LÄSFÖRSTÅELSE
Fakta
LÄSFÖRSTÅELSE FAKTA START
START
Gerd Fredheim Marianne Trettenes
Duktiga läsare har en mängd lässtrategier som de använder för att bättre förstå en text. I den här boken, Läsförståelse Fakta Start, får du lära dig, och öva på, några av dessa. De strategier som du lär dig genom att arbeta med uppgifterna ska du sedan använda på egen hand när du läser andra faktatexter. I den här boken är det strategierna som är viktiga – valet av texter är mindre viktigt.
Art. nr 37796
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09353-6_01_cover.indd Alla sidor
2014-02-26 10:34
Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se Originaltitel START Lesing og skrivning i fagene © Gerd Fredheim, Marianne Trettenes och GAN Aschehoug, Oslo Textkällor Ur ”Vattenvisan” av Lennart Hellsing: 17 Bildkällor Shutterstock.com: 4, 7, 13:1, 17, 21, 23, 25, 33:2, 33:3, 37, 39:1 David Andren/IBL Bildbyrå: 13:2 Visuals Unlimited/Corbis/TT: 15:1 Ola Jennersten/Naturfotograferna /IBL Bildbyrå: 15:2 Nature Picture Library/IBL Bildbyrå: 15:3 Hanna Eriksson/SvD Out Metro Out/TT: 19:1 Thor W. Kristensen: 21, 27 Bo Brännhage/Naturfotograferna /IBL Bildbyrå: 33:1 Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå: 35:1 Schultz/Age/IBL Bildbyrå: 35:2 Klas Rune/Naturfotograferna /IBL Bildbyrå: 39:4 Haparanda-karta © Lantmäteriet 2013 Medgivande MS2013/04866: 39:3 Bridgman/IBL Bildbyrå: 41:1 Riksarkivet: 41:2 Bertil Enevåg Ericson/TT: 41:3 Teckningar Maria Andersson: 29, 31 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Redaktion Karin Sjöbeck Omslag Louise Nordborg Art.nr 37796 ISBN 978-91-44-09353-6 © 2014 Studentlitteratur AB Upplaga 1:1 Printed by Specialtrykkeriet A/S, Denmark 2014
978-91-44-09353-6_01_book.indd 2
2014-02-04 11:12
Innehåll Inledning Att läsa och skriva faktatexter ________________ 4
NO-ämnen Läsa: Park med salamandrar ______________ 12 Skriva: Från ägg till salamander ____________ 14 Läsa: Dripp, dropp – det regnar i dag_______ 16 Skriva: Varmt och kallt____________________ 18 Läsa: Norrsken – ett märkligt ljus på himlen___ 20 Skriva: En berättelse om norrsken___________ 22 Läsa: Från äpple till bajs__________________ 24 Skriva: Magen – ett litet lager i kroppen______ 26
SO-ämnen Läsa: Förr – nu – sedan__________________ 28 Skriva: Familjer__________________________ 30 Läsa: Flygmuseum______________________ 32 Skriva: Spår från förr______________________ 34 Läsa: Sverige – ett land med flera gränser____ 36 Skriva: Haparanda – Tommis hemort________ 38 Läsa: 6 juni____________________________ 40 Skriva: Monarkier i Norden________________ 42
91-44-09353-6_book.indd 3
2014-02-03 09:05
A
SAMTALA INNAN LÄSNINGEN
1. Läs rutan MÅL på nästa sida. Vad ska du lära dig? 2. Titta på bilderna. Hur ser salamandern ut? Var tror du den lever? Vad tror du den äter? 3. Läs bildtexterna. Vad är en park, tror du? 4. Titta på rubrikerna. Hur många rubriker och mellanrubriker finns det? Varför finns det mellanrubriker före olika stycken? Vad menas med livsmiljö? 5. Läs igenom orden i ordlistan. Vad betyder orden? 6. Vilka olika delar är texten på nästa sida uppbyggd av?
B
C
D
LÄS ALLT PÅ SIDAN 13
Tänk på vad ni pratade om i punkt A.
TÄNK TILL
1. Vad är en salamander? 2. Vad tror du att salamandern använder den långa svansen till? 3. Vad äter en salamander? 4. Varför tror du att djuret gömmer sig på dagen?
UPPGIFTER EFTER LÄSNINGEN
Läs alla uppgifterna. Välj vilken uppgift du vill göra först.
Arbeta ensam eller tillsammans med en kompis.
1. Rita en salamander. Skriv en bildtext. 2. Vad vet du om salamandern? Berätta för en klasskompis. 3. Gör en teckning som visar hur det ser ut där salamandern lever. Skriv en bildtext. 4. Läs texten en gång till. Läs tyst eller högt för dig själv. 5. Välj ett avsnitt i texten. Läs avsnittet flera gånger. Vad fick du reda på? Berätta för en klasskompis.
12
NO-ÄMNEN – SALAMANDER
91-44-09353-6_book.indd 12
2014-02-03 09:05
MÅL Du ska lära dig
• vad en salamander är • vilka delar en faktatext är uppbyggd av.
Park med salamandrar
Salamandern är ett groddjur med svans.
Salamandern är ett litet djur. Salamandern finns på många ställen i Sverige. Livsmiljö Salamandern lever i sötvatten och på land. Den lägger sina ägg i vattnet. I äggen utvecklas larver som sedan blir nya djur. På land fångar salamandern mat. Föda Salamandern äter mygg, spindlar, flugor och sniglar. Den fångar maten på natten därför att den måste gömma sig på dagen. Salamandern kallas rovdjur för att den äter andra djur. Hjälp att överleva Slottsskogen i Göteborg är en park där det finns ovanliga salamandrar. Det är människor som har anlagt parken. Människorna försöker skydda salamandrarna så att djuren inte dör ut. Att skydda betyder ”hjälpa”.
I Slottsskogen i Göteborg finns en del ovanliga salamandrar.
Ordlista • salamander • sötvatten • larver • sniglar • fångar • gömma • rovdjur • anlagt • dö ut • skydda SALAMANDER – NO-ÄMNEN
91-44-09353-6_book.indd 13
13
2014-02-03 09:05
A
SAMTALA INNAN LÄSNINGEN
1. Läs rutan MÅL på nästa sida. Vad ska du lära dig? 2. Tänk på det du läste i Park med salamandrar. Vad kommer du ihåg om salamandern? Gör en tankekarta. 3. Titta på bilderna på nästa sida. Läs rubriken. Vad tror du texten handlar om? 4. Läs igenom orden i ordlistan på nästa sida. Vad betyder de olika orden?
B
C
LÄS ALLT PÅ SIDAN 15
1. Var är inledningen i texten? 2. Vad betyder inledning? 3. Var är huvuddelen? 4. Var är avslutningen?
SKRIV EN FAKTATEXT
1. Samla fakta: Vad har du lärt dig om salamandern nu? Fyll på din tankekarta med fler viktiga ord. 2. Rubrik: Vad passar som rubrik? Titta på tankekartan. Skriv rubriken. 3. Inledning: Vad kan vara viktigt att berätta om salamandern? Titta på tankekartan och välj två saker som du vill skriva om. Skriv några meningar som inledning. 4. Huvuddel: Titta på tankekartan. Skriv två–fem meningar om den första saken i inledningen. Skriv två–fem meningar till om den andra saken. 5. Avslutning: Titta på inledningen. Vilka två saker skrev du om? Skriv några meningar om de två sakerna i avslutningen.
D
UPPGIFTER
Arbeta ensam eller tillsammans med en kompis.
Läs alla uppgifterna. Välj vilken uppgift du ska göra först. 1. Prova att göra en annan inledning än den du har gjort. Välj två saker som du vill skriva om. Tips: Tankekartan visar ord som är bra att ha med i inledningen. 2. Läs din egen text en eller två gånger för dig själv. Läs sedan texten för en klasskompis. 3. Gör en tecknad serie om salamanderns liv. Skriv text i rutorna och i pratbubblor. Hur ska serien börja? Hur ska den sluta? 4. Skriv om ett djur du gillar. Skriv bara inledningen till en text om djuret. Tips: Gör först en tankekarta. 5. Hur många delar är texten Från ägg till salamander uppbyggd av? Vad kallas de olika delarna?
14
NO-ÄMNEN – SALAMANDER
91-44-09353-6_book.indd 14
2014-02-03 09:05
MÅL Du ska lära dig
• hur salamandrar lever • att skriva en text med rubrik, inledning och avslutning.
Från ägg till salamander Kommer du ihåg att salamandern lever både i sötvatten och på land? Minns du att det finns en park i Göteborg med ovanliga salamandrar? Salamandern är ett litet djur som lever i Sverige. På våren lägger salamandrarna ägg. På vintern sover de. På våren parar salamandrarna sig. Då befruktas honans ägg med spermier från hanen. Honan lägger sina ägg i sötvatten. Efter en tid utvecklas små salamanderlarver i äggen. När äggen kläcks kommer larverna ut. Det växer ut ben när larverna blir större. Därför kan larverna leva i vatten och på land. Innan det blir vinter kryper salamandrarna långt ner i jorden. Där lägger de sig att sova. Salamandrarna sover hela vintern. Sömnen kallas dvala. Det finns salamandrar på många ställen i Sverige. Salamandern måste ha sötvatten för att kunna para sig. På vintern ligger salamandrarna i dvala.
Ordlista • lägga ägg • para sig • befrukta • hona
• spermier • hane • kläcka • dvala SALAMANDER – NO-ÄMNEN
91-44-09353-6_book.indd 15
15
2014-02-03 09:05
A
SAMTALA INNAN LÄSNINGEN
1. Läs rutan MÅL på nästa sida. Vad ska du lära dig? 2. Läs rubriken. Vad tror du att texten handlar om? 3. Titta på teckningen. Vilka kroppsdelar ser du? Vad vet du om dessa kroppsdelar? Gör en tankekarta. 4. Leta upp avsnittet i texten som innehåller ett ord med en liten siffra efter. Den lilla siffran efter ordet kallas för fotnot. En fotnot kan förklara vad ett ord betyder. Var på sidan hittar du fotnoten? 5. Läs igenom orden i ordlistan. Vad betyder orden? 6. Var tycker du det är bäst att börja läsa? Tycker du att man kan börja på andra ställen? Diskutera i klassen. 7. Vilka delar är texten uppbyggd av?
B
C
D
LÄS ALLT PÅ SIDAN 25
Tänk på vad ni pratade om i punkt A.
TÄNK TILL
1. Hur lång är tunntarmen hos en vuxen människa? 2. Hur samarbetar tunntarmen och blodet i kroppen, tror du? 3. Vad är matsmältning? 4. Vilken del av tarmen är ungefär en meter lång?
UPPGIFTER EFTER LÄSNINGEN
1. Hur tror du att det ser ut inuti magen och tarmen? Gör en fantasiteckning. Skriv korta förklaringar till varje kroppsdel som du har ritat.
Arbeta ensam eller tillsammans med en kompis.
2. Titta på bilden av människokroppen. Leta upp stället där matstrupen börjar. Vad tror du man menar när man säger ”jag fick maten i vrångstrupen” eller ”jag fick maten i fel strupe”? 3. Gör en tabell. Tabellen ska ha tre kolumner. Tabellen ska ha två rader. Rubriken i kolumn 1: Spagetti Rubriken i kolumn 2: Lax Rubriken i kolumn 3: Gröt
Fråga minst sex elever i klassen vilken maträtt de tycker mest om. Sätt ett streck i rutan under den maträtt de tycker mest om. Vilken middag tycker klassen eller de elever du har frågat mest om?
4. Vilka är dina favoritmaträtter? Gör en tankekarta. Rita eller skriv i tankekartan.
24
NO-ÄMNEN – KROPPEN
91-44-09353-6_book.indd 24
2014-02-03 09:05
MÅL
Du ska lära dig
• hur mat omvandlas till bajs • vad matsmältning är • vilka delar en text kan vara uppbyggd av.
Från äpple till bajs I munnen delar tänderna äpplet i små bitar. Saliven hjälper till att göra äppelbitarna mjuka och mosiga. ❶ Det mosiga äpplet glider ner genom matstrupen till magsäcken. ❷ I magsäcken blandas äpplet med magsaften. Magsaften och äpplet blir till en slags soppa. ”Äpplesoppan” glider vidare till tarmen. ❸
Vad är matsmältning? Kroppen behöver mat för att fungera precis som bilar behöver bensin. Maten vi äter omvandlas till en sorts bensin för kroppen. Matsmältning är allt som sker med maten från att den stoppas i munnen tills den kommer ut som bajs.
luftrör matstrupe
I tunntarmen suger kroppen upp vitaminer1 och andra ämnen. Kroppen skickar vitaminerna från äpplet ut i blodet. Blodet tar med sig vitaminerna runt till alla delar i kroppen. ❹
magsäck
I tjocktarmen suger kroppen till sig vattnet från ”äpplesoppan”. Det som kroppen inte behöver pressas ut som bajs. ❺ KROPPSDEL
LÄNGD
matstrupen
25 cm
tunntarmen
5–7 m
tjocktarmen
1–1,5 m
tjocktarm
Ordlista • mosig • glider • matstrupe • magsäck • magsaft • tunntarm • vitaminer • blod • tjocktarm • bajs • matsmältning
tunntarm
Vitaminer – ämnen som människor måste ha för att kroppen ska fungera.
1)
KROPPEN – NO-ÄMNEN
91-44-09353-6_book.indd 25
25
2014-02-03 09:05
A
SAMTALA INNAN LÄSNINGEN
1. Läs rutan MÅL på nästa sida. Vad ska du lära dig? 2. Tänk på det du läste i Förr – nu – sedan. Vad minns du om Marius familj? Diskutera två och två. 3. Vad är en familj? Vem kan ingå i en familj? Måste vuxna ha barn för att ha en familj? Diskutera i klassen. 4. Läs orden i ordlistan på nästa sida. Vad betyder orden? 5. Se på bild A på nästa sida och läs bildtexten. Se på bild B och läs bildtexten. Gör på samma sätt med alla bilderna. Vad handlar texterna om?
B
C
LÄS ALLT PÅ SIDAN 31
Texten på nästa sida har både inledning och avslutning. Var finns de?
SKRIV EN FAKTATEXT
1. Samla fakta: Vilken slags familjer finns i Sverige? Gör en tankekarta om olika familjetyper. Tänk tillbaka på texten Dåtid, nutid och framtid. Vilken slags familj tror du Marius lever i? 2. Rubrik: Den faktatext du nu ska skriva ska ha rubriken ”Marius familj”. Skriv rubriken. 3. Inledning: Vad kan vara viktigt att säga om hans familj? Leta upp Marius familjetyp på tankekartan. Välj två saker du ska skriva om. 4. Huvuddel: Använd tankekartan. Skriv två–fem meningar om den första saken från inledningen. Skriv två–fem meningar till om den andra saken. 5. Avslutning: Titta på inledningen. Vilka två saker skrev du om Marius familj? Skriv några meningar om de två sakerna i avslutningen.
D
FLER SKRIVUPPGIFTER
Läs alla uppgifterna. Välj vilken du ska göra först.
Arbeta ensam eller tillsammans med en kompis.
1. Hur ser din familj ut? Gör en teckning. Skriv namn på alla personerna. Skriv också vilken roll de har (till exempel: mamma, bror, fostermamma). 2. Hur många delar är texten uppbyggd av? Vad kallas varje del? 3. Gör en lista med olika familjetyper. Fråga dina klasskompisar vilken slags familj de lever i. Sätt ett streck efter familjetypen i listan. Vilken familjetyp är vanligast i klassen? 4. Skriv en text om din familj. Tänk på detta innan du skriver: Hur många personer finns i familjen? Är du äldst, yngst eller det enda barnet? Var bor du? Hitta på en rubrik.
30
SO-ÄMNEN – FAMILJER
91-44-09353-6_book.indd 30
2014-02-03 09:05
MÅL
Du ska lära dig • att det finns många olika familjetyper • att du kan lära dig saker genom att läsa bildtexter • att skriva en text med rubrik, inledning, huvuddel och avslutning.
Familjer I Sverige finns det många, många familjer. Varje familj har sina regler och sina sätt att vara på. Det finns många olika typer av familjer. I en familj finns det flera personer. Molly och Mia bor i en kärnfamilj. Mohammed och Leah bor i en storfamilj. Sarah bor med sin pappa. Hanna bor i en familj med två mammor. Tom har en familj med många vuxna. Erik bor i en fosterfamilj. Oavsett vilken slags familj du bor i så har de vuxna ansvar för dig. Ansvar betyder att de vuxna ser till att du har det bra. Ansvar betyder också att de vuxna ser till att det inte händer dig något. I Sverige finns det många familjer. Alla familjer är olika. De vuxna i familjen har ansvar för barnen.
C Storfamilj: Föräldrar, barn och moreller farföräldrar bor tillsammans.
A Kärnfamilj: Mamma och pappa bor
tillsammans med ett eller flera barn.
D Likakönad familj: Barnen bor
tillsammans med två mammor eller två pappor.
B Ensamstående förälder:
En mamma eller en pappa bor ensam tillsammans med ett eller flera barn.
E Fosterfamilj: Barnen bor
tillsammans med vuxna som inte är deras föräldrar.
Ordlista • familjer • regler • kärnfamilj • storfamilj • vuxna • fosterfamilj • ansvar • ensamstående förälder • likakönad familj FAMILJER – SO-ÄMNEN
91-44-09353-6_book.indd 31
31
2014-02-03 09:05
A
SAMTALA INNAN LÄSNINGEN
1. Läs rutan MÅL på nästa sida. Vad ska du lära dig? 2. Läs rubrikerna. Titta på bilderna. Läs bildtexterna. 3. Tänk på det du läste om museum i Flygmuseum. Museumtexten och texten om den gamla runskriften hör ihop. Hur då, tror du? 4. Läs igenom orden i ordlistan. Vad betyder orden? 5. Var är inledningen i texten? Var är avslutningen?
B
C
LÄS ALLT PÅ SIDAN 35
Varför ska det finnas en avslutning i faktatexter?
SKRIV EN FAKTATEXT
1. Samla fakta: Vad vet du om spår från förr? Vad kan du om runor? Gör en tankekarta. 2. Rubrik: Vad passar som rubrik? Titta på tankekartan. Skriv rubriken. 3. Inledning: Vad kan vara viktigt att berätta om runor? Titta på tankekartan och välj två saker som du vill skriva om. Skriv några meningar om de två sakerna som inledning. 4. Huvuddel: Använd tankekartan. Skriv två–fem meningar om den första saken i inledningen. Skriv två–fem meningar till om den andra saken. 5. Avslutning: Titta på inledningen. Vilka två saker skrev du om? Skriv några meningar om dem i avslutningen.
D
FLER SKRIVUPPGIFTER
Läs alla uppgifterna. Välj vilken du ska göra först.
Arbeta ensam eller tillsammans med en kompis.
1. Gör en tecknad serie om hur man gjorde runor. Gör pratbubblor eller skriv meningar till varje serieruta. 2. Vilka delar är Spår från förr uppbyggd av? Vad kallas de olika delarna i texten? 3. Skriv ditt namn med runtecken. Om någon av bokstäverna i ditt namn inte finns i runalfabetet så välj en bokstav som liknar den, till exempel K i stället för C. Eller så kan du göra en egen runa för just den bokstav som inte finns. 4. Läs din egen faktatext en eller två gånger för dig själv. Läs sedan texten för en annan elev. Fråga vad han eller hon tycker om din faktatext.
34
SO-ÄMNEN – RUNOR
91-44-09353-6_book.indd 34
2014-02-03 09:05
MÅL
Du ska lära dig • vad runor är • varför runor kallas spår från förr • att skriva en text med rubrik, inledning, huvuddel och avslutning.
Spår från förr Här ser du ett alfabet. Alfabetet kallas runskrift. Här får du lära dig vad runor är. Du får också lära dig något om hur man gjorde runor. Runor Runor är gamla bokstäver. Runor är spår efter människor. Vi tänker inte på fotspår eller skidspår. Vi tänker på spår efter människor som levde för länge sedan. Runor är spår från förr. Att rista runor Människor högg ut runorna i sten. De högg uppifrån och ner och på snedden. Vi säger inte att runorna höggs i sten. Vi säger att runorna ristades i sten. Att rista är ett annat ord för att rita.
Rökstenen. Finns i Östergötland i Sverige.
Ingen vet säkert varför människor ristade runor. Kanske ristade de runor för att få en önskan uppfylld? Kanske ristade de runor för att få trolldomskraft? Eller kanske ristade de för att berätta något? Vad tror du?
f
u
th
a
r
k
g
w
h
n
i
j
ae
p
z
s
t
b
e
m
l
ng
d
o
För länge sedan skrev människor med runor. De ristade runor i sten. Dessa gamla runor är spår från dåtiden.
Den stora Jellingestenen. Finns på Jylland i Danmark. Ordlista • spår • alfabet • runskrift • runor • högg
• rista • önskan • trolldomskraft • dåtid
RUNOR – SO-ÄMNEN
91-44-09353-6_book.indd 35
35
2014-02-03 09:05
A
SAMTALA INNAN LÄSNINGEN
1. Läs rutan MÅL på nästa sida. Vad ska du lära dig? 2. Titta på tidslinjerna. Varför kallas de tidslinjer? Varför finns det två tidslinjer i texten? Vilket år är det nu? Vilka år visar tidslinjerna? Visar tidslinjerna något från dåtiden eller något från nutiden? 3. Läs rubriken och titta på bilderna på nästa sida. Vad tror du att texten handlar om? 4. Läs igenom orden i ordlistan. Vad betyder orden? 5. Vilka delar är den här texten uppbyggd av?
B
C
LÄS ALLT PÅ SIDAN 41
Tänk på vad ni pratade om i punkt A.
TÄNK TILL
1. 1523 upplöstes unionen mellan Sverige, Danmark och Norge. Vad menas med det? 2. Vad är riksdagen för något? 3. Från den 6 juni 1809 skulle både riksdagen och kungen leda Sverige. Vad innebar det, tror du? 4. Vad menas med nationaldag?
D
UPPGIFTER EFTER LÄSNINGEN
Läs alla uppgifterna. Välj vilken du ska göra först.
Arbeta ensam eller tillsammans med en kompis.
1. Vad tänker du på när någon nämner Sveriges nationaldag? Gör en tankekarta. Bestäm om du ska rita eller skriva i tankekartan. 2. Vad brukar du göra den 6 juni? Rita en tecknad serie med tre serie rutor. Kom ihåg att göra pratbubblor eller skriva meningar i varje ruta. 3. Tänk på något du tycker om att göra på Sveriges nationaldag. Skriv tre–fem meningar eller viktiga ord. 4. Vad tycker du är bäst om med Sveriges nationaldag? Rita en teckning som visar det du gillar mest. 5. Gör en tidslinje. Den ska börja för sju dagar sedan och sluta i dag. Skriv och markera en sak du har gjort varje dag den senaste veckan (träning, besök, träffat).
40
SO-ÄMNEN – MONARKIER
91-44-09353-6_book.indd 40
2014-02-03 09:06
MÅL
Du ska lära dig • varför vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni • att en tidslinje kan visa något som har hänt för länge sedan.
"Gustavs Vasas intåg i Stockholm 1523" av Carl Larsson finns på Nationalmusem i Stockholm.
1809 års regeringsform
Kung Carl XVI Gustav delar ut flaggor på Sveriges nationaldag den 6 juni.
Den 6 juni – Sveriges nationaldag Vet du varför vi firar Sveriges nationaldag 6 juni? Vet du varför vi hissar flaggan den 6 juni?
Några andra viktiga fakta:
Att Sverige har nationaldag den 6 juni hänger samman med två viktiga händelser. För det första: Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung i Sverige, och unionen mellan Sverige, Norge och Danmark upplöstes. För det andra: År 1809 gjorde en del ämbetsmän och militärer en statskupp och avsatte kungen Gustav IV Adolf. Några speciellt utvalda personer gjorde ett förslag till en ny grundlag som kallades regeringsformen. Där stod att både kungen och riksdagen skulle leda landet. Regeringsformen godkändes den 6 juni 1809. 1523
1809
1974
1983
• År 1974 införde riksdagen en ny regeringsform. Den godkändes också den 6 juni. • År 1983 blev den 6 juni Sveriges nationaldag. På nationaldagen brukar många hissa flaggan. • År 2005 blev den 6 juni en helgdag.
2005
6 juni 1523
Gustav Vasa kung
1809 januari februari
13 mars
kungen tillfångatas
mars
april
10 maj kungen avsätts
maj
juni
juli
6 juni
regeringsformen antas
augusti september oktober november december
Ordlista • nationaldag • union • statskupp • grundlag • riksdag • regerings form • godkändes • helgdag
MONARKIER – SO-ÄMNEN
91-44-09353-6_book.indd 41
41
2014-02-03 09:06
LÄSFÖRSTÅELSE
Fakta
LÄSFÖRSTÅELSE FAKTA START
START
Gerd Fredheim Marianne Trettenes
Duktiga läsare har en mängd lässtrategier som de använder för att bättre förstå en text. I den här boken, Läsförståelse Fakta Start, får du lära dig, och öva på, några av dessa. De strategier som du lär dig genom att arbeta med uppgifterna ska du sedan använda på egen hand när du läser andra faktatexter. I den här boken är det strategierna som är viktiga – valet av texter är mindre viktigt.
Art. nr 37796
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09353-6_01_cover.indd Alla sidor
2014-02-26 10:34