9789197470988

En helt ny värld eller varför framtiden tillhör van Gogh, Goethe och Sokrates

D A N I E L H. P I N K

En helt ny värld eller varför framtiden tillhör van Gogh, Goethe och Sokrates DANIEL H. PINK Översättning Karin Ashing

LITTERATURHUSET

2009

Litteraturhuset Adelgatan 21 211 22 Malmö www.litteraturhuset.se info@litteraturhuset.se

Varken författaren eller förlaget påtar sig något ansvar för felaktiga webb- och e-mailadresser eller ändringar i dessa som kan ha förekommit efter bokens publicering.

Amerikanska originalets titel A Whole New Mind – Moving from the Information Age to the Conceptual Age Copyright © 2005, by Daniel H. Pink All rights reserved including the right of reproduction in whole or in part in any form.

This edition published by arrangement with Riverhead Books, a member of Penguin Group (USA) Inc. Omslag och formgivning: Lennart Frantzén Omslagsfoto: Christoffer Sundbäck Satt med Sabon 12/14 Kristianstads Boktryckeri 2009 ISBN 978-91-974709-8-8

Innehållsförteckning Inledning 11

Del 1.

Konceptsamhället 1. Högerhjärnan på frammarsch 19 2. Överflödet, utvecklingen i Asien och automatiseringen 43 3. High concept och high touch 66

Del 2.

De sex sinnena Introduktion till de sex sinnena 87 4. Design 90 5. Berättelse 123 6. Symfoni 151 7. Empati 180 8. Lek 207 9. Mening 237 Efterord 265 Noter 268 Tack 283

”Jag har känt skarpa hjärnor med imponerande, övertygande intellekt; men jag har aldrig mött en så kreativ hjärna som denna. Sanningen är att en kreativ hjärna måste vara androgyn.”

– SAMUEL TAYLOR COLERIDGE

Inledning D

e senaste decennierna har tillhört en viss människotyp – datorprogrammerare som kunde skriva koder, advokater som kunde upprätta kontrakt, MBA-utbildade* som kunde hantera siffror. Men nycklarna till himmelriket håller på att byta händer. Framtiden tillhör en helt annan typ av människa – kreativa och empatiska människor som kan se mönster och skapa mening. Dessa människor – artister, uppfinnare, designers, historieberättare, omvårdare, tröstare, de som ser helheten – kommer att bli de som i framtiden uppnår störst framgång i samhället.

Denna bok beskriver ett omskakande – men ännu oupptäckt – paradigmskifte som håller på att ske i stora delar av den så kallade utvecklade världen. Vi är på väg från ett samhälle och en ekonomi som bygger på informationssamhällets logiska, linjära, datorliknande betoning till ett samhälle som bygger på kvaliteter som uppfinningsrikedom, empati och holistiskt tänkande , konceptsamhället. En helt ny värld vänder sig till alla som vill överleva och utvecklas i denna nya värld – människor som inte riktigt trivs på arbetet eller vill ha ut mer av livet, entreprenörer och företagsledare som gärna vill ligga steget före när nästa våg kommer, föräldrar som vill rusta sina barn för framtiden och alla de emotionellt begåvade och kreativa människor vars speciella förmågor ofta förbisetts och undervärderats i informationssamhället.

I denna bok kommer du att lära känna de sex nödvändiga talanger – jag kallar dem de sex sinnena – som i allt hög* Master of Business Administration, ledarskapsutbildning, i USA som regel två års påbyggnad på bachelorexamen.

11

inledning

re grad är en förutsättning för professionell framgång och personlig tillfredsställelse: Design. Berättelse. Symfoni. Empati. Lek. Mening. De är grundläggande mänskliga förmågor som alla kan utveckla. Mitt mål är att hjälpa dig att göra det.

En så genomgripande förändring är komplicerad, men det argument som är bokens kärna är enkelt. I snart hundra år har västvärlden i allmänhet och det amerikanska samhället i synnerhet dominerats av ett slags tänkande och en inställning till livet som är reduktiv och djupt analytisk. Vi har levt i en tid som tillhört ”kunskapsarbetaren”, den välutbildade informationshanteraren och sakkunskapsförmedlaren. Men det håller på att förändras. Tack vare flera olika krafter – ett materiellt överflöd som fördjupar vår längtan efter icke-materiella ting, globaliseringen som flyttar tjänstemannayrken utomlands och avancerad teknik som håller på att avskaffa vissa typer av arbete helt och hållet – är vi på väg in i en ny tidsålder.

Det är en tid som kommer att drivas av ett annat slags tänkande och en ny inställning till livet, en tid som kommer att värdesätta talanger som jag benämner high concept och high touch1. High concept innebär förmågan att upptäcka mönster och möjligheter, att skapa konstnärlig och emotionell skönhet, att förmedla en intresseväckande berättelse och fläta samman tankar utan synbart samband till något nytt. High touch innebär förmågan att känna empati med andra, att förstå subtiliteterna i mänskligt samspel, att finna glädje i sig själv och locka fram den hos andra och att sträcka sig bortom vardagen i sökandet efter syfte och mening.

Faktum är att vi alla har något som kapslar in föränd12

inledning

ringen jag beskriver – och det sitter mitt i huvudet. Hjärnan är uppdelad i två halvor. Den vänstra hjärnhalvan är sekventiell, logisk och analytisk. Den högra hjärnhalvan är icke-linjär, intuitiv och holistisk. Skillnaderna har ofta förlöjligats. Och naturligtvis använder vi båda våra hjärnhalvor också för de enklaste sysslor. Men de obestridliga skillnaderna mellan hjärnhalvorna fungerar som en kraftfull metafor som kan hjälpa oss förstå vår samtid och ge vägledning för framtiden. I dag är de färdigheter som definierade den tidigare tidsåldern – ”vänsterhjärnans” förmågor som drev informationssamhället – nödvändiga men inte längre tillräckliga. Sådana förmågor som vi en gång ringaktade och ansåg som överflödiga – ”högerhjärnans” egenskaper, som förmågan att uppfinna liksom att känna empati, glädje och mening – kommer i allt högre utsträckning att avgöra vem som går framåt och vem som blir efter. För att enskilda personer, familjer och företag ska uppnå eget självförverkligande och framgång i yrkeslivet krävs en helt ny medvetenhet.

Men först ett par ord om hur denna bok är upplagd. En helt ny värld är, kanske föga förvånande, både high concept och high touch i sig själv. I första delen – Konceptsamhället – förklaras den bärande tanken i stora drag.

Första kapitlet ger en översikt över de viktigaste skillnaderna mellan vänster och höger hjärnhalva och förklarar varför vår hjärnstruktur erbjuder en så kraftfull metafor för grunddragen i vår tid. I andra kapitlet lägger jag fram sakliga argument, som förhoppningsvis tilltalar även de mest utpräglade vänsterhjärnorna bland läsarna, till varför tre enormt starka sociala och ekonomi13

inledning

ska krafter – överflödet, utvecklingen i Asien och automatiseringen – leder oss in i den konceptuella tidsåldern.

Tredje kapitlet förklarar begreppen high concept och high touch och visar varför människor som bemästrar dessa förmågor kommer att bestämma tempot i den moderna tiden.

Andra delen – De sex sinnena – är high touch. Den går igenom de sex nödvändiga förmågor som du behöver för att navigera i det landskap som nu växer fram: Design.

Berättelse. Symfoni. Empati. Lek. Mening. Jag ägnar ett kapitel åt vart och ett av dessa sinnen eller talanger och beskriver hur de var för sig används på arbetsmarknaden och i vardagslivet. I slutet av varje kapitel finns ett avsnitt på gråtonat papper, som jag kallar Komma vidare – en samling verktyg, övningar och läshänvisningar som jag valt ut från mina undersökningar och mina resor och som kan hjälpa dig att ta fram och skärpa just det sinne eller den talang kapitlet handlar om.

I bokens nio kapitel kommer vi efter hand att täcka ett stort område. Vi besöker en skrattklubb i Mumbai (Bombay), gör en rundvandring i ett amerikanskt designinriktat innerstadsgymnasium och lär oss upptäcka falska leenden var som helst i världen. Men vi måste börja vår resa i själva hjärnan – för att förstå hur den fungerar innan vi lär oss hur vi ska använda den. Startpunkten är därför forskningsinstitutet National Institutes of Health i Bethesda i Maryland, där jag blir fastspänd i ryggläge och stoppas in i en enorm maskin som sänder elektromagnetiska vågor genom skallen på mig.

Del 1.

Konceptsamh채llet

1. Högerhjärnan på frammarsch D

et första de gör är att fästa elektroder på mina fingrar för att se hur mycket jag svettas. Om min hjärna försöker luras kommer svettningen att förråda mig.

Sedan leder de mig till britsen. Den är överdragen med skrynkligt blått papper, som prasslar under benen när jag sätter mig. Jag lägger mig ned och låter bakhuvudet vila i fördjupningen i britsen. Över mitt ansikte dinglar en burliknande mask som påminner om munkorgen de satte på seriemördaren och kannibalen Hannibal Lecter i filmen När lammen tystnar. Jag skruvar på mig. Ett stort misstag. En tekniker sträcker sig efter en rulle med bred tejp. ”Du får inte röra dig”, säger hon.”Vi måste tejpa fast ditt huvud.”

Utanför den gigantiska byggnaden faller ett lätt majregn. Mitt inne i byggnaden – i ett kyligt rum i nedre källaren – får jag hjärnan skannad.

Jag har levt med min hjärna i fyrtio år nu, men faktiskt aldrig sett den. Jag har tittat på teckningar och bilder av andra människors hjärnor men har ingen aning om hur min egen hjärna ser ut eller fungerar. Nu har jag chansen.

Jag har funderat en tid nu på vilken riktning våra liv kommer att ta i dessa utlokaliserade, automatiserade och upp-och nedvända tider – och börjat misstänka att ledtrådarna kanske finns i hjärnans struktur. Så jag har ställt upp frivilligt på att ingå i en kontrollgrupp – som forsk19

1 . h ö g e r h j ä r n a n p å f r a m m a rs c h

arna kallar ”friska frivilliga” – för ett projekt i National Institute of Mental Health, utanför Washington D.C. Undersökningen går ut på att ta bilder av hjärnan i vila och arbete, vilket innebär att jag snart kommer att få se det organ som styrt mig under de senaste fyra decennierna och i processen kanske få en tydligare bild av hur vi alla kommer att navigera genom framtiden.

Britsen som jag ligger på sticker ut från en GE Signa 3T, en av världens mest avancerade apparater för magnetisk resonansavbildning (MRI)*. Denna 2,5-miljondollar baby använder ett starkt magnetfält för att generera högkvalitativa bilder av insidan av människokroppen. Det är en enorm utrustning, som sträcker sig nästan 2,5 meter åt båda sidorna och väger cirka 16 ton.

I maskinens mitt finns en cirkelformad öppning med en diameter på ungefär 60 cm. Teknikerna kör in min brits genom öppningen, in i den urgröpta kärna som utgör bestens innanmäte. Med armarna bundna vid sidorna, och taket ungefär fem cm ovanför näsan, känner jag mig som om jag blivit intryckt och glömd i en torpedtub.

TCHKK! TCHKK! TCHKK! låter maskinen. TCHKK! TCHKK! TCHKK! Det låter och känns som om jag hade en hjälm på mig och som om någon knackar på utifrån.

Sedan hör jag ett vibrerande ZZZHHH! följt av tystnad, sedan ett nytt ZZZHHH!, följt av ny tystnad.

När det har gått en halvtimme har de tagit en bild av min hjärna. Till min förvåning ser den ungefär likadan ut som alla andra hjärnor jag sett i olika böcker. Längs mitten löper en tunn vertikal kant, som delar in hjärnan i vad som ser ut som två likadana sektioner. Detta är så tydligt att det är det första som en neurolog noterar när han *Magnetic Resonance Imaging.

20

1 . h ö g e r h j ä r n a n p å f r a m m a rs c h

granskar bilderna av min ack-så-medelmåttiga hjärna. ”Hjärnhalvorna”, rapporterar han, ”är starkt symmetriska.” Det vill säga att 1,5-kilosklumpen inuti min skalle, precis som 1,5-kilosklumpen i din skalle, är uppdelad i två sammankopplade halvor. Den ena halvan kallas för vänster hjärnhalva, den andra för höger hjärnhalva. De två halvorna ser likadana ut men är ganska olika i form och funktion, som nästa fas i mitt uppdrag som neurologisk försökskanin snart skulle visa.

Den inledande hjärnskanningen var nästan som att sitta modell för ett porträtt. Jag lutade mig tillbaka, min hjärna poserade och maskinen målade bilden. Vetenskapen kan lära sig en hel del av dessa hjärnporträtt, men en nyare teknik – som kallas funktionell magnetresonansavbildning (fMRI)* – kan ta bilder av hjärnan när den arbetar. Forskarna ber försökspersonen att göra något inne i maskinen – nynna en sång, lyssna på ett skämt, lösa en gåta – och spårar sedan till vilka delar av hjärnan blodet strömmar. Resultatet blir en hjärnbild med färgfläckar i de områden som var aktiva – en satellitväderkarta som visar var hjärnmolnen samlats. Denna teknik har revolutionerat både vetenskap och medicin och har bidragit till djupare förståelse av flera olika mänskliga erfarenheter – från dyslexi hos barn och mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom, till hur föräldrar reagerar på spädbarns gråt.

Teknikerna kör in mig i detta högteknologiska rör en gång till. Den här gången har de monterat en periskopliknande anordning som gör att jag kan se en diabildsskärm utanför maskinen. I högra handen håller jag en liten knappdosa med en sladd som är kopplad till deras *Functional Magnetic Resonance Imaging.

21

1 . h ö g e r h j ä r n a n p å f r a m m a rs c h

datorer. De ska sätta min hjärna i arbete – och ge mig en bild av vad som krävs för att lyckas under det tjugoförsta århundradet.

Min första uppgift är enkel. På skärmen visar de ett svartvitt foto av ett ansikte som stelnat i ett extremt ansiktsuttryck. (En kvinna som ser ut som om den väldige kinesiske basketspelaren Yao Ming just trampat henne på tårna. Eller en kille som just verkar ha kommit på att han glömde ta på sig byxorna innan han gick hemifrån.) Därefter tar de bort ansiktet och visar snabbt två foton av en annan person på skärmen. Jag ska med en knapptryckning ange vilket av dessa två ansikten som visar samma känsla som det första ansiktet.

Forskarna visar till exempel det här ansiktet:

22

1 . h ö g e r h j ä r n a n p å f r a m m a rs c h

Sedan tar de bort det och visar dessa två ansikten:

Jag klickar på knappen till höger eftersom det högra ansiktet uttrycker samma känsla som det första ansiktet.

Uppgiften kräver, om du ursäktar uttrycket, inte mycket mellan öronen.

När övningen att matcha ansikten är klar fortsätter vi med ett annat perceptionstest. Forskarna visar 48 färgfotografier, det ena efter det andra, som ett bildspel. Jag klickar på en knapp för att ange om det är en inomhuseller utomhusmiljö. Fotografierna omfattar två ytterligheter. En del är bisarra och störande, andra är banala och harmlösa. Bilderna visar bland annat en kaffekopp på en bänk, ett antal människor med vapen i händerna, en översvämmad toalett, en lampa och några explosioner.

23

1 . h ö g e r h j ä r n a n p å f r a m m a rs c h

Forskarna visar till exempel en bild som denna*:

Jag klickar förstås på knappen som anger att detta händer inomhus. Uppgiften kräver att jag koncentrerar mig, men är inte särskilt ansträngande. Övningen känns ungefär på samma sätt som den föregående.

Vad som händer inne i min hjärna är dock en annan historia. Hjärnskanningen visar att min högra hjärnhalva aktiverades när jag tittade på de bistra ansiktsuttrycken. *De bilder jag fick se i denna fas av undersökningen kom från en standarduppsättning som kallas IAPS (International Affective Picture Systems).

Skaparen och ägaren till IAPS, professor Peter J. Lang vid University of Florida, bad mig att inte återge någon av bilderna i denna bok. ”Om detta material blir välbekant för allmänheten kan deras värde som stimuli äventyras i kommande forskningsprojekt”, förklarade han. Den bild som visas ovan tillhör därför inte de verkliga IAPS-bilderna. Men den är snarlik fotografierna i experimentet när det gäller innehåll, ton och komposition.

24

1 . h ö g e r h j ä r n a n p å f r a m m a rs c h

Men när jag tittade på de skrämmande scenerna hämtade min hjärna i stället stöd från den vänstra hjärnhalvan.1 Naturligtvis arbetade delar av båda hjärnhalvorna under varje uppgift. Och jag kände på exakt samma sätt under båda övningarna. Men fMRI visade tydligt att min högra hjärnhalva reagerade starkare än min vänstra när jag betraktade ansikten – och när jag såg onda typer som viftade med pistoler och liknande obehagliga situationer, tog min vänstra hjärnhalva över.

Varför?

Höger och vänster Våra hjärnor är fantastiska. En typisk hjärna består av ungefär 100 miljarder celler som var och en står i förbindelse och kommunicerar med upp till 10 000 av sina kolleger. Tillsammans bildar de ett komplicerat nätverk med 1 000 biljoner (1 000 000 000 000 000) förbindelser, som styr hur vi talar, äter, andas och rör oss. Den amerikanske biologen James Watson, som 1962 mottog Nobelpriset för sina bidrag till upptäckten av DNA-molekylernas struktur, beskrev den mänskliga hjärnan som ”den mest komplexa sak vi hittills har upptäckt i universum”.2 (Filmregissören Woody Allen kallade den för ”mitt favoritorgan nummer två”.)

Men trots hjärnans komplexitet är dess övergripande topografi enkel och symmetrisk. Vetenskapsmän har länge känt till att en neurologisk gränslinje delar hjärnan i två regioner. Och till förvånansvärt nyligen ansåg forskarna att de två regionerna var separata och inte likvärdiga. Vänster sida, menade man, var den viktigaste halvan, den som gör oss mänskliga. Den högra sidan var underordnad – resterna, menade några, från ett tidigare utveck25

”Denna bok beskriver ett omvälvande – men ännu oupptäckt – paradigmskifte som håller på att ske i stora delar av den så kallade utvecklade världen. Vi är på väg från ett samhälle och en ekonomi som bygger på informationssamhällets logiska, linjära, datorliknande betoning till ett samhälle som bygger på kvaliteter som uppfinningsrikedom, empati och holistiskt tänkande, konceptsamhället. En helt ny värld eller varför framtiden tillhör van Gogh, Goethe och Sokrates vänder sig till alla som vill överleva och utvecklas i denna nya värld – människor som inte riktigt trivs på arbetet eller vill ha ut mer av livet, entreprenörer och företagsledare som gärna vill ligga steget före när nästa våg kommer, föräldrar som vill rusta sina barn för framtiden och alla de emotionellt begåvade och kreativa människor vars speciella förmågor ofta förbisetts och undervärderats i informationssamhället.”

En helt ny värld eller varför framtiden tillhör van Gogh, Goethe och Sokrates är en guide för dig som vill överleva, leva, trivas och finna mening i en snabbt skiftande värld som nyligen skakats om av kvartalskapitalism, utlokaliserandet av arbetsplatser till utlandet och datoriseringen av våra liv. Med belysande exempel från forskning och nyhetsrapportering från hela världen visar Daniel H. Pink oss hur vi bäst kan ta vara på denna förändring och hur vi ska lyckas – både yrkesmässigt och personligt – i denna helt nya värld.

Daniel H. Pink skriver bland annat för Wired, New York Times, Harvard Business Review och andra välrenommerade amerikanska tidskrifter. Han föreläser över hela världen. Pink, som var talskrivare för Al Gore, då denne var vicepresident, bor i Washington med hustru och tre barn.

Till boken finns även diskussionsguider gratis från förlaget.

www.litteraturhuset.se 040-23 72 40

EN HELT NY VÄRLD DISKUSSIONS GUIDE 1. På vilket sätt kräver ditt nuvarande arbete H-inriktat tänkande? Kan din organisation dra nytta av mer Hstyrt tänkande? Mindre?

För FÖRETAG

2. Hur medfödda är de sex förmågor Pink diskuterar (Design, Berättelse, Symfoni, Empati, Lek och Mening)? Vilken av dem är din starkaste förmåga? Svagaste? Vilken förmåga är viktigast för ditt nuvarande arbete?

3. Överväg de tre frågorna Pink ställer om ditt nuvarande arbete: Kan någon utomlands göra det billigare? Kan en dator göra det snabbare? Bjuder jag på något som uppfyller de ickemateriella, transcendenta önskningarna av vårt överflödssamhälle? Klarar ditt arbete det här tre frågorna?

4. Hur kommer de tre krafter Pink beskriver påverkas av lågkonjunkturen?

5. Har Pink övertygat dig om vikten av Design? På vilket sätt kan du och dina kollegor uppmuntra designtänkande i din organisation?

6. Vilka är konsekvenserna av Pinks argument för utbildning? Är du själv en produkt av SAT-okrati? Om ja, hur det hjälpa eller skada dig?

7. Vilken roll spelar Berättelse i ditt arbete? Vilken roll kan det ha? Har din organisation en historia att berätta? Känner dina klienter och kunder till historien?

8. Hur använder du Symfoniskt tänkandet i ditt jobb? Hur kan denna högerhjärns förmåga främja din organisation?

9. Är Empati en viktig del av ditt arbete? Hur kan empati användas i din organisation för att förbättra dina erbjudanden? Hur kan empati göra din organisation till en bättre plats att arbeta på?

10. Vilken roll har lek och humor på din arbetsplats? Kan lek eller humor förbättra din service mot kunderna? Håller du med Pink om att humor kan göra någon till en bättre chef? Varför eller varför inte?

11. Vad tycker du om Pinks påstående att ”Mening är den nya valutan”? Hur skapar din organisation mening för sina kunder? För sina anställda?

12. Klarar ditt nuvarande arbete av Collins 20 - 10 test som Pink beskriver i komma vidare avsnittet i kapitel 9: Om du hade 20 miljoner dollar eller visste att du endast hade 10 år kvar att leva, skulle du ändå göra det du gör nu? Vad kan din organisation göra för att säkerställa att de anställda klarar ett sådant test?

13. Vad tycker du om Pinks förslag att andlighet bör ha en plats i arbetslivet. Vad är din organisations syn på andlighet? Bör den förändras?

14. Har du gjort några av övningarna Pink föreslår i boken? Vilka skulle du rekommendera till andra i din organisation? Varför?

15. Vilka är hindren för att utveckla de sex förmågor Pink beskriver i din egen organisation?

16. Hur tror du att arbetare i Asien skulle reagera på den här boken?

17. Pink talar om psykologisk androgynitet och liknar H-inriktat tänkande med den feminina sidan. Har kvinnor har en komparativ fördel jämfört med män i den här världen?

Stämmer detta i din organisation? Varför eller varför inte?

18. Vill du lägga till andra förmågor i Pinks förteckning över de sex sinnena?

19. Vad i den här boken fick dig att skratta? Vad fick dig arg. Varför?

Dina egna frågor:

EN HELT NY VÄRLD DISKUSSIONS GUIDE 1. Främjar ditt klassrum, skola eller skolsystem V-eller H-inriktat tänkande? Hur? Vad den rätta balansen?

För utbildare

2. Hur medfödda är de sex förmågor Pink talar om? Kan dessa förmågor läras ut eller förstärkas i skolan? Hur? 3. Vilken roll har Design här i klassrummet eller i skolan? Har studenterna möjlighet att själva utforma sitt lärande? Kan Design ingå i läroplanen på andra områden än konst/design utbildningar? Hur? 4. Är Berättelse en del av kursplanen? Om inte, borde det vara det? Hur? 5. Kan vi lära ut Empati? Borde vi lära ut empati? Hur? 6. Håller du med Pink om Lekens betydelse för inlärning och skapande?

Vad kan vi göra för att inkludera mer Lek i undervisningen och studenternas lärande?

7. Lär studenterna sig att vara symfoniska tänkare? Om ja, hur kan vi lära denna kapacitet? Har de traditionella sättet att organisera undervisningen genom disciplin stört elevernas och lärarnas förmåga att tänka symfoniskt?

8. Vad tycker du om ”Charter High School for Art and Design” (CHAD)? Hur skulle CHAD kunna användas mer allmänt som en modell för andra skolor?

Vilka är dess styrkor? Svagheter?

9. Håller du med Pink att video- dataspel är viktiga för att utveckla färdigheter som problemlösning, visuell perception och symfoniskt tänkande?

10. Är Pinks begrepp Mening en del av din undervisning? Ska vi ens ta upp denna fråga i ett sekulärt klassrum? Om ja, hur?

11. Pink talar om psykologisk androgynitet och liknar H-inriktat tänkande med den feminina sidan. Håller du med? Kan du se detta i ditt eget klassrum eller byggnad?

12. Hur har studenter påverkats av ”SAT-okrati” och den kultur av standardiserade tester som Pink beskriver? Hur har din undervisning påverkats av dessa tester? Har dessa tester gjort det svårare att få en helhetsattityd till undervisning och lärande?

13. Vad tycker du om regnbågs-projektet, ett alternativt SAT-test skapad av Yale-professorn Robert Sternberg?

14. Är din skola redo att anamma Pinks teorier om H-inriktat tänkande i konceptsamhället? Vad med samhället som helhet? Vilka blir konsekvenserna för elever och lärare om vi inte gör det?

15. Vilka H-inriktade färdigheter använder ni i ert arbete? Vilket av de sex sinnena är en prioritering för lärare att utveckla? Varför?

16. Vilka av övningarna från boken skulle du rekommendera för andra lärare? Vilka skulle du använda med studenter?

17. Hur bör, om det behövs, lärarutbildningen förändras mot bakgrund av dessa idéer?

18. Hur tror du pedagoger i Asien eller andra länder kan reagera på de idéer som presenteras i denna bok?

19. Efter att ha läst EN HELT NY VÄRLD, vilken förändring vill du göra i ditt klassrum, skola eller skoldistrikt? Vilka utmaningar och problem skulle du stöta på med att genomföra denna förändring? Hur skulle du planera att övervinna dessa utmaningar?

20. Vad i boken fick dig att skratta? Vad gjorde dig arg?

Dina egna frågor: