Page 1

SMAKPROV


ISBN: 978-91-47-12394-0 © 2018 Daniel West, Uriel Hedengren och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Formgivning och omslag: Cristina Jäderberg Bildredaktör: Margareta Söderberg Produktion: Adam Dahl Första upplagan 1 Tryck: Pipeline Nordic KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrätts­lagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 90 00 e-post: kundservice.liber@liber.se BILDFÖRTECKNING 8 10 13 16 18 21 28 32 35 39 42 45 49

Hero Images/Getty OktalStudio/Getty Steven Pützer/Getty Marco di Lauro/Getty Maskot/Getty Shutterstock Bloomberg/Getty John Banagan/Getty BSIP/Contributor/Getty Jay Göbel/Alamy Riksbanken Alex Segre/Alamy Peter Macdiarmid/Getty

INNEHÅLL

SAMHÄLLSKUNSKAP 123 Författaren Daniel West har en tydlig idé med sin Samhällskunskap: Att göra ett läromedel som koncentrerar sig på frågan VARFÖR samhället fungerar som det gör. Då blir det lättare att komma ihåg HUR samhället fungerar, menar han. Nu finns den andra generationen, uppdaterad och uppgraderad.

KUNSKAP OCH VETENSKAP. . ............................ 6 4. Introduktion till vetenskapsteorier. . ............ 8 Olika metoder.. .................................................. 9 Kunskapen växer ojämnt................................. 11 Samhället och vetenskapen. . .......................... 12 Att förstå vetenskapen.................................... 23 Fördjupning ..................................................... 24 SAMHÄLLSEKONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR................................ 26 30. Utvecklingen i hela ekonomin . . ................. 28 Marknaden som tillväxtmotor. . ....................... 29 I makroekonomi studeras helheten.. .............. 30 Ekonomisk tillväxt, miljöproblem och inkomstfördelning.................................... 31 Staten har sista ordet. . .................................... 33 Potentiell tillväxt............................................. 34 Samtliga transaktioner med utlandet............ 36 Makroekonomiska utmaningar.. ...................... 37 Makroekonomisk teori och politisk ideologi............................................................. 46 Finansmarknadens roll . . ................................. 47 Finansmarknaden påverkar hela ekonomin. . . 48 Fördjupning ..................................................... 52


INNEHÅLL KUNSKAP OCH VETENSKAP  8

Vetenskaplig konstruktivism  80

1. Om att påverka och att påverkas  10

Är vetenskaplig kunskap kumulativ? 82

Ringar på vattnet  11

Ett historiskt exempel  84

Demokrati kräver kunskap  12

Vetenskap som social verksamhet  85

Genomgående teman  14 2. Kunskap och okunskap  16

Fördjupning:

Att tro eller veta  17

6. Vetenskaps­teoretiska Traditioner 89

Vem ska man tro på?  22

Positivism 90

Vetenskaplig kunskap  25

Karl Popper och falsifikationismen  92

Källkritiska grundprinciper  27

Hermeneutik 95

”Den bristfälliga människan”  33

Kvalitativa metoder  99

3. Samhälls­vetenskapliga arbetsmetoder 35 Insamling av information  36 Metodiska förhållningssätt  38 Tekniker för insamling av information 39

INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET  104 7. Individen, ­samhället och kulturen 106 Samhället och sammanhanget  107

Bearbetning 43

Formandet av en personlig identitet 107

Presentation 46

Uppfostran och normer  108

Några svenska forskningskällor  52

Grupper, tillhörighet och social kontroll 109

Fördjupning:

4. Introduktion till vetenskapsteori  54

Demokrati, diskriminering och fördomar 113

Olika metoder  55

Social skiktning och status  117

Kunskapen växer ojämnt  57 Samhället och vetenskapen  58

Jämställdhet och könsmaktsordning 120

Att förstå vetenskapen  69

8. Samhälle i­ förändring  124

Fördjupning:

Allt är i rörelse  125

5. Observationer och teorier  73 Induktion, deduktion och abduktion  74 Vetenskaplig realism  78

Allt fast förflyktigas  130 Revor i samhällsväven  136


DEMOKRATI, POLITIK OCH STATSSKICK 138 9. Demokrati och diktatur  140 Demokrati 141 Respekt för mänskliga rättigheter  149 Pluralism och engagemang  153 Den liberala demokratins kritiker  154 Diktaturer   158 Diktaturens för- och nackdelar  160 10. Politiska partier och ideologier 166 Höger och vänster i politiken  167

13. Kommuner, l­ andsting och ­regioner  240 Förtroendevalda fritidspolitiker  241 Primärkommunernas ansvar  241 Kommunernas finansiering  243 Fullmäktige och kommunstyrelse  245 Kommunala nämnder  246 Kommunal förvaltning  247 Olika kommuner har olika förutsättningar 248 Landsting och regioner  249 Statsvetenskaplig kommunforskning  252

De politiska ideologiernas historia  170

14. Andra demokratiska statsskick 255

De politiska ideologierna  172

Gemensamma samhällsorgan  256

Feminism och ekologism  189

Valsystem 261

De politiska ”blocken”  191

Federationer och enhetsstater  263

Inkomst, klassmedvetande och partisympatier 198

Att göra samhällsvetenskapliga analyser med hjälp av teoretiska modeller  265

11. Statsskickets grunder  200

15. EU – den europeiska u ­ nionen  268

Den svenska författningen  201

Bakgrund 269

Fyra grundlagar  202

EU-förespråkare och EUskeptiker 272

Den svenska demokratins institutioner 207 Val i Sverige  208 12. Riksdag och r­ egering  214 Riksdagens kontrollmakt  219 Regeringen 228 Statsförvaltningen 231 Kompetens eller lojalitet?  238

EU:s institutioner  274 EU:s befogenheter  280 Beslutsprocessen 281 Svensk och europeisk lagstiftning  283 EU-domstolen 284 EU:s budget  284 Framtiden för EU-samarbetet  285 16. Internationellt ­beslutsfattande  290 Förhandlingar mellan suveräna stater 291

2

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


FN – Förenta Nationerna  294

Medierna och dagordningen  387

Icke-statliga aktörer  300

Vad blir en nyhet?  388

Fördjupning:

Vem har makten över informationen? 393

17. Den internationella politikens förutsättningar 304

Digitalisering och sociala medier  394 Nyheter som underhållning  395

Aktörer och strukturer  307

Mediepolitik 396

Teoretiska perspektiv på internationella relationer  316

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 398

Krig och konflikter  323

Den goda journalistiken  401

Flera orsaker, på flera nivåer  324

Allmänintresset och individens rätt 401

Fördjupning:

Public Service  403

18. Säkerhets­politik  333

Från monopol till alternativ  404

Förhindra krig och konflikter  334

Mediekonsumtionen 404

FN – för fred och säkerhet  338

Är informationen fri på internet?  406

Säkerhetspolitikens många ansikten 343

Media, kultur och samhälle  408

Svensk säkerhetspolitik  346

ARBETSLIV, FÖRSÖRJNING OCH VÄLFÄRD 412

Fördjupning:

19. Vår tids konflikter  356

21. Näringsliv och ­arbetsmarknad  414

Samarbete genom internationella regelverk  357

Strukturomvandlingar 415

Inbördeskrig allt vanligare  361

Från jordbrukssamhälle till industriland 415

Internationella brott  366 Organiserad terror  368

Industrisamhället blir ett tjänstesamhälle  421

KOMMUNIKA­TION OCH MEDIER  378

Strukturomvandlingar är smärtsamma 424

20. Massmedier – den tredje statsmakten 380

Svenskt näringsliv idag  425

Massmedier har en demokratisk funktion  381

Offentlig sektor  428

Medier och kommunikation  382

Arbetslöshet 434

Information tolkas på olika sätt  383

Arbetsmarknadspolitiken 435

Åsikter och opinionsbildning  385

Den svenska modellen  437

Arbetskraften 429

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

3


Kollektivavtal 438

25. Tillväxt och ­konjunkturer  524

Avtalsrörelser 440

Tillväxt och bruttonationalprodukt  525

Lagarna på arbets­marknaden  441

Resurserna och tillväxten  527

EU och den svenska arbetsmarknaden 446

Konjunktursvängningar 529

22. Arbete, sparande och konsumtion  450 Att börja arbeta  451 Den första egna bostaden  453 Sparande 457 Att ta lån  462 Kronofogdemyndigheten 467 Livet som konsument  468 23. Den svenska välfärden  474 Sverige är en välfärdsstat  475 De svenska välfärdstjänsterna  476

Konsekvenser av ekonomiska kriser 535 26. Ekonomisk politik  538 Mål och medel  539 Finanspolitik 541 Penningpolitik 543 Valutapolitik 547 Andra ekonomisk-­politiska medel  549 Fördjupning:

27. Nationalekonomi  552 Ekonomi har också sin historia  553

Socialförsäkringar 478

Från merkantilism till ekonomisk liberalism 554

Skattefinansierad trygghet  483

Ekonomi, makt och ideologi  555

Offentlig service – från vaggan till graven 485

Välstånd enligt den klassiska nationalekonomin 556

Bortom skyddsnätet  489

Konkurrens och frihandel  557

Invandring och välfärd  493

Statens roll  558 Den osynliga handen  559

SAMHÄLLS­EKONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR 502 24. Samhällsekonomi  504

Beskriva en liten del för att förstå helheten 562

Samhällsekonomiska grundfrågor  505

Fördjupning:

Det ekonomiska kretsloppet  510

28. Knappa resurser kräver effektiv fördelning 567

Hushållen och samhällsekonomin  514 Politik och ”plånboksfrågor”  516 Löner och priser  517 Nationalekonomi – en bredare vetenskap än många tror!  522

4

Marx kritik av kapitalismen  561

Resurserna måste fördelas effektivt 568 Marknadsekonomiska byggstenar 574

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


En hållbar utveckling  645

Fördjupning:

29. Ingen marknad är perfekt  587 Olika former av marknads­ misslyckanden 590 Sociala och ekonomiska klyftor  593 Regleringar av marknader  593 Ytterligheter som inte fungerar i praktiken  595 Blandekonomin tar vara på fördelarna 596 Staten och marknaden  597 Fördjupning:

Fördjupning:

32. Internationell ekonomi  647 Gränslös handel  648 Klassisk handelsteori  649 Den fria handeln begränsas  657 Tullar hämmar utvecklingen  657 Andra typer av handelshinder  661 Fördjupning:

33. Världens valuta- och finansmarknader 666

30. Utvecklingen i hela ekonomin 603

Valutamarknaden 667

Marknaden som tillväxtmotor  604 I makroekonomi studeras helheten 605 Ekonomisk tillväxt, miljöproblem och inkomstfördelning  606 Staten har sista ordet  608 Potentiell tillväxt  609 Samtliga transaktioner med utlandet 611 Makroekonomiska utmaningar  612 Makroekonomisk teori och politisk ideologi 620 Finansmarknadens roll  621 Finansmarknaden påverkar hela ekonomin  623

Stora framtida utmaningar  677

31. Sverige och omvärlden  630

Bildförteckning

Globala finanskriser  672

Fördjupning:

34. En krympande värld  683 Internationellt samarbete  685 Globalisering 690 Stora utmaningar väntar  694 Växande sociala och ekonomiska klyftor 697 Konflikter och krig  702 Andras problem är också våra problem 704 En hållbar utveckling  706 Register

Sverige är rikt och välmående  631 Öppenhet mot omvärlden  632 Globala utmaningar  635 Andras problem är också våra problem 643

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

5


BLOCK

KUNSKAP OCH VETENSKAP INNEHÅLL 1. Om att påverka och att påverkas

10

2. Kunskap och okunskap

16

3. Samhällsvetenskapliga arbetsmetoder

35

Fördjupning:

6

4. Introduktion till vetenskapsteori

54

5. Observationer och teorier

73

6. Vetenskapsteoretiska traditioner

89

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


Boken inleds med ett avsnitt om samhällsveten­skapliga för­ hållningssätt och perspektiv som är viktig i samhälls­kun­skaps­­­­ ämnet. Därefter följer 5 kapitel som behandlar grunder för kunskap, vetenskaplig metod samt vetenskapsteori. Blocket anknyter till på så sätt till ämnets centrala innehåll: „„ Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. ­Exempel på metoder för att ­samla in information är intervju, enkät och ­observation. ­Exempel på metoder för att bearbeta information är ­statist­iska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, ­argumentationsanalys och källkritik. „„ Presentation i olika former och med olika tekniker med ­betoning på det skriftliga och muntliga, till e ­ xempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Fördjupning: „„ Exempel på olika vetenskapsteoretiska traditioner. „„ Hur vetenskapliga begrepp används i samhälls­debatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det ­omgivande samhället. „„ Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, ­teorier, modeller och metoder i arbetet med ­komplexa samhällsfrågor.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

7


KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

4. INTRODUKTION TILL VETENSKAPSTEORI

10

8

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


VARJE ÅR PUBLICERAS miljontals vetenskapliga artiklar i tidskrifter världen över. Vetenskap är en gigantisk global verksamhet och fram­ gångarna för den vetenskapliga metoden har lett till stora och synliga framsteg. Det är vetenskapernas sätt att söka, eller forska, ­efter ny kun­ skap som gjort dagens tekniska nivå möjlig. Vetenskaplig forskning har förbättrat våra levnadsförhållanden i allt från kost till boende och gett oss tillgång till avancerad vård och utbildning. Framstegen har gjort att människors förtroende för vetenskaplig forskning blivit mycket stort. Idag ska därför all undervisning i skolan ske på veten­ skaplig grund, och det har också blivit vanligt att forskare tillfrågas som ­experter när politiska beslut ska fattas på alla nivåer i samhället.

Hur är ditt för­tro­ ende för vetenskap och forskning? Litar du till exempel på vad forskarna säger om saker som brott- och straff, ekonomi och ­politik? Varför/­ varför inte?

Olika metoder Med vetenskap menas ett systematiskt och metodiskt sätt att söka ­efter ny kunskap och nya idéer. I de fall det inte finns någon anled­ ning annat än ren nyfikenhet talar man om grundforskning – som när man bestämde sig för att ta reda på mer om hur den mänskliga arvsmassan fungerar. Arvsmassan är de molekyler som bär på det genetiska arvet och bestämmer hur en organism ser ut, utvecklas och beter sig samt hur dessa egenskaper förs vidare till avkomman (bar­ nen). I början var det svårt att veta precis vad forskningen skulle leda fram till och vad de nya kunskaperna skulle få för användning, men i fallet med den mänskliga arvsmassan har de nya kunskaperna lett vidare till mängder av tillämpad forskning. Tillämpad forskning använder resultaten från grundforskningen för att lösa mer specifika problem. Idag används till exempel kun­ skaperna om den mänskliga arvsmassan för att förhindra att ärftliga sjukdomar förs vidare. Forskning kan bedrivas på olika sätt med många olika metoder, beroende på vad som ska undersökas. Vill man bedöma förmågan att bekämpa infektioner hos för tidigt födda barn så kan man till exem­ pel mäta halten signalsubstanser från vita blodkroppar. Då handlar det om att göra precisa mätningar och observationer i ett laborato­ rium. Vill man istället studera vilka olika slags relationer som uppstår hos en grupp barn i förskolan, och på vilka sätt dessa relationer kan påverka deras beteende längre fram, går det inte att använda samma metod. Det handlar visserligen fortfarande om att göra ­observationer,

Mycket av forskningen finansieras av skattepengar. Vad tror du är bäst? Att låta forskarna själva bestämma vad de ska forska om eller bör sam­hället styra forskningen mer politiskt? Motivera!

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

9

11


KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

Ibland kan man be­ skriva verkligheten matematiskt. Tavlan visar formler och ­beräkningar från kvantfysikens värld. Kvant­fysiken försöker ­beskriva hur verklig­ heten ser ut när man studerar dess allra minsta beståndsdelar.

12

10

men barns relationer är svåra att ”mäta” på något precist sätt. Därför väljer forskaren förmodligen att göra egna observationer av barnen i förskolemiljön samt även intervjua barn, förskolepersonal och för­ äldrar för att kunna dra några slutsatser. Det som gör en metod ”vetenskaplig” är om den är lämplig för att undersöka just det man valt att studera, och om metoden ger oss goda skäl att tro på undersökningens resultat. Om en enkätundersökning är vetenskaplig eller inte, beror alltså på hur noggrant genomförd den är och om den belyser det problem som ska studeras. Oavsett metod och vad det är man undersöker är målet med veten­skaplig verksamhet alltid detsamma: att så rättvisande som möjligt beskriva hur verkligheten ser ut inom ett visst område, och i nästa steg förklara varför den ser ut som den gör. Med hjälp av den kunskapen kan det också vara möjligt att förutsäga kommande hän­ delser, eller förstå och hitta mönster i hur världen fungerar. En stor del av det vetenskapliga arbetet bygger på att man under­ söker verkligheten med hjälp av sina sinnen, eller olika typer av in­ strument och andra hjälpmedel. Det som undersöks kan vara allt ifrån hur stjärnor och planeter rör sig, eller hur kemiska ämnen på­ verkar människokroppen, till hur beslut fattas i EU eller vad som

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


skrivs i flera hundra år gamla dagböcker. I dessa fall handlar det om empirisk vetenskap. Med det menar man forskning som bygger på ­systematiska observationer och iakttagelser av verkligheten. I andra fall kan vetenskapen vara rationell, eller rationalistisk. Då försöker man istället nå kunskap genom förnuft och logiskt tänkande, som när man till exempel gör matematiska beräkningar i den teoretiska fysiken.

Kunskapen växer ojämnt Den vetenskapliga utvecklingen gör att ny kunskap hela tiden läggs till gammal och att de metoder som används för att studera verklig­ heten utvecklas. Idag vet vi till exempel mycket mer om hur ­utsläppen av koldioxid påverkar klimatet än vi visste för 50 år sedan. Ibland tar dessutom våra kunskaper rejäla språng tack vare att nya perspektiv tillkommer – som när Einsteins relativitetsteori gav upphov till en helt ny syn på tid, rum och energi. Överlag har de instrument och mätmetoder som används utveck­ lats på ett dramatiskt sätt under de senaste decennierna, vilket DNAtekniken är ett bra exempel på. Men även samhällsvetenskaperna har förändrats tack vare alltmer avancerade datasystem. Det gör att fors­ karna kan samla in och bearbeta information på ett helt annat sätt än tidigare. Trots framstegen bör man ändå vara försiktig med att uttala sig allt för säkert om framtiden. Det förstod Aristoteles redan för drygt tvåtusen år när han konstaterade att det alltid är sannolikt att något osannolikt ska inträffa.

Vetenskap om vetenskap Även vetenskaplig forskning kan studeras. Vetenskapen är på sätt och vis ett samhällsfenomen som alla andra. Hur och varför uppstod ett vetenskapligt synsätt? Finns det en koppling mellan vetenskaplig utveckling och samhällsutveckling? Hur hänger forskning och ut­ veckling av ny teknik ihop? Hur uppstår ett nytt forsknings­område? Vad innebär en vetenskaplig förklaring? På vilket sätt skiljer sig ­vetenskaplig kunskap från annan kunskap? Alla dessa frågor kan ligga till grund för studier om vetenskap, eller science studies som det brukar kallas i internationella sammanhang.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

11

13


KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

I vilka sammanhang tror du att säker ­kunskap är möjlig att uppnå, och när är det svårare? Vad tror du?

Det övergripande målet för all vetenskap är att nå kunskap som är sann och giltig. I vilken mån det är möjligt har diskuterats flitigt genom århundradena. En del forskare och filosofer menar att det är möjligt att uppnå både exakt och säker kunskap. Världen ser ut som den gör och därför går det också att kartlägga denna mer eller mindre oföränderliga verklighet. Andra hävdar istället att det är mycket lite som kan sägas med någon större säkerhet. Enligt detta synsätt finns det ingen säker kunskap alls. Allt förändras och det som tycks vara säkert idag kan se helt annorlunda ut i framtiden. Numera är det få forskare eller filosofer som ansluter sig fullt ut till någon av dessa ytterligheter. Att det är möjligt att uppnå absolut sanning är det inte många som tror på, lika få är det som tror att det aldrig skulle gå att uttala sig med någon grad av ­säkerhet. Som i så många andra sammanhang anser de flesta forskare och filosofer att sanningen ligger någonstans mitt emellan. Då blir också den naturliga utgångspunkten att så långt som möj­ ligt arbeta växelvis med logik, observationer och erfarenheter. Med ett sådant angreppssätt kanske man inte alltid når ända fram till ­sanningen, men man får ändå en fungerande – eller provisorisk – kunskap som gör det lättare att begripa och hantera tillvaron.

Samhället och vetenskapen Vetenskapens stora framsteg och allmänhetens stora förtroende för vetenskapliga resultat har lett till att vetenskapen används för att ge stöd åt olika uppfattningar i samhällsfrågor. Trots att detta stöd många gånger är mycket svagt, och ibland obefintligt. Den stora mängden material som publiceras varje dag medför också svårigheter. Dels har det blivit svårt att få en överblick över all forskning som bedrivs världen över. Dels har det blivit svårare att skilja mellan välgrundade studier och resultat från studier som är dåligt underbyggda och resultat som är missvisande eller direkt felaktiga.

14

12

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


Vetenskapligt språkbruk Den snabba utvecklingen har gjort det svårt även för forskarna att hålla sig uppdaterade om de senaste forskningsresultaten, annat än i de vetenskaper eller forskningsfält de själva arbetar med. Mycket forskning kan också vara svår att förstå för andra än de redan insatta. Varje vetenskap har en tendens att utveckla sitt eget språkbruk, med ord, begrepp och teorier som är särskilt utformade för att beskriva och förklara just det som studeras i den enskilda veten­skapen. Det är inte så konstigt egentligen. Botaniker, som studerar v­ äxter, måste till exempel kunna skilja mellan mängder av olika växter, kunna kategorisera dem efter likheter och olikheter och beskriva växterna på en helt annan detaljnivå än människor i allmänhet. De kommer därför att använda ord och begrepp för detta som de flesta av oss aldrig behöver lära oss.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

13

15


KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

Vad tycker du? Bör forskare och ­experter bli bättre på att förklara ­vetenskapliga frågor? Eller bör det snarare vara skolans uppgift att ge alla medborgare bättre ­förkunskaper?

Även om det alltså inte är konstigt är det ändå problematiskt. Ju mer avancerade och detaljerade kunskaper en vetenskap leder fram till, desto svårare riskerar forskningen och forskningsresultaten bli att förstå för andra än forskarna själva. Det blir också svårare för alla utom de redan insatta att skilja på vad som är seriös forskning och vad som inte är det. På så sätt blir vi mer och mer beroende av e­ xperter som kan förklara, granska och tolka vetenskapliga framsteg. I en demokrati är detta olyckligt. I en demokrati förväntas alla medborgare kunna ta ställning i olika samhällsfrågor, och ha en möj­ lighet att göra det på goda grunder. Hur vi tar ställning beror inte bara på vilka värderingar vi har, utan också på vad vi vet om de frågor vi tar ställning till.

”Hårda” och ”mjuka” vetenskaper

Har du själv ifråga­satt vetenskapliga resultat för att de verkar strida mot dina egna ­uppfattningar? Vad handlade det om? Varför ansåg du att forskarna hade fel?

16

14

Misstron har ökat mot de forskare och experter som ägnar sig åt veten­skaper som studerar samhällsfrågor, som politik, ekonomi och mänskliga beteenden. En viktig anledning är att det är frågor som människor själva har erfarenheter av. Många har exempelvis en tendens att ha starka åsikter om hur det går till när man lär sig saker, som grundar sig i egna erfarenheter av skolan. I de fall forskare efter noggranna och systematiska studier kommer fram till saker man inte själv känner igen sig i, är det lätt hänt att resultaten avfärdas för att de inte stäm­ mer med överens de egna erfarenheterna. Detta trots att forskarna kanske sammanställt, kartlagt och granskat tusentals människors erfaren­heter. Många har helt enkelt en tendens att överskatta de egna erfaren­heternas betydelse, och underskatta betydelsen av andras. Samhälls- och beteendevetenskaperna brukar kallas för ”mjuka” vetenskaper. Det är vetenskaper som har svårt att komma fram till de­ finitiva och entydiga svar, till skillnad från ”hårda” vetenskaper som kemi, fysik och övriga naturvetenskaper. Inom kemin kan man till exempel under kontrollerade former studera hur ett enskilt grund­ ämne, som syre eller natrium, reagerar i kontakten med andra äm­ nen, och mäta sådant som gasutveckling och temperatur­förändringar. I en ”mjuk” samhällsvetenskap som nationalekonomi är detta näs­ tan alltid omöjligt. Ett samhällsfenomen som arbetslöshet kan inte studeras i ett laboratorium. Det finns flera samverkande faktorer som

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


förklarar varför arbetslösheten stiger eller sjunker. De kan inte ”bytas ut”, isoleras från varandra och testas i tur och ordning. Att det då är svårt, eller omöjligt, att säga säkert vilken eller vilka faktorer som haft störst påverkan är begripligt. Begränsningarna i de ”mjuka” vetenskaperna är forskarna väl medvetna om, och som experter brukar de därför uttrycka sig försik­ tigt om de komplicerade frågor de forskar om. Samtidigt har många lekmän – vanliga människor utan expertkunskaper – inte samma medvetenhet om detta. Vissa har därför en tendens att uttala sig tvär­ säkert om frågor de egentligen vet ganska lite om.

Enskilda studier och ”metastudier” Nu ska man akta sig för att dra en exakt skiljelinje mellan det ”mjuka” och det ”hårda” i vetenskapen – dels för att det kan finnas ett nedvär­ derande inslag i uppdelningen, dels för att forskning i praktiken kan ha inslag av båda delarna. Det betyder att osäkerheten i ”mjuka” vetenskaper som sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi i viss mån även finns i ”hårda” vetenskaper. Till exempel i medicinska vetenskaper som studerar hur människor påverkas av sin omgivning, och vad som o ­ rsakar sjukdomar. Det är inte alltid lätt att avgöra vad som gjort en män­ niska sjuk, av ungefär samma anledningar som det är svårt att avgöra vad som orsakar stigande brottslighet, sjunkande arbetslöshet eller ­fallande kunskapsresultat i skolan. Det är så många saker som händer samtidigt att det är svårt att klarlägga tydliga orsakssamband mellan enskilda faktorer. Är det till exempel förändrade kostvanor som ligger bakom att diabetes typ 2 blivit vanligare, eller beror det på att människor utsätts för mer stress? Kan ökad stress för övrigt ligga bakom förändrade kostvanor – och om stress och förändrade matvanor förekommer tillsammans, vilken av dessa faktorer är det som utlöser diabetes? Eftersom osäkerheten är så stor, och det är så svårt att isolera olika faktorer från varandra, är det naturligt att olika forskare i enskilda studier inte alltid kommer fram till samma resultat. Enskilda studier utgår alltid från en begränsad mängd observationer eller testfall, och ibland kanske den valda metoden har påverkat resultatet. Därför är det också orimligt att hävda att någonting är ”vetenskapligt bevisat” bara

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

15

17


KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

för att en enskild forskare i en enskild studie kommit fram till något. Vill man veta hur forskningsläget inom ett visst område ser ut är det bättre att vända sig till en så kallad ”metastudie”. Med en meta­ studie menar man en forskningsrapport som granskat och samman­ ställt resultaten från en stor mängd enskilda studier. I den framgår vad merparten av de enskilda studierna kommit fram till, men också hur stor oenighet det finns om vad resultaten egentligen visar. Sedan bör man förstås ändå vara försiktig. Även metastudiernas resultat kan bero på vilken metod för sammanvägning av forskningsresul­ taten som använts, och hur urvalet av studier som kommit med i översikten gått till.

Vetenskapsjournalistik och populärvetenskap Vad är ditt eget intryck av rappor­ te­ringen av vetenskapliga resultat i massmedia? Kan du komma ihåg några exempel?

18

16

Tråkigt nog är det vanligt att rapporteringen i massmedierna om veten­skapliga framsteg fokuserar på resultat i enskilda studier, och att man inte alltid påpekar när resultaten från dessa studier inte är i linje med merparten av forskningsresultaten. Massmediernas rappor­tering riskerar därför att vara vilseledande. En anledning till detta är att massmedier använder sig av modeller för nyhetsvärdering som utgår ifrån vad man tror att läsare, lyssnare och tittare ska uppleva som intressant. Därför finns det en tendens att överdriva och vinkla vetenskapsnyheter så att det framstår som

SMAKPROV SAMHÄLLSKUNSKAP 123


att resultaten är säkrare än forskarna själva skulle hålla med om, men också att ”sensationella” eller ”spännande” resultat får större utrymme än resultat som bara bekräftar sådant andra studier kommit fram till. En ytterligare aspekt är att vetenskapliga studier som verkar be­ kräfta vitt spridda fördomar, spela på människors önsketänkande eller anknyter till frågor som är omdiskuterade eller aktuella i sam­ hällsdebatten oftare lyfts fram i massmedierna. I detta sammanhang bör man vara uppmärksam på att journalis­ ters strävan efter opartiskhet ibland kan leda till ”falsk balans”. Till journalistikens uppdrag hör att rapportera nyheter så objektivt som möjligt och inte låta rapporteringen färgas av journalistens egna åsik­ ter eller uppfattningar. Därför är det vanligt att försöka ge lika stort utrymme åt olika uppfattningar för att rapporteringen inte ska upp­ fattas som partisk. Man försöker på så sätt ”balansera” olika uppfatt­ ningar mot varandra. Detta är fullt rimligt i politiska frågor, som ofta handlar om vär­ deringar, eller när det råder stor vetenskaplig oenighet. Men det är problematiskt när det är stor skillnad i hur starkt vetenskapligt stöd det finns för de olika uppfattningarna. Falsk balans uppstår när vissa av uppfattningarna får mycket större uppmärksamhet än de förtjänar i förhållande till hur litet stöd i vetenskapliga studier de har. Nästan alla seriösa klimatforskare är till exempel överens om att global uppvärmning orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Ändå ges ”klimatförnekare” ofta stort utrymme i massmedierna och samhällsdebatten, trots att deras uppfattningar i det närmaste saknar vetenskapligt stöd. Detta är olyckligt eftersom människor på så sätt kan luras att tro att stödet är större än det faktiskt är. God vetenskapsjournalistik är svår att skriva. Det är inte alltid lätt att avgöra hur det övergripande forskningsläget ser ut, vilka konkur­ rerande uppfattningar det finns starkast stöd för, eller hur enskilda studier skall tolkas. Samtidigt måste texten vara populärvetenskaplig – det vill säga, skriven så att också lekmän kan förstå och ta till sig de vetenskapliga resultaten. Risken är alltid att någonting viktigt går förlorat när man använder sig av ett mindre exakt och ovetenskapligt språk, eller försöker förenkla tankegångarna för allmänheten. Därför är det också viktigt att läsaren är medveten om svårigheterna, läser med kritisk blick, och försöker hitta de ursprungliga källorna när det finns skäl att ifrågasätta rapporteringen.

Kan du komma på några egna exempel på ”falsk balans” i medierapportering­­­ en? När en viss upp­ fattning i en ­fråga får mycket större upp­märk­sam­­­het än den förtjänar?

Har du själv letat upp primärkällan, den studie medierna rapporterar om, för att kontrollera om rapporteringen är rättvisande eller inte? Varför/varför inte?

SMAKPROV SAMHÄLLSKUNSKAP 123

17

19


KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

Vetenskap i samhällsdebatt, opinionsbildning och reklam

Skolan och utbildnings­ systemet debatteras med jämna mellanrum. Det är kanske inte så konstigt eftersom vi alla har erfarenheter från skolans värld och att de flesta är överens om att utbildning är viktigt både för individen och för samhället i stort.

20 18

Bristerna i vetenskapsjournalistiken och massmediernas sätt att rapportera om vetenskapliga resultat utnyttjas ofta i både politiska och kommersiella syften. Politiker, intresseorganisationer, ”tanke­ smedjor” och opinionsinstitut hänvisar ofta till vetenskapliga stu­ dier. De kan också göra egna studier som de hävdar ger vetenskapligt stöd för deras idéer eller politiska förslag. Kommersiella företag gör ­detsamma, men i syfte att göra reklam för produkter eller tjänster de vill sälja. I båda dessa fall gör man rätt i att vara försiktig med vad man tror på. Varken företag, partier eller intresseorganisationer drivs vanligt­ vis av genuin nyfikenhet eller kunskapstörst, utan av egenintresse. Det finns därför alltid en lockelse att ägna sig åt så kallad ”cherry-­ picking”. Det vill säga lyfta fram studier som visar just det som ­stöder den egna uppfattningen eller säljargumentet, medan studier eller ­resultat som visar motsatsen ignoreras eller glöms bort.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


EXEMPLET SNS OCH ”KONKURRENSENS ­KONSEKVENSER” Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, är en icke-statlig organisation som bildades år 1948 av en grupp företagare som ville att den samhällsvetenskapliga forskningen skulle utvecklas till ett viktigt verktyg för att förbättra samhället. Idag har organisationen omkring 280 företag, myndigheter och organisationer som medlemmar, och det är medlemmarna som finansierar SNS forskningsrapporter och forskningsöversikter. Att medlemmarna är så olika och kan ha så olika utgångspunkter gör att organisationen ofta betraktas som opartisk. Ändå uppstår ibland konflikter om den forskning man bedriver. När SNS släppte forskningsantologin Konkurrensens Konsekvenser år 2011 väckte den starka reaktioner bland en del av organisationens finansiärer. Rapporten uppfattades som alltför kritisk till många av de reformer som Sverige gjorde under 1990-talet. Som friskolereformen, och införandet av marknadskonkurrens i vården och äldreomsorgen. Det är kanske inte så förvånande att de mest kritiska var de medlemsorganisationer som tjänat mest på just de reformer som kritiserades i antologin. Till skillnad mot medlemsorganisationerna var forskarna som deltagit eniga i försvaret av de slutsatser man presenterat i antologin.

Att selektivt använda sig av forskningsresultat som stödjer ett visst synsätt, eller ägna sig åt så kallad renommésnyltning – att utnyttja och åka snålskjuts på det stora förtroendet för vetenskapen – används även av kommersiella företag som gärna vill hävda att just deras ­produkter är effektivare eller bättre än konkurrenternas. Det är till exempel vanligt att marknadsföringen för sådant som schampo, hud­ kräm, tvätt- och diskmedelmedel, hälsokost och kosttillskott inne­ håller hänvisningar till ”tester” eller ”kliniska studier” som gjorts av det ena eller andra ”institutet”, samtidigt som det nästan aldrig är möjligt att hitta redogörelser för hur de här testerna eller studierna har gått till eller granska deras vetenskaplighet. Ett annat vanligt trick är att klä personer i reklamen i laborato­ rie- eller läkarrockar som ska signalera att vetenskapligt utbildade professionella använder eller rekommenderar produkten. Ibland an­ vänder man också ett vetenskapligt färgat språk och grafik som visar hur k­ emiska ämnen i produkterna sägs fungera. Sådana inslag är inte

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

19

21


KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

s­ ällan vetenskapligt missledande eller direkt nonsens, men kan ändå ge konsumenterna intrycket att de påståenden som görs om produk­ ten är vetenskapligt bevisade.

Pseudovetenskap Ett annat exempel på renommésnyltning är pesudovetenskap. Med pseudovetenskap menas idéer, teorier eller studier som gör anspråk på att vara vetenskapliga – men inte lever upp till de krav som ställs på vetenskaplig verksamhet. Till exempel genom att idéerna ­eller ­teorierna inte kan prövas eller testas på ett sådant sätt att det går att avgöra om de är sanna eller falska, att man inte lever upp till kravet på öppenhet om vilka metoder man använt, eller att man förutsätter eller tar viktiga delar av idéerna eller teorierna för givna utan b ­ evisning. Pseudovetenskapliga idéer eller teorier använder ofta ord lånade från faktiska vetenskaper, som fysik, biologi, psykologi eller filosofi, och sedan ges en ny eller förändrad innebörd. På så sätt kan man ge sken av att idéerna är förankrade i faktiska vetenskaper. Detta är förhållandevis vanligt idag, till exempel bland människor som ­marknadsför ”alternativa” medicinska lösningar på sjukdomar som ­cancer, eller säljer litteratur som utlovar ”framgång och lycka” om man bara tar till sig rätt idéer. Pseudovetenskapliga idéer är ibland harmlösa, men kan också vara farliga. Så är fallet när de uppmuntrar människor att förlita sig till oprövade eller hälsofarliga alternativ till vanlig vård eller när idéerna kombineras med konspirationsteorier om hur myndigheter och fors­ kare i maskopi med varandra ”döljer” hälsoeffekter eller ”förvägrar” människor korrekt information. Konspirationsteorier som ”­ bevisas” med enskilda anekdoter, eller misstolkningar av vetenskapliga fakta som sprids i nätforum eller sociala medier.

Misstro, relativism och ”alternativa fakta” Spridningen av pseudovetenskapliga idéer, konspirationsteorier och ifrågasättanden av forskares och vetenskapliga institutioners opar­tisk­ het har ökat kraftigt i takt med allt fler konsumerar ­nyheter via nät­ forum och sociala medier. Det har inneburit att människor i ­högre grad än tidigare väljer och väljer bort vilken information de vill ta del av.

22

20

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


I Sverige har barn vaccinerats mot mässlingen sedan 1971 och sjukdomen har ­sedan dess i stort sett försvunnit. Men det har återkommande riktats kritik mot att ­använda v ­ accinet, och det ­vanligaste ­argu­mentet har varit att det kan orsaka ­autism. ­Bakgrunden till det är att en forskare i en vetenskaplig tidskrift hävdade att det fanns ett samband mellan mässlingsvaccin och ­autism. Senare har det visat sig att studien byggde på forskningsfusk och forskaren förlorade sin läkarlegitimation. Inga senare ­studier har heller kunnat finna några belägg för ett samband mellan vaccinet och autism. Det har inte hindrat att det fortfarande går att hitta argumentet i artiklar och bloggar.

Traditionella medier präglas ofta av principer om n ­ yhetsvärdering, opartiskhet och balanserad rapportering. De fungerar också som ”portvakter” eller ”gatekeepers” eftersom utrymmet är begränsat. Det har överlag inneburit att uppfattningar och idéer som framstår som extrema eller tokiga inte givits särskilt stor plats i medieflödet. I journalistkåren finns också en viss specialisering, vi har till exempel ­vetenskapsjournalister, politiska reportrar och sportkommentatorer med fördjupade kunskaper om vad de rapporterar om. På internetforum eller i sociala medier existerar inget av detta, och uppgiften att avgöra vad som är viktigt eller rimligt, av allmän­ intresse eller inte, faller därför på var och en av oss, oavsett förkun­ skaper. ­Flödet av nyheter i nätforum och i sociala medier ser därför annorlunda ut än urvalet av information i traditionella medier.

Hur vanligt är det att du själv stöter på påståenden om att mass­medier ”mörkar” eller ”undanhåller” viktig information? I vilka sammanhang är det vanligast?

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

21

23


KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

Detta har sannolikt bidragit till uppfattningen att de traditionella medierna är ”partiska”, ”mörkar” eller ”undanhåller” information, efter­som medieföretagens urval av information inte speglar urvalet i människors egna och självvalda informationskanaler. Tillsammans med uppfattningen att journalister, forskare, politiker och myndig­ hetspersoner tillsammans utgör en sorts ”samhällselit” med gemen­ samma intressen, värderingar och prioriteringar, skapas en grogrund för misstro och ifrågasättande. Även av vetenskapen.

FIENTLIGA MEDIER-FENOMENET Tendensen att uppfatta massmediers rapportering som partisk även när den inte är det kan förklaras på flera olika sätt. I massmedieforskningen talar man om fientliga medier-fenomenet. Fenomenet kan beskrivas så att människor ofta uppfattar att mediernas innehåll är vinklade på ett sätt som missgynnar den egna sidan i en debatt eller konflikt, och gyn­ nar de man ser som sina motståndare. Oavsett vilken sida man står på. Mediernas innehåll behöver således inte vara partiskt för att det ska upplevas som partiskt. Det kan lika gärna bero på hur det tolkas av de som tar del av det. Hur det tolkas beror i sin tur på förutfattade ­meningar och förväntningar, hur stort engagemanget är och hur starkt man identifierar sig med ”den egna sidan” i konflikten eller debatten.

Ser man alla perspektiv som ”vinklade” av avsändarens intressen, värderingar och perspektiv rycks grunden för tron på vetenskaplig kunskap undan. Avfärdas vetenskapliga krav på bevisning, logik, noggrannhet och öppenhet för omprövning blir sanningen något ­relativt. Alla kan då hävda sin egen ”sanning”, och sina egna ”alterna­ tiva fakta” som lika giltiga som vetenskapens. Uppfattningen att det inte finns någon objektiv sanning brukar kallas för relativism och det är mycket få människor som är beredda att acceptera denna uppfattning fullt ut. Anledningen är att det inte bara är andras uppfattningar som präglas av vilket perspektiv eller vilka värderingar man har, utan också de egna. Detta fenomen är­ ­välkänt av psykologer och brukar kallas för blind-spot bias, eller blinda fläcken-fördomen. Generellt sett är vi helt enkelt inte lika medvetna om våra egna fördomar och förutfattade meningar som vi är om ­andras.

24

22

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


Att förstå vetenskapen Den kritik och misstro som riktas mot vetenskapen missar ofta m ­ ålet, av det enkla skälet att själva syftet med vetenskap är att utveckla ­metoder för att undersöka verkligheten som kompenserar för våra brister som individer. En viktig del av det vetenskapliga tänkandet är därför just att kartlägga problem och svårigheter i hur vi upplever saker och ting, hur våra egna fördomar och perspektiv kan leda oss fel och vad vi kan göra för att så långt det är möjligt undvika att göra dessa misstag. Få forskare skulle säga att det är lätt eller att de alltid lyckas. Alla forskare är heller inte överens om hur bra forskning, eller god veten­ skap, ska bedrivas. Det är en ständig diskussion som har förts m ­ ellan filosofer och vetenskapsmän i över tvåtusen år, och som så här långt inte visat några tecken på att avta eller dö ut. Det är också anledning­en till att vetenskapen hela tiden utvecklas. Vill man förstå vetenskapen, och hur vetenskapligt tänkande fungerar är det viktigt att vara medveten om hur denna diskussion ser ut, vad de flesta är överens om samt vad det har visat sig svårt att enas om och varför. De två följande kapitlen handlar därför om några av de vetenskapsteoretiska frågor, konflikter och teorier som kommit att dominera det vetenskapliga tänkandet i vår tid.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

23

25


KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

VIKTIGA BEGREPP vetenskap forskning grundforskning tillämpad forskning empirisk vetenskap rationalistisk ­vetenskap

empirisk vetenskap science studies ”hårda” och ”mjuka” vetenskaper metastudie populärvetenskap cherry-picking

renommésnyltning falsk balans primärkälla pseudovetenskap ”fientliga medier” -fenomenet relativism

TESTA DIG SJÄLV – VAD KOMMER DU IHÅG? 1. Varför har allmänheten stort förtroende för vetenskaplighet? 2. Vad är ”vetenskap”? Hur kan begreppet definieras? 3. Vilken skillnad är det på grundforskning och tillämpad forskning? 4. Vad är det som gör en metod för att undersöka någonting

­”vetenskaplig”? 5. Vad är målet med vetenskaplig verksamhet? 6. Vad menar man med att vetenskapen kan vara ”empirisk” eller

”rationalistisk”? 7. Varför finns det ett ”vetenskapligt språkbruk” och på vilket sätt

kan det vara ett problem? 8. Vad är skillnaden mellan ”hårda” och ”mjuka” vetenskaper? 9. Varför är det vanligare att forskningsresultat ifrågasätts inom

­”mjuka” vetenskaper än inom ”hårda” vetenskaper? Förklara! 10. Hur kommer det sig att många har en tendens att överskatta sina

egna kunskaper och underskatta andras? 11. Vad är syftet med ”metastudier”? Förklara! 12. På vilka sätt, och av vilka anledningar, kan det ­massmedierna

­rapporterar om vetenskap och vetenskapliga resultat vara ­miss­visande? 13. Vad menar med uttrycket ”falsk balans”? 14. Vad menar man med ”pseudovetenskap” och varför är det en farlig

företeelse?

26

24

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


15. Hur skiljer sig urvalet av information i traditionella medier från

­ rvalet i exempelvis sociala medier? Hur kan skillnaden i urval u ­förklara varför många upplever att traditionella medier är partiska eller ”mörkar” information? 16. Vad menas med ”fientliga medier”-fenomenet? 17. Vad innebär ”relativism” och på vilket sätt är det en problematisk

uppfattning? Relevanta kunskapskrav

UPPGIFTER A. Gör en kritisk granskning av debatten kring så kallade ”enkla jobb”

och effekterna på arbetslösheten av sänkta lägsta- eller minimilöner på arbetsmarknaden.

Hur används hänvisningar till vetenskapliga resultat av företrädare för olika politiska läger eller intresseorganisationer? I vilken mån råder det enighet om forskningsläget, i vilken mån inte? Används forskningsresultaten på ett missvisande sätt i debatten – i så fall hur då? Vilka konsekvenser för den politiska debatten och väljarnas insikter kan ett ohederligt sätt att hänvisa till vetenskaplig forskning få?

Använd exempel ur debattartiklar, blogginlägg och rapporter från intresseorganisationer och politiska partier och redovisa gransk­ ningen och de slutsatser du eller ni kommer fram till för klassen.

B. Hur används hänvisningar till vetenskapliga rön, termer och begrepp

i marknadsföringen för olika varor, tjänster och/eller varumärken?

Analysera en eller flera reklamkampanjer som på ett eller annat sätt använder sig av ett vetenskapligt präglat språk eller vetenskapliga referenser. Hur ser användandet ut? Är sättet man använder dem på hederligt eller ohederligt? Vilka konsekvenser kan ett oförsiktigt och/eller ohederligt sätt få – för individen, vetenskapen och för ­samhället i stort? Använd exempel ur bloggar, annonser eller reklamfilmer för en viss sorts produkt eller ett specifikt varumärke och redovisa granskning­ en och de slutsatser du/ni kommer fram till för klassen.

Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet/med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, model­ ler och metoder samt disku­terar översiktligt/ utförligt/utförligt och nyanserat deras styrkor och svagheter med hän­ visning till såväl empiriska källor som någon veten­ skapsteoretisk källa. Eleven kan ge något/ några exempel på hur vetenskapliga begrepp används i samhällsde­ batten och översiktligt/ utförligt/utförligt och nyanserat beskriva hur detta påverkar synen på samhällsfrågor. I arbetet med samhälls­ frågor kan eleven med viss säkerhet/med säkerhet söka, granska och tolka information från olika ­källor, göra adekvata käll­ hänvisningar samt göra enkla/välgrundade/­ välgrundade och nyan­ serade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån s­ yftet.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

25

27


BLOCK

SAMHÄLLS­ EKONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR INNEHÅLL 24. Samhällsekonomi 

504

25. Tillväxt och konjunkturer 

524

26. Ekonomisk politik 

538

Fördjupning:

27. Nationalekonomi

552

28. Knappa resurser kräver effektiv fördelning

567

29. Ingen marknad är perfekt

587

30. Utvecklingen i hela ekonomin

603

31. Sverige och omvärlden

630

Fördjupning:

26

32. Internationell ekonomi

647

33. Världens valuta- och finansmarknader

666

34. En krympande värld

683

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


Bokens avslutande avsnitt förklarar de samhälls­ekonomiska grunderna, fördjupar beskrivning av hur ­hushållens ekonomi påverkar och påverkas av ­samhällsekonomiska ­förän­dringar och den ekonomiska politiken. I det avslutande kapitlet vänds blicken utåt, mot den internationella ekonomin och de gemen­ samma framtidsfrågor mänskligheten står inför. ­Avsnittet ­anknyter till följande del av ämnets centrala innehåll: „„ Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och i­nternationellt. ­Försörjning, ­tillväxt och företagande, resursanvänd­ning och resursfördelning ­utifrån olika förut­sätt­ningar. Hur privat­ekonomin påverkas av samhälls­ekonomiska förändringar.

Fördjupning: „„ Nationalekonomiska teoriers framväxt och genom­slagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel ­merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, ­keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, digitalisering, miljö och resursfördelning i ­relation till de ekonomiska teorierna.

„„ Globalisering och dess betydelse utifrån ett d ­ emo­krat­iskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för i­ndivider, grupper och nationer. Analys av ut­maningar som i­ndividen, nationen och jorden står inför i en ­globaliserad värld.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

27


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

Trots svåra motsätt­ ningar, som kulmine­ rade i folkmordet 1994, har Rwanda numera en stark ekonomisk ­utveckling. Huvud­ staden Kigali är landets industriella centrum.

30 28

30. UTVECKLINGEN I HELA EKONOMIN

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


MARKNADSEKONOMI ÄR INTIMT förknippat med ekonomisk tillväxt, eller stigande BNP. Dragkampen mellan utbud och efterfrågan har visat sig vara en effektiv motor för att öka produktionen och där­ med skapa välstånd. Under de senaste decennierna har därför en rad ­fattiga länder runt om i världen låtit marknadsekonomiska lösningar ta över på bekostnad av planekonomiska inslag.

Marknaden som tillväxtmotor Genom att släppa marknadskrafterna fria är förhoppningen att eko­ nomin ska få en vitamininjektion så att tillverkningen av varor och tjänster tar fart. Ett land som lyckats är Rwanda i östra Centralafrika. Tillväxten har i flera år legat kring 6–7 procent, vilket är i nivå med länder som Kina och Indien, och även om en stor andel av befolk­ ningen fortfarande lever i fattigdom minskade andelen fattiga från 45 procent till 39 procent mellan 2010 och 2014. Målsättningen är att Rwanda ska vara ett medelinkomstland år 2020. För att lyckas har man lanserat en fattigdomsstrategi vars centrala delar utgörs av att utveckla såväl den privata sektorn som utbildningsväsendet i kombination med en bättre och effektivare samhällsstyrning. En svårighet i sammanhanget är dock bristen på demokratisk utveckling.

Förutsättningar för att lyckas Även om varje land är unikt och har sina egna förutsättningar krävs vissa drivkrafter för att få en långsiktig ekonomisk tillväxt. ¡¡ Stabilitet och öppenhet. Stabiliteten visar sig bland annat i hållbara offentliga finanser och låg inflation. Det är också viktigt att få bort handelshinder och byråkrati så att man kan utnyttja de möjlig­ heter som den internationella handeln ger. ¡¡ Kollektiva nyttigheter. För att skapa förutsättningar för entre­­­pre­nörskap och personlig utveckling krävs att utbildning, ­hälsovård och infrastruktur byggs ut och förbättras. ¡¡ Rörlighet. En ökad öppenhet visar sig även i att varken ­personer eller grupper stoppas eller motarbetas inom vissa yrken e­ ller branscher. Det gäller inte minst kvinnors möjligheter på arbets­ marknaden. På så sätt utnyttjas de enskilda individernas ­kompetens bäst. SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

29

31


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

¡¡ Fungerande spelregler. Staten måste säkerställa att alla behandlas Hur goda förut­ sättningar tycker du att Sverige har? Är det någon av punkterna som tas upp här intill som vi borde bli bättre på?

lika och fritt kan ingå avtal. Äganderätten och marknads­­ekonom­­­­ iska spelregler ska garanteras, samtidigt som korruptionen ­bekämpas. ¡¡ Hållbar utveckling. För att tillväxten ska vara långsiktigt varaktig krävs även ett hållbart miljöarbete kopplat med insatser för att bekämpa fattigdom.

I makroekonomi studeras helheten När vi diskuterar tillväxt och hur den påverkar inkomstfördelning, konsumtion, sparande, investeringar och export sysslar vi med mak­ roekonomi. Hittills har vi fokuserat på hur hushåll och företag agerar på olika marknader – mikroekonomi – men nu går vi över till att bedöma helheten. Makroekonomi handlar alltså om summan av samtliga delar. Hur mycket produceras årligen i ett land? Hur stor är exporten, vad hän­ der med arbetslöshet och inflation? För att kunna analysera och svara på den typen av frågor tar man hjälp av nationalräkenskaperna. Det är en siffermässig sammanställning för hela ekonomin – hela landets bokföring – där såväl olika sektorer som olika typer av inkomster och utgifter redovisas. När vi beskriver Sveriges ekonomi med hjälp av nationalräkenskap­ erna får vi också fram försörjningsbalansen. Där ser man å ena sidan tillgången på varor och tjänster – BNP plus import – samt å den an­ dra sidan hur dessa tillgångar används för konsumtion, i­ nvesteringar och export. Eftersom försörjningsbalansen är en sammanställning av tillgången på varor och tjänster och hur dessa används ska värdet av de båda sidorna vara lika stort. FÖRSÖRJNINGSBALANSEN

Tillgångar

BNP+import

32

30

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

=

Förbrukning

konsumtion +investeringar +export


SVERIGES FÖRSÖRJNINGSBALANS 2016 (MILJARDER KRONOR) BNP till marknadspris Import av varor och tjänster Summa tillgångar

4404 1737 6142

Hushållens konsumtion 1950 Offentlig konsumtion 1152 Investeringar 1089 Inhemsk användning 4191 Export av varor och tjänster 1950 Summa användning 6141

Ekonomisk tillväxt, miljöproblem och inkomstfördelning Ett vanligt sätt att beskriva ekonomisk tillväxt är att ange hur BNP utvecklas. Ett lands BNP visar värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras under ett år. För att undvika att man räknar dub­ belt summeras alla förädlingsvärden. Ett företag som tillverkar stolar bidrar på så sätt enbart med den värdeökning man själv står för – det vill säga skillnaden mellan stolarnas försäljningspris och kostnaden för inköp av råvaror och halvfabrikat från andra företag. En brist med BNP är att den inte ger någon information om vare sig kvaliteten eller inriktningen på produktionen – smör eller kano­ ner? – eller i vilken utsträckning miljön påverkas. En tillväxt som ger ökade utsläpp av tungmetaller, partiklar och kemiska ämnen med allvarliga hälsorisker som följd är inte hållbar. Förutom försämrad livskvalitet skapas på sikt en rad tyngande kostnader – en miljöskuld – för att sanera miljön. I vissa länder försöker man därför, som komplement till BNP, ­beräkna kostnaden för den samlade miljöskulden. En årlig BNP-till­ växt på 4 procent kanske i själva verket visar sig vara ett par procent lägre när man tar hänsyn till de insatser som förr eller senare måste göras för att begränsa miljöeffekterna.

Ökad BNP innebär att det materiella välståndet ökar. Tror du att det finns en stark koppling mellan materiell välfärd och lycka?

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

31

33


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

Ett annat problem är att BNP inte visar hur välståndet fördelas. Det kan ju vara så att en liten grupp ensidigt gynnas medan majorite­ ten av befolkningen fortfarande har det lika svårt som tidigare. Fördelningen av inkomster i ett samhälle beror på människors kunskaper, utbildning, hälsa och personliga egenskaper, men också på efterfrågan på produktionsfaktorerna. Är det ett överskott på ­arbetskraft pressas lönerna tillbaka. Är det brist på kapital kommer priset på pengar – räntan – att stiga, medan stor efterfrågan på skog, malm och energiråvaror gör att naturtillgångarna blir dyrare att ut­ nyttja. Den här dragkampen mellan utbud och efterfrågan på faktor­ marknaderna skapar i sin tur inkomst- och förmögenhetsskillnader.

ALTERNATIVA VÄLFÄRDSMÅTT Trots sina begränsningar är BNP det mått som i första hand används för att beskriva ett lands tillväxt och förutsättningar för ökad mate­ riell standard. Numera finns flera alternativa mått för att ge en mer heltäckande bild av välståndsutvecklingen. Ett sådant är FN:s Human Develop­ment Index (HDI). Tanken med HDI är att på ett rättvisande sätt beskriva den ”mänsk­ liga” utvecklingen i ett land och inte bara den ekonomiska. Därför ingår även uppgifter om livslängd, läs- och skrivkunnighet samt andel som studerar på universitet och högskolor. Index anges mellan 0 till 1 där ett resultat över 0,7 anses motsvara en hög mänsklig utveckling, medan en nivå under 0,5 betraktas som låg utveckling. I toppen ligger Norge med närmare 0.95, medan till exempel Centralafrikanska republiken hamnar knappt över 0,3. Andra alternativa mått är Gender Development Index (GDI) som mäter samma saker som HDI men med fokus på skillnader mellan män och kvinnor. I Weighted Index of Social Progress (WISP) ingår ett stort antal parametrar inom bland annat jämställd­ het och miljö, medan Happy Planet Index (HPI) mäter hur effek­ tivt ­samhället använder natur­resurserna för att skapa välfärd och lycka bland med­borgarna.

34

32

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


MÅTT PÅ EKONOMISK OJÄMLIKHET Sverige är ett av de länder i världen som har lägst Ginikoefficient. Det är ett mått som visar hur stor andel av de totala inkomsterna som ­måste omfördelas från de som har det bra ställt till de som har det sämre för att inkomstfördelningen ska bli helt jämn. Värdet på Giniko­ efficienten rör sig mellan 0 och 1, där 0 innebär att alla invånare har exakt lika stora tillgångar. Sverige har ett värde på drygt 0,3 – jämfört med 0,2 år 1980 – medan till exempel Brasilien ligger på ungefär 0,6.

Staten har sista ordet Det är uppenbarligen så att en växande BNP inte självklart resulterar i enbart positiva effekter. Samtidigt finns inget givet motsatsförhål­ lande mellan tillväxt och miljö, eller mellan tillväxt och ekonomisk rättvisa. Kan tillväxten stimuleras genom modern och energieffektiv teknik behöver den inte medföra en ökad miljöbelastning. Dessutom har staten möjlighet att med skatter, regleringar och subventioner (bidrag) styra produktionen i viss riktning, till exempel genom att gynna fordon som använder miljöanpassade drivmedel, medan man lägger en skatt på bensin. Staten kan också minska de ekonomiska skillnaderna genom för­ delningspolitik. Med en kombination av skatter och bidrag kan resur­ ser omfördelas från personer med goda inkomster till dem som har det sämre ställt på grund av bristande utbildning, arbetslöshet eller sjukdom. Samtidigt finns risker med en långt driven politiskt styrd utjäm­ ning. Ett system med till exempel starkt progressiva skattesatser, där man betalar en större andel av sin lön i skatt ju mer man tjänar, kan leda till att det inte uppfattas som lönsamt att satsa tid och resurser på produktiva insatser. Många kanske då väljer att jobba mindre eller avstår från att utveckla nya företagsidéer med följden att den ekono­ miska utvecklingen hämmas. Hur stora de ekonomiska skillnaderna bör vara i ett samhälle är i sista hand en politisk fråga. Det svar man kommer fram till styr i sin tur hur stora ingrepp som staten ska tillåtas göras på marknaden.

En del menar att mänskligheten kommer att gå under om jakten på ständig tillväxt fortsätter. Vad talar för respektive mot en sådan framtidsbeskrivning?

Det diskuteras en hel del hur stora skillnaderna bör vara i lön mellan den som börjar jobba direkt efter skolan och den som väljer att lägga ner många år på fortsatta studier. Vad tycker du? Ska högre utbildning ge en högre lön? Motivera!

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

33

35


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

Potentiell tillväxt

Vilket är viktigast att göra investeringar i – realkapital eller humankapital? Hur resonerar du?

36

34

I grunden kan ekonomisk tillväxt bara skapas genom att antingen öka insatsen av resurser, det vill säga öka mängden p ­ roduktions­faktorer som används, eller genom att utnyttja de befintliga resurserna effek­ tivare. Vill man öka den långsiktigt möjliga tillväxten, den potentiella tillväxten, och inte bara höja tillväxten tillfälligt, måste produktions­ faktorerna utnyttjas effektivare, och dessutom förnyas. Det kan ske genom att fler får möjlighet att hitta ett arbete eller bättre förutsätt­ ningar till ett längre arbetsliv, men även genom investeringar. Med en investering menas att man avstår från att konsumera eller förbruka en resurs för att istället satsa på något som kan ge en högre inkomst eller annan fördel längre fram i tiden. Ett hushåll kanske pla­ cerar en del av sitt sparande i aktier och gör då en finansiell investering i hopp om att tjäna pengar på aktiernas värdeökning. Ett företag som satsar på nya byggnader och maskiner gör istället en real investering. Den typen av investering kan innebära att real­ kapitalet ökar – en nyinvestering – eller förbättras, som när man ersät­ ter slitet eller trasigt realkapital. Det kallas då för en reinvestering. Även staten eller kommunerna behöver göra investeringar i till exempel nya vägar, utbyggda hamnar och annan infrastruktur. Sådana satsningar underlättar för både privatpersoner och företag, och kan därför stimulera tillväxten, vilket på lite sikt även ger ökade skatte­ intäkter. En viktig form av investering är att satsa på utbildning och forsk­ ning, som förbättrar arbetskraftens ”know-how” eller humankapital och på så sätt ökar deras produktionsförmåga. En förbättrad knowhow – arbetskraftens samlade färdigheter och kunskaper – ökar i sin tur produktiviteten. Det innebär att man får mer uträttat per arbets­ timme och därmed en ökad avkastning på det satsade kapitalet. På samma sätt som med realkapital eller arbetskraft är det vik­ tigt att investera för att vårda råvaror eller naturresurser, till exempel genom att åter- och nyplantera skog eller låta odlingsbar mark ligga i träda för att återhämta sig.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


SNÖBOLLSEFFEKT Den så kallade multiplikatoreffekten visar på investeringarnas ­betydelse. Den utgiftsökning som staten tar på sig i samband med till ­exempel ett järnvägsbygge är ofta lägre än de totala intäkter som ­tillförs hela ekonomin. Det beror på alla nya arbetstillfällen som skapas, ­vilket i sin tur leder till ytterligare konsumtion och investeringar, som en ­snöbollseffekt. Hur hög multiplikatoreffekten antas vara är något som national­ ekonomer tar hänsyn till när de diskuterar vilka investeringar staten bör prioritera. Är multiplikatorn hög kommer de satsade pengarna snabbt att betala sig, till exempel genom högre framtida skatteintäkter, medan en låg multiplikator kan innebära att investeringen kostar mer än den smakar.

På ett vårdhem i Bordeaux i Frankrike har man investerat i roboten Zora. Den kan prata, sjunga, dansa och röra sig för att komma i kontakt med de boende och är därför till stor hjälp för de anställda.

Konsumera eller spara? För att ekonomin ska fungera är det viktigt att inte konsumera alla ­resurser, eller spendera allt man tjänar med en gång. En del måste läggas undan – sparas – så att det finns utrymme för att klara ovän­ tade utgifter och för att kunna göra investeringar inför framtiden. För ett hushåll beräknas sparandet som skillnaden mellan den totala inkomsten och hur mycket man konsumerar. Den marginella konsumtionsbenägenheten anger hur stor andel av en inkomstökning som går till konsumtion.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

35

37


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

Ett sparande kan ses som en investering om det leder till en fram­ tida inkomst- eller förmögenhetsökning. Därför betraktar ekonomer även sparande i till exempel aktier som en finansiell investering. Ett företag som sparar avstår från att betala ut en del av sina intäkter som lön eller vinst. De pengarna kan sedan satsas på investeringar, till exempel i nya maskiner eller modernare tillverkningsmetoder. När sparandet sker inom offentlig sektor är inkomsterna från skatter och avgifter större än utgifterna för skolor, vägar, sjukvård och olika bidrag. Det överskottet kan användas under sämre tider för att stimulera ekonomin. Men det offentliga sparandet är dessutom viktigt med tanke på att andelen äldre ökar, vilket bland annat medför en växande framtida belastning på pensionssystemet.

MÅL FÖR ÖVERSKOTT I slutet av 1990-talet var svenska statens finanser hårt pressade. För att få ner statens skulder infördes ett överskottsmål. Det innebär att den offentliga sektorn ska redovisa ett överskott – ett sparande – på 1 procent av BNP under en konjunkturcykel, vilket är den period som det tar för ekonomin att komma igenom både en högkonjunktur och en lågkonjunktur. Det har riktats en del kritik mot överskottsmålet. Huvudinvänd­ ningen är att pengarna skulle göra väsentligt mer nytta om de ­användes för att sänka skatter eller till offentliga satsningar för att på så sätt stimulera den ekonomiska utvecklingen.   Vad tycker du? Är överskottsmålet en god idé? Varför/varför inte?

Samtliga transaktioner med utlandet Förutom konsumtion, sparande och investeringar exporteras en del av ett lands samlade produktion. Svenska företag säljer bland annat last­ bilar, läkemedel, pappersmassa och möbler till företag i andra länder, men också till exempel data- och informationstjänster. Exportens an­ del av BNP uppgår till ungefär 50 procent. I ett land där importen är större än exporten används mer resurser än vad som skapas, vilket måste finansieras med utlandslån. USA har till exempel lånat drygt 1300 miljarder dollar i Kina för att klara sina

38

36

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


budgetunderskott. Kina har därför, precis som Sverige, ett överskott i sina utrikesaffärer. I bytesbalansen ingår utrikeshandeln med varor och tjänster – ­export och import – samt bistånd, räntebetalningar, EU-avgifter och andra överföringar. Ett underskott i utrikeshandeln måste täckas upp med lån utomlands. Bytesbalansen ingår i betalningsbalansen, som redovisar samtliga transaktioner med utlandet under ett år – allt från inkomster och ut­ gifter för export och import till bistånd, turism och handel med valu­ tor. Eftersom det är en balans blir det inget överskott eller underskott. Skillnaden mellan intäkterna från utlandet – även statens lån – och det som intäkterna används till blir alltså noll.

Sverige har länge haft ett överskott i sin bytesbalans mot andra länder. Är det nödvändigtvis bra? Vad tror du? Varför?

Makroekonomiska utmaningar Genom att studera områden som konjunkturer, inflation och arbets­ löshet är det möjligt att beskriva och analysera ett lands ekonomiska utveckling, men också förklara varför vissa länder har en långsiktigt hållbar tillväxt medan andra sitter fast i fattigdomsfällan. När det gäller vilken ekonomisk modell som bäst beskriver hur samhällsekonomin fungerar – inte minst hur man skapar ­stabil till­ växt och undviker eller hanterar ekonomiska kriser – är national­ ekonomerna fortfarande oense på många punkter. Det finns följ­ aktligen olika teoretiska skolbildningar, även om man med tiden kunnat enas om en hel del kring grundläggande samband och principer.

Den neoklassiska teorin En avgörande skiljelinje i synen på hur samhällsekonomin fungerar uppstod vid tiden för ”den stora depressionen”, som drabbade den industrialiserade världen på 1930-talet. Fram till dess hade de flesta ekonomer menat att den fria pris­ bildningen i marknadsekonomier ledde till att det totala utbudet isamhället var lika med den totala efterfrågan. Därför kunde det inte heller uppstå några långvariga kriser med hög arbetslöshet. ­Samhälls­ekonomin i stort, menade man, sökte sig med ­automatik mot jämvikt – precis som på enskilda marknader – så länge den fria

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

37

39


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

prisbildningen inte stördes av politiska ingrepp. Denna syn på sam­ hällsekonomin var utmärkande för den neoklassiska ekonomiska ­teorin. Det neoklassiska synsättet var en utveckling av den klassiska nationalekonomin som formulerades av tänkare som Adam Smith, David Ricardo och Thomas Malthus. Det nya var framför allt sättet att se på sakers värde. De klassiska nationalekonomerna utgick från att priset på varor och tjänster återspeglade vad det kostade att producera dem. Enligt neoklassikerna var det istället människors efterfrågan som avgjorde värdet. En vara eller tjänsts värde motsvarade alltid vad den kostade på en fri marknad – värdet avgjordes kort sagt av vad männi­ skor var villiga att betala. Ekonomen Alfred Marshall (1824–1924) var den första att beskriva en marknad med ett utbud- och efterfrågedia­ gram, där priset – och värdet – på en vara bestämdes av utbud och efterfrågan i jämvikt. Det neoklassiska synsättet genomsyrar än idag mikroekonomisk teoribildning om hur enskilda marknader fungerar – och före den stora depressionen präglade samma synsätt också det makroekono­ miska tänkandet. Lämnas bara marknaden ifred kommer den ”osyn­ liga handen” att styra ekonomin mot full sysselsättning och optimal fördelning av resurser utifrån människors behov och önskemål.

Den keynesianska teorin Efter den stora depressionen kom det neoklassiska synsättet att ifrågasättas. Krisen inleddes med börskraschen i New York i okto­ ber 1929 då fallande aktiekurser utlöste säljpanik. Konjunkturned­ gången spreds över världen med fallande produktion och priser samt minskad handel som resultat, och många länder fick genomlida ett årtionde av skyhög arbetslöshet och utbredd social misär. Det som neo­ klassikerna hävdat inte kunde hända hade plötsligt blivit verklighet. I det läget lanserade den brittiske ekonomen John Maynard ­Keynes (1883–1946) en konkurrerande makroekonomisk teori. Enligt ­Keynes visade depressionen att marknadens strävan efter jämvikt inte nöd­ vändigtvis innebär att arbetslöshet kan undvikas. Detta, m ­ enade Keynes, berodde främst på att löner och priser är trög­rörliga och inte automatiskt rör sig mot jämvikt. Åtminstone inte i den hastighet som var nödvändig. Dessutom är det ingen självklarhet att låga räntor får

40 38

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


företagen att börja investera. Saknas efterfrågan på före­tagens varor kommer de inte att satsa pengar på att effektivisera produktionen. I ett sådant låst läge, när varken hushåll eller företag har pengar att spendera – eller vågar spendera på grund av det ekonomiska ­läget – menade Keynes att det bara är staten som kan få fart på ekono­ min. Han förespråkade därför en aktiv finanspolitik, och menade att det skulle vara förödande att bara vänta på att marknaden rättade till ­situationen. Keynes uppmanade världens stater att i kristider satsa på offent­ liga investeringar, skattesänkningar, bidrag och andra stimulanser – och därmed underbalansera budgeten – för att få fart på efterfrå­ gan. Satsningarna skulle fortplanta sig genom ekonomin, eftersom varje utgift också är en inkomst för någon, som därmed får pengar att konsumera för. På så sätt fick varje satsad statlig krona mångdubbelt ­genomslag tack vare en multiplikatoreffekt. De länder som följde Keynes recept visade sig också ta sig ur den ekonomiska kris som följde på den stora depressionen snabbare än de som inte gjorde det. Dessutom blev de draglok åt andra länder som inte gjorde samma sak, eftersom länderna som lämnade krisen bakom sig började importera varor i större utsträckning. Den inter­ nationella efterfrågan tog fart.

Asfalteringsarbete på en genomfartsled i den ­amerikanska delstaten New Mexico. Förbättringar i ett lands infrastruktur får ofta positiva effekter, ­speciellt i en lågkonjunktur. Förutom att standarden på till exempel vägarna förbättras skapas även nya arbetstillfällen. När fler får arbete ökar konsumtionen, vilket i sin tur även ökar statens skatteintäkter.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

39

41


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

Resultatet av Keynes rekommendationer blev att de flesta reger­ ingar, i både USA och Europa, efter andra världskriget började driva en aktiv stabiliseringspolitik för att minska konjunktursvängning­ arna och såväl undvika stor arbetslöshet i lågkonjunkturer som över­ hettning i högkonjunkturer. En grundtanke i keynesiansk teori är nämligen att marknads­ mekanismerna inte automatiskt leder till full sysselsättning ens på lång sikt. Men genom att staten aktivt varierar sina inkomster och ut­ gifter finns det ändå goda möjligheter att komma en bra bit på vägen.

Keynesianismens kris

Håller du med om att hög arbetslöshet är värre än hög inflation? Hur tänker du?

Den keynesianska teorin dominerade det makroekonomiska tänkan­ det fram till 1970-talet, och kom också att utvecklas och kombineras med det neoklassiska perspektivet på mikroekonomi. Denna kombi­ nation av de två teorierna brukar kallas för den neoklassiska syntesen och har fortfarande starkt stöd av många nationalekonomer. På 1970-talet hamnade emellertid många länder i en problem­ atisk situation med ökad arbetslöshet som den keynesianska teorin inte verkade kunna hantera. Enligt det vid den tiden dominerande synsättet finns det ett samband mellan inflation och arbetslöshet, som kan illustreras av en så kallad Phillipskurva, uppkallad efter den ekonom som först beskrev sambandet. Vad Philipskurvan visar är att låg inflation och låg arbetslöshet är svårt att kombinera. Låg arbetslöshet har en tendens att driva upp priserna och låg inflation förknippas generellt sett med låg efter­ frågan, som tenderar att leda till hög arbetslöshet. Uppfattningen var alltså att man är tvungen att välja; det är svårt att uppnå båda sakerna samtidigt. Inflation

Den keynesianska inställningen hade länge varit att låg arbetslöshet var att föredra och att man därför borde tolerera något högre inflation. Problemet var att allt fler länder hamnade i en situation med både hög inflation och hög, ­långvarig ­arbetslöshet – så kallad stagflation. Philips­ kurvan verkade därför inte längre gälla.

Arbetslöshet

42

40

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


Många länder hade också växande problem med stora budget­ underskott och höga statsskulder, eftersom man följt Keynes rekom­ mendationer och konsekvent försökt möta kriser med högre statliga utgifter. Samtidigt hade det visat sig svårt att minska utgifterna i goda tider. Besparingar är alltid impopulära bland väljarna, och många politiker drog sig därför för att genomföra dem. Resultatet blev att statens utgifter eldade på efterfrågan även när det inte behövdes, med högre inflation som följd. För att hålla infla­ tionen i schack sköt också räntorna på lån i höjden, vilket i sin tur dämpade efterfrågan och höjde arbetslösheten. Keynes teorier verkade helt enkelt inte fungera längre.

Monetarism och rationella förväntningar Krisen för den keynesianska teorin ledde till att nya konkurrerande teorier lanserades. Nobelpristagaren Milton Friedman (1912–2006) var en av de mest tongivande kritikerna. Friedman menade att ­staten egentligen inte kan påverka arbetslösheten. Statliga satsningar för att öka efterfrågan på arbetskraft driver upp löner och priser, vil­ ket i sin tur bara höjer arbetslösheten igen. Han ifrågasatte också att det överhuvudtaget finns ett samband mellan hög inflation och låg a­ rbetslöshet, eftersom inflation skapar osäkerhet om framtida pris- och lönenivåer, vilket gör att många arbetsgivare drar sig för att ­anställa. Monetarism

Av dessa anledningar menade Friedman, till skillnad från Keynes, att en aktiv finanspolitik för att bekämpa kriser och hålla nere arbetslös­ heten var fel väg att gå. Han ansåg istället att kriser bäst ­bekämpas med penningpolitiska medel, och med fokus på att hålla nere i­ nflationen. Inflation berodde enligt Friedman alltid på att det var för mycket pengar i cirkulation i ekonomin, medan arbetslöshet och svag efter­ frågan orsakades av att mängden pengar var för liten. Bästa sättet att påverka ekonomin är därför att kontrollera tillgången på pengar. Det görs enligt Friedman kortsiktigt genom att höja och sänka central­ bankernas styrräntor, långsiktigt genom att kontrollera skapandet av pengar. I och med teorins fokus på penningmängden har den fått namnet monetarism.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

41

43


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

I övrigt förespråkade Friedman en neoklassisk syn på ekonomin, som innebar att politisk inblandning på marknaden borde undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Självständiga centralbanker

Är det bättre med centralbanker som styrs av profes­sio­ nella ekonomer än att demokratiskt valda politiker styr penning­ politiken? Kan du se någon nackdel med ­självständiga centralbanker?

44 42

En konsekvens av den monetaristiska teorins inflytande har blivit att de flesta länder gjort centralbankerna, som styr utgivningen av pengar och räntorna på statsobligationer, självständiga från direkt politiskt inflytande. En självständig centralbank styrs av ekonomer, som visserligen tillsätts av respektive lands regering, men som sedan är mycket svåra att avsätta. Centralbankens uppgift slås fast i lagen, och uppdraget handlar i de flesta länder främst om att försöka hålla inflationen på en accep­ tabel nivå. I Sverige runt 2 procent. Andra mål, som att hålla nere arbetslösheten, är sekundära. Lucas-kritiken och teorin om rationella förväntningar

Friedmans kritik av Keynes teorier kompletterades senare av Nobel­ pristagaren Robert Lucas (1937–). Lucas menade att människor an­ passade sitt beteende efter rationella förväntningar på vad som hän­ der i framtiden.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


Om staten satsar pengar för att höja efterfrågan på arbetskraft, så kan människor i allmänhet – och därmed också företag – förutse att höjningen i efterfrågan också kommer att driva upp priser och löner, vilket i sin tur dämpar företagens vilja att nyanställa. Av detta drar han, liksom Friedman, slutsatsen att statliga satsningar i praktiken aldrig kan sänka den långsiktiga arbetslösheten, bara driva upp in­ flationen. Teorin om rationella förväntningar – att vi alltid kan förutse de tro­ ligaste konsekvenserna av politiska beslut och därmed också anpassa våra förväntningar och vårt beteende – leder till en bredare kritik av viktiga antaganden i keynesiansk teoribildning. Enligt den så kallade ”Lucas-kritiken” bygger de rekommendatio­ ner Keynes förespråkade alltid på observerade historiska samband. Men historiska samband är inte som naturlagar. Människor lär sig hela tiden, och anpassar sitt agerande därefter. Därför kan man inte förvänta sig att X alltid leder till Y. En ekonomisk politik som fung­ erade på 1930-talet behöver inte fungera på 1970-talet. Slutsatsen är att det är rimligast att anta att människor alltid kommer att agera utifrån bästa möjliga information och i rationellt egenintresse med utgångspunkt i denna information. Teorin om rationella förväntningar och Lucas-kritiken har varit inflytelserika. Insikten att man måste ta hänsyn till att människors beteende förändras om deras förväntningar på framtiden förändras när de försöker förutse utfallet av nya lagar, skatter och statliga sats­ ningar, betraktas idag som självklar av de flesta ekonomer.

Vad tror du? Har Lucas rätt? Anpassar människor sina förväntningar på ett rationellt sätt?

Nyklassisk teori Lucas idéer banade också väg för en ny version av den neoklassiska teorin, som kallas nyklassisk teori. En huvudtanke i den nyklassiska teorin är att man bör bygga makroekonomiska teorier om samhälls­ ekonomin på samma grund som mikroekonomiska teorier om en­ skilda marknader. Lucas-kritikens slutsats verkar ju bekräfta vi agerar på ett sådant sätt som antas i neoklassiska utbud- och efterfrågemodeller – alltså rationellt och med fullständig information – åtminstone totalt sett.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

43

45


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

Vad tror du? Är ­arbetslöshet mer eller m ­ indre fri­villig? Hur ­motiverar du din ståndpunkt?

Konjunktursvängningar förklaras därför i nyklassisk teori med att teknologiska framsteg, som ofta sker i språng, kortvarigt kan rubba jämvikten på till exempel arbetsmarknaden. Långvarig arbetslöshet anses däremot i praktiken vara en följd av frivilliga, rationella val att inte stå till arbetsmarknadens förfogande för de löner och villkor som erbjuds, eller en ovilja att söka jobb i nya branscher. Kritiken mot den nyklassiska teorin, och i synnerhet synen på kon­ junktursvängningar och arbetslöshet, har varit hård. Inte minst efter den internationella finanskrisen år 2008–2009. Många ekonomer anser att den nyklassiska teorin varken kunde förutse krisen eller erbjuda några konstruktiva sätt att hantera den, annat än vänta på att marknaden skulle återgå i jämvikt av sig själv. Synen på arbetslöshet har också beskrivits som orealistisk. Eller som Nobelpristagaren Paul Krugman (1953–) har uttryckt saken: ”Var den stora depressionen egentligen den stora semestern? Ska man vara ­ärlig tycker jag att det är en löjlig tanke.”

Nykeynesiansk teori Robert Lucas kritik av den keynesianska teorin ledde inte bara till att neoklassiska idéer fick nytt liv i den nyklassiska teorin, utan också till en uppdaterad form av keynesiansk teori, så kallad nykeynesiansk teori. Nykeynesiansk teori tar hänsyn till rationella förväntningar och att ekonomiska aktörers beteende påverkas av dessa. Samtidigt motsätter man sig Friedmans och Lucas slutsats att politiska försök att a­ ktivt påverka den ekonomiska konjunkturen är meningslösa, ­särskilt vid ekonomiska kriser. Mycket av den nykeynesianska teorin har handlat om marknads­ misslyckanden, och att förstå varför marknaden inte uppnår jäm­ viktsförhållanden. Enligt teorin finns det nästan alltid brister i mark­ nadens funktionssätt. Förstår man dessa brister, menar anhängarna, förstår man också hur marknaden bäst regleras eller när det är lämp­ ligt eller olämpligt med fri marknadskonkurrens. Nykeynesianska ekonomer pekar ofta på erfarenheterna från finans­­krisen 2008–2009 då penningpolitiska åtgärder i många fall visade sig otillräckliga. Flera länder, däribland Sverige, sänkte till ­exempel styrräntorna till noll – Sverige har till och med haft negativ

46 44

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


ränta. Det betyder att staten betalat banker för att de ska låna, i syfte att öka cirkulationen av pengar i ekonomin. Man har dessutom ”tryckt” pengar i stor skala för att öka efter­ frågan och få igång inflationen. Enligt både monetaristisk och ny­ klassisk teori borde åtgärderna leda till mycket stark inflation, så kallad hyperinflation. Men detta har inte hänt. En annan sak som många menar talar för keynesianska idéer är misslyckandet för den nyklassiska idén om rationella förväntningar. Den innebär att det är bättre att stater sparar sig ur kriser än satsar på att öka efterfrågan, eftersom skattesänkningar och minskade statliga utgifter på sikt leder till större utrymme för privat konsumtion samti­ digt som människor anpassar sig efter dessa förväntningar. Men i de flesta stater som testat en sådan ekonomisk politik verkar resultatet snarare ha blivit det omvända, en fördjupad och mer utdra­ gen kris, i linje med vad keynesiansk teori skulle förutspå. Keynes­ influerade teorier har därför fått ett starkt uppsving på senare år.

Graffiti på en husvägg i en spansk stad, som berättar om de arbets­ lösas situation. Hur tolkar du budskapet?

Vad tror du? Är det möjligt att spara sig ur en samhälls­ ekonomisk kris? Hur resonerar du?

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

45

47


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

Makroekonomisk teori och politisk ideologi Eftersom de konkurrerande makroekonomiska teorierna har så olika syn på statens roll i ekonomin – i vilken mån politiska ingrepp på marknaden är till nytta eller inte och hur ekonomiska kriser ska ­hanteras – blir diskussionen ideologiskt laddad. Företrädare för olika partier söker ofta stöd för sin politik i olika makroekonomiska t­ eorier. Politiker till vänster, med rötterna i den socialistiska ideologin, ­lutar sig ofta mot argument och synsätt från den keynesianska eller ny­ keynesianska teorin. Dessa verkar bekräfta socialistiska uppfattningar om att statens roll i ekonomin är viktig, samt att en oreglerad marknad ofta för med sig problem som hög arbetslöshet och social utslagning. Keynesianska teorier utgår även från att sociala skyddsnät, som syftar till att öka jämlikheten i samhället, har en viktig ekonomisk roll som automatiska stabilisatorer. Med det menas att de sociala ­skyddsnäten automatiskt bidrar till högre statliga utgifter i kristider när arbetslösheten stiger, medan kostnaden för samma skyddsnät minskar i goda tider. På så sätt leder till de till en kontracyklisk ­politik som, enligt keynesiansk teori, motverkar stora konjunktursväng­ ningar och dessutom minskar de svåra konsekvenserna av ekonom­ iska kriser. Politiker till höger på den politiska skalan, med rötterna i den liberala och konservativa idétraditionen, tenderar på motsva­ ­ rande sätt att föredra neo- eller nyklassisk makroekonomisk teori. I ­liberalismen är till exempel individens, och därmed också de privat­ ägda företagens, frihet från statlig inblandning ett mycket viktigt värde. Liberaler anser också, precis som Adam Smith, att en fri mark­ nad är det bästa sättet för hela samhället att dra nytta av individens drivkraft att göra livet bättre för sig själv och sina närmaste. Att sätta upp statliga hinder för denna strävan gör större skada än nytta. Neo- och nyklassisk teori verkar ge ett vetenskapligt stöd för dessa ­uppfattningar.

48

46

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


Finansmarknadens roll En viktig del av samhällsekonomin som stått i centrum för politiska och ideologiska konflikter under senare tid, och där också den veten­ skapliga oenigheten varit stor, är finansmarknaden. Precis som vägar, hamnar och flygplatser bildar en infrastruktur för transporter av människor och varor finns det en finansiell infra­ struktur. Den består av marknader där olika aktörer – banker, försäk­ ringsbolag, aktiemäklare, investerare, pensionsfonder – köper och säljer finansiella tillgångar. Exempel på sådana tillgångar är pengar, eller valutor, och olika typer av värdepapper, eller finansiella ­instrument som de också kallas.

Olika typer av värdepapper Ett värdepapper kan omsättas i pengar. Man kan beskriva det som en fordran (ett återkrav) eller en andel som går att handla med på bör­ sen eller någon annan marknad. Det gäller till exempel obliga­tioner, aktier och fonder. En fond förvaltar en stor samling ­värdepapper. ­Genom att köpa andelar i fonden hoppas investerare och sparare att få en bra avkastning på sina satsade pengar. Även stater är beroende av värdepapper. När en stat behöver låna pengar för att täppa till underskott i statsbudgeten kan den ge ut stats­ obligationer. Den som köper en statsobligation får ränta för att låna ut pengar till staten och vet i förväg när lånet ska betalas tillbaka.

Finansmarknaden består av olika marknader De marknadsplatser där banker, försäkringsbolag, värdepappers­ företag och andra aktörer som sysslar med finanser möts utgör till­ sammans det som brukar kallas finansmarknaden. Genom finans­ marknaden säkerställs att det finns ett effektivt system för sparande, finansiering och förmedling av betalningar. Den del av finansmarknaden där handeln med aktier, värdepap­ per och krediter (lån) pågår kallas för kapitalmarknaden. En väl fung­ erande kapitalmarknad behövs för att få ekonomisk tillväxt, eftersom den möjliggör att resurser styrs från sparare till låntagare. Du kan till exempel bygga upp ett sparande under de år du yrkesarbetar, som sedan används efter pensioneringen. På kapitalmarknaden kan även

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

47

49


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

företag låna pengar för att investera i bland annat nya maskiner och anläggningar. På valutamarknaden handlas det med olika länders valutor – euro, dollar, kronor, sydafrikanska rand, japanska yen och så vidare. En viktig orsak till att valutor köps och säljs är den internationella han­ deln. Låt oss säga att ett svenskt företag som säljer glödlampor till ­Indien vill ha betalt i svenska kronor. Det beror på att man betalar löner och underleverantörer hemma i Sverige och därför inte har nå­ gon användning av indiska rupee. Följden blir att företaget i Indien som importerar glödlamporna måste sälja rupee och istället köpa tillräckligt med svenska kronor på valutamarknaden för att betala de importerade varorna. På motsva­ rande sätt behöver du som privatperson köpa euro – ”växla pengar” – när du ska åka på semester till bland annat Frankrike och Italien.

Finansmarknaden påverkar hela ekonomin En av anledningarna till att finansmarknaden stått i centrum för den politiska och ekonomiska diskussionen är dess stora betydelse för ett lands välstånd och ekonomiska utveckling. Det är på finansmark­ naden som samhällets sparande förs över till investeringar och kon­ sumtion. På så sätt kan många företagsidéer, som annars hade varit svåra att finansiera, förverkligas. Det bidrar till att skapa såväl nya jobb som skatteintäkter för staten. När finansbranschen fungerar dåligt får det följaktligen stora nega­tiva konsekvenser för hela samhällsekonomin. Om problemen blir allvarliga, som vid en finanskris, försvåras företagens möjligheter att finansiera sina investeringar, men också vanliga hushålls möjlig­ heter att låna till bostäder och konsumtion, eller att klara räntebetal­ ningarna på befintliga lån. Även stater kan få problem, om räntorna på statsskulden skjuter i höjden, eller om de får svårt att låna för att täcka eventuella budgetunderskott. En finanskris kan i vissa fall även leda till att många sparare sam­ tidigt tar ut sina besparingar från banken i en så kallad bankrusning i rädsla för att förlora pengarna om banken går i konkurs. Dessutom kan bankerna själva få svårare att låna pengar, vilket de är beroende

50 48

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


av för att klara sin verksamhet. Det leder i sin tur till att de tvingas höja sina räntor och säga upp lån.

Bankkonkurser En konkurs innebär att ett företag förklarar sig bankrutt. Då slutar man helt att betala lån, räntor och de anställdas löner men också ­fakturor för varor och tjänster som köpts in. På så sätt riskerar även andra företag – som inte får in sina fordringar – att förlorar pengar. När banker går i konkurs blir dessa problem mycket värre. Det beror på att många hushåll och företag har sina finansiella tillgångar på banken och riskerar därmed att förlora dem. De flesta länder har därför en insättningsgaranti som innebär att staten till viss del ersätter kundernas tillgångar om deras bank går i konkurs. I Sverige låg insättningsgarantin år 2017 på 950 000 kronor. Kommuner, landsting, statliga myndigheter och andra banker om­ fattas inte av omsättningsgarantin.

I september 2007 samlades stora skaror utanför den brittiska banken Northern Rock för att ta ut sina be­ sparingar. Det var den första bankrusningen på 150 år i Storbritannien och resultatet blev att staten tvingades ta över banken.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

49

51


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

Eftersom banker gör omfattande affärer med varandra kan en särskild banks konkurs i värsta fall dra med sig andra banker i fallet. I värsta fall kan det sprida sig vidare till hela finanssystemet och leda till att ett helt lands banksystem lamslås och den inhemska finans­ marknaden går i baklås. Det förklarar varför de flesta stater har satt upp regler, så kallade kapitaltäckningskrav, som innebär att alla inhemska banker måste ha ett visst mått av kapitalreserver. Reserverna ska göra det mindre sanno­likt att en bank går i konkurs, men också dämpa spridnings­ effekten till andra banker om det trots allt skulle hända.

52

50

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


NÅGRA SVENSKA FINANSKRISER På 1990-talet fanns det betydande problem i den svenska ekonomin. Inflationen var hög, bland annat på grund av stora statliga satsningar för att hålla uppe sysselsättningen. Samtidigt steg konsumtionen till följd av att kreditmarknaden avreglerades, vilket gjorde det lättare för banker och finansbolag att låna ut pengar till hushållen. Även företag lånade mer, inte minst de som sysslade med att bygga, köpa och sälja kontor och andra fastigheter. Dessutom var tillväxten och produktiviteten låg, till viss del bero­ ende på subventioner till företagen samt höga inkomstskatter, vilket gjorde att det knappt lönade sig att jobba mer eller byta till ett mer väl­ avlönat jobb. För att komma åt det problemet genomfördes en skatte­ reform som innebar sänkta marginalskatter på arbete kombinerat med sämre villkor för hushållen att dra av sina låneräntor i deklarationen. Dilemmat var att avregleringarna av kreditmarknaden genomfördes före skattereformen. Det var med andra ord under en period fortfa­ rande attraktivt att ha lån samtidigt som det blev lättare att få lån. Konsumtionen steg med följd att inflationen tog fart, ekonomin gick på högvarv och sparandet minskade. Den ekonomiska krisen kom som ett brev på posten. Speciellt hårt drabbades de högt belånade fastighetsbolagen. När ekonomin vände, räntan steg och det blev svårare att hyra ut och sälja fastigheter fick de svårt att betala sina stora skulder. Många fastighets­ bolag gick i konkurs, vilket starkt bidrog till krisen. Detta satte flera svenska banker under hård press, framförallt storbanken Nordea som riskerade konkurs. Det förhindrade dock genom att Nordea tillfälligt förstatligades samtidigt som staten tillförde stora mängder pengar till det svenska banksystemet. De inhemska ekonomiska problemen påverkade konkurrenskraften negativt. Från att ha legat på fjärde plats i världen i OECD:s lista över hushållens köpkraft hade Sverige år 1995 rasat ner till tolfte plats. Kring millennieskiftet drabbades vi av nästa finanskris – ”IT-bubb­ lan” – som också slog mot övriga Norden, Nordamerika och Storbritan­ nien. Bakgrunden var att höga förväntningar på IT-sektorns snabba utveckling gjorde att stora summor lånades ut för att bekosta nya ­projekt. Snart visade det sig emellertid att förväntningarna varit orealistiska. Många av de nya företagen hade knappt några intäkter och deras höga aktiekurser började falla. Till slut ville inte ägarna skjuta till mer pengar med följd att flera IT-företag gick i konkurs. Både privatpersoner och banker gjorde stora förluster på IT-bubblan med följd att även andra delar av samhällsekonomin påverkades.

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

51

53


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

VIKTIGA BEGREPP ekonomisk tillväxt makroekonomi nationalräkenskaper försörjningsbalans förädlingsvärden faktormarknader Human Development Index ginikoefficient progressiva skatte­ satser utbildningspremie potentiell tillväxt investering infrastruktur ”know-how” humankapital

produktivitet multiplikatoreffekt marginell konsum­ tionsbenägenhet överskottsmål bytesbalans betalningsbalans neoklassisk ekono­ misk teori keynesiansk teori neoklassisk syntes philipskurva stagflation monetarism rationella förvänt­ ningar ”lucas-kritiken”

nyklassisk teori nykeynesiansk teori automatiska stabili­ satorer kontracyklisk politik finansiell infrastruktur värdepapper finansiella instrument finansmarknad kapitalmarknad valutamarknad finanskris bankrusning insättningsgaranti kapitaltäckningskrav

TESTA DIG SJÄLV – VAD KOMMER DU IHÅG? 1. Vilka är de viktigaste förutsättningarna för att ett land ska kunna

få långsiktigt god ekonomiskt tillväxt? Exemplifiera och förklara! 2. Vad handlar makroekonomi om? 3. Vad menas med nationalräkenskaperna? 4. Vad ingår i försörjningsbalansen? 5. Hur beräknar man ett lands BNP, eller Bruttonationalprodukt? 6. Vilka brister har BNP som mått på ett lands välstånd eller

­välmående? 7. Vad är det som köps och säljs på faktormarknaderna? 8. Redogör för några vanliga alternativ till BNP som välfärdsmått. 9. Vilket mått används för att mäta hur väl välståndet är fördelat över

ett lands befolkning? 10. Ge exempel på några olika sätt som en stat kan styra eller påverka

inriktningen på landets produktion.

54

52

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


11. Vad är syftet med ett lands fördelningspolitik? 12. Vad menas med en progressiv skattesats? Vad är för- och

­nack­delarna med en sådan? 13. På vilka två huvudsakliga sätt kan man kortsiktigt höja den

­ekonomiska tillväxten? 14. Vad krävs för att höja den långsiktigt möjliga, potentiella tillväxten? 15. Vad innebär det att investera? Vilka olika typer av investeringar kan

man göra? 16. Varför är investeringar i arbetskraftens ”know-how”, det så kallade

humankapitalet, viktiga? 17. Vad innebär multiplikatoreffekten? 18. Varför är det viktigt att alla resurser inte går till konsumtion?

­Förklara! 19. Vad menas med marginell konsumtionsbenägenhet? 20. Sverige har ett överskottsmål för de offentliga finanserna. Hur

mycket har man bestämt att staten ska spara? 21. Vad redovisas i bytes- och betalningsbalansen? 22. Vilka är de viktigaste inslagen i den neoklassiska ekonomiska

­teorin? Förklara kortfattat! 23. Varför ifrågasattes den neoklassiska teorin av ekonomer som

­ eynes? På vilka sätt skiljer sig den keynesianska teorin från det K neoklassiska synsättet? 24. Vad innebar den neoklassiska syntesen? 25. På 1970-talet kom Keynes idéer och den neoklassiska syntesen

att kritiseras hårt. Vad gick kritiken ut på? Förklara så utförligt och nyanserat du kan. 26. En konsekvens av genomslaget för den monetaristiska teorin var

att många länder införde självständiga centralbanker. Förklara ­varför detta, enligt monetarismen, är en god idé. 27. En av den keynesianska teorins hårdaste kritiker var nobelpris­

tagaren Robert Lucas, som bland annat menade att Keynes inte tog hänsyn till rationella förväntningar. Vad innebär teorin om rationella förväntningar?

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

53

55


SAMHÄLLS­E KONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR FÖRDJUPNING

28. På vilket sätt banade Robert Lucas teorier vägen för den

­nyklassiska teorin – och vad innebär denna? 29. Vad har den nyklassiska teorin kritiserats för? 30. Idag utgår många ekonomer från antingen den nyklassiska teorin

eller den nykeynesianska? Hur skiljer sig nykeynesiansk teori från den tidigare keynesianska teorin? 31. På vilket sätt har nyklassiska och nykeynesianska ekonomer varit

oense om finanskrisen 2008? 32. Varför tilltalar nykeynesiansk teori oftare personer med sympa­

tierna till vänster på den politiska skalan, och nyklassisk teori oftare personer med högersympatier? 33. På vilka sätt är finansmarknaderna särskilt viktiga för samhälls­

ekonomin? 34. Hur kan problem på finansmarknaderna ”smitta” resten av

­ekonomin, och vilka kan konsekvenserna bli? Relevanta kunskapskrav Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet/med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, model­ ler och metoder samt värderar dem med enkla omdömen/nyanserade omdömen. Eleven diskute­ rar översiktligt/utförligt/ utförligt och nyanserat orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika ­lösningar på samhälls­ frågor. Eleven kan ge enkla/väl­ grundade/välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla om­dömen/nyanserade omdömen andras stånd­ punkter.

56

54

35. Förklara syftet med insättningsgaranti och kapitaltäckningskrav.

ATT DISKUTERA A. Den ekonomiska och politiska debatten handlar ofta om de ­statliga

finanserna och den ekonomiska BNP-tillväxten, medan andra ­perspektiv på mänsklig utveckling hamnar lite i skymundan. Varför tror du att det är så? Är det en rimlig prioritering? Varför/varför inte? B. Är det viktigt att staten ägnar sig åt fördelningspolitik, eller är det

ingrepp i ekonomin som gör mer skada än nytta för den ­ekonomiska utvecklingen i stort? Vad tycker du? Hur motiverar du dina ställnings­ taganden? C. Många fattiga länder har dåliga förutsättningar att få igång en

långsiktigt god ekonomisk utveckling och på så sätt ta sig ur fattig­ domen. Vilka av förutsättningarna som nämns på s. 604–605 tror du är allra viktigast för fattiga länder att få ordning på? D. Vilken av de makroekonomiska teorierna tycker du har det rimligaste

förhållningssättet till ekonomiska kriser och hur de bör hanteras? Vilka ekonomiska, politiska och sociala följder kan metoderna för att ­hantera kriser ge upphov till, som förespråkas i de olika teoretiska lägren?

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123


E. Hur ser du på finansmarknadernas ökade betydelse?

¡¡ Är det en naturlig följd av den tekniska utvecklingen, med ­internet, datorer och mobiler samt de ökade möjligheterna att resa och transportera människor och varor? ¡¡ Eller är det en farlig utveckling som vi måste försöka motverka? Är svaret i så fall en återgång till en värld med keynesianska ­regleringar, eller någonting annat?

UPPGIFT Gör en granskning av debattartiklar från olika politiska partier i anslut­ ning till regeringens årliga budgetproposition. Försök hitta några artiklar som försvarar den sittande regeringens ekonomiska politik, och några som kritiserar den. Vilka makroekonomiska teorier lutar man sig mot i argumentationen? Vilka ståndpunkter verkar influerade av ­keynesiansk tänkande, och vilka verkar mer influerade av neo- eller nyklassiska synsätt? Redovisa skriftligt i form av ett kort PM.

Relevanta kunskapskrav Eleven kan översiktligt/ utförligt/utförligt och nyanserat redogöra för några centrala teorier och utförligt/utförligt och nyanserat diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven översiktligt/utförligt/ utförligt och nyanserat redogöra för hur teorierna påverkar nutidens eko­ nomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna. I arbetet med samhälls­ frågor kan eleven med viss säkerhet/med säker­ het söka, granska och tolka information från olika k­ ällor, göra adek­ vata k­ ällhänvisningar samt göra enkla/välgrundade/ välgrundade och nyan­ serade reflektioner om källornas relevans och ­trovärdighet utifrån syf­ tet. Eleven kan, med viss säkerhet/med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunska­ per i samhälls­kunskap i olika presenta­tions­former samt ­formulera sig själv­ ständigt i förhållande till ­källorna (A,C).

SMAKPROV LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

55

57


MENINGEN MED LIBER Ju tidigare en människa vet meningen med samhället och kan resonera kring värderingar och lösningar, desto lättare är det för henne att delta i samhällets demokratiska process med kraft och självförtroende. Alla har rätt till det, oavsett bakgrund och förutsättningar. Alla ska ha en god chans. Det är så vi tänker när vi utvecklar våra läromedel och det vi kan bidra med i ditt klassrum är att göra arbetet med att höja allas förmågor lite enklare och snabbare, både för dig och eleverna. Utvecklarna Per Granath Byrmo

Samhällsvetenskapliga ämnen David From

Thomas Johansson

Du som arbetar i skolans värld arbetar i ständig förändring. Kanske nu mer än någonsin tidigare, med tanke på digitaliseringens påverkan på hur vi tar in information och samarbetar. En utmaning – och en möjlighet – som vi på Liber delar med dig.

Oavsett hur långt ni kommit finns Liber här för er. Med läromedel för de enheter ni använder, alltid skapade utifrån det både djupa och breda kunskapsinnehåll som har kommit att känneteckna oss. Och med den tryckta boken som en trygg och bekant grund – för dig som vill.

Häng med på en spännande resa

Tillsammans kan vi lyckas

Vi har bara sett början på det som kallas digitaliseringen av skolan. Men redan nu ger den massor av möjligheter och fördelar för er som arbetar där – och för eleverna. Kanske har ni på er skola just tagit era första stapplande steg på er digitaliseringsresa. Kanske är ni på god väg och vill ta steget fullt ut.

Vi är övertygade om att den här förändringen kommer att ske på en mer likvärdig skola, där varje elev kan utvecklas till sitt absolut bästa. Och där du som är lärare kan fokusera på just det du är så bra på: Att inspirera och stötta varje individ i klassrummet. Tillsammans kan vi hjälpa alla elever att lyckas. Och vi är på god väg!


kundservice.liber@liber.se Tel 08 690 90 00 www.liber.se

GY/VUX

C1800252

Samhällsvetenskapen fortsätter på liber.se/samhallsvetenskap

9789147123940  
9789147123940