket bidrog till att försäljningen stagnerade. Det var först med persondatorns intåg som datorer kom att bli ett mer omfattande inslag i skolmiljön. Året 1982 lanserade företaget IBM person datorn, vilken kunde placeras på ett skrivbord och skulle vara enkel att hantera. Till denna fanns ett ganska väl fungerande operativsystem, förkortat 10

978-91-44-08845-7_book.indd 10

2013-04-24 10.32

Tillbakablick

DOS (”Disk Operating System”), framtaget av det numera världsledande programvaruföretaget Microsoft. Detta blev upptakten till en explosiv utveckling på datormarknaden, eftersom IBM:s dator snabbt fick efterföljare i form av jämförbara datorer. De kallades med en fackterm för ”kompatibla” datorer, vilket innebar att de i stort sett hade samma funktioner som IBM:s persondator, vilken ofta benämndes med förkortningen pc. Bredvid IBM:s pc fanns den så kallade Macintosh, vilket var en dator utvecklad av datorföretaget Apple. Den var byggd på en delvis annan teknik och hade ett grafiskt gränssnitt mot användaren, som skiljde sig högst väsentligt från pc:ns. IBM:s datorer, plus alla kompatibla datorer, instruerades med ett specifikt kommandospråk, som användaren måste lära sig för att kunna hantera dem. Macintosh, däremot, styrdes via en mus med vilken man kunde peka på ikoner (bilder) och menyer på bildskärmen, och genom att klicka på dessa kunde man verkställa skilda kommandon. PC och i andra hand Mac blev helt dominerade på persondatormarknaden, medan övriga modeller blev marginaliserade. Hur bedrevs då undervisningen inledningsvis med datorer? Det vanliga bruket av datorer i skolan var att programmera, vilket innebar att skriva en serie instruktioner för att lösa specifika problem. Ofta gällde det problem av matematisk karaktär. Med tillkomsten av pc:n visade det sig emellertid att datorer hade många andra användningsområden än enbart programmering. Mycket snart upptäckte man att det gick bra att använda datorer för olika typer av nyttoprogram, t.ex. för textbehandling eller bildhantering. För att studera effekter av datoranvändning initierades flera projekt i Sverige under 1980-talet. Två av dem tilldrog sig särskild uppmärksamhet. Det ena var DIS-projektet (Datorn I Skolan), i vilket principerna för den svenska dataundervisningen fastställdes. Bland annat framhölls att de svenska skolprogrammen i största möjliga mån skulle vara interaktiva. Detta innebar att det skulle vara möjligt att styra programkörningen och ställa frågor som besvaras med hjälp av programmet. Program som var under visande och styrde eleven i alltför hög grad avvisades således. Programmen skulle vara öppna. Med detta menas att det skulle vara möjligt att göra vad man ville utifrån vissa grundfunktioner. DOS-projektet (Datorn Och Skolan) var ett riksomfattande projekt där de ovan nämnda principerna skulle förverkligas. I ett hundratal projekt – på alla skolnivåer – utvecklades och testades olika typer av program i skilda ämnen. Det över © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

978-91-44-08845-7_book.indd 11

2013-04-24 10.32

Tillbakablick

gripande syftet var att se hur datorprogram kunde integreras i undervisningen för att skapa ett pedagogiskt mervärde. Sammantaget kan konstateras att datorn genom förbättrad teknik orienterades mer mot användning än skapande av program. Skolans uppgift skulle inte i första hand vara att utbilda programmerare utan snarare att utbilda kompetenta användare. Den fortsatta utvecklingen under 1980-talet kan beskrivas med hjälp av några attribut. Datorerna blev snabbare, billigare, mindre och enklare att använda. Förutom det ovan beskrivna bör också framhållas de tekniska framstegen vad gäller datakommunikation. I lokala nätverk kopplades datorer samman med en gemensam s.k. server och i globala nätverk knöts datorsystem samman via noder. Sammantaget gav detta oss möjlighet att nå olika databaser runt om i världen varhelst man befann sig, vilket gjorde att man kunde överbrygga de geografiska avstånden. Det är i detta sammanhang vi ska se Internet, som kan sägas bestå av många datornätverk. Utvecklingen har också gått mot en standardisering av system; det gäller både hårdvaran och mjukvaran. Det har lett till att vi har ett liknande gränssnitt för interaktion mellan människa och dator för de flesta persondatorsystem. Men vi har också sett att vi har fått mer avancerade system vars komplexitet är svår för den enskilde användaren att tränga igenom, man säger ibland att systemen har blivit mindre transparenta, dvs. mindre genomskinliga. Denna utveckling med mer och mer avancerade system har sannolikt drivits mer av kommersiella hänsyn än av behov fastställda av användarna. Inom undervisningen har det betytt att den enskilde läraren kan ha svårare att anpassa programmen till undervisningen, då det kan kräva kompetens som få besitter. Datortekniken har drygt ett halvsekels historia, varav datorn på allvar har använts inom utbildningsväsendet i ca 30 år. Även om den för en yngre generation kan upplevas som en naturlig del av vardagen, så är det trots allt en väldigt kort tid som vi har använt tekniken och sett dess påverkan på samhället. Detta innebär att vi kan förvänta oss att teknikens olika användningssätt ännu är i sin linda, och att vi förmodligen kommer att se många nya tillämpningar i en snar framtid. Emin Tengström (1998), forskare inom humanekologi, pekade i sin bok Hur förändras våra livsvillkor? på tre tänkbara områden där datorn skulle kunna förnya skolan: 12

978-91-44-08845-7_book.indd 12

2013-04-24 10.32

Tillbakablick

1 IT som nytt hjälpmedel 2 IT som förnyare av inlärningsprocessen samt 3 IT som förändrare av samspelet mellan lärare och elev (och därmed av maktstrukturen i skolan). Tengström ansåg vid den tidpunkten, för ca 15 år sedan, att vi kunde se datorn som ett nytt spännande hjälpmedel i undervisningen, men han var tveksam vad beträffar möjligheterna att realisera de två andra punkterna. Till viss del har han fortfarande rätt, men utvecklingen står inte still. Vi kan troligen förvänta oss att den tekniska utvecklingen framöver kommer att medföra stora konsekvenser för sättet att bedriva undervisning. Och det är här Stefan Hrastinskis forskning kommer in i bilden. Han har på ett konsekvent och systematiskt sätt undersökt ett av de numera vanliga sätten att använda datorn, nämligen för att organisera nätbaserad utbildning. Genom denna bok, som är en populärvetenskaplig framställning av den forskning som Stefan och hans kollegor bedrivit, har han tillgängliggjort sina rön för en större krets. Boken riktar sig till alla som har intresse av vad som händer inom nätbaserad utbildning. Sålunda bör den vara av intresse för de flesta lärare eftersom det ingår i varje lärares vardag att bedriva undervisning som använder datorteknik och Internet. Jörgen Lindh är docent i informatik vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han har forskat om datorer i utbildningen under trettio år. Jörgens avhandling ”Datorstödd undervisning i skolan – möjligheter och problem” publicerades 1993. Numera intresserar han sig främst för hur IT används för att organisera undervisning på ett mer flexibelt sätt, både ifråga om tid och rum. Även hur olika verktyg, exempelvis datorspel, används i undervisningen tilldrar sig hans intresse.

978-91-44-08845-7_book.indd 13

2013-04-24 10.32

978-91-44-08845-7_book.indd 14

2013-04-24 10.32

Inledning

I denna bok förklaras vad nätbaserad utbildning är samt vilka möjligheter och problem som denna framväxande utbildningsform innebär. Tekniken kommer inte att ”automatisera” lärandet och göra lärare överflödiga. Däremot kan teknik som används på ett bra sätt vidga möjligheterna till utbildning och lärande. Kommer då denna bok att ge svar på hur man som lärare lyckas med nätbaserad utbildning? Jag tror dessvärre inte att det finns generella lösningar eller enkla ”formler”. Däremot är jag övertygad om att de som tar del av aktuell kunskap är bättre rustade för att lyckas med nätbaserad utbildning! Ett vanligt missförstånd är att distansutbildning och nätbaserad utbildning betraktas som synonyma begrepp. I princip all utbildning har någon typ av nätbaserat stöd och är nätbaserad i varierande utsträckning. Det finns även utbildningar som är helt nätbaserade, utan träffar ansikte mot ansikte. Medan distansutbildningar ofta har förknippats med självstudier innebär nätbaserad utbildning stora möjligheter att koppla samman människor och bygga gemenskaper där lärande sker i samarbete. Risken med att se nätbaserad utbildning som distansutbildning är att man inte drar nytta av de tekniska möjligheter som finns för att koppla samman människor. I stället för att ge möjlighet till ett lärande ”många till många” tänker man sig ofta utbildning ”en till många”, dvs. från lärare till kursdeltagare. Läraren skriver och kursdeltagarna läser. Läraren föreläser och kursdeltagarna lyssnar. Läraren skapar övningar och bestämmer deadlines, kursdeltagarna lämnar in sina uppgifter. Visserligen har läraren goda möjligheter att förmedla sina kunskaper, men har kursdeltagarna verkligen inga kunskaper att förmedla? Är seminarier, grupparbete och andra former av lärande i samarbete något som bara fungerar i klassrummet? © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

978-91-44-08845-7_book.indd 15

2013-04-24 10.32

Inledning

Många nätbaserade utbildningar är fortfarande uppbyggda kring den gamla korrespondensprincipen: uppgifter delas ut och lämnas in utan att man drar nytta av att nätet på senare tid utvecklats till ett allt mer socialt medium. Denna bok handlar om ett paradigmskifte inom utbildningen, från en individuell syn på nätbaserad utbildning mot en syn som ger goda möjligheter till en social lärmiljö och gemensamt lärande. Det finns en myt om nätbaserad utbildning – att den som söker en sådan utbildning enbart vill studera självständigt. Men så är det förstås inte. De som väljer att läsa via nätet är inte nödvändigtvis ointresserade av att vara delar av en social miljö, att få hjälp med något eller att diskutera kurslitteraturen. Många lärare fokuserar på kursinnehållet och lägger stor möda på att förmedla ett ämne så bra som möjligt, men det är minst lika viktigt att fundera på vilka möjligheter till lärande man skapar. Det handlar om att inte bara se sig själv som en kunskapskälla, utan även kursdeltagarna: hur skapar man personliga lärmiljöer där deltagarna lär av varandra? Jag tror det är viktigt att komma ihåg att studiemiljön har stor betydelse oavsett om man läser en kurs på nätet eller i klassrummet. På skolor och universitetscampus brukar det finnas caféer och bibliotek, men inom nätbaserade utbildningar lämnas ofta kursdeltagarna att själva skapa sin studiemiljö. En viktig fråga för de lärare som arbetar med den här typen av utbildningar blir därför hur man kan skapa en bra studiemiljö på nätet. Denna bok ger, som titeln indikerar, en introduktion till nätbaserad utbildning och är en översikt över vad nätbaserad utbildning är och redogör för aktuell forskning om hur man kan lyckas med denna utbildningsform. Min målsättning har varit att skriva boken på ett sätt som uppmuntrar dig som läser den att reflektera över hur nätbaserad utbildning kan genomföras på ett bra sätt. Boken riktar sig till alla som vill fördjupa sin kunskap om nätbaserad utbildning, exempelvis lärare, studenter, administratörer, chefer, forskare och utvecklare av nätbaserad utbildning. Min förhoppning är att denna bok ska bidra till att fylla det glapp som finns mellan å ena sidan den kunskap forskare har och å andra sidan hur nätbaserad utbildning bedrivs i praktiken. Med andra ord att på ett lättbegripligt sätt förmedla vad vi lärt oss av de senaste årens forskning om nätbaserad utbildning.

978-91-44-08845-7_book.indd 16

2013-04-24 10.32

Inledning

Disposition Nästa kapitel har titeln En ny typ av utbildning. I kapitlet beskriver jag hur nätbaserad utbildning har växt fram. Därefter delger jag tankar om lärande, teknik och kommunikation, som kan hjälpa läsaren att förstå de perspektiv på lärande och utbildning via nätet som jag förespråkar. Jag diskuterar hur man kan dra nytta av nätbaserade tekniker inom traditionell utbildning och distansutbildning. En del av relationen mellan lärare och kursdeltagare är bedömning, vilket ges särskild uppmärksamhet. Avslutningsvis beskrivs en modell av hur man kan förbereda och genomföra nätbaserad utbildning. I det andra kapitlet, som har titeln Teknik och trender, börjar jag med att beskriva utbildningsteknik med fokus på vad en lärplattform är samt hur man kan uppmuntra att en lärplattform används. Därefter diskuteras öppen teknik, vanligtvis fritt tillgänglig via nätet. Kapitlet avslutas med en diskussion av aktuella trender. I det tredje kapitlet med titeln Kommunikation diskuteras hur man kan dra nytta av datorstödd kommunikation i nätbaserad utbildning. Många olika typer av kommunikation diskuteras. Därefter föreslås när och hur olika typer av datorstödd kommunikation kan vara lämpliga att användas. I fjärde kapitlet med titeln Samarbete betonas att det är viktigt att uppmuntra till deltagande och samarbete trots att kursdeltagare inom nätbaserad utbildning ofta studerar vid olika tidpunkter och är geografiskt utspridda. Olika interaktionstyper diskuteras, för att tydliggöra de möjligheter som skapas när kursdeltagare, lärare och teknik samspelar. Kapitlet syftar även till att bidra med förståelse om hur gemenskap och samarbete kan uppmuntras. Nätbaserad utbildning innebär unika möjligheter till lärande i samarbete, men många lärare upplever att det är svårt att lyckas med detta. Jag delar därför avslutningsvis med mig av några tips om hur man kan uppmuntra till aktivitet och samarbete mellan kursdeltagare. Det femte kapitlet har titeln Tre typer av närvaro. I detta kapitel presenterar jag en modell som beskriver tre typer av närvaro som är särskilt viktiga att stödja inom nätbaserad utbildning. Dessa benämns social närvaro, lärarnärvaro och kognitiv närvaro. Inledningsvis diskuteras hur lärare kan uppmuntra till lärgemenskap med utgångspunkt i denna modell. I kapitlets andra del diskuteras en fallstudie där modellen har anpassats och använts för att analysera nätbaserad handledning.

978-91-44-08845-7_book.indd 17

2013-04-24 10.32

Inledning

Det sjätte kapitlet har titeln Hur lyckas man med nätbaserad utbildning? Här diskuteras faktorer som man bör ta i beaktande när man planerar och genomför nätbaserad utbildning. Undervisnings- och ämnesrelaterade faktorer har givetvis central betydelse men även andra faktorer är inflytelserika, exempelvis om man lyckas uppmuntra till gemenskap och känsla av närvaro liksom kursdeltagarnas inställning till nätbaserad utbildning. I kapitlet diskuteras även många andra faktorer. I kapitlet Framåtblick förmedlar Mats Deutschmann och David Richardson spännande tankar om framtidens nätbaserade utbildning. De hävdar att nätet och annan teknik kommer att bidra till radikala förändringar av framtidens utbildning. Boken innehåller även ett appendix där exempel på litteratur ges för den som vill läsa mer.

978-91-44-08845-7_book.indd 18

2013-04-24 10.32

Kapitel 3

Kommunikation

Att skapa möjligheter för kommunikation är en viktig del av nätbaserad utbildning. När kursdeltagare har möjlighet att kommunicera med varandra och sina lärare kan ytterligare en dimension av lärande möjliggöras som inte är begränsad till att lärare ensidigt föreläser eller distribuerar material. Inledningsvis diskuteras den roll datorstödd kommunikation kan spela i nätbaserad utbildning. Därefter introduceras olika typer av kommunikation. I kapitlet diskuteras även forskningsresultat som ger en överblick av fördelar och nackdelar med olika typer av datorstödd kommunikation, samt i vilka situationer de kan vara användbara.

Alltsedan nätets inträde i vårt samhälle har intresset för datorstödda kommunikationsmedier ökat dramatiskt. Kursdeltagare inom nätbaserad utbildning kommunicerar med varandra och sina lärare via en mängd kommunikationsmedier. Innan datorstödd kommunikation hade introducerats, skrev Keegan (1980) att ett kännetecken för distansutbildning är att kursdeltagare undervisas individuellt snarare än i grupp. Sedan dess har datorstödd kommunikation blivit allt vanligare vilket har skapat möjligheter för kursdeltagare att kommunicera med och lära av varandra. Forskning har visat att kursdeltagare ofta kommunicerar mer än sina lärare i nätbaserad utbildning (Wännman Toresson 2002). Exempelvis fann Zhu (1998) att kursdeltagarna skrev 80 procent av all text när diskussionsforum användes. Datorstödd kommunikation har varit en viktig del i utvecklingen mot nätbaserad utbildning och förskjuter lärarens arbete från katederföreläsare till mentor och handledare (Larsson, 2004). Datorstödd kommunikation är en viktig del av nätbaserad utbildning och kan exempelvis användas för att möjliggöra lärande i samarbete. Det bör betonas att olika typer av kommunikation är mer eller mindre lämpliga © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

978-91-44-08845-7_book.indd 45

2013-04-24 10.32

3 Kommunikation

för olika aktiviteter (Swan & Shea 2005). Lärare och kursdeltagare som vill använda kommunikationsmedier bör vara medvetna om vilka fördelar och nackdelar olika typer av kommunikation och medier innebär för att kunna ”välja rätt”. Senare i detta kapitel diskuteras teorier och forskning kring denna komplexa, men högst relevanta, fråga. Intervju

Eva Rydberg Fåhræus, tidigare verksam vid KTH och Stockholms universitet, forskar och undervisar om nätbaserad utbildning. Traditionellt sett har distansutbildning ofta betraktats som självstudier. Varför anser du att det är viktigt att uppmuntra till samarbete i nätbaserad utbildning? – Jag bygger på det sociokulturella synsättet på lärande. Där hävdas att vårt lärande motiveras av att vi vill tillhöra och bidra till en grupp. Gruppen stimulerar och uppmuntrar lärandet och vi kan få nya kunskaper och perspektiv från varandra. Detta menar jag är extra viktigt när man befinner sig geografiskt långt från studiekamraterna. Du skiljer mellan kommunikation och dialog på nätet. Varför gör du det och vad är skillnaden? – Den form av samtal som jag kallar dialog är något mer än vilken kommunikation som helst. Det är ett samtal med ett klart syfte att deltagarna ska lära med och av varandra. Dialogen genomförs ofta i en något styrd form, t.ex. utgår man från en gemensam upplevelse eller artikel. Man ser till att alla får och tar chansen att bidra. Inom nätbaserad utbildning kan det finnas utrymme också för andra typer av kommunikation. Till exempel kan man genomföra en debatt på nätet, där deltagarna vässar sina argument och tävlar om att övertyga varandra om sina åsikter. Ett annat exempel är det informella cafésamtalet, som kan skapa samhörighetskänsla och engagemang i gruppen. Detta är en god grogrund för att föra en lärande dialog.

978-91-44-08845-7_book.indd 46

2013-04-24 10.32

3 Kommunikation

Olika typer av kommunikation Det är vedertaget att kommunikation är viktig för lärande. När vi kommunicerar med andra är möjligheterna stora att detta leder till lärande. Vilka typer av kommunikation är viktiga när man studerar på nätet? Haythornthwaite (2002) menar att särskilt tre typer av kommunikation är centrala i nätbaserad utbildning: informationsutbyte, planering och socialt stöd. Lärare bör fundera över på vilka sätt dessa typer av kommunikation stöds. Om man vill att kursdeltagare ska genomföra grupparbeten bör man ge dem det stöd de behöver, exempelvis genom att skapa ”grupprum” där de kan planera uppgifter och dela dokument. När kursdeltagare förväntas att arbeta tillsammans behöver det även finnas möjligheter till privat och social kommunikation, vilket kan hjälpa dem att lära känna varandra, vilket i sin tur gör att de arbetar bättre tillsammans. Jag har sammanställt en typologi för hur kursdeltagare kommunicerar på nätet (se tabell 3.1). Aktiv kommunikation sker när en kursdeltagare utbyter information, hjälper till att planera och koordinera gemensamt arbete och stödjer andra deltagare socialt. Fåordig kommunikation utesluter inte nödvändigtvis lärande eftersom detta exempelvis kan ske genom att man aktivt tar del av och reflekterar kring den kommunikation som sker i en lärplattform. Kursdeltagare i nätbaserad utbildning läser många fler inlägg än de skriver (Goldman m.fl. 2005). En lärare bör med andra ord inte inrikta sig enbart mot att uppmuntra kursdeltagare att bidra aktivt, utan även uppmuntra dem att ta del av och reflektera kring bidrag från andra deltagare och lärare. TABELL 3.1

En typologi för kommunikation i nätbaserad utbildning (Hrastinski & Jaldemark 2012).

Kategori

Beskrivning

Aktiv kommunikation

Engagera sig aktivt i att utbyta information, planera uppgifter och kommunicera socialt.

Informationsutbyte

Ställa och besvara kursrelaterade frågor, dela information samt uttrycka idéer och tankar.

Planering

Ta ansvar för att planera uppgifter, fördela uppgifter och koordinera gemensamt arbete.

Socialt stöd

Diskutera annat är kursrelaterade frågor, exempelvis genom att ge andra deltagare råd och känslomässigt stöd.

Fåordig kommunikation

Kursdeltagare som inte kommunicerar i stor utsträckning kan delta aktivt exempelvis genom att läsa och reflektera.

978-91-44-08845-7_book.indd 47

2013-04-24 10.32

3 Kommunikation

Jag och en kollega använde typologin i tabell 3.1 i en studie för att utforska hur och varför kursdeltagare deltar i nätbaserad utbildning (Hrastinski & Jaldemark 2012). I vår studie fann vi att olika kursdeltagare föredrog olika typer av kommunikation. Vissa höll sig till kursens ämne, medan andra tog sig an rollen som projektledare och planerade gruppens arbete. Även om det säkerligen är lärorikt att agera projektledare finns en risk att dessa kursdeltagare inte tar till sig kursens innehåll. Intressant var att detta kunde skifta beroende på vilket kommunikationsmedium som användes – i studien jämfördes användningen av diskussionsforum och chatt. Eftersom kursdeltagare kommunicerade på olika sätt när de använde olika medier kan det vara bra att använda kompletterande medier. Wilhelmson och Döös (2012) har skapat en modell som visar att en dialog inte bara handlar om att tala, utan även om att lyssna samt kritiskt reflektera kring egna och andras bidrag (se tabell 3.2). Fåhræus (2008) har visat att denna modell även är användbar i nätbaserad utbildning, då dialogen ofta har form av att skriva och läsa.

Fördröjd och direkt kommunikation För att illustrera möjligheter med datorstödd kommunikation kommer jag att introducera några olika typer av kommunikation som kan stödjas på nätet. Ett exempel finner vi hos Hansen m.fl. (1999) som har skapat en klassifi cering som skiljer mellan implicit och explicit kommunikation samt mellan fördröjd och direkt kommunikation (se tabell 3.3). Implicit kommunikation sker när människor utbyter informationskällor, till exempel dokument och bilder. Denna typ av kommunikation sker exempelvis när undervisningsmaterial distribueras via en lärplattform. Explicit kommunikation sker då deltagare kommunicerar genom att prata med eller skriva till varandra. Detta kan exempelvis ske textbaserat eller genom videokonferens. TABELL 3.2

Dialogkompetensens ingredienser (Wilhelmson & Döös 2012). Själv

Andra

Närhet

Tala

Lyssna

Distans

Kritisk självreflektion

Kritisk reflektion över andras bidrag

978-91-44-08845-7_book.indd 48

2013-04-24 10.32

3 Kommunikation TABELL 3.3

Kommunikation via nätet (anpassad från Hansen m.fl. 1999). Fördröjd

Implicit

Utbyte av informationskällor på valfri plats Utbyte av informationskällor på valfri plats och tidpunkt men vid samma tidpunkt Exempel: Dela dokument

Explicit

Direkt

Exempel: Skriva tillsammans i realtid

Interaktion mellan deltagare på valfri plats Interaktion mellan deltagare på valfri plats och tidpunkt men vid samma tidpunkt Exempel: Diskussionsforum

Exempel: Videokonferens

Många forskare har ägnat sig åt att försöka förstå möjligheter och problem med fördröjd (asynkron) respektive direkt (synkron) kommunikation. Varken vid fördröjd eller direkt kommunikation krävs att deltagarna befinner sig på samma plats – i stället krävs teknik som möjliggör kommunikation. Skillnaden mellan dessa är att direkt kommunikation sker i realtid. Exempel på medier som brukar användas för fördröjd kommunikation är e-post och diskussionsforum. Medier som brukar användas för direkt kommunikation inkluderar chatt och videokonferens. Forskare har hittills främst studerat fördröjd kommunikation (Hrastinski & Keller 2007a). Denna typ av kommunikation är användbar i nätbaserad utbildning eftersom kommunikation mellan deltagare kan ske på valfri plats och tidpunkt. Kursdeltagarna kan alltså själva planera när de vill kommunicera med läraren och övriga deltagare. De behöver inte svara på en fråga omedelbart utan kan fundera i lugn och ro. Fördröjda diskussioner kan schemaläggas under en längre period, till exempel en vecka, vilket möjliggör reflektion på ett djupare plan. Sammantaget gör dessa egenskaper att fördröjd kommunikation mer eller mindre anses vara oumbärlig i nätbaserad utbildning. Fördröjd kommunikation är även viktig i relation till livslångt lärande eftersom denna kommunikationstyp gör det möjligt för personer med arbete och familj att studera. Det har visat sig att dessa personer ofta studerar på helger, nätter eller i kortare perioder under dagen (Haythornthwaite & Kazmer 2002). Många forskare har även rapporterat nackdelar angående fördröjd kommunikation. I ett diskussionsforum kan kursdeltagare uppleva det som negativt att deras inlägg kan läsas av övriga kursdeltagare och lärare, vilket innebär att de, i stället för att dela med sig av spontana idéer eller frågor, ofta väljer att publicera väl genomarbetade texter. I en tidigare studie rapporterades att vissa kursdeltagare var så pass imponerade av andra © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

978-91-44-08845-7_book.indd 49

2013-04-24 10.32

3 Kommunikation

klasskamraters inlägg att de själva hade prestationsångest (Haythornthwaite 2000). Larsson (2004) lyckas väl med att sammanfatta de fördelar och nackdelar som fördröjd kommunikation innebär: Många studenter upplever att det kan vara svårt och trögt att skriva text till distansgruppen, medan andra tycker att det är positivt att de tvingas att tänka efter och formulera sig innan man sänder in en text till gruppen. […] Den textbaserade kommunikationen tycks med andra ord tvinga deltagarna att formulera sina tankar väl innan dessa artikuleras i det offentliga rummet, något som inte alltid är fallet i det vanliga samtalet. (s. 38)

Direkt kommunikation kännetecknas av att man kommunicerar i realtid. Det kan vara svårt att bestämma en tidpunkt för till exempel ett seminarium eftersom det är vanligt att kursdeltagare inom nätbaserad utbildning har annan sysselsättning vid sidan av studierna. Uppenbara fördelar med direkt kommunikation är att man får feedback direkt och kan ställa följdfrågor utan att behöva vänta på svar. Det har i många sammanhang rapporterats att direkt kommunikation bidrar till gruppens känsla av gemenskap (Carr m.fl. 2004). Detta beror delvis på att kursdeltagare i direkta diskussioner börjar och avslutar möten genom att småprata om annat än kursens innehåll, vilket sällan sker i fördröjda diskussioner (Hrastinski 2008b). Exempelvis kände kursdeltagare i ett magisterprogram samhörighet med övriga klasskamrater tack vare återkommande direkta möten (Haythornthwaite 2000). Många forskare hävdar att man med fördel kan skapa personliga relationer genom en inledande träff och att dessa relationer mycket väl kan upprätthållas via nätet och andra kommunikationsmedier (Wännman Toresson 2002). En slutsats som ett flertal forskare dragit efter att ha jämfört fördröjd och direkt kommunikation är att dessa kommunikationstyper kompletterar varandra. Genom att använda flera medier får kursdeltagarna olika möjligheter att lära känna varandra och arbeta tillsammans (Haythornthwaite & Kazmer 2002). Kursdeltagare och lärare är ofta vana att kommunicera fördröjt genom att exempelvis dela dokument via en lärplattform eller skicka e-post. Däremot är många osäkra på när det kan vara lämpligt att kommunicera direkt, som ett komplement till fördröjd kommunikation (Schullo m.fl., 2005). Därför ges särskilt utrymme till denna fråga senare i detta kapitel. 50

978-91-44-08845-7_book.indd 50

2013-04-24 10.32

3 Kommunikation

När, varför och hur?

I detta avsnitt diskuterar jag när, varför och hur det kan vara lämpligt att kommunicera fördröjt respektive direkt (för en mer ingående diskussion se Hrastinski 2008a). Många lärare är intresserade av att stödja olika typer av kommunikation men har begränsad förståelse av fördelar och nackdelar med olika sätt att kommunicera. Genom att kombinera lärdomar från forskning om fördröjd och direkt kommunikation kan vi dra en mängd slutsatser. Vid direkt kommunikation finns en implicit förväntning att man besvarar en fråga mer eller mindre omedelbart, vilket gör att de som kommunicerar blir mer motiverade att ge varandra feedback. Å andra sidan kan det vara fördelaktigt att kommunicera fördröjt eftersom ett omedelbart svar inte förväntas och deltagarna får mer tid att ta del av och reflektera kring den kommunikation som sker. Direkt kommunikation kan alltså vara en viktig källa till motivation och inter aktivitet medan fördröjd kommunikation ger tid för reflektion. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att många väljer att studera på nätet för att kunna kombinera studierna med arbete och familj samt andra studier och åtaganden vilket influerar valet av medium. Dessa personer föredrar ofta ett flexibelt upplägg som till stor del baserar sig på fördröjda kommunikationssätt. Detta kan dock bli problematiskt. För att kunna komma på djupet i fördröjda diskussioner via exempelvis ett diskussionsforum är det viktigt att kursdeltagare lär känna varandra och känner sig trygga i varandras sällskap. För att uppnå detta kan direkt kommunikation och möten ansikte mot ansikte fungera som stöd för mer personliga dimensioner av nätbaserad utbildning. Dessutom kan det krävas att kursdeltagare får stöd för att planera gemensamma uppgifter, särskilt om kursen inkluderar grupparbeten, vilket är ännu ett argument för att stödja direkt kommunikation. När kursdeltagarna är mogna för att diskutera komplexa ämnen, där reflektion är en viktig ingrediens, kan man med fördel gå mot fördröjda kommunikationssätt och exempelvis dra nytta av diskussionsforum för gruppreflektion och bloggar för individuell reflektion. I tabell 3.4 summerar jag när, varför och hur man kan dra nytta av fördröjd respektive direkt kommunikation i nätbaserad utbildning.

978-91-44-08845-7_book.indd 51

2013-04-24 10.32

3 Kommunikation TABELL 3.4 Fördröjd och direkt kommunikation: när, varför och hur? (Anpassad från Hrastinski 2008a).

Fördröjd kommunikation

Direkt kommunikation

När?

Lämplig för reflektion kring komplexa frågor samt när direkta möten inte kan schemaläggas på grund av andra åtaganden.

Lämplig när man vill diskutera mindre komplexa frågor samt för att lära känna varandra och planera gemensamma uppgifter.

Varför?

Kursdeltagare får mer tid för reflektion eftersom ett direkt svar inte förväntas.

Kursdeltagare blir mer motiverade till diskussion eftersom direkta svar ges.

Hur?

Uppmuntra fördröjd kommunikation, exempelvis via diskussionsforum och blogg.

Uppmuntra direkt kommunikation, exempelvis via videokonferens, ”instant messaging” och chatt samt genom kursträffar ansikte mot ansikte.

Exempel

Kursdeltagare reflekterar individuellt kring kursämnen i en blogg. Kursdeltagare reflekterar kring kursämnen och granskar kritiskt varandras idéer i ett diskussionsforum.

Kursdeltagare som arbetar i grupp kan använda exempelvis Skype för att planera och diskutera arbetet. Lärare kan ge en föreläsning via videokonferens, exempelvis Adobe Connect.

Mer om direkt kommunikation

En fråga som många utbildare brottas med, särskilt i takt med att direkta kommunikationsmedier blir allt mer populära, är när det är lämpligt att kommunicera direkt (för en mer ingående diskussion se Hrastinski & Keller 2007b). De vanligaste lärplattformarna i dag bygger till stor del på fördröjd kommunikation, dvs. möjlighet till att dela dokument, diskutera i diskussionsforum samt utbyta e-post eller meddelanden. Nedan föreslås ett antal riktlinjer för när direkt kommunikation kan vara lämplig i nätbaserad utbildning. Direkt kommunikation kan vara särskilt lämplig i mindre klasser eller grupper. Tidigare forskning pekar på att direkt kommunikation kan vara särskilt användbar i mindre grupper. Där har kursdeltagarna visat sig känna att de deltar mer aktivt i direkta diskussioner. Palloff och Pratt (1999) rekommenderar exempelvis direkta diskussioner som lämpliga för ett mindre antal deltagare medan det kan vara svårt att få igång fördröjda diskussioner med få deltagare. En anledning till detta är att vissa upplever direkta diskussioner med många deltagare som röriga eftersom man riskerar att ”prata i munnen på varandra”. Direkt kommunikation kan ge upphov till en stark känsla av deltagande i nuet. Genom att jämföra kursdeltagares känsla av deltagande vid olika tid52

978-91-44-08845-7_book.indd 52

2013-04-24 10.32

3 Kommunikation

punkter tror vi oss kunna se ett mönster. När vi i samband med schemalagda direkta seminarier samt veckolånga fördröjda seminarier genom enkäter och intervjuer har frågat kursdeltagarna i vilken av de två typerna de känner att de har deltagit mest aktivt, svarade de allra flesta att de föredrog direkta diskussioner. Förvånande nog var mönstret det omvända i samband med att kursen avslutades ungefär två månader senare. Det verkar som om kursdeltagarna till en början hade svårt att förstå fördelarna med fördröjd kommunikation men, när detta väl skedde, ändrade många av dem uppfattning. Den tydligaste fördelen med fördröjda diskussioner verkar vara att kursdeltagare känner att de lär tillsammans samt har mer tid för reflektion och förberedelser. Direkt kommunikation kan vara lämplig när kursdeltagare planerar gemen samma uppgifter. Våra studier tyder på att kursdeltagare ofta föredrar direkt kommunikation när t.ex. gruppuppgifter ska planeras. Många föredrar ett möte i realtid för att diskutera vad som behöver göras, vem som ska göra vad samt deadlines. Det blir krångligt att göra detta via en stor mängd e-post. Däremot såg vi att grupperna ofta övergick till e-post när de skulle utbyta dokument. Direkt kommunikation kan möjliggöra en mer social miljö. Det faktum att kursdeltagare är på nätet vid samma tidpunkt verkar ge upphov till en mer social miljö. Tidigare forskning och våra egna resultat tyder på att upp till en tredjedel av diskussionerna handlade om annat än kursens innehåll medan detta är ovanligt i fördröjda diskussioner. Det bör noteras att vissa kursdel tagare trivdes i denna sociala miljö medan andra hellre ville hålla sig till uppgifterna eftersom de inte tyckte att de kände klasskamraterna tillräckligt bra.

Formell och informell kommunikation Informell kommunikation är en viktig aspekt av effektivt arbete i organisa tioner (Mintzberg 1973) och det finns all anledning att tro att det även är viktigt att stödja informella aspekter av nätbaserad utbildning (ContrerasCastillo m.fl. 2004). I detta avsnitt föreslår jag en modell för vad som utmärker formell respektive informell kommunikation (Hrastinski 2009). Dessa begrepp bör inte förväxlas med begreppen formellt och informellt lärande, där det senare brukar avse lärande som sker i vardagen utanför utbildningsorganisationer (Wain 1987). Jag har tidigare nämnt att det ofta saknas möjligheter till informell och social kommunikation i lärplattformar. Detta är olyckligt eftersom © F ö rfattaren och S tudentlitteratur

978-91-44-08845-7_book.indd 53

2013-04-24 10.32

7 mm

Nätbaserad utbildning En introduktion

Stefan Hrastinski | Nätbaserad utbildning

Stefan Hrastinski forskar och undervisar om lärande, kommunikation och samarbete på nätet. Han är docent vid Kungliga Tekniska högskolan.

Nätbaserad utbildning En introduktion

Art.nr 33263

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08845-7_01_cover.indd 1

Stefan Hrastinski 2013-04-24 16.29