9789147123940

Daniel West

Uriel Hedengren

Boken är avsedd för kurserna samhällskunskap 1, 2 och 3. Ämnesplanernas betoning på ett kritiskt och samhällsvetenskapligt arbetssätt får en framskjuten plats i boken, liksom frågor som rör makt, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Utöver det täcker boken in ämnets traditionella områden – sociala relationer, kommunikation och massmedier, rättssamhälle, arbetsmarknad, politik och ekonomi.

Den nya upplagan har fått ett utökat avsnitt om vetenskap och samhälle, en fördjupad genomgång av nationalekonomiska teorier och perspektiv samt ett förstärkt fokus på internationella relationer.

Frågor som syftar till reflektion och ställningstagande ligger i anslutning till den löpande texten. Varje kapitel avslutas med både fakta- och analysfrågor.

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123 Daniel West

Uriel Hedengren

Best.nr 47-12394-0 Tryck.nr 47-12394-0

978-91-47-12394-0_samhall_123_omsl.indd Alla sidor

2018-06-27 09:27

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123 Daniel West

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 1

Uriel Hedengren

2018-06-27 12:00

ISBN: 978-91-47-12394-0 © 2018 Daniel West, Uriel Hedengren och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Formgivning och omslag: Cristina Jäderberg Bildredaktör: Margareta Söderberg Produktion: Adam Dahl Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2018

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 2

2018-06-27 12:00

Bildförteckning 10 13 16 19 20 23 25 30 35 38 40 42 46 54 56 59 62 64 67 73 76 82 87 93 95 99 106 109 110 112 114 116 119 120 124 126 127:1 127:2 128 131 132 140 143 145 149 151 155

Underwood/IBL Michael Drost-Hansen/Polfoto/IBL Shutterstock Transportstyrelsen Pressens Bild/TT Johan Främst/IBL SPL/IBL Christina Strehlow/Johnér Getty Otto Ohms samling/IBL Astrakan/Scandinav Trinity Mirror/Alamy Casper Hedberg/Bloomberg/Getty Hero Images/Getty OktalStudio/Getty Stevcn Pützer/Getty Marco di Lauro/Getty Maskot/TT Shutterstock Universal Images/Getty Richard Kalvar/Magnum/IBL Contributor/Getty Sam Falk/IBL Nistri/Alamy Contributor/Getty Björn LIndgren/TT Roland Weihrauch/DPA/TT Mikael Andersson/NordicPhotos Gilaxia/Getty dpa/Alamy Kiruna IF Jeppe Gustafsson/TT Rinckhoff/Alamy Helena Blomqvist/Bildhuset/TT Ulf Huett Nilsson/Johnér IBL Shutterstock Birger Ohlsson “Vem löper bäst”/IBL Marka/Alamy Anders Deros/Aftonbladet/IBL Casper Hedberg/Aftonbladet/IBL Yannick Tylle/Getty Justitiedepartementet Carstairs/Alamy Design Pics/Alamy Lars Ottosson/IBL Erik Tham/Alamy

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga bort t sid.indd 707

2018-06-29 12:45

BILDFÖRTECKNING 158 162 166 169 170 172 175 177 180 181 183 185 188 189 190 194 199 200 203 206 211 214 216 217 219 222 225 229 231 240 242 245 248 250 255 259 262 268 273 275 278 280 283 287 290 293 296 298 301 304 309 312

Shutterstock Caro/Alamy Patrik Olofsson/NF/IBL Eyevine/Alamy Boris Mihajlovic Kustodiev (1878-1927) “Strike” /BAL/IBL Shutterstock Anders Holmström/TT David Pollack/Corbis/Getty Jan-Åke Eriksson/TT Björn Karlin/SVT-bild/TT Popperfoto/Getty Kristdemokraterna Karl Sandels samling/IBL Sven-Erik Sjöberg/TT Jack Nisberg/RV/IBL Lotte Fernwall/Aftonbladet/IBL Bertil Ericsson/TT de Agostino/Getty TT Mark Cuthbert/Getty Drago Prvulovic/TT Johnér Björn Lindahl/Aftonbladet/TT Lotte Fernwall/Aftonbladet/IBL Magnus Wennman/Aftonbladet/IBL Henrik Montgomery/TT Ulf Höjer/Aftoinbladet/IBL Björn Lindahl/Aftonbladet/TT Camilla Cherry/TT Trons/TT Johnér Christine Olsson/TT Hjo kommun Olle Merkelhed/Aftonbladet/TT Jessica Gow/TT Jonny White/Alamy Tim Graham/Getty Shutterstock Shutterstock VCG/Getty Caro/Alamy D MacDonald/Alamy Lasse Allard/Aftonbladet/IBL Eyevine/IBL de Kleined/Alamy Kate Kärrberg/NB/Johnér Aubrey Wade/Panos Paul Vreeker/Getty T Koene/Alamy Jamie MacCarthy/Staff/Getty Zuma Press/Alamy Rue des Archives/IBL

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga bort t sid.indd 708

2018-06-29 12:45

313 316 318 320 323 327 333 339 342 345 348 351 356 359 360 362 366 370 371 373 380 382 385 387 389 391 392 398 402 405 406 409 414 416 419 420 423 427 428 432 437 439 443 444 450 451 454 456 460 462 466 469

Jörg Böthling/Alamy Itar Tass/Alamy jbdodane/Alamy Addario/Contributor/Getty Roger-Viollet/IBL Jim Watson/AFP/TT Bloomberg/Contributor/Getty Aventurier/Contributor/Getty Anders Wiklund/TT Barcroft/Contributor/Getty TASS/Alamy Thomas Oneborg/SvD/TT Daniren/Alamy Michel Porro/Getty Patrick Brown/UNICEF/Panos Barcroft Media/Contributor/Getty Guallar/Nurfoto/Rex/IBL Rex/IBL Washington Post/Contributor/Getty Whiteman/Alamy Shutterstock Burak Kara/Getty Oleksandr Rupeta/Getty MostPhotos Shutterstock Pacific Press/Alamy Jobart/SIPA/TT Shutterstock Fredrik Sandberg/TT R Handley/Alamy Jeff Chiu/AP/TT Tomas Oneborg/TT Anette Nantell/TT Staffan Jönsson/IBL TT Volvo Cars Sopencer Platt/Getty Lenscap/Alamy Henrik Montgomery/TT Lotte Fernwall/IBL Torbjörn/Sydsvenskan/IBL Björn Larsson/Rosvall/TT Krister Hansson/Aftonbladet/IBL Tommy Holl/IBL Hans Wahlgren/Alamy Marcus Ericsson/TT Shutterstock Fredrik Nyman/Johnér Peter Kjellerås/Aftonbladet/IBL Mikael Svensson/NB/Johnér Shutterstock Shutterstock

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga bort t sid.indd 709

2018-06-29 12:45

BILDFÖRTECKNING 474 475 479 480 483 486 489 492 494 498 504 507 508 509 511 513 516 523 524 526 528 531 533 538 541 544 545 547 552 557 558 560 567 573 587 591 594 598 603 607 610 614 617 619 624 630 632 635 639 639 640 643

Mikael Lander/Getty Maskot/Johnér Hasse Bengtsson/Johnér Pensionsmyndigheten Shutterstock L Knopp/Getty Emma Larsson/Sydsvenskan/IBL Scandinav Henrik Montgomery/TT Sveds Signe Söderlund/TT Mikael Svensson/TT Johan Nilsson/Getty Schneyder Mendoza/AFP/TT Thomas Trutschel/Photothek Shutterstock Johan Töpel/Johnér Ulrika Åhling/NordicPhotos Fredrik Sandberg/TT Dimitri Vervitsiotis/Getty Library of Congress Shutterstock Shutterstock Oliver Berg/dpa/IBL Glowimages/Getty Björn Lindahl/Aftonbladet/IBL Riksbanken/TT IBL Fernando Cartagena/TT Jim West/Alamy Gilbert/Alamy Thomas Adolfsson/Nordiska museet Lyell/Alamy Leatart/Getty Susanne Walström/Johnér Maskot/TT Shutterstock Kristofer Samuelsson/Johnér Alamy Bloomberg/Contributor/Getty John Banagan/Getty BSIP/Contributor/Getty Goebel/Alamy Riksbanken Segre/Alamy Peter Macdiarmid/Getty Oliver Berg/dpa/IBL Meritzo/Alamy Sullivan/Staff/Getty Shutterstock Shutterstock Shutterstock dbimages/Alamy

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga bort t sid.indd 710

2018-06-29 12:45

646 648 649 654 659 661 664 666 671 674 678 681 684 688 690 694

Cultura/Alamy Shutterstock Europe France/Alamy Platt/Staff/Getty Lischetzski/Alamy R Betancout/Alamy Magnus Hallgren/TT Bicanski/Getty Tarris/Getty Handout/IMF/Getty Chu/Staff/Getty Shutterstock Shafiqul Alam/Corbis/Getty Gallo/Contributor/Getty Reza/Contributor/Getty Andrew MacConell/Panos

Omslagsfoto: Shutterstock

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga bort t sid.indd 711

2018-06-29 12:45

INNEHÅLL KUNSKAP OCH VETENSKAP 8

Vetenskaplig konstruktivism 80

1. Om att påverka och att påverkas 10

Är vetenskaplig kunskap kumulativ? 82

Ringar på vattnet 11

Ett historiskt exempel 84

Demokrati kräver kunskap 12

Vetenskap som social verksamhet 85

Genomgående teman 14 Fördjupning:

2. Kunskap och okunskap 16 Att tro eller veta 17

6. Vetenskapsteoretiska Traditioner 89

Vem ska man tro på? 22

Positivism 90

Vetenskaplig kunskap 25

Karl Popper och falsifikationismen 92

Källkritiska grundprinciper 27

Hermeneutik 95

”Den bristfälliga människan” 33

Kvalitativa metoder 99

3. Samhällsvetenskapliga arbetsmetoder 35 Insamling av information 36 Metodiska förhållningssätt 38 Tekniker för insamling av information 39

INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET 104 7. Individen, samhället och kulturen 106 Samhället och sammanhanget 107

Bearbetning 43

Formandet av en personlig identitet 107

Presentation 46

Uppfostran och normer 108

Några svenska forskningskällor 52

Grupper, tillhörighet och social kontroll 109

Fördjupning:

4. Introduktion till vetenskapsteori 54

Demokrati, diskriminering och fördomar 113

Olika metoder 55

Social skiktning och status 117

Kunskapen växer ojämnt 57 Samhället och vetenskapen 58

Jämställdhet och könsmaktsordning 120

Att förstå vetenskapen 69

8. Samhälle i förändring 124

Fördjupning:

Allt är i rörelse 125

5. Observationer och teorier 73 Induktion, deduktion och abduktion 74

Allt fast förflyktigas 130 Revor i samhällsväven 136

Vetenskaplig realism 78

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 3

2018-06-27 12:00

DEMOKRATI, POLITIK OCH STATSSKICK 138

13. Kommuner, landsting och regioner 240 Förtroendevalda fritidspolitiker 241

9. Demokrati och diktatur 140

Primärkommunernas ansvar 241

Demokrati 141

Kommunernas finansiering 244

Respekt för mänskliga rättigheter 149

Fullmäktige och kommunstyrelse 245

Pluralism och engagemang 153

Kommunala nämnder 246

Den liberala demokratins kritiker 154

Kommunal förvaltning 247

Diktaturer 158

Olika kommuner har olika förutsättningar 248

Diktaturens för- och nackdelar 160 10. Politiska partier och ideologier 166 Höger och vänster i politiken 167

Landsting och regioner 249 Statsvetenskaplig kommunforskning 252

De politiska ideologiernas historia 170

14. Andra demokratiska statsskick 255

De politiska ideologierna 172

Gemensamma samhällsorgan 256

Feminism och ekologism 189

Valsystem 261

De politiska ”blocken” 191

Federationer och enhetsstater 263

Inkomst, klassmedvetande och partisympatier 198

Att göra samhällsvetenskapliga analyser med hjälp av teoretiska modeller 265

11. Statsskickets grunder 200

15. EU – den europeiska unionen 268

Den svenska författningen 201

Bakgrund 269

Fyra grundlagar 202

EU-förespråkare och EUskeptiker 272

Den svenska demokratins institutioner 207 Val i Sverige 208 12. Riksdag och regering 214 Riksdagen 215 Riksdagens kontrollmakt 219 Regeringen 228 Statsförvaltningen 231 Kompetens eller lojalitet? 238

EU:s institutioner 274 EU:s befogenheter 280 Beslutsprocessen 281 Svensk och europeisk lagstiftning 283 EU-domstolen 284 EU:s budget 284 Framtiden för EU-samarbetet 285 16. Internationellt beslutsfattande 290 Förhandlingar mellan suveräna stater 291

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 4

2018-06-27 12:00

FN – Förenta Nationerna 294

Medierna och dagordningen 387

Icke-statliga aktörer 300

Vad blir en nyhet? 388

Fördjupning:

Vem har makten över informationen? 393

17. Den internationella politikens förutsättningar 304

Digitalisering och sociala medier 394

Aktörer och strukturer 307 Teoretiska perspektiv på internationella relationer 316 Krig och konflikter 323 Flera orsaker, på flera nivåer 324 Fördjupning:

18. Säkerhetspolitik 333 Förhindra krig och konflikter 334 FN – för fred och säkerhet 338 Säkerhetspolitikens många ansikten 343

Nyheter som underhållning 395 Mediepolitik 396 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 398 Den goda journalistiken 401 Allmänintresset och individens rätt 401 Public Service 403 Från monopol till alternativ 404 Mediekonsumtionen 404 Är informationen fri på internet? 406 Media, kultur och samhälle 408

Svensk säkerhetspolitik 346 Fördjupning:

19. Vår tids konflikter 356 Samarbete genom internationella regelverk 357 Inbördeskrig allt vanligare 361 Internationella brott 366 Organiserad terror 368

KOMMUNIKATION OCH MEDIER 378

ARBETSLIV, FÖRSÖRJNING OCH VÄLFÄRD 412 21. Näringsliv och arbetsmarknad 414 Strukturomvandlingar 415 Från jordbrukssamhälle till industriland 415 Industrisamhället blir ett tjänstesamhälle 421 Strukturomvandlingar är smärtsamma 424

20. Massmedier – den tredje statsmakten 380

Svenskt näringsliv idag 425

Massmedier har en demokratisk funktion 381

Arbetskraften 429

Medier och kommunikation 382

Arbetsmarknadspolitiken 435

Information tolkas på olika sätt 383

Den svenska modellen 437

Åsikter och opinionsbildning 385

Kollektivavtal 438

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 5

Offentlig sektor 428 Arbetslöshet 434

2018-06-27 12:00

Avtalsrörelser 440

25. Tillväxt och konjunkturer 524

Lagarna på arbetsmarknaden 441

Tillväxt och bruttonationalprodukt 525

EU och den svenska arbetsmarknaden 446

Resurserna och tillväxten 527

22. Arbete, sparande och konsumtion 450

Konsekvenser av ekonomiska kriser 535

Att börja arbeta 451

26. Ekonomisk politik 538

Den första egna bostaden 453

Mål och medel 539

Sparande 457

Finanspolitik 541

Att ta lån 462

Penningpolitik 543

Kronofogdemyndigheten 467

Valutapolitik 547

Livet som konsument 468

Andra ekonomisk-politiska medel 549

23. Den svenska välfärden 474

Fördjupning:

Sverige är en välfärdsstat 475

27. Nationalekonomi 552

De svenska välfärdstjänsterna 476

Ekonomi har också sin historia 553

Socialförsäkringar 478

Från merkantilism till ekonomisk liberalism 554

Skattefinansierad trygghet 483 Offentlig service – från vaggan till graven 485

Konjunktursvängningar 529

Ekonomi, makt och ideologi 555

Bortom skyddsnätet 489

Välstånd enligt den klassiska nationalekonomin 556

Invandring och välfärd 493

Konkurrens och frihandel 557 Statens roll 558

SAMHÄLLSEKONOMI OCH FRAMTIDA UTMANINGAR 502 24. Samhällsekonomi 504 Samhällsekonomiska grundfrågor 505

Den osynliga handen 559 Marx kritik av kapitalismen 561 Beskriva en liten del för att förstå helheten 562

Det ekonomiska kretsloppet 510

Fördjupning:

Hushållen och samhällsekonomin 514

28. Knappa resurser kräver effektiv fördelning 567

Politik och ”plånboksfrågor” 516 Löner och priser 517 Nationalekonomi – en bredare vetenskap än många tror! 522

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 6

Resurserna måste fördelas effektivt 568 Marknadsekonomiska byggstenar 574

2018-06-27 12:00

Fördjupning:

Fördjupning:

29. Ingen marknad är perfekt 587

32. Internationell ekonomi 635

Olika former av marknadsmisslyckanden 590 Sociala och ekonomiska klyftor 593 Regleringar av marknader 593 Ytterligheter som inte fungerar i praktiken 595 Blandekonomin tar vara på fördelarna 596 Staten och marknaden 597

Gränslös handel 636

Fördjupning:

30. Utvecklingen i hela ekonomin 603 Marknaden som tillväxtmotor 604 I makroekonomi studeras helheten 605 Ekonomisk tillväxt, miljöproblem och inkomstfördelning 606 Staten har sista ordet 608 Potentiell tillväxt 609 Samtliga transaktioner med utlandet 612 Makroekonomiska utmaningar 612 Makroekonomisk teori och politisk ideologi 620 Finansmarknadens roll 621 Finansmarknaden påverkar hela ekonomin 623

Klassisk handelsteori 637 Den fria handeln begränsas 645 Tullar hämmar utvecklingen 645 Andra typer av handelshinder 649 Fördjupning:

33. Världens valuta- och finansmarknader 654 Valutamarknaden 655 Globala finanskriser 660 Stora framtida utmaningar 665 Fördjupning:

34. En krympande värld 671 Internationellt samarbete 673 Globalisering 678 Stora utmaningar väntar 682 Växande sociala och ekonomiska klyftor 685 Konflikter och krig 690 Andras problem är också våra problem 692 En hållbar utveckling 694 Register 698 Bildförteckning 707

31. Sverige och omvärlden 630 Sverige är rikt och välmående 631 Öppenhet mot omvärlden 632

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga original korrade sidor.indd 7

2018-06-29 10:23

BLOCK

KUNSKAP OCH VETENSKAP INNEHÅLL 1. Om att påverka och att påverkas

10

2. Kunskap och okunskap

16

3. Samhällsvetenskapliga arbetsmetoder

35

Fördjupning:

4. Introduktion till vetenskapsteori

54

5. Observationer och teorier

73

6. Vetenskapsteoretiska traditioner

89

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 8

2018-06-27 12:00

Boken inleds med ett avsnitt om samhällsvetenskapliga förhållningssätt och perspektiv som är viktig i samhällskunskapsämnet. Därefter följer 5 kapitel som behandlar grunder för kunskap, vetenskaplig metod samt vetenskapsteori.

Blocket anknyter till på så sätt till ämnets centrala innehåll: Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation.

Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Fördjupning: Exempel på olika vetenskapsteoretiska traditioner.

Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.

Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 9

2018-06-27 12:00

1

OM ATT PÅVERKA OCH ATT PÅVERKAS

När den afroamerikanska sömmerskan Rosa Parks dog, 92 år gammal i oktober år 2005, hyllades hon världen över som en av den amerikanska nationens hjältar.

Hennes livsöde visar att enskilda människors civilkurage kan vara startskottet för stora förändringar.

1.

OM ATT PÅVERKA OCH ATT PÅVERKAS

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 10

2018-06-28 11:40

Påverkar andra dig? Många verkar tro att det man gör inte betyder något för andra. Men om du funderar en stund inser du säkert att det inte stämmer. Det är många människor som varit inblandade i att just du studerar på gymnasiet och läser den här texten: föräldrar, lärare, politiker, arkitekter, byggnadsarbetare, datatekniker, författare, formgivare, tryckeriarbetare, transportarbetare, med flera.

Hur beroende vi är av andra människor kan faktiskt vara lättare att förstå än hur mycket vi själva kan påverka andra. Det kan väcka viss eftertanke att ett bidrag på bara 150 kronor till organisationen Läkare utan gränser kan rädda 15 människor från att dö i kolera, en sjukdom som är dödlig i många fattiga länder.

PÅVERKAR DU ANDRA?

När det kan vara så lätt att göra en skillnad för andra människor, är det då rimligt att kräva att människor också gör det? Vilken moralisk skyldighet tycker du vi har att hjälpa andra?

Ringar på vattnet Faktum är att små handlingar kan sätta igång en kedjereaktion av händelser som kan få stora konsekvenser – ibland över hela världen. Den 1 december 1955 vägrade till exempel den då 42 år gamla afroamerikanska kvinnan Rosa Parks att följa lagen och ge upp sin sittplats på bussen till en vit passagerare. När hon åtalades för detta inleddes en serie händelser som slutade med att det blev olagligt att diskriminera svarta i den amerikanska södern.

Ett annat, mer närliggande, exempel är när Sarah Wägnert i oktober 1997, då 23 år gammal, uttalade sig i SVT:s nyhetsprogram Rapport om att gamla vanvårdades på hennes arbetsplats, Polhemsgården i Solna. Detta fick så stor uppmärksamhet att det till slut instiftades en lag om att alla som arbetar inom vård och omsorg har en skyldighet att göra som Sarah gjorde. Det vill säga, anmäla övergrepp, vanvård eller andra missförhållanden. Lagparagrafen, Socialtjänstlagen 14 kap. 2§, kallas sedan dess Lex Sarah. Vad vi gör kan, som du ser, betyda mycket för andra – och även ganska vardagliga saker kan skapa ringar på vattnet.

Det lilla och det stora Samhällskunskap handlar om just detta. Hur du eller jag påverkas av vad alla andra gör och tvärtom. Samhällskunskap handlar om kopplingen mellan det lilla och det stora, mellan våra personliga erfarenheter eller upplevelser och det som sker i världen runt omkring oss.

Hur just ditt liv blir beror på så mycket annat än bara dina egna val eller

11

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 11

2018-06-27 12:01

1

OM ATT PÅVERKA OCH ATT PÅVERKAS

Andra människor skapar inte bara gränser för vad vi kan göra i livet – de skapar också möjligheter!

Fundera över vilka möjligheter du i slutändan har andra att tacka för.

Vilka exempel kan du komma på?

beslut. Vare sig vi vill det eller inte sätter andra människors åsikter och uppfattningar, handlingar och beslut gränser för vad som är möjligt att uppnå i livet.

Att läsa samhällskunskap och lära sig mer om hur samspelet mellan den enskilda individen och det omgivande samhället fungerar, kan därför bidra till att det blir lättare att fatta bra beslut. Beslut som inte bara gör det egna livet bättre utan också andras.

Demokrati kräver kunskap Eftersom Sverige är en demokrati har alla både rätt och möjlighet att vara med och påverka samhällsutvecklingen. För att kunna delta på lika villkor är det därför viktigt att få möjlighet att utveckla de kunskaper, förmågor och redskap som behövs för att kunna följa och delta i samhällsdebatten. Men också för att kunna ta ställning i olika samhällsfrågor. Det kräver att vi har kännedom om hur gemensamma beslut fattas och hur vi kan påverka dem, men också hur det politiska systemet fungerar.

För att kunna utveckla dessa kunskaper och färdigheter är det viktigt att utveckla den språkliga förmågan. Det är svårt att sätta sig in i alla frågor och beslut som påverkar oss i vår vardag, utan grundläggande kunskaper om det språk som politiker, ekonomer, jurister och andra experter använder sig av i samhällsdebatten. Har man ingen uppfattning om vad olika teoretiska begrepp betyder är det svårare att vara kritisk och ifrågasättande.

En ytterligare anledning till att arbeta med den språkliga förmågan i ämnet samhällskunskap är att det är viktigt att själv kunna göra sig förstådd för att aktivt kunna delta i samhällslivet.

Det goda samtalet Många elever tycker att samhällskunskap är kul eftersom det ofta handlar om sådant som händer just här eller just nu och därför både berör, engagerar och upprör. Samtidigt är det just det som också kan göra ämnet svårt. Det finns inte alltid bara ett sätt att tänka eller tycka, eller bara ett svar eller perspektiv. Kanske finns det inte heller bara ett rätt eller fel.

Flera av de frågor eller ämnen som tas upp i den här boken är därför både komplicerade och besvärliga och kan ha lika mycket med värderingar, känslor och attityder att göra, som med kunskap eller

12

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 12

2018-06-27 12:01

En dansk polis tar sig tid att göra en liten flicka på flykt från Syrien glad. Flyktingkatastrofen som följt på inbördeskriget i Syrien har satt press på många länder som känt sig pressade av det stora antalet människor på flykt. Samtidigt har tusentals människor engagerat sig för att hjälpa till. Som polisen på bilden visar kan också små saker betyda mycket för den som har det svårt.

vetande. När man ägnar sig åt samhällskunskap är det viktigt att tänka på detta och inte ta sina egna uppfattningar eller åsikter för givna.

Vad du eller jag tycker och tänker beror alltid i viss mån på vilka vi är, vilket sammanhang som format oss och i vilken livssituation vi befinner oss. Vårt eget perspektiv är begränsat och vi är också beroende av andras upplevelser, tolkningar och synsätt om vi vill förstå samhället runt omkring oss. Det gör mötet eller samtalet människor emellan livsviktigt.

Finns det någon samhällsfråga som gör dig upprörd eller som du tycker är extra viktig?

Vad är det som gör frågan viktig för dig?

13

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 13

2018-06-27 12:01

1

OM ATT PÅVERKA OCH ATT PÅVERKAS

Genomgående teman Uppfattningen att du och jag som individer ingår i olika sorters sammanhang som formar och påverkar oss är ett centralt tema i den här boken. Ett annat tema är vikten av kunskap.

Idag lever vi i ett informationssamhälle och aldrig tidigare i historien har en sådan mängd information varit enkelt tillgänglig för vem som helst. Vi får ständigt ny information om händelser från världens alla hörn via tidningar, tv, radio, internet och från reklamskyltar och flygblad, av kamrater, kollegor, lärare och andra människor runt omkring oss.

Den stora mängden information är emellertid inte bara bra. Det ställer stora krav på vår förmåga att filtrera, tolka, värdera, sortera, kategorisera och analysera all denna information. Dels för att göra den begriplig och överblickbar, men också för att kunna avgöra vad som är viktigt, vad som är sant och hur vi ska förhålla oss till den information vi väljer att ta till oss.

Bokens inledande block handlar därför om kritiskt tänkande och frågor om information, kunskap, värderingar, vetenskaplighet och hur man arbetar med och tar ställning i samhällsfrågor.

14

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 14

2018-06-27 12:01

TESTA DIG SJÄLV – VAD KOMMER DU IHÅG? 1. På vilka olika sätt är vi alla beroende av andra människor?

2. Vad vanliga människor gör kan ibland få stora konsekvenser.

Hur går det till? Ge exempel!

3. Vad handlar samhällskunskap om, och varför är det ett ämne som

alla läser på gymnasiet?

4. Varför är det viktigt att lära sig samhällsvetenskapliga ord och

begrepp?

5. Den här läroboken kan sägas ha två genomgående teman, vilka då?

UPPGIFTER Relevanta kunskapskrav

A. Vilka samhällsfrågor eller samhällsproblem tycker du är allra

viktigast att veta något om? Diskutera med 2–3 klasskamrater och försök enas om tre saker! Var beredda att motivera era val!

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon/några/flera orsaker och konsekvenser.

B. Hur gör man störst skillnad för andra människor? Vad kan du eller

dina klasskamrater göra för att göra världen till en bättre plats?

Diskutera med 2–3 klasskamrater och skriv en kort gemensam debattartikel där ni argumenterar för något ni tycker alla i klassen borde göra!

Eleven diskuterar översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat orsaker och konsekvenser i samband med samhällsfrågor.

C. Med jämna mellanrum skrivs det i tidningarna om ”vardagshjältar”.

Människor som engagerar sig för andra. Leta upp några sådana artiklar. På vilka sätt har dessa vardagshjältar bidragit till att göra livet bättre för andra? På vilka sätt tror du att deras goda gärningar också kan skapa ”ringar på vattnet”? Diskutera!

Eleven diskuterar översiktligt/utförligt/utförligt och nyanserat möjliga lösningar på samhällsfrågorna.

Eleven kan ge enkla/ välgrundade/välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter.

Eleven värderar med enkla/nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

15

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 15

2018-06-27 12:01

2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Att hoppa fallskärm kräver inte bara mod, utan att man faktiskt vet vad man gör.

2.

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

16

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 16

2018-06-28 11:40

FUNDERAR MAN ÖVER SAKEN så inser man snart att allt vi tycker, tänker och gör på sätt och vis beror på tre saker: ¡ vad vi vet om det förflutna, ¡ vilken information vi har i nuet, och ¡ vilka slutsatser vi tror oss kunna dra om framtiden.

Det är också viktigt att informationen vi använder oss av faktiskt stämmer – annars riskerar vi att tycka, tänka eller göra fel saker. Saker vi kanske inte hade gjort om vi vetat bättre.

Ibland verkar det livsviktigt att vi har uppfattningar om verkligheten som bygger på både korrekt och fullständig information. Tänk dig att du ska hoppa fallskärm och mitt i hoppet upptäcker att du fått felaktiga anvisningar för hur man utlöser skärmen, eller att du misstar vit flugsvamp för champinjoner – ett förhållandevis vanligt och ibland dödligt misstag.

Som samhällsmedborgare är det viktigt att kunna göra förnuftiga och informerade val. Idag förväntas vi välja allt från vilken skola barnen ska gå i eller vilken fondförvaltare för våra pensionspengar som är bäst, till vilka politiker vi anser lämpligast att företräda våra åsikter när gemensamma beslut skall fattas. I det här kapitlet ska vi därför titta närmare på vad det innebär att veta någonting, hur det rent praktiskt går till när man är källkritisk, varför det alltid är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt samt vad som utmärker vetenskaplig kunskap.

Kan du komma på fler exempel på när det kan vara livsviktigt med korrekt information?

Att tro eller veta För att underlätta och undvika vanliga missförstånd börjar vi med att definiera några viktiga begrepp. Att definiera ett begrepp betyder att försöka bestämma vad det betyder. Det naturliga stället att börja är att undersöka vad vi egentligen menar med begrepp som kunskap och sanning.

Den dominerande uppfattningen om vad kunskap är har alltsedan den grekiska filosofen Platon (427–347 f.Kr.) varit att det krävs tre saker för att man ska kunna säga att man vet någonting: 1. Att man har en uppfattning, eller en föreställning om någonting.

2. Att uppfattningen är sann; och 3. Att man har goda skäl att tro att uppfattningen är sann.

17

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 17

2018-06-27 12:01

2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP Om du tänker efter lite håller du säkert med om att det är ganska självklart. Man kan naturligtvis inte veta att taket läcker om man inte först har en uppfattning om att det gör det, för att ta ett vardagligt exempel. Men bara det att man tror att taket läcker verkar ju inte heller kunna räknas som kunskap. Därför är det rimligt att kräva att det dessutom är sant att det läcker, eller hur? Men hur vet vi att en uppfattning är sann? Enligt Platon måste man ha goda skäl för sin uppfattning. Rena gissningar räcker inte. Frågan är då vad som räknas som goda skäl? Platons definition tycks leda vidare till ännu fler frågor.

DEFINITIONER Med en definition menar man en bestämd förklaring av vad ett ord eller begrepp betyder. Den definition meteorologer använder sig av för att avgöra om det blivit ”sommar” eller inte är till exempel ”när dygnsmedeltemperaturen överstiger 10 grader i minst fem dygn i följd.” Den här definitionen ställer alltså upp krav för vad som ska räknas som ”sommar”. Just denna definition kanske inte känns livsviktig, men i många andra sammanhang är definitioner väldigt viktiga – inte minst när det gäller sådant som brott och straff. Straffet för ”mord” är mycket högre än straffet för ”dråp” eller ”vållande till annans död”. Var gränsen går mellan de olika brotten beror på hur man definierar begreppen mord, dråp och vållande till annans död.

Hur avgör vi vad som är sant eller inte?

Gör gärna ett snabbt experiment.

Be två av dina vänner som varit hemma hos dig var för sig beskriva hur de minns ditt rum.

Beskriver de rummet på samma sätt och med samma ord? Vilka likheter och skillnader finns det i deras minnesbilder?

Med sanning brukar man mena att ett påstående är sant om det stämmer överens med verkligheten. Men är det verkligen så enkelt?

Hur avgör vi om ett påstående ”stämmer överens” med verkligheten eller inte?

När man talar om ”verkligheten” menar man vanligen den objektiva verkligheten. Det vill säga verkligheten som den faktiskt är, oavsett vad någon råkar tro om den. Problemet är att den enskilda individens bild av verkligheten är subjektiv. Med det menar man att människor uppfattar verkligheten olika. Anledningen är att alla har olika bakgrund, erfarenheter, perspektiv, värderingar och intressen.

För att kunna avgöra om en uppfattning stämmer överens med verkligheten måste man därför ta hänsyn till hur våra uppfattningar präglas av vårt personliga perspektiv.

18

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 18

2018-06-27 12:01

Hur vi bildar oss subjektiva uppfattningar Oavsett om vi ser en tavla, lyssnar på ett radioprogram, diskuterar med en kamrat eller läser en text så tolkar och bearbetar vi information. Vi tar till exempel inte till oss allt i varje given situation, vi filtrerar mer eller mindre omedvetet bort stora mängder information. Detta kallas för selektiv perception.

Anledningen är att all information vi tar emot måste tolkas och sättas i ett sammanhang för att den ska bli meningsfull. Den information som hjärnan uppfattar som oanvändbar i denna process sorteras helt enkelt bort. Något förenklat försöker hjärnan anpassa informationen till våra egna erfarenheter för att göra den begriplig.

Hur vi upplever någonting kan påverkas av många saker, även tillfälligheter. Ett och samma påstående kan till exempel ha väldigt olika effekt beroende på om man är stressad, eller avslappnad och lugn. Selektiv perception kan också fungera så att vi övertolkar information när den färgas av våra personliga erfarenheter.

En anledning till att man sätter upp vägskyltar med varning för älg är för att påminna förarna om att snabba rörelser i utkanten av synfältet kan vara djur som är på väg upp på vägen. Studier har visat att förarnas reaktionstid och bromssträcka blir mycket kortare när de just passerat en varningsskylt än när de inte gjort det. Skylten påverkar således vår selektiva perception.

ngar & Attityde r

och behov Känslor

eri Värd

Erfarenheter

Fördomar

Intressen

INBILLNINGSEFFEKTER I vissa situationer kan vi till och med påverkas att tro att vi upplever eller minns något vi egentligen inte alls varit med om. Ett exempel är hur det går att skapa inbillningseffekter. I ett vetenskapligt experiment utfört vid Victoria University på Nya Zeeland lyckades man visa att studenter som trodde att de druckit alkohol upplevde att de blev berusade trots att de i själva verket bara serverats tonic med lime.

Dessutom uppvisade de sämre korttidsminne än kontrollgruppen som visste att de bara fick tonic.

19

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 19

2018-06-27 12:01

2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Under 1900-talets början ägnade man mycket tid åt att försöka koppla skallens form till egenskaper som intelligens eller moral – något som senare forskning visat vara helt irrelevant.

Är objektivitet möjlig?

Om det nu är så att all information vi tar till oss beror på sådant som vilka vi är och i vilken livssituation vi befinner oss – hur ska vi då kunna avgöra vad som är sant eller inte?

Vad vi kan göra är att så långt det är möjligt sträva efter objektivitet och utveckla metoder för att kompensera för begränsingar i vårt eget perspektiv. Det vill säga, ta fram så goda skäl som möjligt för att våra uppfattningar är sanna. Strävar vi efter objektivitet innebär det att vi gör vårt bästa för att vara sakliga och opartiska. Är man saklig håller man sig till information som är så trovärdig som möjligt. Man bör också hålla sig till information som är relevant för det man undersöker eller diskuterar. Att den är relevant innebär att den har med det man undersöker eller diskuterar att göra. Vilken färg på ögonen eller form på huvudet någon har är till exempel inte relevant för vilket betyg de förtjänar i svenska.

20

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 20

2018-06-27 12:01

Strävar man efter objektivitet är det också nödvändigt att vara opartisk när man bedömer olika uppfattningar – det faktum att man personligen gillar en uppfattning bättre än någon annan är inte ett skäl att tro på den. Ens egna känslor, attityder eller värderingar är subjektiva och därför inte relevanta. Av denna anledning måste man kunna skilja på vad som är ett påstående om fakta och vad som är en värdering i till exempel en text eller ett uttalande. Det är inte alltid lätt.

OBJEKTIVITET

sanning

saklighet

opartiskhet

relevans

balans

neutral

Fakta, tyckande och värderingar Det finns en grundläggande skillnad mellan påståenden om fakta och påståenden som uttrycker en värdering. Ett faktapåstående är ett uttalande om den objektiva verkligheten och är därför antingen sant eller falskt. Fakta är ”sann information”. Att tycka någonting om fakta är därför meningslöst. När man tycker någonting ger man nämligen uttryck för en värdering. Med en värdering menar man en uppfattning om vad som är viktigt eller värdefullt, rätt eller fel, vackert, fult, gott eller äckligt. För sådana uppfattningar finns det inget facit och människor kan därför vara oense utan att någon behöver ha fel. När man ger uttryck för en värdering säger man alltså någonting om sig själv, snarare än om den objektiva verkligheten.

Följande uppfattningar är exempel på renodlade värderingar: ”Vaniljglass är godare än chokladglass”, ”Barn är det bästa med livet”, ”Sniglar är avskyvärda”. Följande är istället exempel på renodlade faktapåståenden: ”Dörren är låst”, ”Det var en ovanligt kall vinter i år”, ”Kvinnor begår färre brott än män”. I många fall är det tyvärr inte lika enkelt att se skillnaden som i dessa exempel. Det beror på att ord kan vara både beskrivande och värderande på samma gång.

Kan man säga att det är sant att en låt är bra? Kan musik vara objektivt bra eller dålig?

Håller du med om att det inte finns något facit i dessa frågor? Varför/varför inte?

Kan du komma på några egna exempel på ord som är både beskrivande och värderande?

21

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 21

2018-06-27 12:01

2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Granska några tidningsartiklar och var uppmärksam på hur de beskriver olika saker. Gör en lista på ord som du tycker verkar bära på en värdering.

Bedöm också texten som helhet – finns det någon värdering som är underförstådd i texten?

Ta till exempel orden ”utveckla” och ”förändra”. Politiker säger hellre att de vill utveckla samhället än att de vill förändra det. Anledningen är att ingen upplever ”utveckling” som någonting dåligt. Man säger då att ordet har en positiv värdeladdning. ”Förändring” däremot är värdeneutralt – människor kan uppleva förändring både som någonting bra eller, tvärtom, som någonting dåligt. De som är negativt inställda till en förändring kommer istället att vilja beskriva förändringen som ett steg tillbaka, att man ”tar bort”, ”raserar”, ”avvecklar” eller ”monterar ner” något som redan fungerar – ord med en negativ värdeladdning. Är man opartisk ska man alltid försöka använda ett så neutralt språkbruk som möjligt. Ett problem är att det ofta är svårt att vara fullt ut medveten om sin egen partiskhet, eller hur värderingar smyger sig in i vårt språk och påverkar vårt sätt att tänka. Därför är det viktigt att sträva efter balans – att olika uppfattningar och argument, bevis eller belägg måste vägas mot varandra – och neutralitet, att bedöma alla uppfattningar efter samma måttstock.

Vem ska man tro på?

Det här med objektivitet verkar inte helt lätt. Det finns goda skäl att tro att vi inte kan göra mer än att bara sträva efter objektivitet, men då tycks vi alltid behöva fundera över om vi har tillräckligt goda skäl för att tro på någonting. Det leder vidare till frågan om hur vi ska kunna bedöma det. Ett bra sätt att börja kan vara att titta på några vanliga sätt att resonera kring vad som är rimligt att tro på.

Traditionell kunskap – ”vad alla vet” Det finns uppfattningar eller påståenden som upprepas så ofta och i så många sammanhang att de till slut aldrig ifrågasätts. Dessa uppfattningar blir på sätt och vis en levande del av den bakgrundskunskap som utgör ett samhälles gemensamma kultur och sätt att se på världen. Ibland kan det handla om religiösa myter eller trosföreställningar som det är mer eller mindre tabubelagt, eller förbjudet, att ifrågasätta. Andra gånger kan det vara enkla uppfattningar om samhället som blivit så vanliga att de flesta tror på dem, mest för att det är bekvämt eller bekräftar en allmänt spridd bild av hur samhället fungerar.

22

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 22

2018-06-27 12:01

Ett exempel kan vara uppfattningen att livstids fängelse i Sverige egentligen motsvarar ett tolvårigt fängelsestraff. Påståendet förs ofta fram i vardagliga diskussioner om synen på brott och straff som ett exempel på hur det ”daltas” med grovt kriminella i Sverige. Problemet är att påståendet är felaktigt. Det blir naturligtvis inte mer sant bara för att många tror på det, eller för att det upprepats många gånger under lång tid – även om det kan vara lockande att tänka så.

MYTEN OM DET KORTA LIVSTIDSSTRAFFET Poängen med ett livstidsstraff är att längden på straffet inte är tidsbegränsad. Teoretiskt sett kan den livstidsdömde därför avtjäna en mycket lång tid i fängelse. Den dömde kan ansöka om att få straffet omvandlat till ett tidsbegränsat straff efter att ha avtjänat minst 10 år. Strafftiden kan då begränsas till att vara som minst 18 år. Det är det längsta tidsbegränsade straffet i Sverige. När någon fått straffet omvandlat kan man i bästa fall bli villkorligt frigiven när man avtjänat 2/3 av strafftiden – vilket är efter tolv år.

Nu är det förstås inte så att alla automatiskt sitter i fängelse den kortaste möjliga tiden. Under perioden 1 januari 2009 – 1 januari 2014 fick till exempel 84 av 138 fångar som ansökt om omvandling till tidsbegränsat straff avslag och ytterligare 26 ansökningar avskrevs eller avvisades. Bara 28 beviljades. Åren 2005–2013 var den genomsnittliga faktiska strafftiden för en livstidsdömd 24,9 år.

Har du några egna exempel på liknande moderna myter? Saker som upprepas ofta och nästan aldrig ifrågasätts trots att de inte är sanna?

23

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 23

2018-06-27 12:01

2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Sunt förnuft

Se om du kan komma på tio egna exempel på sådant det är ”sunt förnuft” att tro på. Jämför ditt ”sunda förnuft” med dina klasskamraters!

Till det sunda förnuftet kan man räkna all den vardagskunskap människor har. Sådant som vi vet eller kan men kanske inte kan förklara med ord. Det är sunt förnuft att låsa cykeln när man går in i affären för att handla, att inte låta tonårsbarnen stanna hemma och ha fest utan övervakning när man själv är bortrest, eller att man ska vara välklädd när man går på anställningsintervju. Med sunt förnuft kommer man ganska långt – men det är inte en lämplig form av kunskap när man försöker dra slutsatser i övergripande samhällsfrågor, eller kring kontroversiella frågor där människor tycker olika och starka känslor kan vara inblandade.

Det är vanligt att man lägger för stor vikt vid sådant man själv har varit med om. Ett exempel är att många drar tvärsäkra slutsatser av en kortare tids medierapportering. Ibland kan det se ut som att en viss typ av brott har ökat väldigt mycket, när det i själva verket beror på tillfälligheter. En möjlighet kan vara att man själv blivit medveten om en händelse som fått mycket publicitet i medierna och därför är mer uppmärksam på dessa nyheter under en period. Ofta brukar det inte gå att se några belägg, eller bevis, för den här typen av upplevda brottsepidemier i den offentliga statistiken. Den offentliga statistiken är de sammanställningar av fakta som olika myndigheter samlar in och som vanligtvis är mer pålitliga i sådana här fall.

Det sunda förnuftet är av naturliga skäl påverkat av våra subjektiva erfarenheter, värderingar och antaganden och det fungerar därför inte nödvändigtvis som allmän sanning.

Auktoritetstro En annan vanlig källa till kunskap är auktoritetstro. En hel del av vad man får lära sig i skolan är av denna form. Elever förväntas mer eller mindre okritiskt ta till sig vad en auktoritet, till exempel en lärare eller läroboksförfattare, förmedlar. Faktum är att vi matas med information och råd från experter i alla möjliga sammanhang hela tiden. Det kan vara råd om vad som är nyttigt eller onyttigt att äta, vilken typ av tv-apparat som ger bäst värde för pengarna, eller vilka filmer som är sevärda just den här veckan. I nyhetsmedierna framträder ofta experter som uttalar sig om politiska händelser och den ekonomiska utvecklingen.

I många fall är auktoritetstro motiverad. Det är till exempel en god idé att lyssna till sin läkare eller att utgå ifrån att personalen på 24

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 24

2018-06-27 12:01

apoteket vet hur medicinen du fått utskriven ska doseras. Samtidigt finns det tillfällen där man bör vara försiktig med att acceptera expertutlåtanden alltför okritiskt. Ibland är oenigheten stor även bland experter.

Det är viktigt att tänka på vad en expert egentligen uttalar sig om.

Dagsfärska händelser är mycket svårare att uttala sig säkert om än saker som experten forskat om i åratal, eller sådant som räknas som väl etablerade sanningar inom det område han eller hon är verksam.

Man bör också vara uppmärksam på om personen ifråga uttalar sig i egenskap av expert eller som privatperson, om vad han eller hon tycker – det är en viktig skillnad!

När är det rimligt att lita på auktoriteter – och när kan det vara mindre lämpligt? Kan du ge några vardagliga exempel på när det kan vara bra eller dåligt?

Vetenskaplig kunskap De kunskapskällor vi granskat så här långt är osäkra på många sätt.

Det kan du säkert hålla med om. Faktum är att all kunskap är osäker – det finns alltid en risk att någonting vi trodde oss veta säkert kan motbevisas av nya rön i framtiden. Inom vetenskapen är det därför vanligt att man talar om teorier eller modeller av verkligheten snarare än verkligheten som sådan.

Bilden visar Spanien sett genom glasögonen på en satellit under en period med extremt varmt väder i juli 2004. Hur världen ”ser ut” beror ofta på hur vi väljer att observera den. Här har man valt instrument som gör det lättare för oss att se temperaturskillnader.

25

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 25

2018-06-27 12:01

2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP En teori eller modell av verkligheten är alltid preliminär. Det är en bild av hur verkligheten ser ut eller fungerar som kan behöva ändras om den visar sig vara felaktig eller har brister på något sätt. Modellen använder man sedan för att försöka dra slutsatser om framtiden eller för att förklara något i det förflutna. Vetenskapliga teorier eller modeller behöver därför inte vara sanna i den bemärkelsen att de stämmer överens med hur verkligheten faktiskt ser ut. En vetenskaplig teori kan bara ha olika mycket som talar för eller emot den och vara mer eller mindre användbar.

Vad som skiljer vetenskapen som kunskapskälla från de andra vi tagit upp är att det ställs krav på att man har genomtänkta metoder som minskar risken att ta fel eller dra felaktiga slutsatser.

Kan du komma på några exempel på gånger när du själv eller andra runt omkring dig missförstått eller feltolkat en situation eller händelse?

Empiriska belägg Kravet på empiriska belägg innebär att alla påståenden eller uppfattningar måste styrkas med någon form av bevis. En vanlig form av bevis är observationer. Med observationer menar man allt vi kan se, höra, känna, smaka eller lukta oss till. I vardagen spelar observationer en viktig roll och brukar också betraktas som tillräckliga bevis. Om någon ber dig se efter om dörren är låst och du går och rycker i handtaget och konstaterar att den är det, så skulle de flesta nöja sig med det.

Våra egna observationer är å andra sidan inte helt säkra. Vi kan råka se eller höra fel, missförstå eller feltolka vad vi ser eller hör.

Ett sätt att råda bot på denna osäkerhet är att komplettera med oberoende vittnesmål. Med vittnesmål menar man andras upplevelser eller observationer. Att ett vittnesmål är oberoende betyder att det inte är påverkat av vad andra personer sett eller hört. Är inte vittnesmålen eller källorna oberoende av varandra kan en felaktighet komma att spridas och upprepas av flera av källorna.

De källor man använder som bevis ska alltid dokumenteras. Det betyder att de ska skrivas ner och sparas så att det går att styrka att bevisen inte är påhittade eller att man misstagit sig om dem. Genom att redovisa källorna så kan andra också kontrollera att de använts på ett acceptabelt sätt.

26

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 26

2018-06-27 12:01

Metodiska regler Enligt Nationalencyklopedin innebär vetenskap: ”[…] ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Detta kan ske genom att man samlar in och klassificerar data, gör observationer och experiment eller tolkar och analyserar tillgängligt material (t.ex. dokument, föremål) för att sedan kunna dra generella slutsatser och formulera resultat.”

Man kan alltså säga att vetenskapen har metodiska regler för allt från insamling av information, till bearbetning av informationen (tolkning, analys, slutledningar) och slutligen också hur resultaten ska redovisas.

Syftet med dessa regler är att garantera forskningens kvalitet och trovärdighet. Reglerna ska göra det säkert att man har så goda skäl som möjligt att tro på vad man kommit fram till.

Se om du kan hitta några tidningsartiklar som tar upp kritik mot vetenskapliga rapporter eller utredningar.

Vad går kritiken ut på? Varför menar kritikerna att rapporten inte är att lita på?

Upprepning och öppenhet Att kunna redogöra för hela forskningsprocessen är ett vetenskapligt huvudkrav. Det gäller såväl hur insamling och urval av information gått till, som hur man bearbetat informationen och sedan dragit sina slutsatser. Anledningen är att det ska vara möjligt att bedöma rimligheten i vad man kommit fram till. Andra forskare måste till exempel kunna testa om ett experiment ger samma resultat om det upprepas, eller om de observationer forskningen bygger på kan styrkas med fler observationer. De måste också kunna undersöka källmaterialet för att ha en möjlighet att avgöra om källorna och de slutsatser man dragit av dem är trovärdiga. Hur man presenterar eller redovisar sina resultat är därför en viktig del i vetenskapliga sammanhang.

Källkritiska grundprinciper Att en undersökning kallas för vetenskaplig är naturligtvis ingen garanti för att den också är det. Det produceras en enorm mängd material som gör anspråk på att vara vetenskaplig av allt ifrån universitet, högskolor och statliga institutioner till företag, intresseorganisationer, stiftelser och tankesmedjor.

Det finns därför goda anledningar att förhålla sig skeptisk – framför allt till det som kan misstänkas vara propaganda eller marknadsföring. Det vill säga material som har som syfte att påverka våra åsikter, eller skapa uppmärksamhet kring ett varumärke eller en produkt, 27

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 27

2018-06-27 12:01

2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP snarare än att undersöka verkligheten. En annan typ av material man ska vara uppmärksam på är så kallad pseudovetenskap. Med det menar man uppfattningar och åsikter som ser ut som slutsatser man kommit fram till genom vetenskaplig forskning.

INTELLIGENT DESIGN Ett exempel på en pseudovetenskaplig uppfattning som diskuterats mycket under senare år är den om intelligent design, (ID) som utformats för att utmana den etablerade vetenskapliga teorin om evolutionen som förklaring till människans uppkomst.

Ta reda på varför teorin om intelligent design inte räknas som en vetenskaplig teori och varför evolutionsteorin har så starkt stöd i forskarsamhället! Bilda dig en egen uppfattning. Kan forskarna ha fel?

Slutsatsen är att det alltid finns anledningar att vara källkritisk och göra en självständig bedömning av trovärdigheten hos olika källor.

När man gör sin bedömning brukar man utgå ifrån fyra grundprinciper eller källkritiska ”tumregler”. Äkthet

Det är viktigt att ta reda på tillräckligt om en källa för att kunna bli säker på att ett vittne talar sanning och att källan inte är förfalskad på något sätt. När det gäller experter är det viktigt att vara uppmärksam på vad det är som gör att den som uttalar sig ska räknas som expert i ämnet.

Tid

Människors minne är inte alltid perfekt – ju längre tiden går desto fler saker kanske faller bort, eller kommer till. Det är inte ovanligt att vissa händelser upplevs skarpare med åren, men det innebär inte att det man minns är korrekt. I vissa fall kan det vara så att man omedvetet fyller i luckorna med egna antaganden. I historieämnet brukar man därför ställa ett samtidighetskrav. Det går exempelvis ut på att nedskrivna vittnesmål om andra världskriget rimligen är mer pålitliga om de kommer från tiden de handlar om än om de skrivits ner flera år senare. Samma sak gäller för övrigt vittnesmål i brottsutredningar.

28

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 28

2018-06-27 12:01

När det gäller sådant som vetenskapliga undersökningar eller rapporter gäller istället det omvända – finns det två undersökningar i samma ämne kan man anta att den senare av dem är en mer tillförlitlig källa. En sak man kan begära av en seriös forskare är nämligen att han eller hon tar hänsyn till tidigare undersökningar i det ämne som studeras. Senare forskning ska lägga till nya fakta, infallsvinklar eller resonemang samtidigt som felaktigheter i äldre material rättas till.

Beroende

Att källor kan vara beroende av varandra har tidigare tagits upp. Om en källa hänvisar vidare till en annan källa bör man alltid försöka följa hänvisningen och använda sig av ursprungskällan – om det går.

Man brukar skilja mellan primär- och sekundärkällor. En primärkälla är varifrån informationen kommer från början, medan sekundärkällan, eller andrahandskällan, återanvänder den på något sätt. När informationen återanvänds är risken stor att ett fel smyger sin in.

Primärkällor ska därför alltid väljas i första hand.

Tendens

Källor som inte lever upp till kraven på objektivitet, och alltså inte är sakliga, neutrala eller balanserade bör undvikas. Man bör alltid fråga sig vem som ligger bakom informationen och vad som är syftet med den. Studerar du cannabis och dess skadeverkningar på människokroppen bör du undvika material från nätsidor som kallar sig för sådant som ”legalisera marijuana nu” då man kan misstänka att materialet vare sig är balanserat eller neutralt. Källan är med största sannolikhet tendentiös, det vill säga försöker påverka läsaren i en bestämd riktning. Om du ändå använder en sådan källa är det viktigt att förstå att det inte är balanserat att ge den lika stort utrymme som en artikel ur, till exempel, en vetenskaplig tidskrift.

Källkritik på nätet De källkritiska reglerna är alltså metodregler för att bedöma kvaliteten på de källor du kan tänkas använda i ditt arbete. En allt viktigare informationskälla är internet. Därför bör vi säga några ord om de speciella svårigheter som hänger samman med att använda material man hämtat på nätet.

Vad brukar du använda för källor?

Kan du motivera källornas trovärdighet? Hur då?

29

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 29

2018-06-27 12:01

2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

Att söka information på egen hand är inte lätt.

Det kräver ofta förkunskaper, annars är det svårt att veta vad man letar efter och hur man ska bedöma sanningshalten i den information man hittar.

Det första är att allt som återfinns på nätet inte är att betrakta som internetkällor. En hel del forskningsrapporter, doktorsavhandlingar, offentliga utredningar, tidningsartiklar, digitaliserad litteratur, statistik och myndighetsinformation är till exempel tillgängliga på nätet. Dessa ska betraktas på samma sätt som om de vore tryckt material, åtminstone i den mån de lever upp till äkthetskravet.

Risken kan vara större att de manipulerats, eller förvanskats, på något sätt om de är i digitalt format.

I övrigt är det viktigt att förstå att internet i praktiken är en klotter vägg där vem som helst kan skriva vad som helst, utge sig för att vara vem som helst och där information dessutom kan ändras, manipuleras och spridas med blixtens hastighet. Personliga hemsidor, bloggar, företagssidor, användarforum och öppna uppslagsverk, så kallade ”wikis”, måste därför användas med stor försiktighet. Om de används måste det motiveras med utgångspunkt i de källkritiska principerna. Du måste då kunna svara på om källan är äkta, aktuell, en primär- eller sekundärkälla, vem som ligger bakom informationen, om personen eller organisationen är trovärdig och om informationen är tendentiös eller inte.

30

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 30

2018-06-27 12:01

CENTRALA BEGREPP kunskap definition objektivitet subjektivitet selektiv perception saklighet opartiskhet relevans fakta

värdering värdeladdning balans neutralitet auktoritetstro vetenskap teori teoretisk modell observation

källa propaganda pseudovetenskap källkritik primärkälla sekundärkälla tendentiös

TESTA DIG SJÄLV – VAD KOMMER DU IHÅG? 1. Vad krävs för att man skall kunna kalla en uppfattning om något

för kunskap?

2. Varför kan det vara svårt att bestämma om en uppfattning Kunskapskrav

”stämmer överens” med verkligheten?

Eleven kan ge enkla/ välgrundade/nyanserade 3. Vad innebär det att försöka vara objektiv och varför är detta inte argument för sina ståndalltid så lätt? punkter 4. Varför är det viktigt att kunnaEleven skilja värderar på påståenden om fakta och med enkla/nyanserade omdöpåståenden som uttrycker tyckande eller värderingar? men andras ståndpunkter.

5. Hur kan språket man använder för att beskriva någonting på I arbetet med samhällssamma gång innehålla en värdering om det man beskriver? frågor kan eleven med Förklara! viss säkerhet/med säkerhet söka, granska och 6. Förklara varför man inte bör tro på någonting bara för att många tolka information från andra gör det! olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla/ 7. Sunt förnuft är ingen säker grund för sann kunskap. Varför inte? välgrundade/välgrundade nyanserade reflektio8. När är det rimligt att tro på såoch kallade auktoriteter – och när är det ner om deras relevans och inte det? trovärdighet utifrån syftet.

9. Varför talar man inom vetenskapen om med teorier modeller Eleven kan vissoch säker-

om verkligheten snarare än om verkligheten het/med säkerhetsom och sådan? på ett strukturerat sätt 10. Vilka tre krav ställer man på en uppfattning för att den skall kunna uttrycka sina kunskaper

betraktas som vetenskaplig? i samhällskunskap [...] samt formulera sig själv11. Varför är det viktigt att vara källkritisk även mot påståenden som ständigt i förhållande till

sägs ha vetenskaplig grund? källorna.

31

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 31

2018-06-27 12:01

2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

12. Vad innebär det att vara källkritisk? Hur använder man de fyra

källkritiska principerna för att bli säker på att den information man tar till sig är så trovärdig som möjligt?

UPPGIFTER A. Granska några tidningsartiklar och var uppmärksam på hur de

Relevanta kunskapskrav

beskriver olika saker. Gör en lista på ord som du tycker verkar uttrycka en värdering. Bedöm också texten som helhet – finns det någon värdering som är underförstådd i texten? Någon uppfattning om vad som är bra eller dåligt?

Eleven kan ge enkla/ välgrundade/nyanserade argument för sina ståndpunkter.

B. Inför det amerikanska presidentvalet år 2016 var debatten mellan

Eleven värderar med enkla/nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

olika kandidater mycket häftig, och det var inte ovanligt att kandidaterna hade mycket olika uppfattningar. Inte bara om värderingar, utan också om grundläggande fakta. Därför blev det ett vanligt inslag att journalister gjorde ”faktagranskningar” av vad de kandidaterna påstod i debatter, reklaminslag eller intervjuer och man publicerade rankinglistor över vilka politiker som var mest, eller minst, hederliga och kunniga om de saker de uttalade sig om.

Exempel kan man se på sidor som politifact.com eller factcheck.org men också i flera av de större amerikanska tidningarna.

Gör en egen faktakoll tillsammans med en kamrat där ni faktagranskar uttalanden av svenska politiker! Hur ofta håller de sig till sanningen? Välj några faktapåståenden gjorda av partiledarna för riksdagspartierna, och gå till botten med om de har fog för vad de säger. Var noga med att redovisa era källor, och vara källkritiska när ni försöker avgöra vilka som är trovärdiga eller inte!

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet/med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla/ välgrundade/välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet.

Eleven kan med viss säkerhet/med säkerhet och på ett strukturerat sätt uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap [...] samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

C. Den svenska tidningen Metro har länge haft en sorts faktagransk-

ning de kallar för ”viralkollen” där de undersöker artiklar många delar, ”gillar” eller kommenterar i svenska sociala medier. Leta upp viralkollen och se om det finns artiklar de granskat som du själv eller någon du känner delat utan att vara tillräckligt källkritisk! Diskutera sedan med dina klasskamrater hur man bäst undviker att bli lurad!

32

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 32

2018-06-27 12:01

”DEN BRISTFÄLLIGA MÄNNISKAN” En forskare som kanske mer än någon annan har satt fingret på varför vetenskapliga studier måste vara systematiska och noggranna är beteendepsykologen Daniel Kahneman. Kahneman fick år 2002 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för att ha revolutionerat studiet av ekonomiskt beslutsfattande. Vad Kahneman har visat i en serie experiment är att människor i många fall är långt ifrån rationella, eller förnuftiga, när de fattar sina beslut.

Att människor är rationella när de fattar beslut är något som många ekonomiska teoretiker tidigare har tagit för givet.

Enligt Kahneman har människan två uppsättningar system för att behandla information, dra slutsatser eller fatta beslut utifrån denna information. Det första systemet, system 1, är snabbt, instinktivt och intuitivt. Det är automatiskt, ofta omedvetet och alltid aktiverat. Anledningen till det är att det hela tiden händer saker runt omkring oss, och att vi ständigt måste anpassa oss till den föränderliga verkligheten.

System 1 är till för att behandla stora mängder information och en viktig del i detta är att kategorisera informationen som viktig eller oviktig. Det kopplas samman med vad vi i ett tidigare kapitel kalllat för selektiv perception. Problemet med att förlita sig på system 1 ligger i dess omedelbara karaktär och att det är ganska ”grovhugget”.

Vi associerar till exempel kanske vissa ljud med fara och reagerar därefter, även om ljudet kommer från något som är ofarligt. Kanske har vi stött på situationer tidigare som varit obehagliga och undviker därför situationer som påminner om dessa, trots att de är helt annorlunda.

Den här typen av omedelbara, reflexmässiga omdömen utgör sedan det råmaterial vi bygger våra mer stabila, långsiktiga och medvetna uppfattningar om världen på. Men först efter att de behandlats av det Kahneman kallar för system 2. System 2 är inte alltid aktivt och mycket långsammare eftersom det kräver medveten eftertanke och därför också viss koncentration och ansträngning. Om system 1 är som en snabb överslagsräkning, är system 2 som att lösa ett besvärligt matteproblem.

33 33

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 33

2018-06-27 12:01

2

KUNSKAP OCH OKUNSKAP

En stor del av Kahnemans forskning har handlat om att konstruera experiment som visar hur system 1 kan lura oss att tro saker, som vi inte hade trott på om vi tagit oss tiden att aktivera system 2 och tänkt efter lite närmare. Ett berömt exempel på ett sådant experiment kallas för ”Linda-problemet” och undersöker hur människor hanterar frågor om sannolikhet.

I detta experiment får deltagarna läsa en beskrivning av en kvinna kallad Linda. I texten deltagarna läser beskrivs Linda som en intelligent och utåtriktad kvinna, runt 30 år gammal. Hon har en examen i filosofi från universitetet och var som student engagerad i frågor om social rättvisa och diskriminering. Hon deltog också i demonstrationer mot kärnkraft och för en bättre miljö. Efter att ha läst texten får deltagarna i experimentet rangordna åtta påståenden om Linda efter hur sannolikt de anser det är att påståendena är sanna. Tre av dessa påståenden är: (1) ”Linda är en banktjänsteman” (2) ”Linda är aktiv i en feministisk organisation” (3) ”Linda är banktjänsteman och aktiv i en feministisk organisation”.

I det ursprungliga experimentet ansåg hela 85 procent av deltagarna att påstående (3) var mer sannolikt än påstående (2). Det är ett resultat som många andra forskare också lyckats upprepa i senare experiment, även när deltagarna i experimentet studerat sådant som sannolikhetslära och statistik. Det kan tyckas lustigt, eftersom svaret strider mot en av de mest grundläggande reglerna i sannolikhetslära, den så kallade konjunktionsregeln. Den säger nämligen att två alternativ alltid är mer sannolika var för sig – (1) respektive (2) – än att båda är sanna tillsammans (3).

Kahnemans slutsats av experimentet är att människors sätt att tänka kring sannolikheter ofta har mindre att göra med förnuftsregler och logik än med känslor och förutfattade meningar. Vi litar helt enkelt mer på system 1 än system 2. Tyvärr, menar Kahneman, eftersom de snabba svaren oftare leder oss fel än de beslut vi tar oss tid att tänka igenom ordentligt.

Lästips: Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman

34 34

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 34

2018-06-27 12:01

Det finns många vägar till kunskap, men alla är osäkra och kräver eftertanke. Det finns inte en metod som passar alla ämnen eller studier. Det är som att välja kläder efter väderleken, och ibland att komma ihåg att ta med ett paraply – för säkerhets skull!

3.

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ARBETSMETODER 35 35

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 35

2018-06-28 11:40

3

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER du arbetar självständigt som det är viktigt att du lär dig grunderna i att arbeta vetenskapligt, eller metodiskt. I vetenskapen finns det regler för hur man ska både söka och samla in information, bearbeta, tolka och analysera den och slutligen hur man redovisar sina resultat.

DET ÄR FRÄMST NÄR

Insamling av information Innan du börjar söka information måste du veta vad syftet med din undersökning eller studie är. Vad är det du ska undersöka eller hur?

Det avgör vilken typ av information du behöver och vilket som verkar vara det bästa sättet att komma över den informationen. De vanligaste teknikerna för insamling av information är: ¡ Litteratursökningar ¡ Intervjuer och enkäter ¡ Deltagande observationer.

Vill du undersöka elevernas attityder till dödsstraff på din skola kan inte en litteratursökning hjälpa dig. Då bör du fundera på att göra en enkät eller intervjuer, eller kanske båda delar. Är det människors beteende när de går på bio du vill undersöka kan deltagande observationer vara en lämplig teknik. Syftet kan med andra ord vara av lite olika slag och man kan använda olika metoder.

Olika typer av studier – vad tänker du göra?

Om du ska göra en deskriptiv, eller beskrivande studie, betyder det att du vill undersöka hur någonting ligger till eller fungerar. Du kanske vill ta reda på hur kommunen fungerar, hur det amerikanska presidentvalet går till eller hur det svenska rättsväsendet är organiserat.

Vill du ha en lite större utmaning och utrymme för analys kan du göra en explanatorisk, eller förklarande, studie där du försöker gå till botten med varför någonting fungerar på ett visst sätt, eller av vilka anledningar något händer. Varför uppstår ekonomiska kriser? Hur förklarar man att vissa blir alkoholister och andra inte?

Sådana här studier kan vara fallstudier där du till exempel undersöker hur en specifik kommun fungerar. De kan också vara allmänna studier, där du vill beskriva eller förklara ett fenomen på ett generellt plan. Undersöker du kommuner kan det då handla om hur svenska kommuner i allmänhet fungerar. Gör du allmänna studier behöver du hitta gemensamma drag i ett stort antal fall.

36

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 36

2018-06-27 12:01

En annan metod kan vara den utvärderande. Du kanske vill titta närmare på hur väl regeringens arbetsmarknadspolitik har fungerat, eller om satsningar på trafiksäkerheten har minskat antalet dödsolyckor i trafiken. När du utvärderar något försöker du avgöra vad som har varit bra eller dåligt, för- och nackdelar med en metod eller ett tillvägagångssätt.

Många studier är komparativa, eller jämförande. Detta kan man också göra i utvärderande syfte. Du kanske jämför länder som satsar på hårda straff i kampen mot kriminaliteten med länder som har en annan metod och försöker avgöra vilka länder som lyckas bäst, eller kartlägger vad som talar för eller mot de olika synsätten.

Ett annat alternativ är att göra en textanalys. Det kan handla om att undersöka lagtexter, debattartiklar, reklam eller de politiska partiernas program. Textanalyser kan vara av lite olika slag. Kanske undersöker man vilka faktapåståenden eller värderingar en text innehåller eller som är underförstådda i texten – då gör man en innehållsanalys.

En annan form av textanalys är argumentationsanalys. Då granskar man istället de argument en debattör använder för att försvara en viss ståndpunkt.

Att ställa rätt frågor Din undersökning av ett område ska alltid utgå från en fråga. När du formulerar frågan kan du använda ord som hur, på vilket eller vilka sätt, varför, i vilken mån, av vilka anledningar, och liknande.

Det är viktigt att du undviker frågor som är alltför lätta att besvara.

Det krävs ingen vetenskaplig utredning för att ta reda på sådant du bara kan öppna ett uppslagsverk och läsa om. Ett exempel är: ”Vem upptäckte elektriciteten?”

Lika viktigt att undvika är frågor som är alldeles för svåra eller kräver alltför omfattande svar. Till exempel: ”Vilken betydelse har upptäckten av elektricitet haft för världen”. Eftersom elektriciteten har förändrat världens samhällen på så otroligt många olika sätt blir arbetet antingen alldeles för långt eller så förenklat att svaret blir meningslöst.

En bra fråga är både öppen för analys och tydligt avgränsad. Ett exempel skulle kunna vara: ”På vilka sätt förändrade tillgången på elektricitet levnadsstandarden för en normal svensk familj på landsbyggden under 1900-talet”

Vilken typ av studie tycker du passar bäst om man ska studera: 1. Hur väl straffade brottslingar anpassar sig till samhället efter att ha avtjänat ett långt fängelsestraff 2. Om dataspelande bidrar till att ungdomar får problem med sin hälsa 3. Hur bra Sverige är på att dra nytta av invandrare i förhållande till andra länder 4. Om dagstidningar skriver saker som ensidigt gynnar vissa politiska partier och missgynnar andra 5. Varför människor i genomsnitt lever längre om de bor i Danderyd än om de bor i Falun.

Motivera dina metodval!

37

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 37

2018-06-27 12:01

3

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

En skånsk kvinna lagar mat i sitt nya elektrifierade kök på 1930-talet. Innan elektriciteten hade många vedspis och köket kunde bli en mycket rökig plats.

När man formulerar sina frågor bör man också tänka på att ett riktigt bra skolarbete ofta har en egen och originell idé. Studien tar sig an något som antingen ingen annan studerat förut, eller så anlägger den ett nytt perspektiv på ett välkänt ämne.

Metodiska förhållningssätt Traditionellt sett brukar man skilja mellan induktiva och hypotetiskdeduktiva metoder i vetenskapliga sammanhang. Skillnaden handlar om hur man förhåller sig till sina källor – men också om hur man kommer fram till och motiverar sina slutsatser.

Induktiv metod Arbetar man induktivt försöker man arbeta förutsättningslöst, utan förutfattade meningar om vad som är viktigt att fokusera på. Först i efterhand, när man ser ett mönster i sitt material, försöker man formulera specifika frågor eller hypoteser, det vill säga teorier eller antaganden om hur saker och ting hänger ihop. Gör man en induktiv undersökning låter man därmed materialet styra undersökningen.

38

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 38

2018-06-27 12:01

Låt säga att du valt att studera arbetslöshet och de negativa konsekvenserna arbetslöshet har för individer. Har du ett induktivt förhållningssätt börjar du med att samla på dig så mycket information om arbetslösa och hur de upplever arbetslösheten som möjligt. Sen försöker du hitta mönster i materialet.

Hypotetisk-deduktiv metod Om du istället arbetar med en hypotetisk-deduktiv metod så utgår du ifrån en eller flera hypoteser, eller antaganden, som du sedan försöker bevisa. Arbetar du, som i exemplet ovan med att utreda arbetslöshetens konsekvenser för individen, så gör du redan från början vissa antaganden av vilka dessa konsekvenser kan vara. Sedan försöker du hitta bevis för att dina antaganden stämmer. En sådan hypotes kan vara att arbetslöshet leder till en högre risk för att drabbas av depression.

Hittar du stöd för dina antaganden så säger man att dina resultat verifierar, eller styrker, dina hypoteser. Visar det sig däremot att dina antaganden varit felaktiga så har din undersökning falsifierat dem.

Den hypotetisk-deduktiva metoden är nu för tiden det vanligaste sättet att arbeta, men det är naturligtvis upp till dig att avgöra vilket tillvägagångssätt som passar dig och din undersökning bäst.

Vad tycker du verkar bäst – ett induktivt eller ett hypotetiskdeduktivt sätt att arbeta? Varför?

Tekniker för insamling av information När du bestämt dig för vilken typ av undersökning du vill göra, vilka frågor du vill ha svar på, eller hypoteser du vill försöka finna stöd för och vilket metodiskt förhållningssätt som är lämpligast. Då är det dags att börja samla material till din rapport. Vi ska här kortfattat redogöra för de vanligaste teknikerna.

Litteratursökning Med litteratur menar man i forskningssammanhang så gott som allt masstryckt material. Böcker, tidningar, tidskrifter, avhandlingar, rapporter, uppsatser och så vidare. Texter på internet är också att betrakta som litteratur i det här sammanhanget.

När du gör en litteratursökning är det lämpligaste stället att börja i ett bibliotek med tillgång till sökbara databaser över böcker, tidningar, tidskrifter och artiklar, men också personal som kan hjälpa dig hitta rätt. Internet ger annars fantastiska möjligheter om man bara lär sig hitta bra och relevanta källor och undviker fallgroparna.

39

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 39

2018-06-27 12:01

3

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

Arrangera en söktävling för att se vem i klassen som är bäst på att hitta trovärdig information snabbt! Låt alla deltagare skriva ner varsin fråga och lägg förslagen i en burk. Dra sedan tre av förslagen och se vem som snabbast hittar svaren på frågorna och kan redogöra för vilka källor de använt.

Det viktigast att tänka på när du söker på internet är att du lär dig att precisera dina sökningar. Undersöker du konsekvenserna av arbetslöshet för individen är en sökning på bara ordet ”arbetslöshet” inte så bra eftersom du då får upp en massa träffar som handlar om allt möjligt annat med arbetslöshet än det du behöver veta. Söker du istället på ”arbetslöshet och konsekvenser” blir sökningen omedelbart mer träffsäker.

Intervjuer och enkäter Om du vill ta reda på vad enskilda individer eller en bestämd grupp har för åsikter, attityder eller kunskaper kan intervjuer eller enkäter vara lämpliga redskap.

Intervjuer är bra när man vill veta mer på djupet hur en eller flera individer tänker om ett ämne. Det kan också vara så att du har frågor som inte verkar besvaras i tillgänglig litteratur, då kan det vara en god idé att fråga en expert på området du undersöker. Intervjuer är däremot inte så lämpliga om man vill kunna dra mer generella

40

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 40

2018-06-27 12:01

slutsatser om hur människor i allmänhet tänker, eller hur olika grupper av människor skiljer sig åt eller liknar varandra. Det är ju inte säkert att en enskild kvinna eller man tycker och tänker som de flesta andra kvinnor eller män. De är kanske inte representativa för gruppen individer de tillhör. Då kan en enkät, eller ett frågeformulär, vara lämpligare.

När man gör en enkät ställer man samma frågor till en större grupp individer. För att kunna dra välgrundade slutsatser av en enkät är det viktigt att man frågar tillräckligt många, och att urvalet av individer man frågar kan sägas representera alla i den eller de grupper man vill studera. Man bör också fundera över hur man formulerar sina frågor så att de uppfattas lika av alla och inte är ledande så att de som svarar känner sig tvingade att svara på ett visst sätt.

I vilket av följande fall är det bäst att göra en enkät? När man vill ta reda på hur vanligt det är att pensionärer gillar hårdrock eller om man vill veta hur det gick till när Sverige bytte från vänstertill högertrafik?

Motivera ditt val!

DET ÄR SVÅRT ATT GÖRA BRA ENKÄTER Enkäter kan vara ganska svåra att göra på ett bra sätt. Det är viktigt att ställa rätt frågor och de får inte vara ledande. Betrakta följande exempel: 1. Föredrar du a) snåla personer eller b) generösa personer 2. Vilket av följande är viktigast: a) sparsamhet eller b) generositet

I exempel 1 är det ingen vild chansning att tro de flesta av de tillfrågade kommer att välja det andra alternativet (b). I exempel 2 är det inte lika självklart hur de tillfrågade kommer att svara. Både alternativ (a) och (b) är här positivt värdeladdade egenskaper.

Några andra problem man måste tänka på när man använder sig av enkäter är möjligheten att vissa inte tar frågorna på allvar och ger oärliga svar, att den tillfrågade gruppen kanske inte utgör ett representativt urval i förhållande till syftet. Resultatet blir därför missvisande.

Ett exempel på det sistnämnda är om man vill mäta ungdomars medievanor – och bara frågar tio killar man själv tränar fotboll med. Är det inte en stor risk att resultatet av enkäten blivit annorlunda om man frågat tio tjejer på biblioteket?

41

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 41

2018-06-27 12:01

3

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

Kate Adie, TV-reporter, tittar ut från helikoptern som är på väg att ta henne till det förband amerikanska soldater hon med amerikanska försvarsmaktens godkännande skulle följa under Irakkriget år 1990-1991. Är det möjligt att rapportera på ett objektivt sätt när de man är satt att granska också är de som ansvarar för ens säkerhet i en krigszon?

Deltagande observationer Försök att förutsättningslöst betrakta en lektion som en deltagande observation en gång. Vad är intressant att iaktta och varför?

Skriv ner vad du uppmärksammar!

Om du vill studera ett fenomen inifrån kan du själv delta samtidigt som du observerar eller studerar de andra. Det kan handla om att studera sådant som det svenska kafélivet, hur biobesökare beter sig eller hur det är att vara soldat i krig (då kan det vara bra att fråga din handledare först).

När man gör deltagande observationer kan man få tillgång till information som vore svår att komma över på annat sätt. Samtidigt finns det en risk att man förlorar sin objektivitet och börjar identifiera sig med de man studerar som en konsekvens av att man försöker smälta in i sammanhanget.

Validitet och reliabilitet Vid det här laget verkar det stå klart att det inte alltid är lätt att välja vilken metod som är lämpligast för sin undersökning eller studie. Olika metoder kan ha både för- och nackdelar beroende på vad det är man vill studera, eller vad för information man vill samla in. Det är där-

42

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 42

2018-06-27 12:01

för det är så viktigt att man tänker igenom sina metodval ordentligt.

Annars riskerar den information man samlar in att vara otillräcklig för att besvara studiens frågeställning med tillräcklig säkerhet.

I vetenskapliga sammanhang brukar man tala om den valda metodens validitet och reliabilitet. Med metodens validitet menar man hur väl den ”mäter” det man vill undersöka. Fångar metoden in den information som är relevant för undersökningens frågeställning eller hypotes. För att ta ett exempel: vill man studera vilka faktorer som förklarar varför vissa elever trivs i skolan, medan andra inte gör det, är det antagligen en dålig idé att göra en enkät riktad till lärarna.

Vad lärarna tror om elevernas trivsel i skolan är inte nödvändigtvis relevant. En sådan studie kan därför kritiseras för att ha låg validitet. Den skulle ha högre validitet om enkäten besvarades av eleverna själva.

Med reliabilitet menas istället den valda metodens pålitlighet. Det vill säga, med hur stor exakthet eller noggrannhet besvarar metoden studiens frågeställning. En sak som påverkar reliabiliteten i exemplet ovan är till exempel hur många elever som besvarar enkäten. Är det bara en eller några elever som besvarar enkäten säger antagligen deras svar ganska lite om alla elevers syn på trivsel. Reliabiliteten i undersökningen år låg.

Det viktigt att påpeka att hög reliabilitet inte har något att göra med validiteten. Eller tvärt om. Det spelar till exempel ingen roll hur noggrann och välgjord enkätundersökning man gör om man delar ut den till fel grupp personer från början. Lika lite som en undersökning med dåligt genomtänkta frågor blir pålitligare av att ställa frågorna till rätt grupp individer.

Bearbetning När du bearbetar ditt material ska du först och främst bedöma vad som är viktigt eller inte i materialet, vad som är relevant för din undersökning eller inte. Sedan strukturerar, eller ordnar, du den information du tänker använda så att du kan föra ett resonemang som leder fram till väl underbyggda slutsatser.

När du drar dina slutsatser ur materialet ska det inte komma som en överraskning för läsaren. Det ska vara möjligt att följa resonemanget från början till slut, från syfte, frågor och hypoteser till analys, diskussion och slutsats. Din undersökning måste helt enkelt ha en ”röd tråd”.

43

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 43

2018-06-27 12:02

3

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

Analysmodeller För att strukturera ditt material kan du använda dig av en analysmodell. Att göra en analys innebär i praktiken att plocka isär det man undersöker. Dels för att granska delarna och dels för att se hur de hänger ihop för att förstå helheten. På samma sätt som du kan göra med en dator eller en motor. En analysmodell är en sorts karta eller ritning man använder för att underlätta analysen och inte glömma någonting viktigt. När man gör en analys måste man nämligen gå systematiskt till väga och undersöka alla de möjliga svaren på de frågeställningar eller hypoteser man arbetat med.

Orsaksanalys

En vanlig form av analys går ut på att undersöka antingen vad som orsakar ett fenomen, som arbetslöshet, eller konsekvenserna av samma sak. Man gör då en orsaksanalys. Följande analysmodell ger en översikt över olika aspekter av en sådan analys:

ORSAKER Steg 3

Hos • samhället • grupper av människor • enskilda individer

SITUATION (fenomen) (problem) Steg 1

KONSEKVENSER (symptom) Steg 2 För • samhället • grupper av

ÅTGÄRDER (handling) Steg 4

människor • enskilda

individer

Från • samhället • grupper av människor • enskilda individer

Låt oss återvända till ett exempel vi använt tidigare och säga att du gjort en undersökning av vilka konsekvenser arbetslöshet kan ha för individen. Du har då upptäckt att dina källor visar att arbetslösa i högre utsträckning än de som har arbete också är sjukskrivna, är lågutbildade, har alkoholproblem och är ogifta eller frånskilda.

Vad du då redan har gjort är att granska problemet eller situationen (steg1). När du sedan analyserar informationen måste du avgöra vad som är en orsak och vad som är en konsekvens och argumentera för din tolkning (steg 2 och 3).

44

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 44

2018-06-27 12:02

Är alkoholproblemen, ogiftheten eller frånskildheten, eller den högre sjukligheten en konsekvens av arbetslöshet eller en orsak till att de är arbetslösa? Här måste du redogöra för vad du anser att materialet ger för stöd åt din för tolkning och varför.

Ingår det i arbetet att också föreslå olika åtgärder (steg 4) för att mildra de negativa konsekvenserna av arbetslösheten måste man dessutom värdera de konsekvenser man upptäckt i sin analys. Det innebär att man resonerar kring om någonting är viktigt eller oviktigt, bra eller dåligt. Vad som är bra eller dåligt, viktigt eller oviktigt, verkar emellertid kunna variera beroende på vad man själv tycker. Ett sätt att minska mängden rent ”tyckande” är att beskriva flera alternativ och presentera både för- och nackdelarna med de olika alternativen.

Argumentationsanalys

Ett sätt att hålla ordning på sin egen argumentation eller analysera andras arbeten eller debattartiklar är att göra en enkel argumentöversikt. När du gör en argumentöversikt måste du först avgöra vad som är författarens tes. Tesen är den ståndpunkt författaren argumenterar för. När du gjort det gör du en lista på saker som författaren anser talar för- och emot hans eller hennes tes, det vill säga vilka argument som förekommer i texten. Varje enskilt argument kan sedan granskas med hjälp av följande enkla modell: ANALYSMODELL: TOULMIN-SCHEMA Argument Statistik från försäkringskassan visar att sju av tio arbetslösa också är deprimerade!

Påstående (tes) Arbetslöshet orsakar depressioner!

Premiss Det finns ingen annan förklaring till de arbetslösas depression än att arbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa.

Ev. Premissargument De arbetslösa i undersökningen led inte av psykisk ohälsa i högre grad än andra när de hade ett arbete att gå till.

45

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 45

2018-06-27 12:02

3

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER Anser du till exempel att arbetslöshet orsakar depressioner hos dem som drabbas (tes) måste du ha stöd för det i ditt arbete. Till exempel att ”statistik från försäkringskassan visar att sju av tio arbetslösa också är deprimerade” (argument). För att detta argument ska fungera måste man också kunna visa att det inte bara rör sig om ett sammanträffande, eller en slump att många arbetslösa lider av depressioner. Argumentet förutsätter att det är viktigt för den psykiska hälsan att ha ett arbete att gå till. Vad ett argument förutsätter på det här viset kallas för en premiss.

En viktig del av analysen är sedan att bedöma hur trovärdiga eller rimliga premisserna för argumenten är.

En argumentationsanalys går därför i två steg. Först monterar man ner argumentationen i dess beståndsdelar, sedan undersöker man kvaliteten på delarna och hur väl de hänger ihop med varandra.

Öppenhet och tydlighet Oavsett vilken typ av analys det är eller vilka analysmodeller som används är det viktigt att vara öppen och tydlig med hur man kommit fram till sina slutsatser. Dels för att förvissa sig om att man inte glömt saker, gör omedvetna antaganden som kan ifrågasättas av läsaren, eller påstår sådant det inte finns tillräckligt starkt stöd för i arbetet.

Dels för att den som läser undersökningen ska kunna bilda sig en uppfattning om kvaliteten på det arbete man utfört. Hur man presenterar resultaten av sitt arbete är därför viktigt.

Presentation Det finns flera olika sätt att redovisa eller presentera resultatet av sitt arbete. Vilken form av presentation som är lämpligast kan bero på hur arbetsuppgiften ser ut, hur mycket tid man får på sig eller hur omfattande material man ska redovisa.

46

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 46

2018-06-27 12:02

Vetenskapliga rapporter Ett vanligt sätt att presentera, eller redovisa, sitt arbete är i form av en vetenskaplig rapport. När man skriver en sådan rapport följer man en allmän mall som i stora delar är gemensam för skolor, universitet och högskolor världen över. Det finns en poäng med att man följer en sådan mall. Det underlättar bedömningen av rapporten både för dem som granskar den, och för dem som använder den som underlag för sin egen forskning.

Rapportens titel

En bra titel ska tala om för läsaren vad rapporten handlar om och bör inte vara för lång eller omständlig. Exempel: ”En studie av regeringens arbetsmarknadspolitik” Inledning

I rapportens inledning ska du beskriva alla de olika förutsättningarna för själva rapporten.

Bakgrund

Du bör förklara ditt val av ämnesområde och vad det är som gör undersökningen intressant. Det är viktigt att texten inte kommer att handla om dig själv och vad du tycker, det är annars ett vanligt missförstånd. Syftet med avsnittet är att ge läsaren en möjlighet att avgöra om de problem eller frågor du valt, är viktiga att utforska.

Syfte och frågeställningar

Här förklarar du syftet med din undersökning på ett tydligt sätt och du ska redogöra för antingen de frågor du vill att rapporten ska besvara, eller de hypoteser du antingen vill verifiera eller falsifiera.

Begränsningar

Ofta är det en god idé att avgränsa sitt studieområde. Det är bättre att göra en grundlig studie av ett litet problem – än en ytlig studie av ett stort.

Materialbeskrivning

De källor du använder i ditt arbete måste kommenteras. Du måste kunna motivera varför du anser att materialet är trovärdigt och relevant i förhållande till syftet med studien. Detta avsnitt är mycket viktigt för bedömningen av kvaliteten på ditt arbete och därmed också för hur du lever upp till kunskapskraven.

47

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 47

2018-06-27 12:02

3

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER Metod

I metodavsnittet förklarar du hur du har gått till väga när du gjort din studie. Du redogör för om din undersökning är deskriptiv eller förklarande, en fallstudie, jämförande analys eller kanske en utvärdering. Du måste också motivera dina val av metoder och tekniker.

Det handlar helt enkelt om att visa att det finns goda skäl att tro på rapportens innehåll och slutsatser.

Avhandling

Avhandlingen är själva rapporten. Här redovisas resultatet av det arbete du beskrivit i inledningen. All information som du anser dig kunna styrka, och som du kan visa är både trovärdig och relevant för din undersökning, ska du redogöra för i avhandlingen. Här ska du även analysera, diskutera och dra slutsatser utifrån materialet som ingår i undersökningen.

Diskussion

Ibland anser man det lämpligt att flytta analys, diskussion och slutsatser man drar från materialet till ett separat avsnitt.

Sammanfattning

Rapporten avslutas med en sammanfattning av det huvudsakliga innehållet i rapporten. Vad som ska ingå är något om syftet med rapporten och vilken metod man använt, de viktigaste resultaten och vad man har kommit till för slutsats.

Källförteckning och noter

Sist i rapporten ska du redovisa vilka källor du använt. Det är för att de som bedömer din rapport eller tänker använda sig av den i sin egen forskning ska kunna granska din rapport källkritiskt.

Ett vanligt krav är också att du i själva avhandlingen hänvisar till dina källor när du använder dem så att man kan se varifrån en specifik faktauppgift är hämtad, och om du tolkat eller använt uppgiften på ett lämpligt sätt. Noter kan exempelvis se ut så här: ¹ Du bör diskutera med din lärare eller handledare hur han eller hon vill att du ska redovisa dina källor i texten.

¹ Tala här om vilken källa du använt och var i källan man kan hitta uppgiften.

48

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 48

2018-06-27 12:02

EN ENKEL KÄLLFÖRTECKNING Intervjuer: Kjell Arnesson, handläggare på Arbetsförmedlingen, 2010-12-01 Urban Green, inspektör på Arbetsmiljöverket, 2010-12-03 Tidningsartiklar: Ulla Olofsson, ”Många arbetslösa deprimerade”, Dagens Nyheter, 2010-08-24 Litteratur: Ismael Khaleed, Arbetslöshetens psykosociala konsekvenser, Lund, 2008 Internet: Statistiska Centralbyrån – Arbetskraftsundersökningen (AKU) september 2009: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____302194. aspx (2010-11-08)

PM och kortare uppsatser Ibland är det opraktiskt att skriva vetenskapliga rapporter. Som när du ska skriva en kortare reflektion kring ett ämne, kommentera en tidningsartikel eller recensera en bok. Då kan redovisningen ske i form av en kortare uppsats. Något som brukar kallas för ett PM. Förkortningen står för promemoria och betyder ungefär ”för minnet”.

I ett PM är kraven lite lägre ställda än för en vetenskaplig rapport.

I allmänhet brukar man inte kräva något metodavsnitt eller några fotnoter. När du skriver ett PM är det ändå viktigt att din text har en tydlig inledning som beskriver vad din text kommer att handla om, vad den bygger på för källor och hur du tänkt dig att lägga upp din text. I själva avhandlingen följer du sedan den plan du redogjort för i inledningen. På så sätt kan läsaren lättare följa den ”röda tråden” i ditt resonemang. PM:et bör avslutas med en kort sammanfattning av vad du kommit fram till. Är det ett lite längre PM kan det också krävas en källförteckning.

Andra redovisningsformer Andra vanliga redovisningsformer i ämnet samhällskunskap är debattartiklar, muntliga föredrag och bildspel. Men redovisning kan också ske i form av bloggposter, film och radioinslag eller som rollspel och debatter. Egentligen är det bara fantasin som sätter gränser.

Vilken redovisningsform som passar bäst avgör du och dina klasskamrater bäst tillsammans med er lärare eller handledare.

49

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 49

2018-06-27 12:02

3

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

CENTRALA BEGREPP deskriptiv studie explanatorisk studie fallstudie komparativ studie utvärdering textanalys hypotes

induktiv metod hypotetisk-deduktiv metod verifiera falsifiera ledande fråga validitet

reliabilitet relevans analys argumentationsanalys tes premiss

TESTA DIG SJÄLV – VAD KOMMER DU IHÅG? 1. Vetenskapliga undersökningar kan se olika ut och ha olika syften.

Vilka olika typer av studier tas upp i läroboken och på vilka sätt skiljer sig syftena med de olika studierna?

2. Det finns också olika vetenskapliga förhållningssätt. Vad känne-

tecknar ett induktivt förhållningssätt till sina källor och hur man drar sina slutsatser? Vad kännetecknar ett hypotetiskt-deduktivt förhållningssätt?

3. Vilka är de vanligaste teknikerna för insamling av information.

Vilka för- och nackdelar kan de olika insamlingssätten ha i olika sammanhang?

4. Vad innebär det att göra en analys och vad är fördelen med att utgå

från en analysmodell?

5. Varför är det viktigt att vara öppen och tydlig med hur man gör sin

analys och drar sina slutsatser, oavsett vad det är man analyserar?

6. Hur kommer det sig att vetenskapliga rapporter nästan alltid ser

ungefär likadana ut, oavsett var i världen de är gjorda?

UPPGIFT Bilda grupper om 3–4 elever och diskutera vilka vetenskapliga metoder och förhållningssätt ni hade valt om ni hade i uppdrag att studera nedanstående ämnen? Motivera era val genom att i skrift redogöra för vad ni kom fram till i gruppen! Hur kan det vetenskapliga resultatet påverkas av förhållningssättet och metoden ni har valt i respektive fall?

50

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 50

2018-06-27 12:02

Relevanta kunskapskrav

Stödfrågor: ¡ Lämpar sig ämnet bäst för ett induktivt eller hypotetiskt-deduktivt förhållningssätt? Varför?

Eleven kan analysera samhällsfrågor […]. I analysen använder eleven med viss säkerhet/med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp och metoder.

¡ Hur skulle du/ni formulera er frågeställning eller en arbetshypotes som går att testa utifrån den syftesbeskrivning ni har valt? ¡ Vilken metod för insamling av data eller information är bäst i det aktuella fallet – litteraturstudie, enkätundersökning, intervjuundersökning, deltagande observationer eller experiment? Varför?

Eleven kan också värdera dem med enkla/nyanserade omdömen.

¡ Vilka för- eller nackdelar, problem eller möjligheter är förknippade med de olika metodvalen? Hur kan de påverka er undersökning?

Eleven kan ge enkla/ välgrundade/nyanserade argument för sina ståndpunkter.

Exempel på ämnen, formulerade som syftesbeskrivningar för tänkbara vetenskapliga studier: 1. Syftet med följande studie är att undersöka om, och hur mycket,

ett intresse för sport kan påverka motivationen för studier negativt eller positivt.

2. Den här undersökningen syftar till att undersöka effekterna (påver-

kan) av långvarigt alkoholmissbruk på missbrukarens förmåga att ha förtroendefulla sociala relationer till den närmare familjen och kretsen av släktingar.

3. Följande studie syftar till att utreda vilken effekt (påverkan) mäng-

den sömn har på provresultat i gymnasieskolan.

4. I denna undersökning är syftet att undersöka hur barn i förskolan tar

till sig, övar på, och uttrycker stereotypa uppfattningar om manligt och kvinnligt i sitt lekande.

5. I föreliggande avhandling är syftet att utreda nyinflyttade invånares

huvudsakliga skäl till att bosätta sig i din kommun.

6. Syftet med denna undersökning är att undersöka om det finns ett

samband mellan mängden tid föräldrar spenderar med sina barn, och hur barnen mår psykiskt.

7. Syftet med studien är att kartlägga behoven av stöd och hur hjälp-

insatser till kvinnor i relationer med våldsbenägna män bör vara utformade.

Diskutera fallen ovan grupp för grupp. Utse en sekreterare som dokumenterar era ställningstaganden!

51

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 51

2018-06-27 12:02

3

SAMHÄLLS VETENSKAPLIGA ARBETSMETODER

NÅGRA SVENSKA FORSKNINGSKÄLLOR Svenska universitet och högskolor bedriver en enorm mängd forskning i de flesta akademiska ämnen. Mycket av den forskningen är också tillgänglig för vem som helst. Ibland är den enkel att komma åt, som de avhandlingar och vetenskapliga uppsatser som publiceras i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). Ibland kan forskningen istället ha publicerats i vetenskapliga tidskrifter som man måste prenumerera på, och går därför inte bara att ladda ner. Dessa kan man i många fall få hjälp att hitta i olika biblioteksdatabaser och kan då vara möjliga att låna genom ditt lokala bibliotek eller skolbibliotek.

Forskning bedrivs också på olika forskningsinstitut. Dessa är skapade för att ta fram ny kunskap inom områden som kan vara av särskilt intresse för våra politiker och tjänstemän eller för olika affärsintressen. Instituten är ofta finansierade av staten, av olika intresseorganisationer, som exempelvis Svenskt Näringsliv, eller av ideella stiftelser. Ibland av alla dessa tillsammans. Några exempel på sådana forskningsinstitut med samhällsvetenskaplig inriktning är Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU) och Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). En del forskning görs också av vanliga myndigheter. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) är ett exempel. Ett annat är Folkhälsoinstitutet (FHI), som främst gör översikter av den forskning som redan bedrivs på annat håll.

Ett bra sätt att hänga med i den forskning som bedrivs i Sverige är att regelbundet besöka den nationella forskningsportalen forskning. se. Det är en webbplats som drivs i samarbete mellan flera universitet, myndigheter och forskningsinstitut. Här kan man läsa kortare artiklar om de senaste vetenskapliga rönen inom samhällsvetenskap, medicin och hälsa, naturvetenskap och teknik. I anslutning till de sammanfattande artiklarna finns det också ofta länkar direkt till de studier man skriver om.

Forskare vid något av de offentligt finansierade universiteten eller högskolorna har också ett uppdrag att sprida kunskaper och resultat av forskningen till allmänheten. Det brukar kallas för forskarens ”tredje uppgift”, vid sidan om forskning och utbildning. I vilken omfattning forskare har möjlighet att ägna sig åt denna tredje uppgift

52 52

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 52

2018-06-27 12:02

varierar dock. Ofta är det nämligen inget som enskilda forskare får direkt betalt för varken i tid eller pengar. Många försöker ändå göra det så gott de kan.

Ett exempel är de bloggar som startats på senare tid av forskare inom olika discipliner, där de hänvisar till ny forskning eller diskuterar aktuella frågor direkt med sina läsare. Två välkända sådana bloggar i det samhällsvetenskapliga området är ekonomistas.se där flera tongivande svenska nationalekonomer skriver, och politologerna. wordpress.com som är en statsvetenskaplig motsvarighet till Ekonomistas.

Använder du dig av forskning och forskningsresultat i dina skolarbeten är det naturligtvis bra, men det är viktigt att inte glömma att även forskare har fel ibland, eller så kan de ha en tendens att överdriva säkerheten i sina resultat. Vetenskapligt material måste därför granskas källkritiskt, precis som allting annat. Var noga med att sätta dig in i hur de studier du hänvisar till har kommit till och försök värdera rimligheten i de metoder forskaren eller forskarna använt sig av. Det är inte lätt, men gör ett försök.

53 53

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 53

2018-06-27 12:02

KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

4.

INTRODUKTION TILL VETENSKAPSTEORI

54

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 54

2018-06-28 11:41

miljontals vetenskapliga artiklar i tidskrifter världen över. Vetenskap är en gigantisk global verksamhet och framgångarna för den vetenskapliga metoden har lett till stora och synliga framsteg. Det är vetenskapernas sätt att söka efter ny kunskap som gjort dagens tekniska nivå möjlig. Vetenskaplig forskning har förbättrat våra levnadsförhållanden i allt från kost till boende och gett oss tillgång till avancerad vård och utbildning. Framstegen har gjort att människors förtroende för vetenskaplig forskning blivit mycket stort.

Idag ska därför all undervisning i skolan ske på vetenskaplig grund, och det har också blivit vanligt att forskare tillfrågas som experter när politiska beslut ska fattas på alla nivåer i samhället.

VARJE ÅR PUBLICERAS

Hur är ditt förtroende för vetenskap och forskning?

Litar du till exempel på vad forskarna säger om saker som brott- och straff, ekonomi och politik? Varför/ varför inte?

Olika metoder Med vetenskap menas ett systematiskt och metodiskt sätt att söka efter ny kunskap och nya idéer. I de fall det inte finns någon anledning annat än ren nyfikenhet talar man om grundforskning – som när man bestämde sig för att ta reda på mer om hur den mänskliga arvsmassan fungerar. Arvsmassan är de molekyler som bär på det genetiska arvet och bestämmer hur en organism ser ut, utvecklas och beter sig samt hur dessa egenskaper förs vidare till avkomman (barnen). I början var det svårt att veta precis vad forskningen skulle leda fram till och vad de nya kunskaperna skulle få för användning, men i fallet med den mänskliga arvsmassan har de nya kunskaperna lett vidare till mängder av tillämpad forskning.

Tillämpad forskning använder resultaten från grundforskningen för att lösa mer specifika problem. Idag används till exempel kunskaperna om den mänskliga arvsmassan för att förhindra att ärftliga sjukdomar förs vidare.

Forskning kan bedrivas på olika sätt med många olika metoder, beroende på vad som ska undersökas. Vill man bedöma förmågan att bekämpa infektioner hos för tidigt födda barn så kan man till exempel mäta halten signalsubstanser från vita blodkroppar. Då handlar det om att göra precisa mätningar och observationer i ett laboratorium. Vill man istället studera vilka olika slags relationer som uppstår hos en grupp barn i förskolan, och på vilka sätt dessa relationer kan påverka deras beteende längre fram, går det inte att använda samma metod. Det handlar visserligen fortfarande om att göra observationer,

Mycket av forskningen finansieras av skattepengar.

Vad tror du är bäst?

Att låta forskarna själva bestämma vad de ska forska om eller bör samhället styra forskningen mer politiskt? Motivera!

55

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 55

2018-06-27 12:02

KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

Ibland kan man beskriva verkligheten matematiskt. Tavlan visar formler och beräkningar från kvantfysikens värld.

Kvantfysiken försöker beskriva hur verkligheten ser ut när man studerar dess allra minsta beståndsdelar.

men barns relationer är svåra att ”mäta” på något precist sätt. Därför väljer forskaren förmodligen att göra egna observationer av barnen i förskolemiljön samt även intervjua barn, förskolepersonal och föräldrar för att kunna dra några slutsatser.

Det som gör en metod ”vetenskaplig” är om den är lämplig för att undersöka just det man valt att studera, och om metoden ger oss goda skäl att tro på undersökningens resultat. Om en enkätundersökning är vetenskaplig eller inte, beror alltså på hur noggrant genomförd den är och om den belyser det problem som ska studeras.

Oavsett metod och vad det är man undersöker är målet med vetenskaplig verksamhet alltid detsamma: att så rättvisande som möjligt beskriva hur verkligheten ser ut inom ett visst område, och i nästa steg förklara varför den ser ut som den gör. Med hjälp av den kunskapen kan det också vara möjligt att förutsäga kommande händelser, eller förstå och hitta mönster i hur världen fungerar.

En stor del av det vetenskapliga arbetet bygger på att man undersöker verkligheten med hjälp av sina sinnen, eller olika typer av instrument och andra hjälpmedel. Det som undersöks kan vara allt ifrån hur stjärnor och planeter rör sig, eller hur kemiska ämnen påverkar människokroppen, till hur beslut fattas i EU eller vad som

56

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 56

2018-06-27 12:02

skrivs i flera hundra år gamla dagböcker. I dessa fall handlar det om empirisk vetenskap. Med det menar man forskning som bygger på systematiska observationer och iakttagelser av verkligheten. I andra fall kan vetenskapen vara rationell, eller rationalistisk. Då försöker man istället nå kunskap genom förnuft och logiskt tänkande, som när man till exempel gör matematiska beräkningar i den teoretiska fysiken.

Kunskapen växer ojämnt Den vetenskapliga utvecklingen gör att ny kunskap hela tiden läggs till gammal och att de metoder som används för att studera verkligheten utvecklas. Idag vet vi till exempel mycket mer om hur utsläppen av koldioxid påverkar klimatet än vi visste för 50 år sedan. Ibland tar dessutom våra kunskaper rejäla språng tack vare att nya perspektiv tillkommer – som när Einsteins relativitetsteori gav upphov till en helt ny syn på tid, rum och energi. Överlag har de instrument och mätmetoder som används utvecklats på ett dramatiskt sätt under de senaste decennierna, vilket DNAtekniken är ett bra exempel på. Men även samhällsvetenskaperna har förändrats tack vare alltmer avancerade datasystem. Det gör att forskarna kan samla in och bearbeta information på ett helt annat sätt än tidigare.

Trots framstegen bör man ändå vara försiktig med att uttala sig allt för säkert om framtiden. Det förstod Aristoteles redan för drygt tvåtusen år när han konstaterade att det alltid är sannolikt att något osannolikt ska inträffa.

Vetenskap om vetenskap Även vetenskaplig forskning kan studeras. Vetenskapen är på sätt och vis ett samhällsfenomen som alla andra. Hur och varför uppstod ett vetenskapligt synsätt? Finns det en koppling mellan vetenskaplig utveckling och samhällsutveckling? Hur hänger forskning och utveckling av ny teknik ihop? Hur uppstår ett nytt forskningsområde?

Vad innebär en vetenskaplig förklaring? På vilket sätt skiljer sig vetenskaplig kunskap från annan kunskap?

Alla dessa frågor kan ligga till grund för studier om vetenskap, eller science studies som det brukar kallas i internationella sammanhang.

57

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 57

2018-06-27 12:02

KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

I vilka sammanhang tror du att säker kunskap är möjlig att uppnå, och när är det svårare?

Vad tror du?

Det övergripande målet för all vetenskap är att nå kunskap som är sann och giltig. I vilken mån det är möjligt har diskuterats flitigt genom århundradena. En del forskare och filosofer menar att det är möjligt att uppnå både exakt och säker kunskap. Världen ser ut som den gör och därför går det också att kartlägga denna mer eller mindre oföränderliga verklighet. Andra hävdar istället att det är mycket lite som kan sägas med någon större säkerhet. Enligt detta synsätt finns det ingen säker kunskap alls. Allt förändras och det som tycks vara säkert idag kan se helt annorlunda ut i framtiden.

Numera är det få forskare eller filosofer som ansluter sig fullt ut till någon av dessa ytterligheter. Att det är möjligt att uppnå absolut sanning är det inte många som tror på, lika få är det som tror att det aldrig skulle gå att uttala sig med någon grad av säkerhet. Som i så många andra sammanhang anser de flesta forskare och filosofer att sanningen ligger någonstans mitt emellan.

Då blir också den naturliga utgångspunkten att så långt som möjligt arbeta växelvis med logik, observationer och erfarenheter. Med ett sådant angreppssätt kanske man inte alltid når ända fram till sanningen, men man får ändå en fungerande – eller provisorisk – kunskap som gör det lättare att begripa och hantera tillvaron.

Samhället och vetenskapen Vetenskapens stora framsteg och allmänhetens stora förtroende för vetenskapliga resultat har lett till att vetenskapen används för att ge stöd åt olika uppfattningar i samhällsfrågor. Trots att detta stöd många gånger är mycket svagt, och ibland obefintligt.

Den stora mängden material som publiceras varje dag medför också svårigheter. Dels för att det är svårt att få någon sorts överblick över den vetenskapliga utvecklingen. Dels för att det blivit svårare att skilja välgrundade vetenskapliga studier och resultat från sådant som är dåligt underbyggt, missvisande eller direkt felaktigt då mängden forskning som ska granskas är så stor.

58

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 58

2018-06-27 12:02

Vetenskapligt språkbruk Den snabba utvecklingen har gjort det svårt även för forskarna att hålla sig uppdaterade om de senaste forskningsresultaten, annat än i de vetenskaper eller forskningsfält de själva arbetar med.

Mycket forskning kan också vara svår att förstå för andra än de redan insatta. Varje vetenskap har en tendens att utveckla sitt eget språkbruk, med ord, begrepp och teorier som är särskilt utformade för att beskriva och förklara just det som studeras i den enskilda vetenskapen.

Det är inte så konstigt egentligen. Botaniker, som studerar växter, måste till exempel kunna skilja mellan mängder av olika växter, kategorisera dem efter likheter och olikheter och beskriva växterna på en helt annan detaljnivå än människor i allmänhet. De kommer därför att använda ord och begrepp för detta som de flesta av oss aldrig behöver lära oss. Även om det alltså inte är konstigt är det ändå problematiskt. Ju mer avancerade och detaljerade kunskaper en vetenskap leder fram till, desto svårare riskerar forskningen och forskningsresultaten bli

59

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 59

2018-06-27 12:02

KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

Vad tycker du?

Bör forskare och experter bli bättre på att förklara vetenskapliga frågor? Eller bör det snarare vara skolans uppgift att ge alla medborgare bättre förkunskaper?

att förstå för andra än forskarna själva. Det blir också svårare för alla utom de redan insatta att skilja på vad som är seriös forskning och vad som inte är det. På så sätt blir vi mer och mer beroende av experter som kan förklara, granska och tolka vetenskapliga framsteg.

I en demokrati är detta olyckligt. I en demokrati förväntas alla medborgare kunna ta ställning i olika samhällsfrågor, och ha en möjlighet att göra det på goda grunder. Hur vi tar ställning beror inte bara på vilka värderingar vi har, utan också på vad vi vet om de frågor vi tar ställning till.

”Hårda” och ”mjuka” vetenskaper

Har du själv ifrågasatt vetenskapliga resultat för att de verkar strida mot dina egna uppfattningar? Vad handlade det om?

Varför ansåg du att forskarna hade fel?

Misstron har ökat mot de forskare och experter som ägnar sig åt vetenskaper som studerar samhällsfrågor, som politik, ekonomi och mänskliga beteenden.

En viktig anledning är att det är frågor som människor själva har erfarenheter av. Många har exempelvis en tendens att ha starka åsikter om hur det går till när man lär sig saker, som grundar sig i egna erfarenheter av skolan. I de fall forskare efter noggranna och systematiska studier kommer fram till saker man inte själv känner igen sig i, är det lätt hänt att resultaten avfärdas för att de inte stämmer med överens de egna erfarenheterna. Detta trots att forskarna kanske sammanställt, kartlagt och granskat tusentals människors erfarenheter. Många har helt enkelt en tendens att överskatta de egna erfarenheternas betydelse, och underskatta betydelsen av andras.

Samhälls- och beteendevetenskaperna brukar kallas för ”mjuka” vetenskaper. Det är vetenskaper som har svårt att komma fram till definitiva och entydiga svar, till skillnad från ”hårda” vetenskaper som kemi, fysik och övriga naturvetenskaper. Inom kemin kan man till exempel under kontrollerade former studera hur ett enskilt grundämne, som syre eller natrium, reagerar i kontakten med andra ämnen, och mäta sådant som gasutveckling och temperaturförändringar.

I en ”mjuk” samhällsvetenskap som nationalekonomi är detta nästan alltid omöjligt. Ett samhällsfenomen som arbetslöshet kan inte studeras i ett laboratorium. Det finns flera samverkande faktorer som förklarar varför arbetslösheten stiger eller sjunker. De kan inte ”bytas ut”, isoleras från varandra och testas i tur och ordning. Att det då är

60

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 60

2018-06-27 12:02

svårt, eller omöjligt, att säga säkert vilken eller vilka faktorer som haft störst påverkan är begripligt.

Begränsningarna i de ”mjuka” vetenskaperna är forskarna väl medvetna om, och som experter brukar de därför uttrycka sig försiktigt om de komplicerade frågor de forskar om. Samtidigt har många lekmän – vanliga människor utan expertkunskaper – inte samma medvetenhet om detta. Vissa har därför en tendens att uttala sig tvärsäkert om frågor de egentligen vet ganska lite om.

Enskilda studier och ”metastudier” Nu ska man akta sig för att dra en exakt skiljelinje mellan det ”mjuka” och det ”hårda” i vetenskapen – dels för att det kan finnas ett nedvärderande inslag i uppdelningen, dels för att forskning i praktiken kan ha inslag av båda delarna.

Det betyder att osäkerheten i ”mjuka” vetenskaper som sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi i viss mån även finns i ”hårda” vetenskaper. Till exempel i medicinska vetenskaper som studerar hur människor påverkas av sin omgivning, och vad som orsakar sjukdomar. Det är inte alltid lätt att avgöra vad som gjort en människa sjuk, av ungefär samma anledningar som det är svårt att avgöra vad som orsakar stigande brottslighet, sjunkande arbetslöshet eller fallande kunskapsresultat i skolan. Det är så många saker som händer samtidigt att det är svårt att klarlägga tydliga orsakssamband mellan enskilda faktorer. Är det till exempel förändrade kostvanor som ligger bakom att diabetes typ 2 blivit vanligare, eller beror det på att människor utsätts för mer stress? Kan ökad stress för övrigt ligga bakom förändrade kostvanor – och om stress och förändrade matvanor förekommer tillsammans, vilken av dessa faktorer är det som utlöser diabetes?

Eftersom osäkerheten är så stor, och det är så svårt att isolera olika faktorer från varandra, är det naturligt att olika forskare i enskilda studier inte alltid kommer fram till samma resultat. Enskilda studier utgår alltid från en begränsad mängd observationer eller testfall, och ibland kanske den valda metoden har påverkat resultatet. Därför är det också orimligt att hävda att någonting är ”vetenskapligt bevisat” bara för att en enskild forskare i en enskild studie kommit fram till något.

61

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 61

2018-06-27 12:02

KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

Vill man veta hur forskningsläget inom ett visst område ser ut är det bättre att vända sig till en så kallad ”metastudie”. Med en metastudie menar man en forskningsrapport som granskat och sammanställt resultaten från en stor mängd enskilda studier. I den framgår vad merparten av de enskilda studierna kommit fram till, men också hur stor oenighet det finns om vad resultaten egentligen visar. Sedan bör man förstås ändå vara försiktig. Även metastudiernas resultat kan bero på vilken metod för sammanvägning av forskningsresultaten som använts, och hur urvalet av studier som kommit med i översikten gått till.

Vetenskapsjournalistik och populärvetenskap Vad är ditt eget intryck av rapporteringen av vetenskapliga resultat i massmedia? Kan du komma ihåg några exempel?

Tråkigt nog är det vanligt att rapporteringen i massmedierna om vetenskapliga framsteg fokuserar på resultat i enskilda studier, och att man inte alltid påpekar när resultaten från dessa studier inte är i linje med merparten av forskningsresultaten. Massmediernas rapportering riskerar därför att vara vilseledande.

En anledning till detta är att massmedier använder sig av modeller för nyhetsvärdering som utgår ifrån vad man tror att läsare, lyssnare och tittare ska uppleva som intressant. Därför finns det en tendens att överdriva och vinkla vetenskapsnyheter så att det framstår som att resultaten är säkrare än forskarna själva skulle hålla med om, men

62

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 62

2018-06-27 14:42

också att ”sensationella” eller ”spännande” resultat får större utrymme än resultat som bara bekräftar sådant andra studier kommit fram till.

En ytterligare aspekt är att vetenskapliga studier som verkar bekräfta vitt spridda fördomar, spela på människors önsketänkande eller anknyter till frågor som är omdiskuterade eller aktuella i samhällsdebatten oftare lyfts fram i massmedierna.

I detta sammanhang bör man vara uppmärksam på att journalisters strävan efter opartiskhet ibland kan leda till ”falsk balans”. Till journalistikens uppdrag hör att rapportera nyheter så objektivt som möjligt och inte låta rapporteringen färgas av journalistens egna åsikter eller uppfattningar. Därför är det vanligt att försöka ge lika stort utrymme åt olika uppfattningar för att rapporteringen inte ska uppfattas som partisk. Man försöker på så sätt ”balansera” olika uppfattningar mot varandra.

Detta är fullt rimligt i politiska frågor, som ofta handlar om värderingar, eller när det råder stor vetenskaplig oenighet. Men det är problematiskt när det är stor skillnad i hur starkt vetenskapligt stöd det finns för de olika uppfattningarna. Falsk balans uppstår när vissa av uppfattningarna får mycket större uppmärksamhet än de förtjänar i förhållande till hur litet stöd i vetenskapliga studier de har.

Nästan alla seriösa klimatforskare är till exempel överens om att global uppvärmning orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. Ändå ges ”klimatförnekare” ofta stort utrymme i massmedierna och samhällsdebatten, trots att deras uppfattningar nästan helt saknar vetenskapligt stöd. Detta är olyckligt eftersom människor på så sätt kan luras att tro att stödet är större än det faktiskt är.

God vetenskapsjournalistik är svår att skriva. Det är inte alltid lätt att avgöra hur det övergripande forskningsläget ser ut, vilka konkurrerande uppfattningar det finns starkast stöd för, eller hur enskilda studier skall tolkas. Samtidigt måste texten vara populärvetenskaplig – det vill säga, skriven så att också lekmän kan förstå och ta till sig de vetenskapliga resultaten. Risken är alltid att någonting viktigt går förlorat när man använder sig av ett mindre exakt och ovetenskapligt språk, eller försöker förenkla tankegångarna för allmänheten. Därför är det också viktigt att läsaren är medveten om svårigheterna, läser med kritisk blick, och försöker hitta de ursprungliga källorna när det finns skäl att ifrågasätta rapporteringen.

Kan du komma på några egna exempel på ”falsk balans” i medierapporteringen? När en viss uppfattning i en fråga får mycket större uppmärksamhet än den förtjänar?

Har du själv letat upp primärkällan, den studie medierna rapporterar om, för att kontrollera om rapporteringen är rättvisande eller inte? Varför/varför inte?

63

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 63

2018-06-27 12:02

KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

Vetenskap i samhällsdebatt, opinionsbildning och reklam

Skolan och utbildningssystemet debatteras med jämna mellanrum.

Det är kanske inte så konstigt eftersom vi alla har erfarenheter från skolans värld och att de flesta är överens om att utbildning är viktigt både för individen och för samhället i stort.

Bristerna i vetenskapsjournalistiken och massmediernas sätt att rapportera om vetenskapliga resultat utnyttjas ofta i både politiska och kommersiella syften. Politiker, intresseorganisationer, ”tankesmedjor” och opinionsinstitut hänvisar ofta till vetenskapliga studier. De kan också göra egna studier som de hävdar ger vetenskapligt stöd för deras idéer eller politiska förslag. Kommersiella företag gör detsamma, men i syfte att göra reklam för produkter eller tjänster de vill sälja.

I båda dessa fall gör man rätt i att vara försiktig med vad man tror på. Varken företag, partier eller intresseorganisationer drivs vanligtvis av genuin nyfikenhet eller kunskapstörst, utan av egenintresse.

Det finns därför alltid en lockelse att ägna sig åt så kallad ”cherrypicking”. Det vill säga lyfta fram studier som visar just det som stöder den egna uppfattningen eller säljargumentet, medan studier eller resultat som visar motsatsen ignoreras eller glöms bort.

64

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 64

2018-06-27 12:02

EXEMPLET SNS OCH ”KONKURRENSENS KONSEKVENSER” Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, är en icke-statlig organisation som bildades år 1948 av en grupp företagare som ville att den samhällsvetenskapliga forskningen skulle utvecklas till ett viktigt verktyg för att förbättra samhället. Idag har organisationen omkring 280 företag, myndigheter och organisationer som medlemmar, och det är medlemmarna som finansierar SNS forskningsrapporter och forskningsöversikter. Att medlemmarna är så olika och kan ha så olika utgångspunkter gör att organisationen ofta betraktas som opartisk. Ändå uppstår ibland konflikter om den forskning man bedriver. När SNS släppte forskningsantologin Konkurrensens Konsekvenser år 2011 väckte den starka reaktioner bland en del av organisationens finansiärer. Rapporten uppfattades som alltför kritisk till många av de reformer som Sverige gjorde under 1990-talet. Som till exempel friskolereformen, och införandet av marknadskonkurrens i vården och äldreomsorgen. Det är kanske inte så förvånande att de mest kritiska var de medlemsorganisationer som tjänat mest på just de reformer som kritiserades i antologin. Till skillnad mot medlemsorganisationerna var forskarna som deltagit eniga i försvaret av de slutsatser man presenterat i antologin.

Att selektivt använda sig av forskningsresultat som stödjer ett visst synsätt, eller ägna sig åt så kallad renommésnyltning – att utnyttja och åka snålskjuts på det stora förtroendet för vetenskapen – används även av kommersiella företag som gärna vill hävda att just deras produkter är effektivare eller bättre än konkurrenternas. Det är till exempel vanligt att marknadsföringen för sådant som schampo, hudkräm, tvätt- och diskmedelmedel, hälsokost och kosttillskott innehåller hänvisningar till ”tester” eller ”kliniska studier” som gjorts av det ena eller andra ”institutet”, samtidigt som det nästan aldrig är möjligt att hitta redogörelser för hur de här testerna eller studierna har gått till eller granska deras vetenskaplighet.

Ett annat vanligt trick är att klä personer i reklamen i laboratorie- eller läkarrockar som ska signalera att vetenskapligt utbildade professionella använder eller rekommenderar produkten. Ibland använder man också ett vetenskapligt färgat språk och grafik som visar hur kemiska ämnen i produkterna sägs fungera. Sådana inslag är inte sällan vetenskapligt missledande eller direkt nonsens, men kan ändå

65

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 65

2018-06-27 12:02

KUNSKAP OCH VETENSKAP FÖRDJUPNING

ge konsumenterna intrycket att de påståenden som görs om produkten är vetenskapligt bevisade.

Pseudovetenskap Ett annat exempel på renommésnyltning är pesudovetenskap. Med pseudovetenskap menas idéer, teorier eller studier som gör anspråk på att vara vetenskapliga – men inte lever upp till de krav som ställs på vetenskaplig verksamhet. Till exempel genom att idéerna eller teorierna inte kan prövas eller testas på ett sådant sätt att det går att avgöra om de är sanna eller falska, att man inte lever upp till kravet på öppenhet om vilka metoder man använt, eller att man förutsätter eller tar viktiga delar av idéerna eller teorierna för givna utan bevisning.

Pseudovetenskapliga idéer eller teorier använder ofta ord lånade från faktiska vetenskaper, som fysik, biologi, psykologi och filosofi, som sedan ges en ny eller förändrad innebörd. På så sätt kan man ge sken av att idéerna är förankrade i faktiska vetenskaper. Detta är förhållandevis vanligt idag, till exempel bland människor som marknadsför ”alternativa” medicinska lösningar på sjukdomar som cancer, eller säljer litteratur som utlovar ”framgång och lycka” om man bara tar till sig rätt idéer.

Pseudovetenskapliga idéer är ibland harmlösa, men kan också vara farliga. Så är fallet när de uppmuntrar människor att förlita sig till oprövade eller hälsofarliga alternativ till vanlig vård eller när idéerna kombineras med konspirationsteorier om hur myndigheter och forskare i maskopi med varandra ”döljer” hälsoeffekter eller ”förvägrar” människor korrekt information. Konspirationsteorier som ”bevisas” med enskilda anekdoter, eller misstolkningar av vetenskapliga fakta som sprids i nätforum eller sociala medier.

Misstro, relativism och ”alternativa fakta” Spridningen av pseudovetenskapliga idéer, konspirationsteorier och ifrågasättanden av forskares och vetenskapliga institutioners opartiskhet har ökat kraftigt i takt med att fler konsumerar nyheter via nätforum och sociala medier. Det har inneburit att människor i högre grad än tidigare väljer och väljer bort vilken information de vill ta del av själva.

66

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 66

2018-06-27 12:02

I Sverige har barn vaccinerats mot mässling sedan 1971 och sjukdomen har sedan dess i stort sett försvunnit. Men det har återkommande riktats kritik mot att använda vaccinet, och det vanligaste argumentet har varit att det kan orsaka autism. Bakgrunden till det är att en forskare i en vetenskaplig tidskrift hävdade att det fanns ett samband mellan mässlingsvaccin och autism. Senare har det visat sig att studien byggde på forskningsfusk och forskaren förlorade sin läkarlegitimation. Inga senare studier har heller kunnat finna några belägg för ett samband mellan vaccinet och autism. Det har inte hindrat att det fortfarande går att hitta argumentet i artiklar och bloggar.

Traditionella medier präglas ofta av principer om nyhetsvärdering, opartiskhet och balanserad rapportering. De fungerar också som ”portvakter” eller ”gatekeepers” eftersom utrymmet är begränsat.

Det har överlag inneburit att uppfattningar och idéer som framstår som extrema eller tokiga inte givits särskilt stor plats i medieflödet.

I journalistkåren finns också en viss specialisering, vi har till exempel vetenskapsjournalister, politiska reportrar och sportkommentatorer med fördjupade kunskaper om vad de rapporterar om.

På internetforum eller i sociala medier existerar inget av detta, och uppgiften att avgöra vad som är viktigt eller rimligt, av allmänintresse eller inte, faller därför på var och en av oss, oavsett förkunskaper. Flödet av nyheter i nätforum och i sociala medier ser därför annorlunda ut än urvalet av information i traditionella medier.

Hur vanligt är det att du själv stöter på påståenden om att massmedier ”mörkar” eller ”undanhåller” viktig information? I vilka sammanhang är det vanligast?

67

978-91-47-12394-0_samhall_123_inlaga.indd 67

2018-06-27 12:02

Daniel West

Uriel Hedengren

Boken är avsedd för kurserna samhällskunskap 1, 2 och 3. Ämnesplanernas betoning på ett kritiskt och samhällsvetenskapligt arbetssätt får en framskjuten plats i boken, liksom frågor som rör makt, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Utöver det täcker boken in ämnets traditionella områden – sociala relationer, kommunikation och massmedier, rättssamhälle, arbetsmarknad, politik och ekonomi.

Den nya upplagan har fått ett utökat avsnitt om vetenskap och samhälle, en fördjupad genomgång av nationalekonomiska teorier och perspektiv samt ett förstärkt fokus på internationella relationer.

Frågor som syftar till reflektion och ställningstagande ligger i anslutning till den löpande texten. Varje kapitel avslutas med både fakta- och analysfrågor.

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123

LIBERS SAMHÄLLSKUNSKAP 123 Daniel West

Uriel Hedengren

Best.nr 47-12394-0 Tryck.nr 47-12394-0

978-91-47-12394-0_samhall_123_omsl.indd Alla sidor

2018-06-27 09:27