Page 1

Omsorgsstrategier för svåra beteendeproblem vid psykisk funktionsnedsättning

Kent Ehliasson har bland annat en fil. mag. i pedagogik och mångårig erfarenhet av att arbeta med människor med psykisk funktionsnedsättning, både som skötare och som verksamhetschef. Herdis Burkard är utbildad gymnasie- och högskolelärare, och har under de senaste 19 åren jobbat med den typ av klienter som boken beskriver.

EHLIASSON & BURKARD

DEN HÄR BOKEN GER konkreta råd till dig som arbetar med personer som har psykiska funktionsnedsättningar och utagerande beteende. Boken utgår från tre komplicerade fall, där personalen vid en omsorgsverksamhet med hjälp av olika strategier och grundläggande idéer lyckats hjälpa klienterna till ett bättre liv. I omsorgsarbetet med människor med svåra beteendestörningar och psykisk funktionsnedsättning råder det brist på dokumenterad kunskap och etablerade metoder. Det finns verksamheter som lyckats bra med att hjälpa dessa klienter, problemet är att personalens kunskap sällan eller aldrig är dokumenterad. I den här boken studeras en sådan verksamhet, där personalen lyckats hantera våldsamma situationer och förbättra livskvaliteten för klienterna. De framgångsrika strategierna och grundläggande idéerna systematiseras och sammanfattas i en enkel och användbar modell.

KENT EHLIASSON & HERDIS BURKARD

Omsorgsstrategier för svåra beteendeproblem vid psykisk funktionsnedsättning – utvecklingsstörning, asperger och schizofreni


Innehåll Inledning ................................................................................................................................................................................................................... 5 Våldet ...............................................................................................................................................................................................................................................................7 Kunskap med grund i erfarenhet ................................................................................................................................................. 8 Vår undersökning ............................................................................................................................................................................................................... 11 Om verksamheten ........................................................................................................................................................................................................ 12 Varför är detta intressant? .........................................................................................................................................................................13 Bokens struktur .................................................................................................................................................................................................................... 14

Kapitel 1 Grundidéer................................................................................................................................................................ 17 Klienten i centrum ........................................................................................................................................................................................................18 Människan kan utvecklas.............................................................................................................................................................................. 21 Nyfikenhet och lösning...................................................................................................................................................................................22 Tid och tålamod ...............................................................................................................................................................................................................25 Helhet........................................................................................................................................................................................................................................................ 26 Struktur .................................................................................................................................................................................................................................................. 28 Säkerhet................................................................................................................................................................................................................................................ 30

Kapitel 2 Omsorgsinsatser för en klient med måttlig utvecklingsstörning och beteendeproblem ........ 33 Diagnosen utvecklingsstörning..............................................................................................................................................33 Jenny .............................................................................................................................................................................................................................................................. 35 Planering och genomförande av en optimal flyttning........................................................ 37 Målet för omsorgsarbetet........................................................................................................................................................................39 Struktur: en detaljplanerad vardag .....................................................................................................................................42 Observation, insikt och justering av strukturen.................................................................................. 47 Anpassad kommunikation och beteende ......................................................................................................... 54 Jennys utvecklingsförlopp....................................................................................................................................................................... 58 Sammanfattning ............................................................................................................................................................................................................... 59


Kapitel 3 Omsorgsinsatser för en klient med Aspergers syndrom och beteendeproblem...........................................65 Diagnoserna Aspergers syndrom och autism .................................................................................65 Social interaktion ..........................................................................................................................................................................................................66 Beteendemönster, intressen och aktiviteter .............................................................................................66 Språk- och kommunikationsutveckling....................................................................................................................67 Pelle ................................................................................................................................................................................................................................................................ 69 Målet för omsorgsarbetet: ett etiskt dilemma...................................................................................... 71 Strategier för omsorgsarbetet......................................................................................................................................................... 71 Motivation genom uppdelning av mål i delmål................................................................................. 73 Motivation genom anpassad kommunikation och beteende ......................... 78 Motivera genom att ta vara på individens förmågor............................................................ 85 Motivera genom val och kreativ hantering av klientens problematik.................................................................................................................................................................. 87 Motivation genom konsekvens ....................................................................................................................................................91 Utvecklingsarbete med riskbedömning .................................................................................................................94 Pelles utvecklingsförlopp.......................................................................................................................................................................... 95 Sammanfattning ................................................................................................................................................................................................................97

Kapitel 4 Omsorgsinsatser för en klient med utvecklingsstörning, autism, paranoid schizofreni och beteendeproblem ..................................................................................................................................................105 Diagnosen paranoid schizofreni..................................................................................................................................... 105 Mustafa .............................................................................................................................................................................................................................................. 108 Att hantera våldet..................................................................................................................................................................................................... 110 Lära känna klienten och förebygga utagerandet ..............................................................................113 Förebyggande strategier: närhet och avstånd........................................................................................ 115 Samarbete och konsekvens – förutsägbarhet ...................................................................................... 117 Relationsbyggandet ................................................................................................................................................................................................ 121 Struktur i vardagen ................................................................................................................................................................................................. 124 Anpassad kommunikation och anpassat beteende................................................................127 Mustafas utvecklingsförlopp ........................................................................................................................................................130 Sammanfattning .............................................................................................................................................................................................................134

Sammanfattning.............................................................................................................................................................................141 Sammanfattning av modellen ..................................................................................................................................................... 142 Hur man kan använda modellen............................................................................................................................................143 Hur man kan fånga den egna erfarenhetsbaserade kunskapen .................147

Slutord ...................................................................................................................................................................................................................152


Inledning Inom vissa områden i omsorgsarbetet finns det ett stort behov av ökad kunskap. Ett sådant område är arbetet med personer som har psykisk funktionsnedsättning och svåra beteendestörningar. När det gäller denna målgrupp finns det få studier som visar vilka metoder som är framgångsrika och få riktlinjer om hur man ska göra. En anledning till denna brist är att målgruppen ofta är svår att diagnostisera och har en komplicerad och komplex problembild. Den här boken handlar om dessa mer komplicerade fall, där våld och andra betydande beteendestörningar är vanliga, och där det på förhand inte finns några enkla svar på hur man ska göra för att hantera problemen. Trots brist på kunskap och metoder att hjälpa dessa människor finns det omsorgsverksamheter som i sitt arbete lyckas förbättra livssituationen för sådana klienter. Ett vanligt problem är att dessa arbetssätt inte är dokumenterade och nedskrivna utan enbart finns i personalens huvuden och i deras handlingar med klienterna. Vi som skriver denna bok har upplevt just detta i flera verksamheter som vi arbetat i. När jag (Kent) kom som ny chef (föreståndare och verksamhetschef) till den verksamhet vi beskriver i boken blev jag förundrad över hur personalen klarade av att hjälpa klienter med svåra beteendeproblem och blev nyfiken på hur de gjorde. Jag frågade om var jag kunde läsa om deras specifika arbetssätt och fick till svar att det inte fanns nedskrivet. Detta gjorde mig något förvånad och fick 5


Inledning

mig att fundera på all den kunskap som fanns enbart i personalens medvetande och i deras handlingar. Även jag (Herdis), som har arbetat på verksamheten under många år som vårdare, arbetsledare och speciallärare, noterade hur mycket kunskap som fanns hos personalen men som inte var dokumenterad på ett systematiskt sätt. Detta innebar att de anställda inte var fullt medvetna om sin kompetens och arbetade utan att reflektera så mycket över sina tillvägagångssätt. De lärde sig i början genom att observera och imitera äldre och mer erfarna kollegor och lade sedan till sina egna erfarenheter. Vi funderade båda på vad som skulle hända om en hel personalgrupp på ett boende skulle lämna verksamheten och insåg hur mycket kunskap som skulle gå förlorad och hur lång tid det skulle ta att lära upp en ny grupp av anställda. Mot denna bakgrund bestämde vi oss för att skriva en bok med syftet att beskriva och dokumentera personalens erfarenheter från framgångsrikt arbete med svåra klienter. Denna erfarenhetsbaserade kunskap blir då tillgänglig för reflektion, diskussion och utveckling och leder troligen till ökad kvalitet i arbetet och kan samtidigt ligga till grund för fortsatt utveckling av arbetssätt och metoder. Genom att dokumentera denna kunskap kan den även läras ut och spridas till andra personalgrupper och verksamheter. Den organisation vi beskriver, och har arbetat på, är en större omsorgsverksamhet på landsbygden som arbetat framgångsrikt med många klienter med svåra beteendeproblem. Det finns plats för ett 60-tal klienter som bor i olika typer av bostäder med varierande personaltäthet beroende på behovet av stöd – några i gruppbostäder nära administrations- och dagcenterbyggnaderna och andra i vanliga hyresrätter i närliggande samhällen. Verksamheten erbjuder en helhetslösning för klienterna: boenden, en varierad daglig sysselsättning och fritidsaktiviteter. Antalet anställda är cirka 200. 6


Inledning

Boken innehåller en detaljerad beskrivning av tre typfall som är representativa för gruppen av klienter med komplexa diagnoser och beteendeproblem som bor på boendet. Materialet till boken är insamlat genom djupintervjuer med nio vårdare som har stor erfarenhet av hur man arbetar i verksamheten. Vårdarna har fått beskriva hur de har arbetat på ett framgångsrikt sätt så att klienterna ska kunna leva ett så värdigt liv som möjligt utifrån sina behov och förutsättningar.1 Beskrivningarna av omsorgsinsatserna har vi samlat i en modell som på ett enkelt sätt konkretiserar den erfarenhetsbaserade kunskap personalen har arbetat sig fram till. Vi fann också att omsorgsarbetet utgick från ett antal grundläggande värderingar som präglade hela organisationen. Dessa grundidéer kommer vi även att lyfta fram i boken. Det är viktigt att betona att denna bok är skriven utifrån personalens perspektiv, inte klienternas. Boken riktar sig främst till personal och ledning inom kommuner, landsting, privata organisationer och ideella verksamheter som arbetar med klienter som har svåra beteendeproblem.

Våldet Under de senaste åren har det debatterats om hur man ska arbeta med personer som har betydande beteendeproblem. I ett uppmärksammat tv-program framkom att personalen på ett boende bröt ner en ung kvinna med utvecklingsstörning på golvet när hon efter flera uppmaningar inte ville gå in på sitt rum. Det finns även exempel på att personal har låst in en klient i sin lägenhet när han var ”stökig och störde andra”. I 1

Enbart av enkelhet och skrivtekniska skäl använder vi oss i texten av dels begreppet klient när vi avser person som har en psykisk funktionsnedsättning och som vi beskriver i de olika fallen i boken, dels ordet ”han” när vi beskriver klienten i fallbeskrivningarna i stället för henne eller han/hon.

7


Inledning

Vår undersökning För att undersöka den erfarenhetsbaserade kunskapen valde vi den organisation vi har arbetat i eftersom den har en lång tradition av arbete med personer som har psykiska funktionsnedsättningar och betydande beteendeproblem. I denna verksamhet har man lyckats hjälpa många klienter till ett bättre liv. Verksamheten bedrivs i privat regi, är relativt stor och har olika boendeformer samt en egen daglig verksamhet. Vid val av klienter utgick vi från deras huvuddiagnoser, trots att personerna hade mångtydiga problem och flertalet diagnoser, och delade in dessa i tre kategorier: utvecklingsstörning, autism/asperger och utvecklingsstörning med schizofreni. Motivet för denna indelning var att ge exempel på tre olika huvuddiagnoser och därmed ringa in spännvidden i de förhållningssätt personalen använder. Ur varje kategori valdes en klient som samtidigt hade andra betydande beteendestörningar. Därefter valdes tre personer ur personalgruppen, som under längre tid arbetat med klienten och som hade lång erfarenhet från organisationen och dess arbetssätt. Nio djupintervjuer gjordes med personalen. Intervjuerna utgick från konkreta problemsituationer. Personalen berättade om ett antal situationer de själva varit med om i arbetet med klienten. Samtliga intervjuer skrevs ned. I analysarbetet kategoriserades materialet och vi fann att i de kontinuerliga mötena mellan personal och klient finns det vissa förhållningssätt som är viktiga för att få ett gott resultat. Dessa benämns i boken som generella strategier, specifika strategier och roller. Den första kategorin handlar om det övergripande förhållningssätt som personalen använder, det andra avser mer konkreta saker man gör eller säger och den tredje är de olika roller personalen träder in i när de bemöter klienten. De tre delarna är invävda i varandra. Det betyder att man inte kan inta en roll utan att använda någon strategi eller 11


Inledning

använda någon strategi utan att inta en roll (medvetet eller omedvetet). Dessa tre kategorier kommer att utgöra modellens grund och fördjupas i boken.

Om verksamheten Den verksamhet vi undersökt har tillstånd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Denna lag innebär att personer som har funktionsnedsättning i form av exempelvis utvecklingsstörning, autism/asperger eller förvärvad hjärnskada har rätt till goda livsvillkor.2 Genom att bevilja en person insatser enligt LSS, kan kommunen erbjuda till exempel boende och daglig verksamhet. Vanligen har en person som är beviljad LSS även en god man eller förvaltare som hjälper honom att få sina rättigheter i samhället tillgodosedda. Majoriteten av personerna som har funktionsnedsättning och som behöver betydande stöd bor i kommunala boendeformer. En liten grupp har dock stora behov av hjälp och stöd och då väljer kommunen att placera klienten på en verksamhet som har specialistkompetens. Detta kan ske inom den egna kommunala verksamheten, på ett privat vårdboende eller med annan huvudman. De boenden som finns inom LSS är gruppbostäder, där det får bo högst 6 personer i varsin lägenhet i samma hus, och servicebostäder, där det får vara högst 10 lägenheter. De sistnämnda lägenheterna finns ofta i vanliga hyreshus. På den verksamhet vi undersökt har övervägande delen av klienterna funktionsnedsättningar i form av utvecklingsstörning eller autism/asperger. Flertalet av klienterna har även psykiatriska diagnoser (till exempel schizofreni) och betydande beteendeproblem. Vissa klienter har blivit dömda 2

Vi kommer att använda begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning som synonymer i boken.

12


Inledning

enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och får som en del i sin vård bo på ett boende utanför den rättspsykiatriska kliniken. Flera är även tvångsomhändertagna enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), eftersom de tillfälligtvis inte anses kunna ta hand om sig själva. Förutom att kommunen är ansvarig för att en person får LSS-insats på ett boende så är ofta en psykiatrisk klinik med patientansvarig läkare delaktig när det gäller klientens psykiatriska status. Alltså är det biståndshandläggaren från kommunen, psykiatriker från avdelningen, god man eller förvaltare, nära anhöriga till klienten och personalen på boendet som vanligtvis utgör de aktörer som stöder klienten. Personalen som arbetar inom verksamheten har vanligen en gymnasieutbildning inom vård- och omsorgsområdet. Verksamhetscheferna och föreståndarna har en relevant högskoleutbildning. En viktig del i verksamheten, när personalen arbetar med svårare fall, är de handledningar man har med en psykolog. I dessa riktas fokus mot varje enskild klient där problem, lösningar, hinder och möjligheter diskuteras. Det finns en utarbetad struktur (en processmodell) för hur dessa handledningar ser ut i den organisation vi har undersökt.

Varför är detta intressant? Att undersöka den erfarenhetsbaserade kunskapen som personal använder i det praktiska arbetet är intressant utifrån flera aspekter. I första hand blir kunskapen dokumenterad och därmed synliggjord och medveten. På arbetsplatsen får personalgruppen ett gemensamt språk som beskriver vad man gör. Kunskapen blir tillgänglig för reflektion, diskussion och utveckling. På detta sätt kan personalen arbeta på ett mer medvetet och målinriktat sätt med klienterna. Det leder till ökad kvalitet i arbetet och utvecklar verksamhetens innehåll. 13


Kapitel 2

omvärlden och lära honom strategier för att hantera olika situationer han hamnar i. Ett annat tillvägagångssätt är att se situationen eller miljön som problemet, och personalen kan då försöka minimera hindren för klienten genom att bearbeta situationen och eventuellt ändra på de krav som ställs.

Jenny Jenny är snart 40 år gammal och har diagnosen måttlig utvecklingsstörning med beteendeproblematik. Jenny kan inte läsa och skriva, men sina intellektuella begränsningar till trots kan hon, enligt personalen som jobbat med henne tidigare, relativt lätt lära sig nya saker. Hon lär sig snabbt enkla arbetsuppgifter, träningsprogram och dagliga rutiner, och hon är mycket duktig på praktiska göromål som vissa städ- och kökssysslor. Även om hon har förmågan att på egen hand städa och plocka i ordning på sitt rum, klarar hon inte att upprätthålla den etablerade ordningen runt sig. Efter kort tid ligger filtar, kuddar och kläder åter utspridda i rummet. Jenny är storvuxen, något överviktig och ser sammanbiten ut. Hennes naturliga tonläge är ovanligt högt och kraftfullt, vilket gör att omgivningen upplever henne som skrämmande och hotfull, även när detta inte är hennes avsikt. Samtidigt är hon en öppen och charmig tjej när hon är i bra psykisk balans. Hon är mycket social och visar intresse och empati för människor i sin omgivning. Hon tycker också om att vara aktiv och ägna sig åt praktiska och kreativa sysslor. Hennes beteendeproblematik beskrivs på följande sätt: Jenny är mycket fokuserad på allt som händer runt henne, söker ständigt personalens eller kamraternas sällskap och ställer många frågor. Hennes intresse för andras beteende och arbete tar sig ofta i uttryck att hon kommenterar det som inte rör henne, och hon försöker att påverka och styra andra, ibland på ett omsorgsfullt sätt och ibland kritiskt. Jenny har 35


Kapitel 2

också svårt för att koncentrera sig på sina egna sysslor och hålla sig lugn, och hon uppvisar olika tecken på fysisk oro: hon kan inte sitta still på en stol och vaggar eller gungar fram och tillbaka. Hon kan inte heller förbli sittande med en arbetsuppgift en längre stund; efter några minuter reser hon sig och tar kontakt med kamrater eller personal och frågar vad de håller på med. Rent fysiskt kan hennes oro ta sig uttryck i att hon börjar flytta om möblerna i sitt rum, eller att hon duschar flera gånger per dag. Hon kan också visa ilska med ord och ansiktsuttryck. Varför hon känner sig arg och orolig kan hon inte förklara, och har alltså ingen insikt om. Om hon inte själv eller med personalens hjälp lyckas dämpa oron, kulminerar den i ett våldsamt utagerande beteende, där hon plötsligt och med stor kraft slår, biter och sparkar de personer som finns i hennes närhet, och som försöker kommunicera med henne. I det läget upplever personalen att hon saknar förmåga att kontrollera sitt beteende. På grund av hennes fysiska styrka, som förstärks av utbrottet, skapar hennes utagerande en potentiellt farlig situation och en säkerhetsrisk för personerna i hennes omgivning, särskilt de klienter hon delar boende med. För att hjälpa Jenny och skydda övriga klienter krävs det att flera vårdare håller i henne tills hon blir lugnare, vilket sker snabbt. När den fysiska oron avtar blir hon mer närvarande. Under sina våldsamma utbrott har Jenny tidigare vid flera tillfällen skadat andra, vilket har resulterat i att hon har dömts till vård. I ett boende slog hon andra klienter och knivhotade personal. Hon blev polisanmäld och senare dömd till vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård och har fått möjlighet att bo på en omsorgsverksamhet. Jenny har, som nämnts, inte själv någon förståelse för vad som orsakar en stegring av den fysiska oron och ilskan. Man har spekulerat om möjliga orsaker till Jennys oro och tror att en möjlig konfliktsituation uppstår när hon frestas till att ta 36


Kapitel 2

andras egendom. När Jenny ser att andra har saker hon själv skulle vilja äga händer det att hon tar dem. Personalen upplever att hon har god förståelse för vad som är rätt och fel, men att hon inte förmår att styra sina impulser och sitt beteende. Även vad gäller mat har Jenny svårt för att sätta gränser; hon äter ofta okontrollerat och plockar både från sitt eget och andras kylskåp och skafferi när tillfälle ges. Resultatet är att hon har problem med övervikt.

Planering och genomförande av en optimal flyttning Jennys inflyttning till den omsorgsverksamhet vi har studerat är ett bra exempel på en av verksamhetens grundidéer: klienten i centrum. Två av de tre intervjuade vårdare som jobbat med henne berättar att allt runt hennes ankomst till det nya boendet fungerade mycket bra. Mot bakgrund av informationen man hade fått om Jenny visste man att hon inte klarade att bo i egen lägenhet, och att hon inte kunde bo kvar i sitt dåvarande boende. Det dåvarande boendet var en tillfällig lösning i väntan på tillgång till en permanent plats på ett boende där det fanns resurser för att hantera hennes utagerande beteende. Verksamhetens ledning beslöt därför att erbjuda henne en plats i ett litet gruppboende med fyra platser och personal dygnet runt. Två vårdare från det nya boendet åkte och hälsade på Jenny och hennes personal där hon bodde. Personalen påpekar att de vid flera tillfällen har upplevt att de inte får en exakt bild av en klient från journaler och övrigt skriftligt material. De tycker därför det är viktigt att kunna besöka klienterna i deras gamla miljö och bilda sig en egen uppfattning om dem. De får då ett direkt intryck av klienternas personlighet och deras sätt att vara, hur de bor och arbetar, hur den tidigare personalen bemöter dem och hur deras vardag ser ut. 37


Kapitel 2

Före besöket hade det nya boendets personalgrupp förberett frågor med syftet att samla in så mycket information om klienten som möjligt. Vårdarna hade som mål att skaffa sig den bredast möjliga kunskapsgrunden för att kunna bemöta Jenny optimalt och utarbeta en inledande genomförandeplan. Under en heldag fick de två vårdarna möjlighet att vara med henne och hennes personal, observera och ställa frågor. De fick egna intryck att lägga till den information de hade fått från Jennys journal, och de fick möjlighet att få svar på oklarheter i de skrivna dokumenten de hade tagit del av. Besöket innebar också att personalen i ett tidigt skede började lära känna Jenny och bygga upp en relation till henne. När det var dags för flytt följde en personal från det gamla boendet med. Denna vårdare hade byggt upp en speciellt bra relation med Jenny och kunde därför vara ett stöd och en trygghet för henne under flytten. Detta stöd plus det faktum att hon redan hade träffat den nya personalen innebar enligt båda personalgrupperna en mjukare och mindre stressfull flytt för Jenny. Alla parter bekräftar betydelsen av det goda samarbetet. De två personalgrupperna har också bevarat kontakten efter Jennys flytt för att kunna lösa de problem som kunde uppstå senare i det nya boendet, och som de inte kunde förutse eller hade hunnit diskutera i samband med flytten. Detta är ett exempel på en av grundidéerna i den undersökta organisationen: helhetstänkandet runt klienten. Kontakten och informationsutbytet leder enligt vårdarna till en fruktbar kontinuitet i omsorgsarbetet och kommer på så sätt klienten till godo. De intervjuade vårdarna sammanfattar det förberedande arbetet, den optimala flyttningen och det inledande omsorgsarbetet med klienten i dessa punkter:

38


Kapitel 2

Vi läser klientens journal och andra dokument som finns tillgängliga. Vi åker och hälsar på klienten i det gamla boendet, observerar och ställer många frågor både till klienten och till personalen. Vi har extra handledning med vår psykolog. Utifrån den inhämtade informationen bestämmer ledningen vilken typ av verksamhetens olika boendeformer som är rätt för klienten. Personalen beslutar om en inledande daglig struktur för klienten innan han eller hon flyttar hit. Den gamla personalen följer med klienten till det nya boendet och lämnar över till oss. Det inledande omsorgsarbetet där vi provar vår struktur och lär känna klienten här på stället börjar. Personalen framhäver att denna grundliga och för klienten mindre stressfulla överlämning innebär att de får ett väsentligt försprång i omsorgsarbetet. När personalen känner sig bättre förberedd och insatt i klientens situation påbörjar de omsorgsarbetet med större lugn, säkerhet och kapacitet, vilket ger klienten ett bättre mottagande och en mer positiv start på sin nya tillvaro.

Målet för omsorgsarbetet Under tiden personalgruppen observerade Jenny och lärde känna henne diskuterade de fortlöpande det överordnade målet för omsorgsarbetet. Det uppenbara problemet var hennes ”uppvarvade” tillstånd, den fysiska oron som snabbt kunde övergå i våldsamt utagerande beteende. Det var tydligt för personalen att inte bara de utan också Jenny själv hade svårt att förstå varför hon fick sina utbrott. Hon pratade om sitt utagerande på ett sätt som personalen tolkade som uttryck 39


Kapitel 2

för att hon själv var både oförstående, rädd och utan förmåga att kontrollera sitt beteende utöver en viss gräns. De intervjuade vårdarna beskriver hennes aggressiva utbrott som följer: Hon var jättearg direkt när hon kom hem från jobbet. Så fort jag frågade henne vad som var problemet och sa att hon skulle ta det lite lugnt, så började hon slåss med en gång. Man kunde inte prata med henne då, hon var helt avskärmad. … Hon slog med knytnävarna mot huvudet och överkroppen, sen rev hon och nöp och bet och sparkade. Då tog vi försiktigt hennes armar och ledde in henne på hennes rum och sa: ”Nu får du vara här tills du har lugnat ner dig. De andra boende blir ju också oroliga.” Då gick hon ju med in, men hon skrek ju och knuffade, så då fick vi hålla henne igen, och så tryckte vi på larmknappen så det kom in folk, för hon är väldigt stark när hon blir arg. Det känns nästan som hon är en annan person, för hon skriker och säger saker som hon inte säger annars, svär och kallar oss för grejor. Och ögonen – hon ser väldigt arg ut och tuggar nästan fradga. Så fick vi hålla henne en liten stund till tills hon hade lugnat ner sig, och sen så frågade vi henne om hon ville ha behovsmedicin för att hon skulle må lite bättre. Det ville hon ju inte först, men sen så tog hon ju den, och sen så fick hon ju vara ifred en stund.

Även om Jennys utagerande inte förekom dagligen var hennes utbrott som beskrivet ovan av så våldsam karaktär att de innebar en risk för omgivningen. Det betydde att personalen inledningsvis var tvungen att besluta om vilka insatser som krävdes för att hantera och förebygga det utagerande beteendet. Ett viktigt mål för omsorgsarbetet var att kunna ingripa på ett sätt som var respektfullt gentemot klienten samtidigt som de med grund i nödvärnsrätten skyddade både övriga 40


Omsorgsstrategier för svåra beteendeproblem vid psykisk funktionsnedsättning

Kent Ehliasson har bland annat en fil. mag. i pedagogik och mångårig erfarenhet av att arbeta med människor med psykisk funktionsnedsättning, både som skötare och som verksamhetschef. Herdis Burkard är utbildad gymnasie- och högskolelärare, och har under de senaste 19 åren jobbat med den typ av klienter som boken beskriver.

EHLIASSON & BURKARD

DEN HÄR BOKEN GER konkreta råd till dig som arbetar med personer som har psykiska funktionsnedsättningar och utagerande beteende. Boken utgår från tre komplicerade fall, där personalen vid en omsorgsverksamhet med hjälp av olika strategier och grundläggande idéer lyckats hjälpa klienterna till ett bättre liv. I omsorgsarbetet med människor med svåra beteendestörningar och psykisk funktionsnedsättning råder det brist på dokumenterad kunskap och etablerade metoder. Det finns verksamheter som lyckats bra med att hjälpa dessa klienter, problemet är att personalens kunskap sällan eller aldrig är dokumenterad. I den här boken studeras en sådan verksamhet, där personalen lyckats hantera våldsamma situationer och förbättra livskvaliteten för klienterna. De framgångsrika strategierna och grundläggande idéerna systematiseras och sammanfattas i en enkel och användbar modell.

KENT EHLIASSON & HERDIS BURKARD

Omsorgsstrategier för svåra beteendeproblem vid psykisk funktionsnedsättning – utvecklingsstörning, asperger och schizofreni

9789172057814  

för svåra beteendeproblem vid psykisk funktionsnedsättning – utvecklingsstörning, asperger och schizofreni KENT EHLIASSON & HERDIS BURKA...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you