9789147064021

Alan Bryman

Samhällsvetenskapliga metoder Alan Bryman

Samhällsvetenskapen rymmer många olika metodinriktningar, där uppdelningen mellan kvalitativ och kvantitativ forskning är grundläggande. Den distinktionen ligger till grund för en stor del av bokens teman och hur olika frågeställningar och tekniker beskrivs. Författaren beskriver och diskuterar de flesta metoder inom såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Han visar också att man kan kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder.

Liber

Samhällsvetenskapliga metoder

Boken är uppdelad i fyra delar:

Samhällsvetenskapliga metoder

Del 1 Inledning – strategi och design Del 2 Kvantitativ metod Del 3 Kvalitativ metod Del 4 Att kombinera kvantitativ och kvalitativ forskning, ta ställning till etiska frågor och hur man presenterar en undersökning.

Boken har en praktisk inriktning med många konkreta exempel och passar, genom sin bredd, för såväl grundläggande som mer avancerade kurser i vetenskaplig metod inom såväl samhällsvetenskap som beteendevetenskap.

Alan Bryman är professor vid Loughborough University.

Best.nr 47-06402-1 Tryck.nr 47-06402-1-05

omslag.indd 1

09-02-03 11.58.56

Titel, Bryman (Sahara) Sida 4 tisdag 3 februari 2009 11:36

Samhällsvetenskapliga metoder ISBN 978-91-47-06402-1 © 2002 Alan Bryman och Liber AB © Alan Bryman 2001 Denna översättning av Social Research Methods är publicerad genom avtal med Oxford University Press.

Social Research Methods was originally published in English in 2001.

This translation is published by arrangement with Oxford University Press.

Redaktör: Ola Håkansson Översättning: Björn Nilsson Fackgranskning: FOG (Field Research on Organizations and Groups) i Linköping under ledning av professor Kjell Granström Typografi och omslag: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Upplaga 1:5 Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

BrymanIH Sida 5 onsdag 15 februari 2006 08:55

Innehåll

5

Innehåll Inledning 9 Bokens struktur 10

DEL II Kvantitativa metoder 3 Kvantitativ forskning 77

DEL I Strategi och design 1 Strategier i samhällsvetenskaplig forskning 15 Inledning 15 Teori och praxis 17 Kunskapsteoretiska frågor 24 Ontologiska frågeställningar 30 Forskningsstrategier – kvantitativ och kvalitativ forskning 33 Faktorer som påverkar hur samhällsvetenskaplig forskning genomförs 36

2 Undersökningsdesign 41 Inledning 42 Kriterier för samhällsvetenskaplig forskning 43 Relationen mellan design och forskningsstrategi 45 Undersökningsdesign 46 Att koppla samman forskningsstrategi och forskningsdesign 72

Inledning 77 De viktigaste stegen i en kvantitativ undersökning 78 Begrepp och deras mätning 81 Reliabilitet och validitet 86 Kvantitativa forskares huvudsakliga fokus 91 Kritik av kvantitativ forskning 94

4 Urval 99 Inledning 99 Urvals- eller samplingsfel 102 Olika typer av sannolikhetsurval 104 Utmärkande drag för sannolikhetsurval 108 Urvalets storlek 111 Olika typer av icke-sannolikhetsurval 114 Gränser för generaliseringen 119 Fel och felkällor vid surveyforskning 120

5 Strukturerade intervjuer 122 Inledning 122 Den strukturerade intervjun 123 Intervjusituationer 126 Att genomföra en intervju 130 Problem med strukturerade intervjuer 140

6 Enkäter 145 Inledning 145 Enkät jämfört med strukturerad intervju som metodiskt verktyg 145 Utformning av enkäten 150 Dagbok som en form av enkät 153

BrymanIH Sida 6 onsdag 15 februari 2006 08:55

6

Innehåll

7 Att ställa frågor 157 Inledning 157 Öppna eller slutna frågor? 157 Olika typer av frågor 162 Regler för formulering av frågor 164 Vinjettfrågor 168 Pilotstudier 170 Användning av ”färdiga” frågor 171

11 Kvantitativ dataanalys 220 Inledning 220 Ett litet forskningsprojekt 221 Olika typer av variabler 228 Univariat analys 230 Bivariat analys 233 Multivariat analys 239 Statistisk signifikans 241

8 Strukturerade observationer 173 Inledning 173 Problem med surveyforskning när det gäller socialt beteende 173 Observationer är ett alternativ 174 Observationsschemat 178 Strategier vid observation av beteenden 179 Urval 180 Reliabilitet och validitet vid strukturerad observation 182 Fältstimulering som en form av strukturerad observation 185 Kritik av strukturerade observationer 187

9 Innehållsanalys 190 Inledning 190 Vilka frågeställningar är aktuella? 192 Urval 194 Vad ska räknas? 196 Kodning 198 Innehållsanalysens starka sidor 203 Innehållsanalysens svaga sidor 203

10 Sekundäranalys och offentlig statistik 207 Inledning 207 Andra forskares data 207 Offentlig statistik 211 Offentlig statistik – nedvärdering och upprättelse 214

DEL III Kvalitativa metoder 12 Kvalitativ forskning 249 Inledning 249 De viktigaste stegen i en kvalitativ undersökning 252 Teori och data 254 Begrepp inom kvalitativ forskning 255 Reliabilitet och validitet i kvalitativ forskning 257 Kvalitativa forskares huvudsakliga fokus 263 Kritik av kvalitativ forskning 269 Är det alltid så här? 271 Några skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskning 272 Feminism och kvalitativ forskning 273

13 Etnografi och deltagande observation 276 Inledning 276 Att få tillträde till ett fält 278 Etnografens roller 286 Urval 289 Fältanteckningar 292 Avslutningen 295 Finns det en feministisk etnografi? 296

14 Kvalitativa intervjuer 299 Inledning 299 Skillnader mellan strukturerade och kvalitativa intervjuer 300

BrymanIH Sida 7 onsdag 15 februari 2006 08:55

Innehåll

Ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer 301 Urval 312 Feministisk forskning och kvalitativa intervjuer 314 Jämförelse mellan kvalitativa intervjuer och deltagande observation 317

15 Fokusgrupper 324 Inledning 324 Hur man använder fokusgrupper 325 Praktiska råd i samband med fokusgrupper 327 Dynamiken i fokusgruppträffarna 335 Fokusgruppintervjun som en feministisk metod 337 Fokusgruppmetodens begränsningar 338

16 Språkets roll i kvalitativ forskning 340 Inledning 340 Samtalsanalys 340 Diskursanalys 347

17 Dokument som datakälla 356 Inledning 356 Personliga dokument 357 Officiella dokument från statliga myndigheter 361 Officiella dokument från privata källor 362 Massmediaprodukter 364 Virtuella produkter 366 Verkligheten som text 367 Tolkning av dokument 367 Hermeneutik 370

18 Kvalitativ dataanalys 372 Inledning 372 Generella strategier vid en kvalitativ analys av data 373 Fler synpunkter om kodning 383 Sekundär analys av kvalitativa data 388

7

DEL IV Överbrygga klyftan, ta ställning till etiska frågor och hur man presenterar en undersökning 19 Att överbrygga klyftan mellan kvantitativt och kvalitativt 393 Inledning 393 Den naturvetenskapliga modellen och kvalitativ forskning 394 Kvantitativ forskning och tolkningsperspektivet 397 Kvantitativ forskning och konstruktionismen 398 Forskningsmetodik – epistemologiska och ontologiska frågeställningar 399 Problem med uppdelningen kvantitativt – kvalitativt 400 En dubbelriktad analys av kvantitativ och kvalitativ forskning 403 Kvantifiering i kvalitativa studier 405

20 Kombination av kvantitativ och kvalitativ forskning 408 Inledning 408 Argument mot en flerfaldig strategi 409 Två versioner av debatten om kvantitativ och kvalitativ forskning 410 Angreppssätt som rör en flerfaldig forskningsstrategi 411 Reflektioner kring flerfaldiga forskningsstrategier 419

21 Att skriva en vetenskaplig artikel 423 Inledning 423 Att skriva en kvantitativ undersökningsrapport: ett exempel 424 Att skriva en kvalitativ undersökningsrapport: ett exempel 428 Postmodernismen och dess betydelse för skrivandet 433 Att skriva en etnografisk rapport 436

BrymanIH Sida 8 onsdag 15 februari 2006 08:55

8

Innehåll

22 Etiska frågeställningar 440 Inledning 440 Etiska principer 443 Svårigheter med etiska beslut 450

23 Att genomföra en mindre undersökning 452 Inledning 452 Ta reda på vad institutionen kräver 452 Börja i tid 453 Avgränsa frågeställningen 453 Handledningsresursen 455 Tids- och resursutnyttjande 455 Litteraturgenomgång 455 Förberedelser inför själva undersökningen 457 Genomförande och analys 457 Att skriva forskningsrapporten 458 Till sist 463

Ordlista 464 Referenser 475 Sakregister 499

Bryman, Förord Sida 9 onsdag 15 februari 2006 09:02

Inledning

9

Inledning Jag har skrivit denna bok med två målgrupper i åtanke.

Den första är studenter på grundnivå som studerar ämnen som sociologi, socialt arbete, socialpsykologi och pedagogik och som någon gång under sin studietid läser en eller flera kurser i forskningsmetodik. Boken tar upp många olika metoder, synsätt och analysmetoder och bör därför fylla de behov som dessa studenter har i detta avseende. Vetenskapliga metoder hör inte ihop med något speciellt land – många, om än inte alla, principer korsar nationsgränserna. Trots det har jag av naturliga skäl låtit boken få en viss brittisk prägel genom att jag ofta använt exempel på forskning från mitt eget land när så varit lämpligt eller möjligt.

Min andra målgrupp är de studenter som ska utföra en empirisk studie eller göra ett exemensarbete som ett led i sin utbildning. Det kan handla om en större studie eller om en mindre undersökning i samband med olika kurser under utbildningen. Tyngdpunkten i del II och del III ligger på tillämpningsaspekter, och de kan därmed vara mycket användbara när det gäller att hjälpa studenterna att fatta välgrundade beslut om hur de ska lägga upp sin undersökning. Jag går dessutom igenom användningsområden och begränsningar när det gäller de olika metoderna och teknikerna, vilket också utgör ett stöd för de val studenterna måste göra i metodiskt avseende. I del IV tar jag upp praktiska råd om hur man ska sammanfatta och presentera sin forskning. Det sista kapitlet har jag skrivit speciellt för de studenter som genomför ett större eller mindre forskningsprojekt.

Förutom att mitt syfte är att ge studenter praktiska råd om hur de ska genomföra samhällsvetenskapliga studier diskuterar jag även grunderna för sådan forskning. Det betyder att jag berör frågeställningar som de följande:

• Är den naturvetenskapliga modellen för forskning tillämplig på studiet av individ och samhälle? Om så inte är fallet, vad beror det på?

• Varför tycker vissa att en naturvetenskaplig modell inte passar för samhällsvetenskapliga frågeställningar?

• Om man använder sig av en naturvetenskaplig forskningsmodell, innebär då det att man utgår från vissa bestämda antaganden om vad den sociala verkligheten består av?

• Har de forskare och författare som tar avstånd från en naturvetenskaplig modell andra antaganden om hur den sociala verkligheten är beskaffad?

• Vilka slags forskningsresultat anses som acceptabla och legitima?

• I vilken utsträckning påverkar värderingar den praktiska forskningen?

• Är det viktigt hur personer utanför forskarkollektivet uppfattar det man gör med människor i vetenskapliga undersökningar?

Den typ av frågor är av betydelse för samhällsvetenskaplig forskning och jag kommer att återkomma till dem flera gånger i boken. Det är viktigt att känna till hur man i praktiken ska lägga upp och genomföra en vetenskaplig undersökning – bland annat hur man ska strukturera en enkät, hur man ska observera och vad som krävs av en analys – men det är också viktigt att ha en förståelse för flera andra idéer och frågor som rör samhällsvetenskaplig forskningspraxis.

Bryman, Förord Sida 10 onsdag 15 februari 2006 09:02

10

Samhällsvetenskapliga metoder

Bokens struktur Samhällsvetenskapen rymmer många olika traditioner och uppdelningar, och en av de mest grundläggande är den mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Den distinktionen ligger till grund för en stor del av bokens teman och hur olika frågeställningar och tekniker beskrivs.

Boken är uppbyggd av fyra delar. Del I består av två kapitel som drar upp riktlinjerna för resten av boken och som berör grundläggande uppfattningar om vad samhällsvetenskaplig forskning går ut på. I kapitel 1 går jag igenom frågor som rör förhållandet mellan teori och praktik och i vilken mån ett naturvetenskapligt synsätt passar för samhälleliga studier. I detta kapitel kommer jag för första gången in på åtskillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ forskning – dessa två angreppssätt beskrivs som olika forskningsstrategier som rymmer olika uppfattningar om hur människor och samhällen bör studeras. Jag menar också att det ligger betydligt mer i distinktionen än bara det att en undersökning innefattar en insamling av kvantitativa eller kvalitativa data. I kapitel 2 introducerar jag idén om en forskningsdesign, och kapitlet innehåller en första beskrivning av olika grundläggande former för samhällsforskning, till exempel surveyundersökningar, fallstudier och experimentella undersökningar. Dessa två första kapitel utgör de grundläggande byggstenarna för resten av boken.

Del II omfattar nio kapitel som är inriktade på kvantitativ forskning. I kapitel 3 går jag igenom vad den typen av forskning egentligen innebär; det utgör på så sätt en ram för de övriga kapitlen i denna del. Nästa fyra kapitel berör olika aspekter av surveyforskning – kapitel 4 går in på hur man gör ett stickprov eller urval, kapitel 5 är inriktat på de intervjuer som ingår i en survey, kapitel 6 behandlar enkäter och kapitel 7 tar upp frågan om hur man formulerar och ställer frågor. I kapitel 8 går jag igenom strukturerade observationer, en metod

som utvecklats för ett systematiskt studium av socialt beteende. I kapitel 9 är temat innehållsanalys, en metod som utgör en grund när det gäller analys av olika slags dokument. Kapitel 10 behandlar analys av sekundärdata, det vill säga information som samlats in av andra forskare och av officiella organ. Tonvikten flyttas därefter till hur man kan analysera kvantitativ information – i kapitel 11 presenteras ett antal grundläggande redskap för analys av kvantitativa data. Angreppssättet är av ett icke-tekniskt slag, och tyngden läggs på hur man ska välja analysmetod och hur man ska tolka resultaten (jag ger inga patentlösningar).

Del III innehåller sju kapitel som är inriktade på kvalitativ forskning. Kapitel 12 har samma syfte som kapitel 3 har i del II – det ska ge en översikt över vad kvalitativ forskning går ut på och utgör på så sätt en referensram för de övriga kapitlen i del III. Kapitel 13 handlar om etnografi och deltagande observation (en metod som varit grunden till några av de mest kända undersökningarna inom samhällsvetenskapen). Dessa två termer används ofta som synonyma begrepp och de innebär att en forskare helt går upp i och blir deltagare i den miljö som studeras. Kapitel 14 beskriver de olika former av intervjuer som kan bli aktuella i en kvalitativ undersökning. I kapitel 15 går jag in på det som kallas fokusgrupper, då ett antal individer utfrågas om ett visst tema. I kapitel 16 beskrivs två sätt varpå samhällsforskare studerar språket (samtalsanalys och diskursanalys).

Kapitel 17 rör analys av skriftliga källor inom kvalitativ forskning. Kapitel 18 har fokus på analys av kvalitativ information – där går jag igenom ett antal tekniker när det gäller analys av sådan information.

Det är slående hur ett antal frågeställningar förekommer både i del II och i del III – intervju, observation, källor och analys av data – men det framgår också att kvantitativ och kvalitativ forskning innebär skilda tillvägagångssätt när det gäller sådana aktiviteter.

Bryman, Förord Sida 11 onsdag 15 februari 2006 09:02

Inledning

Del IV rymmer fem kapitel som går längre än denna åtskillnad mellan kvantitativa och kvalitativa metoder; kapitel 19 går in på hur distinktionen mellan dessa inriktningar är mindre tydlig än man brukar tro. I kapitel 20 beskriver jag hur metoderna kan kombineras med varandra (”multistrategic research”). Kapitel 21 behandlar hur man skriftligt kan formulera uppläggning och genomförande av en undersökning och vilka resultat den givit. Kapitel 22 tar upp några etiska frågeställningar som uppstår i samband med forskning och vilka principer som då aktualiseras. Kapitel 23 rymmer ett antal praktiska råd för genomförandet av ett forskningsprojekt.

Målsättning, exempel och temarutor För att underlätta läsningen av boken har jag inkluderat följande: • Jag inleder varje kapitel med en beskrivning av det huvudsakliga innehållet som fungerar som en karta eller målsättning för det man ska kunna efter att ha läst kapitlet.

• Det sägs ofta att de tre viktigaste faktorerna man ska ta ställning till när man ska köpa hus är ”läget, läget och läget”. En parallell till detta då man undervisar om vetenskaplig metod är ”exempel, exempel och exempel”. Jag har alltid lärt mig mycket genom att läsa om olika undersökningar och ta reda på hur andra har lagt upp och genomfört sin forskning och vad de har lärt sig av detta. Därför är boken full av exempel; jag har försökt illustrera de flesta av mina viktigaste synpunkter med ett (eller flera) exempel.

• Det finns också många temarutor insprängda i texten vilket har flera syften. Ibland utgör de exempel, ibland definierar de begrepp och ibland sammanfattar de viktiga idéer eller synpunkter. De fyller också

11

den funktionen att de varierar texten och riktar fokus på definitioner och typiska fall.

• Det finns i slutet av boken också en sammanfattande ordlista som definierar viktiga termer och begrepp.

Författarens tack Det är många personer som hjälpt mig att skriva denna bok (även om många av dem kan vara omedvetna om detta). Åtskilliga kullar av studenter som läst kurser i vetenskaplig metod vid Loughborough University har genom sina frågor och tolkningar av mina lektioner försett mig med idéer.

Jag vill också tacka flera personer på Oxford University Press: Tim Barton för att han kom med idén att jag skulle skriva en sådan här bok, Angela Griffin för hennes stöd som redaktör under bokens framställning, Miranda Vernon för hennes fasta plan för bokens produktion och Hilary Walford för hennes skarpsinniga och outtröttliga arbete med texten. Jag vill också tacka Alan Beardsworth för hjälpsamma och konstruktiva kommentarer till olika utkast av boken och Michael Billig för värdefulla kommentarer till delar av texten. Som vanligt har Sue och Sarah utgjort ett stöd för mig på många sätt och stått ut med alla mina farhågor och mina plötsliga försvinnanden till mitt skrivrum. När Sarah började på universitetet förmedlade hon många insikter om hur olika läsare uppfattar en sådan bok som den här – det tackar jag henne för. Det är förstås bara jag själv som är ansvarig för eventuella brister i innehållet.

Alan Bryman

Bryman, FĂśrord Sida 12 onsdag 15 februari 2006 09:02

12

Samhällsvetenskapliga metoder

Bryman, del I Sida 13 onsdag 15 februari 2006 09:03

Del I

7.

Att ställa frågor

Strategi och design Denna första del behandlar två idéer som kommer att återkomma gång på gång i boken, dels en strategi, dels en design (eller form) för forskningen. I kapitel 1 beskrivs en mängd olika synpunkter och infallsvinklar som rör samhällsforskningens praxis och som kopplas till frågan om forskningsstrategi. Två sådana strategier, nämligen kvantitativ och kvalitativ forskning, tas upp. Kapitel 2 beskriver de olika typer av forskningsdesign som kommer till användning.

De två kapitel som ingår i del I rymmer vissa grundläggande byggstenar som jag ofta återkommer till i boken.

Några av de frågeställningar som berörs kan tyckas befinna sig långt från den praktiska forskningen, men de utgör trots det viktiga aspekter av vad samhällsvetenskaplig forskning egentligen är för något.

13

Bryman, del I Sida 14 onsdag 15 februari 2006 09:03

14

Samh채llsvetenskapliga metoder

Bryman, 1 Sida 15 onsdag 15 februari 2006 09:05

Kapitel 1

1.

Strategier i samhällsvetenskaplig forskning

15

Strategier i samhällsvetenskaplig forskning Det huvudsakliga syftet med det här kapitlet är att visa att ett antal överväganden och hänsyn blir aktuella då man sysslar med samhällsvetenskaplig forskning. En åtskillnad som ofta görs av både teoretiker och praktiker är den mellan kvantitativ och kvalitativ forskning, och den beskrivs i samband med dessa överväganden. I detta kapitel behandlas: • Arten av relationen mellan teori och forskning, framför allt om det är teorin som styr forskningen (ett deduktivt synsätt) eller om teorin är ett resultat av forskningen (ett induktivt synsätt).

• Kunskapsteoretiska frågeställningar, det vill säga sådana som har att göra med vad som betraktas som giltig kunskap om den sociala verkligheten.

En av de viktigaste aspekterna rör frågan om huruvida en naturvetenskaplig modell för forskningsprocessen kan tillämpas på studiet av samhället.

• Ontologiska frågor, det vill säga sådana som rör om den sociala verkligheten ska uppfattas som något yttre i förhållande till de sociala aktörerna eller som något som dessa formar eller skapar.

• Dessa två sistnämnda frågeställningar har samband med en mycket spridd distinktion inom samhällsvetenskapen mellan två slag av forskningsstrategier, nämligen kvalitativ respektive kvantitativ forskning. Här initieras en diskussion (som fortsätter i kapitel 19) som går ut på att man ska vara försiktig med att uppfatta dessa strategier som oförenliga (även om de förstås står för olika infallsvinklar på samhällsvetenskaplig forskning).

• Värderingar och praktiska frågor, som rör tillämpning av vetenskaplig kunskap, är också av betydelse för den samhällsvetenskapliga forskningen.

Inledning Den här boken handlar om samhällsforskning och har som syfte att ge individer med grundläggande kunskaper om samhällsvetenskap en förståelse av hur sam-

hällsvetenskaplig forskning bör bedrivas. Läsaren ska också få en bild av forskningens roll inom exempelvis sociologin. Det skulle vara mycket enklare att gå direkt till pudelns kärna och beskriva vad de samhällsvetenskapliga metoderna går ut på och ge råd om hur man på

Bryman, 1 Sida 16 onsdag 15 februari 2006 09:05

16

Samhällsvetenskapliga metoder

bästa sätt ska välja mellan dem och genomföra dem i praktiken. Många personer kan ju vänta sig att en bok med titeln Samhällsvetenskapliga forskningsmetoder i huvudsak ska vara inriktad på hur de olika metoder som ingår i samhällsforskarens verktygslåda ska användas. Men tillämpningen av samhällsvetenskapen existerar inte i något vakuum, som är helt åtskilt från denna vetenskap och från de olika intellektuella förpliktelser som de praktiskt verksamma forskarna står för. Det är två saker som är speciellt viktiga i detta sammanhang.

För det första är de samhällsvetenskapliga metoderna nära kopplade till olika uppfattningar om hur den sociala verkligheten ska studeras. Metoder utgör inte några neutrala redskap, utan de är förknippade med hur samhällsvetarna uppfattar sambanden mellan olika uppfattningar om hur den sociala verkligheten är beskaffad och hur den ska utforskas. Det är emellertid möjligt att överdriva detta. Metoderna är inte neutrala och inte heller helt styrda av intellektuella tendenser och böjelser.

För det andra har vi frågan om kopplingen mellan å ena sidan forskningsmetoderna och praktiken och å andra sidan den mer generella samhällsvetenskapliga verksamheten. Vetenskapliga data samlas alltid in utifrån en viss frågeställning eller problemformulering, som kan vara ett brännande samhälleligt eller teoretiskt problem. Det betyder inte att forskningen helt och hållet styrs av teoretiska intressen, utan man kan ibland stöta på publikationer som bygger på enkla fakta. Fenton m.fl. (1998) genomförde en kvantitativ innehållsanalys av den samhällsforskning som beskrivits i brittiska massmedia. De studerade nationella och regionala dagstidningar, TV och radio samt tidskrifter av olika slag. De menade att en av huvudanledningarna till att genomföra undersökningen var att slå fast hur och vilket slags forskning som beskrevs i media. En sådan uppgift styrs ibland av intresse för ett viktigt socialt problem. McKeganey & Barnard (1996) utförde en

kvalitativ studie som inbegrep observationer och intervjuer med prostituerade och deras kunder. En faktor som tycks ha legat bakom den undersökningen var ett intresse för vilken roll som prostituerade kunde ha när det gällde spridning av hiv och aids (a.a., s. 3).

Ett annat scenario går ut på att utföra forskning kring ett bestämt tema närhelst tillfälle så gives. Westergaards m.fl. (1989) intresse för övertalighet på arbetet verkar i grunden ha styrts av den situation som uppstod då ett stålföretag i Sheffield sade upp ett stort antal människor och av att forskarna arbetade i närheten (University of Sheffield). Företagets ledning tog kontakt med forskarna ett år efter nedskärningarna för att man ville få en bild av vad som hänt med de individer som blivit uppsagda. Forskarna genomförde med hjälp av strukturerade intervjuer en surveyundersökning med merparten av de friställda personerna. Forskarna var förstås också påverkade av teorier och tidigare forskning om arbetslöshet, men den specifika drivkraften för undersökningen om effekter av övertalighet och uppsägning var inte planerad i förväg.

Ett annat motiv för att genomföra en undersökning kan vara beroende av personliga erfarenheter. Lofland & Lofland (1995) menar att många publicerade forskningsartiklar är ett resultat av forskarens personliga livserfarenheter; Zukins (1982) intresse för boendet i vindslägenheter påverkades till exempel av hennes egna erfarenheter av sådant boende i New York. Mitt eget intresse för Disneys nöjesfält kan spåras tillbaka till ett besök på Disney World i Florida 1991 (Bryman, 1995, 1998), medan mitt intresse för hur forskning beskrivs i massmedia (se Fenton m.fl., 1998) med stor säkerhet kan tillskrivas vissa negativa erfarenheter av kontakter med pressen (Haslam & Bryman, 1994).

Generellt sett får data inom sociologin betydelse först då de sätts in i ett sammanhang som rör teoretiska frågeställningar. Detta väcker frågan om vad relationen mellan teori och praktisk forskning egentligen går ut på.

Bryman, 1 Sida 17 onsdag 15 februari 2006 09:05

1.

Strategier i samhällsvetenskaplig forskning

Teori och praxis Det är på intet vis någon enkel sak att beskriva sambandet mellan teori och praktik (metod). Det är flera frågeställningar som aktualiseras, men två är av speciell vikt.

Den första rör frågan om vilken teori som avses, och den andra handlar om vilka data som ska samlas in för att pröva eller generera olika teorier.

Vilken typ av teori är aktuell?

Termen ”teori” används på en mängd olika sätt, men den vanligaste betydelsen rör en förklaring av observerade regelbundenheter, till exempel varför de personer som drabbats av schizofreni oftare kommer från arbetarklass (och inte från medelklass), eller varför alienation inför arbetet är beroende av den teknologi som kommer till användning. Sådana teorier tenderar dock att ingå i sociologiska studier som brukar ligga på en högre abstraktionsnivå. Exempel på den typen av teorier är strukturfunktionalism, symbolisk interaktionism, kritisk teori och poststrukturalism.

Vi kan alltså se en skillnad mellan det förstnämna slaget av teorier, ”theories of middle range” (teorier på mellannivå) och ”grand theories” eller ”stora” teorier (Merton, 1967), som ligger på en mer generell och abstrakt nivå. Enligt Merton rymmer de ”stora” teorierna få råd till forskarna om hur de ska styra eller påverka insamlingen av empiriska data. Om någon därför vill pröva en teori eller dra en prövbar slutsats från den, är abstraktionsnivån sannolikt så hög att forskarna får svårt att formulera de nödvändiga kopplingarna till verkligheten. Det ligger uppenbarligen en paradox i detta. Även mycket abstrakta idéer, till exempel Talcott Parsons mönstervariabler och hans funktionella krav, måste uppvisa någon form av koppling till en yttre verklighet genom att de (i Parsons fall) förmodligen har genererats från hans läsning av olika forskningsresultat,

17

reflektioner över verkligheten eller över vad andra hade skrivit om den. Abstraktionsnivån vid teoribildningen är emellertid så hög att det är svårt att tillämpa teorierna i konkret forskning.

När det således gäller praktisk samhällsvetenskaplig forskning menade Merton att ”stora” teorier är av begränsat värde, även om en abstrakt teori som struktureringsteorin (Giddens, 1984) kan ge goda resultat (se temaruta 1.1). Teorierna på mellannivå återfinns mellan de generella teorier om sociala system som står alltför långt ifrån specifika klasser av sociala beteenden, organisationer och förändringar för att kunna förklara det som observeras och de detaljerade och ordnade beskrivningar av konkreta förhållanden som inte har generaliserats alls (Merton, 1967, s. 39).

Det är över lag således inte ”stora” teorier som brukar vägleda forskningen. Teorier på mellannivå är betydligt oftare fokus för empiriska utforskningar. Merton formulerade i själva verket sin idé som ett försök att överbrygga det som han uppfattade vara en växande klyfta mellan teori (i betydelsen allomfattande teori) och empiriska resultat. Det betyder inte att det inte fanns några mellanliggande teorier innan han formulerade sin tes, tvärtom – det fanns gott om dem, men vad Merton gjorde var att försöka klargöra vad som menas med ”teori” då samhällsvetare skriver om förhållandet mellan teori och praktisk forskning.

Teorier på mellannivå återfinns till skillnad från ”stora” teorier på ett begränsat område, oberoende av om det handlar om ungdomskriminalitet, rasfördomar, utbildningsnivå eller arbetsprocesser (se temaruta 1.2).

De skiljer sig något åt med avseende på vidden av deras tillämpningsområde. Stämplingsteorin representerar till exempel en teori på mellannivå inom avvikelsens sociologi. Dess förespråkare tolkade avvikelse i termer av orsaker till och effekter av samhällets reaktioner på den avvikelse som var aktuell. Man menade att teorin kunde appliceras på en mängd olika former av avvikelse, bland

Bryman, 1 Sida 18 onsdag 15 februari 2006 09:05

18

Samhällsvetenskapliga metoder

1.1 ”Stora” teorier (”grand theories”) och samhällsforskning Giddens (1984) struktureringsteori utgör ett försök att överbrygga klyftan mellan begreppen ”struktur” och ”agens” (ungefär ”handlingsförmåga”) i samhälleligt liv, och den utgör dessutom bakgrund till en artikel av Layder m.fl. (1991). Deras empiriska fokus var övergången från skola till arbetsliv för 18–24 år gamla personer i Storbritannien (fyra olika delar av arbetsmarknaden studerades). Forskarna fick sina data från strukturerade intervjuer av kvantitativt slag, och den information som framkom gjorde att de kunde sålla fram den relativa inverkan som utövades av strukturella variabler (till exempel klass, kön och arbetslöshetsnivå), individuella variabler (exempelvis betyg, attitydfaktorer som bland annat handlade om huruvida respondenterna hade sin framtid i åtanke då de sökte

annat kriminalitet och mentala störningar. Till skillnad från detta formulerade Cloward & Ohlin (1960) sin teori om ”differentiell association” specifikt med koppling till ungdomskriminalitet, och under de år som följde på deras bok tenderade detta att vara ett huvudsakligt fokus för teorin. Teorier på mellannivå brukar således hamna någonstans mellan de ”stora” teorierna

arbete) och beteendefaktorer (villighet att pendla till arbetet eller att använda informella tillvägagångssätt då man sökte arbete).

Forskarna fann att den relativa vikten för strukturella och individuella variabler skilde sig åt mellan de sex olika arbetskategorier som formulerats (bland annat kontorsutbildad, hantverksutbildad och outbildad arbetskraft). De hade utifrån struktureringsteorin föreställt sig att individuella variabler skulle vara viktigare när det gällde högre socioekonomiska nivåer och strukturella variabler än när det gällde lägre nivåer.

Mönstret i resultaten visade sig vara mer komplicerat än så och satte vissa delar av teorin i tvivelsmål. Kön befanns till exempel vara en viktig faktor för alla arbetskategorier.

och rent empiriska resultat. De representerar försök att förstå och förklara en viss begränsad aspekt av samhälleligt liv.

Men inte ens denna skillnad mellan ”grand theory” och teorier på mellannivå kan helt och hållet klargöra de problem som är inbegripna i den förrädiskt enkla frågan om vad en teori är. Det beror på att ordet ”teori”

1.2 En teori om arbetsprocesser som exempel på en teori på mellannivå Inom arbetssociologin kan teorin om arbetsprocesser sägas vara en teori på mellannivå. Utgivningen av Arbete och monopolkapital (Braverman, 1974) gav upphov till många tankar och studier som rörde uppfattningen om arbetsprocesser, framför allt i vilken utsträckning det har förekommit ett obevekligt tryck mot allt större kontroll över den manuelle arbetaren och rutinisering av det manuella arbetet. En publikation från en konferens, Labour Process Theory (Knights & Willmott, 1990), täcker en stor del av detta arbete.

P. Thompson (1989) beskrev teorin som att den rymde fyra element: principen om att arbetsprocessen skapade ett mervärde, kapitalistiska bolags behov av att ständigt omvandla produktionsprocessen, strävan efter kontroll över arbetarna och arbetet samt den grundläggande konflikten mellan kapital och arbete.

Teorin om arbetsprocesser har stått i fokus för ett stort antal empiriska undersökningar (se till exempel Knights m.fl., 1985).

Bryman, 1 Sida 19 onsdag 15 februari 2006 09:05

1.

Strategier i samhällsvetenskaplig forskning

ofta används på ett sätt som innebär föga mer än en spegling av den grundläggande litteraturen på ett område som är av samhällsvetenskapligt intresse. I viss utsträckning kan denna synpunkt tillämpas på det jag beskrev tidigare. Analysen av hur samhällsforskning beskrivs i media (Fenton m.fl., 1998) genomfördes mot bakgrund av liknande undersökningar i USA och studier av hur naturvetenskaplig forskning beskrivs i media i flera olika länder. I flera fall kan den relevanta litteratur som hör till ett visst ämnesområde eller tema påverka den inriktning som en artikel eller bok får och därmed fungera som motsvarigheten till en teori (se ett exempel på detta i temaruta 1.3).

I böcker, eller i artiklar som Sullivans (1996), finns det få eller inga hänsyftningar alls till teorier. Litteraturen på ett visst område fungerar i stället som drivkraft till en undersökning. Litteraturen ger på flera sätt den energi som krävs – forskaren kan till exempel vilja förklara en inkonsekvens mellan olika resultat eller mellan olika tolkningar av tillgängliga resultat, och han eller hon kan ha upptäckt en förbisedd aspekt av ett visst tema (det är vad Duncombe & Marsden, 1993, gjorde; se temaruta 1.3). Vissa idéer kanske inte har prövats tidigare och forskaren kan tycka att existerande synsätt

inom forskningen på ett visst område är otillräckliga och föreslår därför ett alternativt angreppssätt – och så vidare.

Samhällsvetenskapliga forskare har ibland en viss benägenhet att avfärda den forskning som inte är kopplad till teori – både då det gäller ”stora” teorier och teorier på mellannivå. Man avfärdar sådan forskning såsom varande exempel på naiv empiricism (se temaruta 1.4). Det vore hårt, för att inte säga oriktigt, att stämpla de många studier, där man menar att den publicerade litteraturen utgör den teoretiska grunden, som naivt empiricistiska bara för att forskarna i första hand inte är inriktade på teori. Den forskningen betingas av och inriktas på vetenskapliga frågeställningar som formuleras utifrån en genomgång av aktuell litteratur. Datainsamlingen och analysen av resultaten inriktas på att belysa eller lösa den frågeställning som identifierats vid undersökningens start. Litteraturen fungerar som en fullmakt för teorin, som ofta ligger implicit eller latent i denna litteratur.

Inte heller den typ av forskning som vid en första anblick verkar vara av det ”faktaletande” slaget ska förkastas som naiv empiricism, i varje fall inte utan eftertanke. McKeganey & Barnards (1996) forskning om

1.3 Bakgrundslitteratur som teori: exemplet med ”emotionellt arbete” för par Sullivan (1996) samlade in data från 380 heterosexuella par när det gällde den tid de ägnade åt olika aktiviteter, ensamma eller tillsammans. Man använde sig av en teknik som kallas ”tiddagbok” och som används ganska sällan av samhällsforskare. Sullivan ville inte bara ha information om arbetsfördelningen i hemmet mellan man och hustru utan även om parternas åsikter om detta. Hennes resultat visade att många par framför allt får känslomässig tillfredsställelse från de aktiviteter de utför tillsammans. Även om forskningen om förhållandet mellan kvin-

19

nors betalda och obetalda arbete och om arbetsfördelningen i hemmet utgjorde viktiga bakgrundsaspekter i Sullivans undersökning, var Duncombe & Marsdens (1993) artikel av speciell betydelse. De menar att brittiska sociologer, till skillnad från sina nordamerikanska kolleger, har varit relativt ointresserade av frågor som rör närhet och därmed också av de emotionella aspekterna av par- eller familjelivet. Resultaten beskrevs som att ”vissa aktiviteter … uppskattas mer då de utförs tillsammans” (Sullivan, 1996, s. 96) och tolkades utifrån den litteratur som fanns på området.

Bryman, 1 Sida 20 onsdag 15 februari 2006 09:05

20

Samhällsvetenskapliga metoder

1.4 Vad innebär empiricism?

Uttrycket ”empiricism” används på flera olika sätt, men det är två betydelser som är vanligast. Termen används för det första för att beteckna ett generellt synsätt på studiet av verkligheten som innebär att det bara är kunskap som man fått utifrån erfarenheten och via sinnena som kan accepteras. Denna ståndpunkt innebär med andra ord att våra idéer måste underkas-

prostituerade och deras kunder är ett exempel på detta.

Deras undersökning kan (även om man bortser från inriktningen på hiv-smitta) tolkas som naiv empiricism och som en forskning av ett mer ovanligt slag, men detta är en förhastad och förmodligen oriktig bedömning. Forskarna kopplar till exempel sina resultat till den litteratur som beskriver forskning om prostituerade i många olika länder. De illustrerar även sina resultat med hjälp av idéer som i stor utsträckning är en del av sociologens begreppsliga verktygslåda.

Ett exempel på det är Goffmans (1963) uppfattning om stigma (stämpling) och hur den stigmatiserade individen försöker hantera en fördärvad eller ”skämd” identitet. Ett annat exempel är Hochschilds (1983) begrepp som rör ”emotionellt arbete”, en term hon använder för att beteckna hur kabinpersonalen på flygplan skapar en air av vänlighet i kontakten med passagerarna (varav några kan vara synnerligen svåra att hantera).

Det går inte att utläsa av McKeganey & Barnards (1996) rapport huruvida de inför sin datainsamling påverkats av begreppen stigma och emotionellt arbete. En aktualisering av denna frågeställning väcker dock ytterligare en frågeställning: i den mån som varje konkret vetenskaplig undersökning är kopplad till teori, kan man fråga sig vilken roll denna teori spelar. Jag har fram till denna punkt tenderat att uttrycka mig som om teori är något som styr och påverkar insamling och analys av

tas de stränga krav som ingår i begreppet ”prövning”, innan de kan betraktas som kunskap.

Den andra innebörden av termen har med den första att göra och refererar till en uppfattning om att ackumulering av ”fakta” utgör ett legitimt mål i sig.

Det är denna andra betydelse som ibland benämns ”naiv empiricism”.

data. Forskning är i så fall något som utförs i syfte att besvara frågor som uppkommer eller styrs av teoretiska hänsynstaganden. Ett alternativt synsätt är dock att betrakta teori som något som uppträder eller aktualiseras efter det att man samlat in och analyserat alla (eller delar av) de data som hör ihop med ett konkret projekt. Vi kan här se den vikt som en andra faktor har när det gäller bedömningen av förhållandet mellan teori och praktik, nämligen skillnaden mellan deduktiv och induktiv forskning.

Deduktiv och induktiv teori Deduktiv teori representerar den vanligaste uppfattningen om förhållandet mellan teori och praktik när det gäller samhällsvetenskap. Utifrån det man vet inom ett visst område och de teoretiska överväganden som rör detta område, härleder eller deducerar forskaren en eller flera hypoteser som ska underkastas en empirisk granskning. I hypotesen ingår begrepp som ska översättas till utforskningsbara företeelser. Samhällsforskaren måste vara skicklig på att både deducera en hypotes och sedan översätta den till operationella termer. Detta innebär att man måste specificera hur informationen kan samlas in utifrån de data som utgör en del av hypotesen.

Bryman, 1 Sida 21 onsdag 15 februari 2006 09:05

1.

Strategier i samhällsvetenskaplig forskning

Denna syn på teorins roll i relation till forskning stämmer därför i stort sett överens med det som Merton tänkte sig i samband med teorier på mellannivå och det som enligt honom ”i princip tillämpas inom sociologin för att styra empiriska undersökningar” (Merton, 1967, s. 39). Teorin och de hypoteser som deducerats från detta kommer först och styr datainsamlingsprocessen (se temaruta 1.5 för exempel på ett deduktivt synsätt på relationen mellan teori och data). Sekvensen kan beskrivas på det sätt som figur 1.1 visar.

Det sista steget innebär att man jämfört med deduktionen går åt motsatt håll – det inbegriper en induktion genom att forskaren beskriver konsekvenserna av resultaten för den teori som låg bakom eller styrde hela upp-

1. Teori 2. Hypotes(er)

3. Datainsamling 4. Resultat

5. Hypoteserna bekräftas eller förkastas 6. Omformulering av teorin Figur 1.1

Processer som ingår vid deduktion.

1.5 En deduktiv undersökning Kelley & de Graaf (1997) visar på ett antal undersökningar som har studerat de faktorer som påverkar människors religiösa uppfattningar (till exempel föräldrar, skolgång och vänner), men de menar också att det finns goda skäl för åsikten att det land som man föds i utgör en viktig tvärkulturell faktor. Dessa synpunkter konstituerar det som de kallade för den ”teori” som styrde deras forskning och som följande hypotes härleddes från: ”Människor som föds i religiösa länder kommer, beroende på deras landsmäns grad av renlärighet, att få mer ortodoxa åsikter än andra och likartade individer som föds i sekulariserade länder” (a.a., s. 641).

Det finns två viktiga begrepp i denna hypotes som måste studeras och mätas: nationell religiositet (det vill säga om ett land är religiöst eller sekulariserat) och individuell religiös renlärighet (ortodoxi). Forskarna antog även att den religiösa inriktning som individens familj uppvisade skulle påverka relationen mellan nationell religiositet och religiös renlärighet.

För att pröva hypotesen genomfördes en sekundäranalys av en omfattande surveyundersökning i fem-

ton länder. Graden av religiös ortodoxi mättes genom fyra surveyfrågor som rörde religiösa åsikter: (1) om personen i fråga trodde på Gud, (2) tidigare uppfattningar om Gud, (3) hur nära individen kände sig stå Gud och (4) om han eller hon trodde att Gud tog hand om alla människor.

För att mäta den nationella religiositeten hänfördes de femton länderna till en av fem kategorier, från ”helt sekulariserad” till ”mycket religiös”. Klassifikationen gjordes på grundval av ”en oviktad genomsnittssiffra som mätte föräldrarnas kyrkobesök … och religiösa åsikter i respektive land som helhet” (a.a., s.

647). Familjens religiösa inriktning mättes med en skala som rymde fem nivåer när det gällde kyrkobesök (det vill säga närvaro vid gudstjänster).

Hypotesen bekräftades i stort, och forskarna drog slutsatsen att ”den religiösa miljön i ett land har en avgörande inverkan på medborgarnas uppfattningar” (a.a., s. 654).

Därefter skisserade forskarna några av de konsekvenser som resultaten innebar för teorier om internationella skillnader beträffande religiositet.

21

Bryman, 1 Sida 22 onsdag 15 februari 2006 09:05

22

Samhällsvetenskapliga metoder

giften eller undersökningen. Resultaten kopplas tillbaka till teoriförrådet och de forskningsresultat som hör till ett visst studieområde. Vi kan se detta i Layders m.fl.

(1991, s. 461) slutliga reflektioner om följderna av deras resultat för struktureringsteorin (se temaruta 1:1):

Vi drar således slutsatsen att struktur och handling [det vill säga agens] i empiriskt avseende är ömsesidigt beroende av varandra … men också [utgör] delvis autonoma och åtskilda områden. I den bemärkelsen får våra resultat oss att dra slutsatsen att struktureringsteorins empiriska tillämpbarhet när det gäller sambandet mellan strukturella och individuella variabler är av mer begränsad art än man hittills varit medveten om. Även om detta induktiva element förvisso finns närvarande i det aktuella synsättet, brukar det i normalfallet emellertid vara huvudsak deduktivt i sin inriktning.

Dessutom är det viktigt att hålla i åtanke att då detta deduktiva angreppssätt (som oftast förknippas med kvantitativ forskning) tillämpas, följer det sällan ordningsföljden i den rena form som figur 1.1 beskriver. Jag nämnde ju tidigare att ”teori” ofta kan vara föga mer än den litteratur som finns inom ett område och den form av ackumulerad kunskap som sållats fram från böcker och artiklar. Även då vi kan urskilja en eller flera teorier, är det inte heller alltid som uttalade hypoteser härleds eller deduceras på det sätt som Kelley & de Graaf (1997) gjorde (se temaruta 1.5). En ytterligare faktor som vi ska tänka på är att den deduktiva processen verkar vara linjär till sin art – ett steg följer på ett annat i en tydlig och logisk ordningsföljd. Det finns dock många exempel på att så inte behöver vara fallet. En forskares syn på teorin eller litteraturen kan ha ändrats som en följd av analysen av den insamlade informationen, och nya teoretiska idéer och nya forskningsresultat kan ha publicerats av andra innan forskaren har kommit fram till sina egna resultat. Vilken uppsättning data som passar för en teori kan också, som i Layders m.fl. (1991) fall, visa sig först efter det att datainsamlingen är gjord.

Allt detta kan verka förvånande och förvirrande. Det finns en viss logik när det gäller att utveckla teorier och sedan pröva dem. I vardagen brukar vi uppfatta teorier som informativa och upplysande, men de måste prövas innan de kan betraktas som hållbara eller användbara.

Men även om den deduktiva process som figur 1.1 visar förvisso förekommer, är det bättre att uppfatta den som en generell bild av kopplingen mellan teori och praxis.

Som en generell inriktning går det ofta att urskilja dess grunddrag i olika samhällsvetenskapliga undersökningar, men vi finner lika ofta avsteg från detta ideal.

Det finns emellertid forskning där man inte strävar efter att följa den sekvens som figur 1.1 visade. Vissa forskare föredrar att uppfatta sambandet mellan teori och forskning som i huvudsak något induktivt. Med ett induktivt angreppssätt är teorin resultatet av en forskningsinsats. Den induktiva processen innebär således att man drar generaliserbara slutsatser på grundval av observationer. Grovt uttryckt handlar deduktion om ”teori → observationer/resultat” medan kopplingen vänds åt andra hållet vid induktion: ”observationer/resultat → teori”.

Men precis som deduktionen rymmer ett drag av induktion, uppvisar den induktiva processen sannolikt ett inslag av deduktion. När man väl genomfört den fas som innebär en teoretisk reflektion över en uppsättning data, kan forskaren vilja eller behöva samla in ytterligare information för att kunna etablera de betingelser under vilka en teori är hållbar eller ohållbar. En sådan generell strategi kallas ofta för iterativ (upprepande) – den inbegriper en rörelse som går fram och tillbaka mellan data och teori. Detta är speciellt tydligt i det som kallas ”grounded theory” (teoribildning på empirisk grund). Jag återkommer till detta i kapitel 18 och ska här bara framhålla att induktion utgör ett alternativt sätt att koppla samman teori och forskning (även om detta också rymmer ett deduktivt element).

Bryman, 1 Sida 23 onsdag 15 februari 2006 09:05

1.

Strategier i samhällsvetenskaplig forskning

Vi måste dock, precis som vid ett deduktivt synsätt, vara försiktiga med hur vi använder ”teori” i samband med en induktiv strategi. Även om vissa forskare otvivelaktigt utvecklar teorier, måste vi vara medvetna om att det slutgiltiga resultatet ofta kan vara föga mer än empiriska generaliseringar av det slag som Merton (1967) avsåg. I temaruta 1.6 finns ett exempel på forskning som kan beskrivas som induktiv i den bemärkelsen att man utvecklade en teori på grundval av intervjudata som rörde män med en kronisk sjukdom, och av vad som bestämmer en framgångsrik hantering av sjukdomen för de män som drabbats. Den analytiska strategi som den aktuella forskaren (Charmaz, 1997) valde var ”grounded theory”; de mest kända exemplen på induktiv forskning härstammar just från denna tradition (se Strauss & Corbin, 1997, som är det verk jag hämtat Charmaz exempel från).

Charmaz undersökning utgör ett intressant exempel på ett induktivt angreppssätt, och det är framför allt två

saker som är värda att uppmärksammas. Hon använder för det första ”grounded theory” som utgångspunkt för dataanalys och teorigenerering. Detta angreppssätt utvecklades först av Glaser & Strauss (1967) och anses ofta uppvisa sin starka sida när det gäller att formulera teorier på grundval av insamlade data. Det är något som skiljer sig från många andra induktiva studier, som genererar intressanta och upplysande resultat men vars teoretiska betydelse inte är särskilt tydlig. De rymmer insiktsfulla empiriska generaliseringar men föga av teori.

För det andra brukar en induktiv strategi när det gäller kopplingen mellan teori och data förknippas med ett kvalitativt synsätt, ungefär på samma sätt som den deduktiva strategin förknippas med ett kvantitativt angreppssätt. Det är ingen tillfällighet att Charmaz (1997) undersökning grundade sig på ingående, semistrukturerade intervjuer som gav kvalitativa data utifrån respondenternas detaljerade svar på hennes frågor. Det

1.6 En induktiv undersökning Charmaz (1991, 1997) intresserade sig för olika aspekter av det faktum att människor har drabbats av en kronisk sjukdom. Under en viss fas av denna undersökning studerade hon speciellt män i en sådan situation. Hon diskuterar i en av sina rapporter (Charmaz, 1997) resultaten från en undersökning med hjälp av strukturerade intervjuer av 20 män som drabbats av en kronisk sjukdom. För att få fram det typiska i männens reaktioner jämförde hon männens svar med svaren i en liknande undersökning, där respondenterna var kvinnor med en kronisk sjukdom. Charmaz menar att en avgörande del av männens reaktioner handlar om en strategi som går ut på att bevara självbilden. Även om en kronisk sjukdom alltid innebär att man måste förändra livsstil, något som i sin tur medför en förändrad bild av den personliga identiteten, försökte männen bevara sin jagbild genom att ”hänvisa till vik-

23

tiga egenskaper och attribut som hörde till det tidigare jaget” (a.a., s. 49).

Kvinnorna förlitade sig till skillnad från detta mindre på att behålla sin jagbild och hänga fast vid tidigare identiteter och roller. Charmaz kopplar sina teoretiska reflektioner över den insamlade informationen till de manliga respondenternas uppfattningar om mansroll och manlig identitet.

Hennes tonvikt på bibehållandet av jagbilden gjorde att hon kunde mäta de faktorer som påverkade om en man med en kronisk sjukdom skulle ”rekonstruera en positiv identitet eller sjunka ner i en depression” (a.a., s. 57). Om de inte lyckades få till stånd handlingsmönster som kunde göra att upplevelsen av deras tidigare jag kunde överföras till framtiden (till exempel genom arbete), ökade risken för depression.

Bryman, 1 Sida 24 onsdag 15 februari 2006 09:05

24

Samhällsvetenskapliga metoder

kommer dock att framgå av den fortsatta texten att karakteriseringen av den induktiva strategin som sammankopplad med kvalitativ forskning inte är helt entydig: många kvalitativa studier genererar inte någon teori, och teorin används ofta som en bakgrund till kvalitativa undersökningar.

Det kan vara bra att tänka sig förhållandet mellan teori och praktik i termer av deduktiva och induktiva strategier. Men som den föregående diskussionen har visat är det hela inte så enkelt som man vid en första anblick kan tro. Det är bättre att uppfatta deduktiva och induktiva strategier som tendenser, inte som uttryck för en entydig distinktion som alltid gäller. De frågeställningar som vi berört i detta avsnitt är dock inte de enda som är viktiga vid samhällsvetenskaplig forskning.

Kunskapsteoretiska frågor En epistemologisk eller kunskapsteoretisk frågeställning handlar om vad som är eller vad som ska betraktas som

kunskap inom ett ämnesområde. En speciellt viktig fråga i detta sammanhang är frågan om huruvida den sociala verkligheten kan eller bör studeras utifrån samma principer, metoder och verklighetsbild som tilllämpas inom naturvetenskapen. Den ståndpunkt som säger att det är viktigt att imitera eller följa naturvetenskapens synsätt hör samman med den kunskapsteoretiska uppfattning som kallas positivism (se temaruta 1.7).

En naturvetenskapligt inriktad kunskapsteori: positivism Det är mycket svårt att exakt redogöra för och sätta fingret på vad positivismen som doktrin går ut på, eftersom begreppet används på skilda sätt i litteraturen. För vissa författare handlar det om en deskriptiv kategori – som beskriver en filosofisk ståndpunkt som man kan hitta i forskningen – även om man inte är helt överens om vad den står för eller hur mycket den omfattar. För

1.7 Vad är positivism? ”Positivism” står för en kunskapsteoretisk ståndpunkt som förespråkar en användning av naturvetenskapliga metoder vid studiet av den sociala verkligheten och alla dess aspekter. Termen täcker också något mer, även om detta ”något” skiljer sig åt mellan olika forskare och författare. De flesta är emellertid överens om att positivism innebär följande: 1 Det är bara sådana företeelser eller fenomen som kan bekräftas via sinnena som är kunskap (en princip som kallas för fenomenalism).

2 Teorins syfte är att generera hypoteser som kan prövas och på så sätt göra att det går att ta ställning till lagmässiga förklaringar (en princip som går under namnet deduktivism).

3 Man uppnår kunskap genom att samla in fakta som utgör grunden för lagmässiga regelbundenheter (induktivism som princip).

4 Vetenskapen kan och ska vara värderingsfri, det vill säga objektiv.

5 Det finns en tydlig skillnad mellan vetenskapliga och normativa påståenden (det är bara de förra som hör till den vetenskapliga domänen). Denna femte princip ligger underförstådd i den första, eftersom sanningsvärdet hos ett normativt påstående inte kan verifieras via sinnena.

Bryman, 1 Sida 25 onsdag 15 februari 2006 09:05

1.

Strategier i samhällsvetenskaplig forskning

andra är positivism snarast ett nedsättande uttryck som används för att beskriva en grovt tillyxad och ofta även ytlig form av datainsamling.

Vi kan i de fem principer som beskrivs i temaruta 1.7 hitta en koppling till några av de slutsatser som redan berörts i samband med relationen mellan teori och praktik. Positivism rymmer till exempel element av både deduktivt och induktivt synsätt (andra och tredje punkten i temaruta 1.7). Det görs även en tämligen skarp åtskillnad mellan teori och forskning. Forskningens roll är att pröva teorier och tillhandahålla material för uppställandet och utvecklingen av lagar. Men ingen av dessa kopplingar mellan teori och praktisk forskning rymmer följdsatsen att det är möjligt att göra observationer eller samla in data på ett sätt som inte är påverkat av redan existerande teorier. Dessutom anser man att teoretiska termer som inte kan observeras direkt inte är genuint vetenskapliga; de måste kunna underkastas strikta observationskrav. Allt detta gör att observationen får en högre kunskapsteoretisk status än teorin.

Observera att det är fel att uppfatta positivism som synonym med vetenskap och vetenskaplighet. Vetenskapsteoretiker inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap skiljer sig tydligt åt när det gäller hur man bäst ska beskriva vetenskaplig praxis, och sedan början av 1960-talet har det funnits en rörelse i riktning bort från en tolkning av vetenskaplighet i positivistiska ordalag. När forskare och författare således klagar över positivismens begränsningar, är det inte helt klart om de avser termens filosofiska betydelse eller ett vetenskapligt förhållningssätt i mer generell bemärkelse. Det som kallas realism (i synnerhet en kritisk realism) är exempel på en annan filosofisk ståndpunkt som avses ge en riktig bild av vad vetenskaplig praxis innebär (se temaruta 1.8 på nästa sida).

Det svåra med de kunskapsteoretiska synpunkter som utgör kärnan i detta avsnitt är att vissa forskare och författare förkastar idén om att principerna för naturve-

25

tenskapen kan tillämpas på ett studium av den sociala verkligheten. En annan svårighet i detta sammanhang är att det inte är särskilt lätt att skilja den naturvetenskapliga modellen från positivismen som måltavla för kritiken. Det framgår med andra ord inte alltid om man reagerar mot tillämpningen av ett naturvetenskapligt synsätt i allmänhet eller mot positivismen i synnerhet.

Det finns sedan länge en debatt rörande hur pass lämplig den naturvetenskapliga modellen egentligen är för ett studium av samhället, men i och med att beskrivningen av den modellen i huvudsak tenderar att ha positivistiska övertoner verkar det mer vara positivismen än andra uppfattningar om vetenskaplig praxis (till exempel kritisk realism) som står i fokus för uppmärksamheten.

Tolkningsperspektiv En syn som bygger på förståelse och tolkning (”interpretativism”) rymmer en kunskapsuppfattning som skiljer sig från positivismens; se temaruta 1.9 på s. 27.

I denna riktning ingår de kritiska synpunkter som formulerats gentemot en naturvetenskaplig syn på studiet av den sociala verkligheten och som påverkats av några olika tanketraditioner, vilka jag kortfattat ska beskriva. Gemensamt för dem är en uppfattning att samhällsvetenskapens studieobjekt – människor och deras institutioner – i grunden skiljer sig från naturvetenskapens studieobjekt. Studiet av den sociala verkligheten kräver därför en annan logik för forskningsprocessen, en som jämfört med naturens ordning speglar det som är speciellt för människor.

Von Wright (1971) har beskrivit denna kunskapsteoretiska oförenlighet som en motsättning mellan positivism och hermeneutik (en term som kommer från teologin och som, då den infördes i samhällsvetenskapen, rör teori och metod i samband med tolkning av män-

Alan Bryman

Samhällsvetenskapliga metoder Alan Bryman

Samhällsvetenskapen rymmer många olika metodinriktningar, där uppdelningen mellan kvalitativ och kvantitativ forskning är grundläggande. Den distinktionen ligger till grund för en stor del av bokens teman och hur olika frågeställningar och tekniker beskrivs. Författaren beskriver och diskuterar de flesta metoder inom såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Han visar också att man kan kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder.

Liber

Samhällsvetenskapliga metoder

Boken är uppdelad i fyra delar:

Samhällsvetenskapliga metoder

Del 1 Inledning – strategi och design Del 2 Kvantitativ metod Del 3 Kvalitativ metod Del 4 Att kombinera kvantitativ och kvalitativ forskning, ta ställning till etiska frågor och hur man presenterar en undersökning.

Boken har en praktisk inriktning med många konkreta exempel och passar, genom sin bredd, för såväl grundläggande som mer avancerade kurser i vetenskaplig metod inom såväl samhällsvetenskap som beteendevetenskap.

Alan Bryman är professor vid Loughborough University.

Best.nr 47-06402-1 Tryck.nr 47-06402-1-05

omslag.indd 1

09-02-03 11.58.56