9789140686138

Linda Gustafsson Uno Wivast

SPRÅKET OCH BERÄTTELSEN 1

Språket och berättelsen 1 är ett läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Boken består av två tydliga delar. De första kapitlen utgår från klassiska teman i litteraturen, som till exempel Mod och styrka, Lek och allvar och Möten och avsked. I varje tema finns skönlitterära texter. Det är äldre och nyare texter, av kvinnor och män, från olika delar av världen. Varje text följs av uppgifter som tränar läsförståelse, ordkunskap och språkriktighet samt inbjuder till vidare diskussioner kring temat.

Bokens andra avdelning går igenom kursens språkliga innehåll. Här finns till exempel skrivträning, muntlig framställning, grammatik och språksociologi. Det är enkelt att hitta just det avsnitt som ni ska gå igenom i kursen, och de många uppgifterna hjälper inlärningen.

Språket och berättelsen fungerar både för lärare som vill välja och vraka ur läroboken, och för de som vill följa ett genomtänkt upplägg från start till mål.

SPRÅKET OCH BERÄTTELSEN 1 Svenska 1

Linda Gustafsson Uno Wivast

Svenska 1

Linda Gustafsson arbetar som gymnasielärare i engelska, svenska och italienska på Malmö Latin.

Uno Wivast är gymnasielärare i engelska och svenska på Malmö Borgarskola.

ISBN: 978-91-40-68613-8

9 789140 686138

40686138_omslag.indd 2-3

2015-03-12 11:47

Innehåll TEMADEL

MOMENTDEL

MÖTEN OCH AVSKED

TALA OCH FÖRMEDLA .............................. 113

En obekväm vänskap ................................7 Arbeta med texten ......................... 13 Arbeta med språket ....................... 15 Ett nytt liv ...................................................... 21 Arbeta med texten ......................... 27 Arbeta med språket ....................... 28

Talets struktur ..................................................................113 Den retoriska arbetsmodellen ............................113 Presentationstekniska hjälpmedel ...................123 Informerande muntlig framställning ..............126 Argumenterande muntlig framställning ......135

SKRIVA OCH FÖRMEDLA ....................... 147 MOD OCH STYRKA Det bugande odjuret ........................... 35 Arbeta med texten ......................... 43 Arbeta med språket ....................... 44 Flickan i plast .............................................. 51 Arbeta med texten ......................... 60 Arbeta med språket ....................... 62

LEK OCH ALLVAR Hitta hem ...................................................... 67 Arbeta med texten ......................... 71 Arbeta med språket ....................... 72 I otakt med tiden ..................................... 77 Arbeta med texten ......................... 81 Arbeta med språket ....................... 83

VERKLIGHET OCH FIKTION Med andan i halsen ................................ 89 Arbeta med texten ......................... 93 Arbeta med språket ....................... 95 Oväntat möte .........................................101 Arbeta med texten ......................106 Arbeta med språket .....................107

Att bygga en text ............................................................147 Syfte och mottagare ...................................................147 Få idéer och samla information .........................149 Bearbeta och disponera ...........................................152 Börja skriva ..........................................................................156 Att skriva korrekt ............................................................159 Granska och bearbeta ................................................179 Att skriva referat .............................................................181 Att skriva argumenterande uppsats ...............192 Att skriva debattartikel ..............................................199 Att skriva krönika ...........................................................207 Att skriva reportage .....................................................211

FÖRSTÅ OCH TOLKA ................................... 219 Novellanalys .......................................................................222 Diktanalys .............................................................................244 Filmanalys .............................................................................255

VARIATION OCH STIL ................................. 273 Dialekt .....................................................................................274 Sociolekt ...............................................................................276 Attityder till språk ..........................................................277

GRAMMATIK OCH STRUKTUR ....... 281 Varför grammatik? ........................................................281 Ordklasser ............................................................................281 Syntax – hur språkets delar fungerar tillsammans .....................................................305

LITTERÄRA TERMER OCH STILFIGURER ............................................................ 312 4

40686138.indb 4

Innehållsförteckning

2015-03-16 09:32

40686138.indb 146

2015-03-16 09:33

SKRIVA OCH FÖRMEDLA Att bygga en text Att skriva är ett hantverk som kräver tid och energi. Ingen skicklig skribent skriver snabbt ihop en text med penna, pekskärm eller tangentbord för att sedan säga: ”Sådär, nu var det klart.” Att bygga en text kräver både förarbete, författande och efterarbete, och det är detta som kallas skrivprocessen. När du ska skriva en text måste du alltså förbereda dig genom att planera. Du måste bestämma dig för vilket syftet med texten är och vem eller vilka som är mottagare, du kanske måste samla information och bestämma vilka källtexter du vill använda dig av och du bör bestämma hur din text ska disponeras. Sedan skriver du din text, och när detta är klart efterarbetar du den genom att korrekturläsa och granska både innehållet och språket noga. Med andra ord tar det tid att bygga en text.

Syfte och mottagare När du skriver är det viktigt att du är på det klara med vilket syfte din text ska ha. Det kan tyckas självklart att veta detta, men om du inte utformar din text exakt utifrån syftet faller ditt budskap platt. En texts syfte är också knutet till texttyp eller genre. I en debattartikel är syftet till exempel att övertyga dina läsare om att det du argumenterar för är rätt och bra, i en krönika är syftet både att övertyga och att roa, i ett reportage är syftet i första hand att förmedla fakta och upplevelser och i en utredande text diskuterar du och resonerar kring ett eller flera problem, som är formulerade i syftet.

En texts mottagare är också knutet till syftet. Om du skriver en debattartikel för publikation i en dagstidning förväntas du att ha ett neutralt språk och innehållet måste ligga på en nivå anpassad till vuxenvärlden. Om du däremot skriver en debattartikel för en ungdomstidning kan du använda både slang och personliga formuleringar och innehållet kan riktas till områden som i första hand berör ungdomar.

Tänk på att en viss texttyp kräver ett visst språk men att detta språk även anpassas till mottagaren. I en krönika förväntas du till exempel använda ett personligt språk med egna formuleringar och eget bildspråk,

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

40686138.indb 147

147

2015-03-16 09:33

”Det viktigaste du kan göra är ingenting.”

Apollo – solens, musikens och rekreationens gud.

Resebyrån anpassar sin text till syfte och mottagare. apollo_annons_uppslag.indd 1

2015-03-06 16:19

men när du skriver för en dagstidning kan du ändå inte gå hur långt som helst när det gäller personlig prägel på språket eftersom du skriver för en bred läsekrets i olika åldrar, och alla läsare ska kunna ta till sig och gilla din text. Men om din krönika skrivs för en ungdomstidning kan du driva din personliga prägel av språket lite längre. När du skriver anpassar du språket till texttypen och sedan anpassar du det ytterligare till mottagaren.

På så sätt blir det ett samspel mellan en texts syfte, mottagare och språk.

Uppgifter 1. Varför är det så viktigt att vara medveten om syftet med en text du ska skriva?

2. Vilket samspel finns mellan en texts syfte, mottagare och språk?

tänk på • Innan du börjar skriva gör klart för dig själv syftet med din text.

• Se till att syfte och texttyp/genre passar ihop och anpassa stil och språk till texttypen.

• Gör klart för dig själv vem som är mottagare av texten.

• Anpassa språk till både mottagare och texttyp.

148

40686138.indb 148

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

2015-03-16 09:33

Få idéer och samla information

Att lägga grunden Vad du än ska skriva för typ av text krävs ett förarbete. Du måste komma på vad du vill skriva om och vilka infallsvinklar du ska ha. Dessutom måste du i vissa fall samla information som du sedan använder för att underbygga ditt resonemang, och om du ska undersöka och utreda något måste du samla fakta om det som ska utredas.

Ibland är det svåraste momentet i textproduktion att komma på vad man ska skriva om. När man väl kommit fram till detta brukar arbetet gå framåt förhållandevis friktionsfritt. Men hur får man en idé? Det enklaste är nog att utgå från vad du tycker är intressant och spännande, vilka samhällsfrågor som intresserar dig, vilka fritidsintressen du har eller vad du tycker är angeläget att förändra i samhället och världen. Sedan är det alltid bra att bolla idéer med klasskamrater, vänner eller föräldrar, och naturligtvis, din lärare. I det här inledningsskedet ska du göra allt för att finslipa din idé så mycket som möjligt och anpassa den till den typ av text du ska skriva.

När du har en hållbar idé fortsätter du med att samla in nödvändig information. Ibland räcker den kunskap och information du redan har i minnet, men för det mesta krävs att du samlar in stoff om ämnet. Du kan läsa böcker, tidningar, tidskrifter eller söka på nätet, men vad du än tar del av är läsningen av vad andra skrivit en väldigt viktig del i din egen kommande textproduktion. Att läsa vad andra skrivit ger dina egna idéer en spark framåt, och om du måste använda referenslitteratur är du

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

40686138.indb 149

149

2015-03-16 09:33

ju tvungen att ha något att referera och citera från som underbygger det resonemang du driver. Andra sätt att samla information på är laborationer, intervjuer och enkätundersökningar. Hur du än går tillväga när du samlar information hänger detta ihop med textens syfte och texttyp, d.v.s. vad det är du ska skriva och vad syftet är.

Att granska källor I förarbetet ingår som vi redan nämnt att söka information, och när du hittar information du vill använda måste du granska den och bedöma tillförlitligheten och trovärdigheten. Att göra detta kallas för källkritik, och det är oerhört viktigt att du är noggrann när du gör detta. Om din text innehåller fakta eller refererar till fakta som inte är korrekt förlorar hela din text sitt värde och du som skribent framstår inte som trovärdig.

Det är lätt att tro att en källa bara är det du hittar på internet när du googlar, men faktum är att böcker, artiklar, radioprogram, tv-program eller föreläsningar också är källor, och alla källor du använder måste granskas kritiskt. Du kan inte bara förutsätta att något du läser, hör eller tittar på förmedlar exakta sanningar utan du måste förhålla dig kritisk till informationen.

Men det finns naturligtvis källor som är mer trovärdiga än andra, och det finns källor som är mindre trovärdiga än andra. På Wikipedia kan till exempel vem som helst skriva, och även om webbplatsens användare håller ett öga på mycket av det som skrivs är det uppenbart att felaktigheter lätt smyger sig in i materialet som presenteras. Var därför extra vaksam när du letar information på Wikipedia och gå vidare till andra webbplatser eller webbsidor och dubbelkolla informationen du vill använda dig av. Ett uppslagsverk som har en hög tillförlitlighet är Nationalencyklopedin (ne.se), och därför är det en god idé att jämföra den information du hittar om ett visst ämne på Wikipedia med det som skrivs om samma ämne i Nationalencyklopedin.

När du ska undersöka en källas tillförlitlighet på nätet kan du använda följande lista för att lättare kunna avgöra om den källa du vill använda är okej eller inte.

• Vem har gjort webbsidan eller skrivit texten? Är det en privatperson, en journalist, en forskare, ett företag, en organisation eller myndighet?

Går det att hitta uppgifter om skribenten eller organisationen? Den här aspekten är viktig för du måste veta vem som står bakom källan.

• Vilket är syftet med webbsidan eller texten? Är det att informera, påverka, övertyga eller sälja? Är informationen vinklad till någons fördel?

150

40686138.indb 150

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

2015-03-16 09:33

• Glöm inte att kontrollera webbadressen!

• Kontrollera faktauppgifter mot andra källor för att undersöka tillförlitligheten.

• Om det finns hänvisningar till andra källor (primärkällor) i den källa du vill använda måste du även stämma av uppgifterna mot dessa.

• När skrevs texten? Är informationen fortfarande aktuell eller är den inaktuell? När uppdaterades webbsidan senast?

Du kan aldrig vara för noggrann när du granskar olika källors tillförlitlighet. Kom även ihåg att det är du som skribent som ansvarar för att det som skrivs är baserat på korrekt fakta.

Uppgifter 1. Hur gör du för att kläcka idéer och samla information? Diskutera med ett par klasskamrater och skriv en gemensam lista på hur ni gör. Redovisa sedan er gemensamma lista för klassen.

2. Vad tycker du är viktigast när du ska bestämma ämne? Är det nödvändigt att tycka att något är kul för att skriva om det eller kan en bra författare skriva om vilket ämne som helst? Motivera ditt svar!

3. Vad ska du tänka på när du bedömer tillförlitligheten på källor du hittar på internet?

tänk på • Innan du börjar skriva är det viktigt med ett noggrant förarbete.

• Bolla gärna dina idéer med din lärare eller klasskamrater och vänner eller föräldrar.

• Samla relevant information om ditt ämne från olika källor.

• Granska alla källor du tänker använda kritiskt.

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

40686138.indb 151

151

2015-03-16 09:33

Bearbeta och disponera Plocka ut det viktigaste När du är klar med dina idéer och har samlat tillräckligt med stoff och information för att skriva din text är det dags att sålla bort det som är mindre väsentligt för innehållet. Hur du än vrider och vänder på saken så är det så att du alltid, vad du än skriver, har ett omfång att förhålla dig till. Du kan inte skriva 1000 ord om din krönika inte får vara längre än 450 ord, och detta gäller inte bara i gymnasieskolan. Vad du än kommer att skriva i arbetslivet eller på universitet och högskola så kommer du att få riktlinjer att följa, och i dessa riktlinjer kommer det alltid att vara angivet hur lång eller omfångsrik din text får vara. Därför måste du efter idésamlingsstadiet sovra i ditt material och vaska fram det som är det viktigaste för att din text bara ska ha med det som är det mest relevanta i sammanhanget. En bra regel är att bestämma var tyngdpunkten ska ligga i texten eftersom det då blir lättare för dig att sovra och organisera materialet, och om du samtidigt strukturerar stoffet i en tankekarta får du en överblick över de viktigaste punkterna i din kommande text.

Tänka på att du ska skriva mycket om lite och inte lite om mycket. Med detta menas att du ska koncentrera din text till några punkter och skriva utförligt om dessa.

152

40686138.indb 152

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

2015-03-16 09:33

Disponera Det finns olika modeller att använda sig av när man disponerar en text (d.v.s. i vilken ordning man presenterar innehållet), och dispositionen är även kopplad till genre eller texttyp. Du använder inte samma dispositionsmodell när du skriver en tidningsartikel som när du skriver en argumenterande uppsats, och därför är det viktigt att känna till att det finns olika sätt att organisera din text. Här följer några av de vanligaste dispositionsmodellerna. Tänk på att man i samma text kan använda sig av fler än en dispositionsprincip.

övergripande disposition Det är viktigt att tänka på att vad du än använder dig av för disposition så organiserar man alltid en text enligt principen inledning, huvuddel och avslutning. Denna övergripande struktur ger läsaren en tydlig bild av texten och underlättar tolkning och förståelse.

Generellt kan man säga att inledningen ska få läsaren intresserad och vilja fortsätta läsa. I inledningen förbereder du också läsaren på vad som kommer i huvuddelen genom att ge information om vad som komma skall. I huvuddelen behandlar du ditt ämne, och i avslutningen sammanfattar du det viktigaste och avrundar hela texten.

kronologisk disposition I den här dispositionen presenteras något i tidsmässig ordning och används ofta för att återge olika händelseförlopp. Den passar väldigt bra för berättelser, och du har stött på den många gånger när du läst romaner, noveller eller serier eller när du sett filmer.

bruten kronologisk disposition I berättelser är det också vanligt med bruten kronologi, och det innebär att den tidsmässiga ordningen kastas om. En händelse i slutet av ett förlopp kan då komma i början av berättelsen istället eller kanske i mitten. I en bruten kronologi är det också vanligt att varva de olika delarna i ett händelseförlopp, d.v.s. berättelsen går framåt och bakåt i tiden om vartannat.

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

40686138.indb 153

153

2015-03-16 09:33

VIKTIGAST Viktigt Ganska intressant Vag bakgrund Eventuellt stryka

Ämne 1 – Underrubrik Ämne 2 – Underrubrik

Argument 1 Motargument 1 Argument 2 Motargument 2

emfatisk disposition I en text där den emfatiska dispositionen används kommer det viktigaste först. Den här dispositionsprincipen används i nyhetsartiklar, tidningstexter och artiklar i populärvetenskapliga tidskrifter, och meningen är att läsarens intresse ska väckas genom att det viktigaste och mest intressanta kommer tidigt i texten. Om man sedan måste korta ner texten gör man det från slutet eftersom det minst viktiga står där.

tematisk disposition I en tematisk disposition tar du upp ett ämne eller fråga i taget och har en underrubrik till varje del du skriver om. Den här dispositionsmodellen är vanlig i till exempel läroböcker, faktatexter eller artiklar i uppslagsverk. Du har säkert stött på den många gånger när du sökt information i Wikipedia eller på liknande sidor.

kontrastiv disposition Den kontrastiva dispositionen passar bra att använda när du skriver argumenterande texter eftersom den ställer motsatser mot varandra. När du låter argument och motargument ställas mot varandra kontrasterar de. Antingen kan du ställa ett argument mot ett motargument och sedan fortsätta med ett nytt argument och ställa det mot ett motargument eller så kan du ställa samtliga argument mot samtliga motargument. Hur du än gör blir effekten tydlig med en skarp kontrast mellan det ena och det andra.

associativ disposition I en associativ disposition byggs texten upp genom en tankekedja som skribenten får när ämnet behandlas. Tanken får med andra ord vandra fritt, och en sida av ett ämne leder in på en annan aspekt av samma ämne eller till och med ett nytt ämne. Den här typen av disposition passar för romaner, noveller och kåserier. (Ett kåseri är en personlig och underhållande text i en tidning eller tidskrift, och det ställs inga krav på skribenten att vara formell eller logisk i sitt resonemang.)

154

40686138.indb 154

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

2015-03-16 09:33

rumslig disposition I den rumsliga dispositionen är det platsen som styr, och texten förflyttar sig från plats till plats. Den här dispositionsprincipen kan till exempel användas i romaner, noveller och i reportage.

Om en skribent vill beskriva en viss stadsdel i en stad blir det naturligt att beskriva de olika delar som skribenten rör sig i.

logisk disposition I en logisk disposition organiseras texten så att den blir överskådlig för läsaren, och det är den här principen som används i till exempel utredande texter eller i gymnasiearbetet som du skriver i årskurs 3 på gymnasiet. Texten har tydliga rubriker och underrubriker, och det finns alltid en inledning, huvuddel och avslutning.

B

C

A

D

Inledning Frågeställning Metod Resultat Analys Slutsats

Uppgifter 1. Förklara vad du ska göra när du samlat idéer och material till din text!

2. Förklara med egna ord vad följande dispositionsmodeller innebär. Arbeta tillsammans två och två eller i en mindre grupp och skriv ner era svar.

• Övergripande disposition

• Kontrastiv disposition

• Kronologisk disposition

• Associativ disposition

• Bruten kronologisk disposition

• Rumslig disposition

• Emfatisk disposition

• Logisk disposition

• Tematisk disposition

tänk på • När du är färdig med att samla idéer och material måste du plocka ut det viktigaste som du vill använda i din text.

• Bestäm var tyngdpunkten ska ligga i texten.

• Du ska skriva mycket om lite och inte lite om mycket.

• Välj en passande dispositionsmodell.

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

40686138.indb 155

155

2015-03-16 09:33

Börja skriva Att komma igång När du är färdig med grundarbetet till din text är det äntligen dags att börja skriva. Att författa en text är ingen enkel process men om du varit noggrann med förarbetet har du redan kommit en bra bit på väg. Nu gäller det att komma igång, och vi har alla olika knep för detta, men hur du än gör skjut inte upp ditt skrivande. Det är alltid frestande att skjuta arbete på framtiden och tänka att ”nog hinner jag det i alla fall”, men att skriva en text är ett hantverk som man inte, på ett bra sätt, reder ut på ett par timmar. Det tar tid att författa, och det tar tid att reflektera över det man har skrivit. Fall därför inte i jag-gör-det-imorgon-fällan utan sätt igång och skapa och ta kommando över din kreativitet och produktivitet.

När du börjar skriva måste du också bestämma dig för var i texten du ska börja. Det låter kanske märkligt men det är inte alldeles självklart att skriva kronologiskt, d.v.s. börja med inledningen och sedan fortsätta med huvuddelen. Många gånger är det lättare att börja med textens huvuddel eftersom det är till den delen som du samlat fakta och idéer. Naturligtvis måste du ha textens syfte för ögonen när du skriver, men det kan vara så att du ändrar och justerar syftet en aning under tiden texten växer fram, och därför kan det vara idé att vänta med inledningen. När du är klar med textens huvuddel vet du ju hur inledningen ska anpassas till det som kommer i huvuddelen.

En grundregel när du sätter pennan på pappret eller fingrarna på tangentbordet är att börja med det som du anser är det lättaste momentet i din textproduktion. Den slutgiltiga strukturen på din text kan du lätt fixa till när du börjar bli klar och har skapat dig full överblick över hur du vill att din slutprodukt ska se ut.

Hantera skrivkramp Skrivkramp är något som kan drabba alla som producerar texter av olika slag, och det är ingen behaglig känsla när bokstavskranen plötsligt stängs av utan att man själv vill. En vanlig orsak till skrivkramp är att man inte har gjort ett tillräckligt bra förarbete, samlat information och idéstormat, men det händer också att man plötsligt förlorar inspiration och kreativitet.

Ett bra sätt att förebygga skrivkramp är att inte ställa kravet på sig själv att texten ska vara innehållsligt och språkligt korrekt med en perfekt disposition redan från första början. Om du gör det kan du lätt hamna i en negativ spiral där du bara ser felen i din text och inte det som

156

40686138.indb 156

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

2015-03-16 09:33

är bra. Låt istället din inspiration leda arbetet framåt, och när du sedan känner att kreativiteten dämpats tillfälligt passar du på att gå igenom det du skrivit och korrigerar fel och brister. På så sätt använder du din tid maximalt i ditt skrivande.

Ett annat sätt att hålla skrivkrampen borta är att hela tiden bearbeta texten i ditt medvetande även när du inte är i skrivande stund. På så sätt utvecklar du idéer och tankar och löser många av de problem du kanske stött på vid tangentbordet och inte lyckats lösa där och då. Men glöm då inte att du måste anteckna stödord och fragment som dyker upp, för du kommer med all sannolikhet inte komma på dem när du väl sitter framför skärmen igen. Använd ett molnkonto som är tillgängligt från din smarttelefon för då kan du alltid anteckna var du än befinner dig, och dina anteckningar finns dessutom alltid kvar.

Ibland är det också så att hjärnan stannar för att kroppen inte fått röra på sig. En löprunda eller ett träningspass på gymmet gör många gånger underverk när skrivkrampen slagit klorna i dig. Men du får inte använda träning som ett sätt att smita från ditt arbete med texten. Då blir träningen istället kontraproduktiv, d.v.s. den motverkar det rätta syftet.

Om du inte gillar att träna så koppla av ute i friska luften. Det ger också ny energi och ger ditt intellekt en välbehövlig paus.

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

40686138.indb 157

157

2015-03-16 09:33

Sist men inte minst måste du vara medveten om att man kan skriva utan att just då vara inspirerad. Trots allt är textproduktion ett arbete, och vad du än arbetar med måste du ibland pressa dig igenom stunder där du inte känner dig på topp och egentligen inte har lust. Men du ska absolut inte tro att ett inre motstånd mot att skriva inte går att övervinna, och många gånger är det så att du får nöja dig med att skriva endast ett litet stycke på flera timmar. När du sedan återvänder till texten nästa gång så kan just det lilla stycket vara knuten som löser upp din skrivkramp och som får kreativiteten och inspirationen att flöda.

Uppgifter 1. Vad är viktigt att tänka på när du ska börja skriva?

2. Vad kan du göra för att förebygga och hantera skrivkramp?

3. Arbeta i en liten grupp och skriv en lista på hur ni brukar göra när ni ska förbereda er för att skriva något och hur ni hanterar skrivkramp.

Diskutera sedan era svar med de andra grupperna i klassen.

tänk på • Skjut aldrig upp arbetet med texten utan börja producera så fort som möjligt när du planerat färdigt.

• Bestäm dig för var i texten du ska börja.

• Börja gärna med det lättaste momentet i din textproduktion.

• Förebygg skrivkramp genom att ha rimliga krav på dig själv.

• Bearbeta texten i ditt medvetande även när du inte skriver.

• Fysisk träning är bra för inspirationen.

• Envishet och hårt arbete är viktiga ingredienser när du skriver texter.

158

40686138.indb 158

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

2015-03-16 09:33

Att skriva korrekt Vad innebär det egentligen att skriva korrekt? Kort skulle man kunna säga att det är att följa de regler som texttypen och sammanhanget kräver. Det kan med andra ord vara korrekt att använda slang eller svärord i ett mejl till en kompis, men i till exempel en debattartikel är det i de flesta fall inkorrekt. Det är, som du läst tidigare, viktigt att du anpassar språk och stil till genre och kontext (= sammanhang). Det kan ju vara så att din debattartikel ska publiceras i en tidning där det passar att använda både slang och svordomar och att ditt budskap också passar med den typen av språk. Därför är det ett måste att vara klar över vilket syfte och vilka mottagare texten har.

Hur man än resonerar kring rätt och fel språk kan man aldrig komma ifrån det faktum att språk, stil och layout utgör en helhet i all textproduktion. Man kan inte säga att innehållet är viktigare än formen, eller tvärtom, utan form och innehåll är lika viktiga för att en text ska få ett läsvärde, d.v.s. ha en tillräckligt hög kvalitet för att bli intressant. Med form menas här språk, stil, disposition och layout, d.v.s. det du ser med ögat.

I avsnitten som nu följer tar vi upp olika aspekter som är viktiga för att din text ska bli så formmässigt och språkligt korrekt som möjligt.

Rubriker Rubriker är viktiga i en text för att skapa struktur och ge läsaren en uppfattning om vad texten och de olika styckena handlar om (om nu texten har underrubriker). När det gäller huvudrubriken ska den naturligtvis även fånga läsarens intresse, och du måste därför lägga ner tid på att verkligen utforma en rubrik som både lockar till läsning och ger en

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

40686138.indb 159

159

2015-03-16 09:34

uppfattning om vad texten handlar om. Däremot ska du aldrig i själva texten syfta tillbaka på en huvudrubrik eller rubrik, vilket innebär att själva texten aldrig ska börja som om den vore en direkt fortsättning på rubriken.

I många texter behövs underrubriker av olika slag för att skapa struktur, och det kan röra sig om mellanrubriker (ofta i tidningsartiklar av olika slag) eller kapitelrubriker (i faktaböcker eller längre uppsatser).

Mellanrubriker och kapitelrubriker gör det lätt att hitta i en text och gör den mer överskådlig.

När det gäller rubrikernas layout i en text ska de alltid gå från större bokstäver till mindre och från kraftig markering till mindre. Detta är en viktig regel att tänka på eftersom rubriksättningen då blir logisk och lätt att följa. Läsaren vet då genom layouten vilken rubrik som är överordnad eller underordnad.

En rubrik ska aldrig avslutas med punkt. Du kan naturligtvis ha ett utropstecken eller frågetecken om det passar i sammanhanget, men aldrig en punkt. Du ska heller aldrig ha indrag eller mellanslag efter rubrik eftersom det inte handlar om ett nytt stycke utan början av ett textavsnitt.

Uppgifter 1. Varför är det viktigt med rubriker i en text?

2. Varför ska en texts inledning aldrig syfta på huvudrubriken?

3. Vad är viktigt att tänka på när det gäller rubrikernas layout?

4. Hur är rubrikerna organiserade i avsnittet som du just nu håller på att läsa, d.v.s. ”Skriva och förmedla”?

tänk på • Huvudrubriken ska fånga läsarens intresse.

• Rubriker skapar struktur i texten.

• En texts inledning ska aldrig syfta tillbaka på huvudrubriken.

• Rubrikernas layout ska gå från större till mindre.

• En rubrik ska aldrig avslutas med punkt.

• Ha aldrig indrag eller mellanslag efter en rubrik.

160

40686138.indb 160

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

2015-03-16 09:34

Styckeindelning En text ska alltid delas in i stycken för att avgränsa olika delar och ge texten en överskådlig struktur och för att markera att du börjar på något innehållsligt nytt. Om du inte styckeindelar din text blir den svårtillgänglig och mindre överblickbar, och det blir svårare för en läsare att faktiskt ta till sig det som förmedlas.

Var i texten du ska ha styckemarkörer beror helt på hur du vill utforma din text, men huvudregeln är att du bör markera med nytt stycke när du växlar över till något som är nytt i innehållet.

Ett stycke kan markeras på två sätt, antingen genom blankrad eller indrag. Så här ser det ut: Blankrad: Nu kanske ni undrar om det här verkligen kan stämma?

Och jo, det gör det faktiskt i vår fantasi. En gång i månaden träffar jag nämligen mina vänner i ett rollspelarsällskap. Vi tillbringar en hel dag med att söka upp nya äventyr, klara av diverse svårigheter och leta nya skatter samtidigt som vi umgås och turas om att äta middag hemma hos en av oss.

I det här talet har jag tänkt ta upp en del fördomar som finns kring rollspelande samtidigt som jag förklarar vad rollspelande faktiskt innebär och varför jag menar att det inte bara är en kul fritidsaktivitet utan också utvecklar dig som person.

Indrag:

Nu kanske ni undrar om det här verkligen kan stämma?

Och jo, det gör det faktiskt i vår fantasi. En gång i månaden träffar jag nämligen mina vänner i ett rollspelarsällskap. Vi tillbringar en hel dag med att söka upp nya äventyr, klara av diverse svårigheter och leta nya skatter samtidigt som vi umgås och turas om att äta middag hemma hos en av oss.

I det här talet har jag tänkt ta upp en del fördomar som finns kring rollspelande samtidigt som jag förklarar vad rollspelande faktiskt innebär och varför jag menar att det inte bara är en kul fritidsaktivitet utan också utvecklar dig som person.

Vilken modell du använder spelar inte så stor roll, men i uppsatser och gymnasiearbeten till exempel är det vanligt att använda blankrad. Det är viktigt att komma ihåg att de två olika sätten att styckeindela inte får blandas, d.v.s. att du både har indrag och mellanslag i samma text. Om du väljer indrag så är fem slag på mellanslagstangenten ett bra riktmärke på hur långt in indraget ska vara.

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

40686138.indb 161

161

2015-03-16 09:34

Uppgifter 1. Hur går du tillväga när du delar in en text i stycken? Gör du det under tiden du skriver eller gör du det efteråt? Diskutera två och två eller i grupp vad ni tycker är det bästa sättet!

2. Hur vet du när du bör ha nytt stycke? Styckeindelar du intuitivt eller är du medveten om varför du börjar på ett nytt stycke? Motivera dina svar!

tänk på • Markera nytt stycke när du växlar över till något nytt i texten.

• Markera nytt stycke med antingen blankrad eller indrag.

• Ha aldrig både indrag och blankrad.

• Utan ordentlig styckeindelning blir din text otydlig och svårtillgänglig för en läsare.

Ordval

Hund, byracka, jycke.

162

40686138.indb 162

Att välja ord när du skriver kan tyckas självklart, och vana skribenter som vet vad som är passande att använda i olika texttyper tänker säkert inte så mycket på just orden när de författar en text. Däremot tittar de med all säkerhet extra noggrant på just ordvalet när de granskar och bearbetar det de skrivit eftersom valet av ord har stor betydelse när det gäller att matcha texttyp, budskap och mottagare.

Du ska använda ord som passar i sammanhanget, och om du bryter mot denna regel måste du vara medveten om det och ha ett syfte med det.

Ordvalet kan till exempel användas för att stärka det du argumenterar för eller emot eller för att ge texten en formell prägel. Ord har nämligen olika stilvalörer, och det är skillnad på ord som slopa och avskaffa trots att de har

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

2015-03-16 09:34

samma betydelse. Ordet avskaffa är mer korrekt att använda i en formell text än slopa. Likaså finns det en skillnad mellan säga upp och sparka. Ordet sparka är mer negativt laddat än säga upp, och om man i en text vill få en arbetsgivare som gör nedskärningar att framstå som oresonlig och hänsynslös använder man naturligtvis ordet sparka.

Uppgifter Läs följande text och gör sedan uppgifterna som följer.

Tveklöst är det så att det under rådande omständigheter kommer att bli nedskärningar inom verkstadsindustrin på sex till tolv månaders sikt. All ekonomisk data i Europa talar för att en förhållandevis djup nedgång i den ekonomiska aktiviteten är att vänta både i USA och de asiatiska tigerekonomierna. På finansdepartementet finns dessutom farhågor att hushållens skuldsättning ytterligare ska förvärra denna kommande lågkonjunktur.

1. Vilka ord eller fraser tycker du ger texten en formell prägel? Förklara!

2. Skriv om texten och ge den en informell prägel.

tänk på • Ordvalet i en text måste matcha texttyp, budskap och mottagare.

• Ord med samma betydelse kan ha olika stilvalörer.

• Om du är medveten om ords stilvalörer kan du lättare påverka dina läsare.

SKRIVA OCH FÖRMEDLA

40686138.indb 163

163

2015-03-16 09:34

Linda Gustafsson Uno Wivast

SPRÅKET OCH BERÄTTELSEN 1

Språket och berättelsen 1 är ett läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Boken består av två tydliga delar. De första kapitlen utgår från klassiska teman i litteraturen, som till exempel Mod och styrka, Lek och allvar och Möten och avsked. I varje tema finns skönlitterära texter. Det är äldre och nyare texter, av kvinnor och män, från olika delar av världen. Varje text följs av uppgifter som tränar läsförståelse, ordkunskap och språkriktighet samt inbjuder till vidare diskussioner kring temat.

Bokens andra avdelning går igenom kursens språkliga innehåll. Här finns till exempel skrivträning, muntlig framställning, grammatik och språksociologi. Det är enkelt att hitta just det avsnitt som ni ska gå igenom i kursen, och de många uppgifterna hjälper inlärningen.

Språket och berättelsen fungerar både för lärare som vill välja och vraka ur läroboken, och för de som vill följa ett genomtänkt upplägg från start till mål.

SPRÅKET OCH BERÄTTELSEN 1 Svenska 1

Linda Gustafsson Uno Wivast

Svenska 1

Linda Gustafsson arbetar som gymnasielärare i engelska, svenska och italienska på Malmö Latin.

Uno Wivast är gymnasielärare i engelska och svenska på Malmö Borgarskola.

ISBN: 978-91-40-68613-8

9 789140 686138

40686138_omslag.indd 2-3

2015-03-12 11:47