9789147093991 by Smakprov Media AB

Med stor sannolikhet kommer läraryrket i framtiden att bli minst lika intensivt som idag och differentieringen om möjligt ännu större. Det ställer stora krav på lärarutbildning och fortbildning. Den här boken är avsedd för det allmänna utbildningsområdet inom lärarutbildningen och ett bidrag till den kompetensutveckling av redan verksamma lärare som är nödvändig inför dessa utmaningar. Bokens antagande är att framtidens lärare kan klara av sin situation och forma sin lärarroll bättre än många upplever att de kan idag. För att detta ska kunna ske krävs att lärarna känner att de har stöd från samhället, att de känner att de är delaktiga och att det finns en allmän acceptans för att kunskap är viktig. Dessutom behöver lärarrollens samhällsansvar tydliggöras. Men framförallt ställer det krav på lärare och rektorer som måste våga vara flexibla, kreativa och våga utnyttja det friutrymme som finns. Här behandlas en rad aspekter av läraryrket, allt från lärarens samhällsansvar – och hur det vuxit fram i ett historiskt perspektiv – till den egna personliga professionalismen. Varje kapitel avslutas med en ”pedagogisk hörna”, ett smörgåsbord av frågor och uppgifter som stimulans för diskussion, utforskning och reflektion. Bokens författare MARGRETHE BRY NOLF, INGE CARLSTRÖM , och BRITT-LOUISE WERSÄLL är alla verksamma inom Högskolan i Kristianstad. KJELL-ERIK SVENSSON

,!7IJ1E7-ajdj b!

L ÄRARYRKETS MÅNGA ANSIKTEN

För pedagogisk litteratur www.liber.se

Margrethe Brynolf Inge Carlström Kjell-Erik Svensson Britt-Louise Wersäll

en dynamisk relationsvärld som ger en kraftfull puls i hans eller hennes arbete. I ständiga här-och-nu-situationer måste uppkomna problem lösas, beslut tas och åtgärder genomföras under tidspress. Man kan verkligen tala om läraryrkets intensitet. Till det kommer en ökande differentiering, dvs. att lärarens roll utformas olika bl.a. beroende på i vilken kommun, i vilken skola och i vilket arbetslag som han eller hon tjänstgör.

LÄR AREN LEVER I

•

Margrethe Brynolf Inge Carlström Kjell-Erik Svensson Britt-Louise Wersäll

•

LÄRAR YRKETS MÅNGA ANSIKTEN

MARGRETHE BRYNOLF

är ﬁl.mag i pedagogik och studierektor för specialpedagogerna vid Högskolan i Kristianstad. Hon har tidigare varit rektor inom grundskolan i ett tiotal år. Hennes forskning är inriktad på det pedagogiska ledarskapet och rektorsrollen.

INGE CARLSTRÖM är

docent i pedagogik vid Högskolan Kristianstad och har varit chef för lärarutbildningen vid denna högskola. Han har även varit rektor vid Blekinge Internationella Hälsohögskola och har skrivit ett ﬂertal böcker inom pedagogikområdet.

KJELL-ERIK SVENSSON

är verksam som universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Har mångårig erfarenhet av olika typer av lärarutbildning samt kompetensutveckling av lärare och skolledare. Har också arbetat med organisationsutveckling inom näringsliv och förvaltning.

BRITT-LOUISE WERSÄLL

är ﬁl.dr i sociologi och verksam som universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Hennes forskning är inriktad mot lärarrollens och skolans utvecklingsmöjligheter i relation till samhällsförändringar.

Best.nr 47-09399-1

Tryck.nr 47-09399-1-00

Lararyrkets manga ansikten omslag.indd 1

Liber

09-02-26 11.22.35

Andra upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Kina 2009

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrätten. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

Lararyrket.indd 4

09-02-23 07.40.19

Innehåll förord 9 inledning. Läraryrket idag 11 Några röster om läraryrket idag 11 Hur har skolan och lärarrollen förändrats? 15 Pedagogisk hörna 17 Del 1: Lärarens samhällsuppdrag 19 – 115 kapitel 1. Ett samhällsuppdrag med krav och möjligheter 20 Skolans styrdokument 20 Läraryrkets intensitet 23 Läraryrkets differentiering 28 Pedagogisk hörna 30 kapitel 2. Gårdagens lärarroll 32 Läraryrket i ett historiskt perspektiv 32 Läroplanernas styrning av skolan och läraryrkets utformning 32 Läraren i äldre tider 37 Undervisningsplan för rikets folkskolor (U 19) 39 Skolutveckling under 1940-talet 41 1955 års undervisningsplan (U 55) 43 Läroplanerna under 1960-talet (Lgr 62 och Lgr 69) 44 Viktiga utredningar som pekar framåt 48 1980 års läroplan (Lgr 80) 49 Pedagogisk hörna 55 kapitel 3. Dagens lärarroll 57 1990-talets läroplaner 57 Utgångspunkter för de nya läroplanerna 57 Skolans uppgifter, rektors ansvar och lärarens roll 63 Vilka uppgifter har skolan enligt Lpo 94? 64 Vilken roll har lärare för att skolan ska klara sina uppgifter? 68 Lärarens samhällsuppdrag enligt Lpf 94 71 Lärarens samhällsuppdrag enligt Lpfö 98 72 Pedagogisk hörna 76 kapitel 4. Skolans värdegrunder 79 Mänskliga rättigheter och värdegrunder 80 innehåll

Lararyrket.indd 5

09-02-11 08.35.45

Värdegrunden och läroplanen 83 Tre specifika områden i värdegrunden 87 Solidaritet 87 Jämställdhet 89 Mångkulturalism 91 Lärarrollen i värdegrundsfrågor 92 Ordning och reda i etisk och moralisk fostran 98 Några slutreflektioner 99 Pedagogisk hörna 100 kapitel 5. Betyg och bedömning – en del i lärarrollen 103 Betygen i ett historiskt perspektiv 104 Nuvarande betygssystem 109 Pedagogisk hörna 113 Del 2: Skolan som organisation 117 – 192 inledning till del 2 118 kapitel 6. Skolans kultur 119 Kulturbegreppet: definitioner och nivåer 119 Perspektiv och kärnfaktorer 122 Hur man kan utveckla och förändra en skolas kultur? 124 Pedagogisk hörna 131 kapitel 7. Skolans styrning, ledning och inre organisation 135 Några utgångspunkter 136 Exempel på forskning kring ett bra ledarskap 139 Den tidiga rektorsrollen 142 Rektor under 1900-talets första hälft 144 Den behovsstyrda skolan och dess ledarskap växer fram 146 Skolans styrning och ledning under 1980-talet 148 Rektor under 1990-talet 150 Rektors pedagogiska ledarskap 156 Rektors ansvar för skolan och dess utveckling 157 Läraravtalet, ÖLA 2000 162 Rektors situation 163 Pedagogisk hörna 166 kapitel 8. Facket och lärarrollen 168 Fackföreningarnas uppdrag och arbete 169 Varför bildade lärarna fackföreningar? 170 Den historiska utvecklingen 171

Lararyrket.indd 6

läraryrkets många ansikten

09-02-11 08.35.45

Viktiga fackliga frågor 176 Facket under 1990-talet 178 Fackföreningarnas nya roll 184 Fackföreningarnas framtida roll 190 Pedagogisk hörna 191 Del 3: Lärarna 193 –276 inledning till del 3 194 kapitel 9. Lärares professionalism 195 Några centrala begrepp kring professionalisering 195 Lärarens samhällsuppdrag har expanderat 196 Professionalism och lärarens ställning i skolan 200 Professionalism och etik 201 Professionalism och dess påverkan av ideologier och politik 203 Professionalism och olika former av kunskap 206 Professionalism och kompetensutveckling 208 Professionalism och läraridentitet 208 Pedagogisk hörna 210 kapitel 10. Motivation och prestation 212 Begreppet motivation 214 Arbetslagens roll som motivationsfaktor i skolan 217 Belöningens betydelse för motivationen 221 Ledarskapets betydelse för motivationen 223 Pedagogisk hörna 224 kapitel 11. Kreativitet och lärarrollen 226 Det fysiologiska perspektivet på kreativitet 228 Lateralt eller divergent tänkande 229 Kreativitetens möjligheter och begränsningar 232 Kreativitet i undervisningen 236 Kreativitet i arbetslaget som medel för skolutveckling 238 Pedagogisk hörna 239 kapitel 12. Den framtida lärarrollen 241 Lärarutbildningen idag 243 Är denna önskade lärarroll möjlig att genomföra i praktiken? 245 Den första tiden i yrket 248 Fortbildning – Kompetensutveckling – Verksamhetsutveckling 249 Skolan på väg mot den lärande organisationen 253 Dialogen 257 innehåll

Lararyrket.indd 7

09-02-11 08.35.45

Pedagogisk hörna 259 Lärarutbildningen i ett historiskt perspektiv 261 Lärarutbildningens struktur idag 269 Den öppna högskolan 274 Pedagogisk hörna 275 referenser 276

Lararyrket.indd 8

läraryrkets många ansikten

09-02-11 08.35.45

Förord En bild av lärares arbete och lärarrollens förändring måste både baseras på kunskaper om vad som står i officiella dokument och vad som framkommit i olika vetenskapliga studier om skolans verklighet. Lärare har behov av att få veta hur förändringar och nya krav påverkar deras yrkesliv och hur de i sin tur kan påverka vad som händer. I den här boken ställs övergripande frågor som: • Vilka nya förväntningar finns på dagens lärare och deras yrkesutövning? • Vilket är lärarens samhällsuppdrag? • Hur klarar lärarna av att uppfylla förväntningarna och samtidigt klara av sitt samhällsuppdrag? För att belysa läraryrkets komplexitet ger boken läsaren två ingångar, dels det långa historiska tidsperspektivet, dels yrkets innehåll och skiftande karaktär. Tidens gång och växlingarna har skapat och skapar en dynamik, som stundtals kan vara svår att förstå och hantera. Samtidigt upplever lärare ökad arbetsbelastning med många uppgifter som läggs ovanpå undervisningen. Man hinner inte riktigt med vad man borde och känner sig aldrig riktig färdig med sitt uppdrag. Lärare upplever många gånger att de borde göra mer för de enskilda eleverna. Läraryrket kan upplevas som svårhanterligt och utsatt för kritik. Många i samhället vill vara med och påverka skolan och därmed lärarens arbete. Medierna förmedlar oftast de negativa resultaten och bortser från de positiva. Det är knappast något nyhetsvärde i att något fungerar. Men läraryrket har även en annan sida, en betydligt ljusare, som också ingår i lärarrollen. En lärare arbetar med barn och ungdomar i utveckling och har därigenom stora möjligheter att stödja och stimulera dem och kan därmed ge sina elever viktig framtidsberedskap. Boken är indelad i tre avdelningar med olika karaktär. Några kapitel är faktainriktade och redovisar olika styrdokument och forskningsresultat. Andra är mer förord

Lararyrket.indd 9

09-02-11 08.35.45

diskuterande kring aktuella problemställningar i läraryrket. Bokens första del visar hur staten och samhället har försökt påverka och styra den enskilde lärarens samhällsuppdrag genom att stifta lagar och förordningar, där våra läroplaner troligtvis är de mest kända. Ett av de värderingsinstrument som ofta debatteras i samband med skolan är betygsfrågan som också berörs i detta avsnitt. Den andra delen tar upp skolan som organisation där både skolans kultur, dess ledarskap och fackliga organisationer är delar som påverkar lärarrollen på olika sätt. Avslutningsvis, i bokens tredje del, tar vi upp vad som påverkar lärarna i deras vardagsarbete och vad de själva kan göra. Till detta avsnitt hör lärarprofessionalism, motivationsfaktorer och kreativitet. Denna del avslutas med en diskussion kring ”den framtida lärarrollen”. Två grundbegrepp löper som en röd tråd genom boken för att både förklara en lärares situation och ge kunskaper om den. De är läraryrkets intensitet och differentiering. Båda utgår från den aktuella situationen i läraryrket och vill skapa en förståelse för innebörden av ”att vara lärare”. När boken skrevs utgick vi från det behov som vi upplevde fanns både i grundutbildningen och i lärares vardag. Innehållet har anpassats till det allmänna utbildningsområdet i lärarutbildningen och till yrkesorienterade inriktningar och specialiseringar. Det lämpar sig också för den redan verksamme läraren, både som underlag för diskussioner i arbetslaget och som egen fortbildning. Då varje kapitel avslutas med tankestimulerande frågor och diskussionspunkter med anknytning till innehållet, en pedagogisk hörna, är det vår förhoppning att dess innehåll kan komma att vara ett incitament för skolutveckling för såväl lärarstudenter som för redan yrkesverksamma lärare. Boken innehåller en omfattande referenslista som vi hoppas ska vara ett stöd för lärarstuderande när de behöver hitta litteratur för sitt examensarbete. Stora delar av bokens innehåll bygger på forskningsprojektet ”Nya lärarroller, samhällsförändringar och skolkultur” som finansierats av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond. Grundmaterialet finns publicerat i en rapportserie från forskningstemat Vuxnas Lärande och Kunskapsbildning, VuLK, vid Högskolan Kristianstad. Kristianstad i april 2007 margrethe brynolf kjell-erik svensson

Lararyrket.indd 10

inge carlström britt-louise wersäll

läraryrkets många ansikten

09-02-11 08.35.46

Inledning

Läraryrket idag Hur kan läraryrket upplevas idag? Hur har skolan och lärarrollen förändrats? Hur ska en lärare möta framtiden? Ja, det är några av de frågor som denna bok tar upp. För att läsaren redan här i inledningen ska få en översiktlig uppfattning om hur situationen kan vara i den svenska skolan ger vi några exempel från två intervjustudier som vi genomfört i två sydsvenska kommuner. Lärarna fick berätta om sitt yrkesliv. Deras livsberättelser har vi analyserat och i dem bl.a. sökt svar på ovanstående frågor. Boken kommer därefter att ta upp aktuella frågor från skolans värld genom att diskutera några centrala områden ur ett lärarperspektiv.

Några röster om läraryrket idag Hur beskriver lärarna då sin egen situation? Låt oss börja med huvudpersonerna själva och presentera några sammanfattande kommentarer från våra undersökningar: ”Jag började med 1969 års läroplan, sedan kom Lgr 80 och nu Lpo 94. När jag kom ut på 70-talet hade läraren en viss auktoritet. Man såg upp till honom eller henne och lyssnade, både elever och föräldrar. Jag satte betyg då, i alla årskurserna. Jag minns att jag inte ansåg att det behövdes för eleverna gjorde ändå både vad de skulle och sitt bästa. De var motiverade. Idag skulle jag förorda betyg, eftersom en del av eleverna inte kan samla ihop sig, koncentrera sig på skolan och göra sitt bästa. De senaste tio åren har det märkts en stor förändring – efter Lpo 94. Samverkan hem och skola, utvecklingssamtal, ökad insyn från massmedier och från föräldrarna gör att man känner sig påpassad. Hem och skola heter numera Föräldrarådet. Vår skolledning har en kontinuerlig kontakt med detta och där kan föräldrarna inledning

Lararyrket.indd 11

09-02-11 08.35.46

påverka det mesta, även undervisningen. Här på min skola var man från början emot att ha flera arbetslag eller arbetsenheter. På högstadiet fanns ett enda arbetslag, sedan bröt vi ner det till mindre enheter. Andra stora förändringar var att vi bytte till målrelaterat betygssystem, lokala arbetsplaner och kursplaner. Jag måste idag veta exakt vad mina elever har gjort eller inte gjort. ’Full koll på läget.’ Man måste dokumentera allt numera på olika sätt. I min lärarkalender skriver jag t.ex. ner alla resultat i en egen tablå vecka för vecka.” ”Lärarens sociala funktion är en helt annan idag. Man blir även förälder i dagens skola. Det finns så många uppgifter som jag inte behövde göra på 70-talet. Idag är det väldigt mycket som rör disciplinen. Det kan vara allt från hur eleverna sköter sitt skolarbete, sina läxor, till hur de håller ordning i sina skåp och hur de uppför sig på rasterna. Det är faktiskt mycket fostran numera. Jag har blivit en tillsynsperson och får kontrollera mer överallt. Jag upplever att eleverna är så splittrade. De är så yra och vimsiga, de kommer inte ihåg, de har inte gjort läxan därför att… Samtidigt har vi en grupp elever som är framåt på ett sätt som de inte var på 70-talet. De vågar, de satsar och tror på sin egen förmåga. Då är det roligt att vara lärare. De senaste åren har vi också sett fler och fler elever som har föräldrar som separerat. Det innebär bl.a. att läraren måste serva tre eller fyra föräldrar i olika samtalsformer. Hela samhället är så annorlunda, tänk bara på datorvärlden! De elever som redan är begåvade har stor nytta av datorerna och har dem som redskap, men de som inte har så lätt för sig kommer ingenstans. Vi har specialundervisning för de som är allra svagast begåvningsmässigt, vi skriver åtgärdsprogram och föreslår en plan, som eleverna får tycka till om, liksom föräldrarna. Allt detta tar ju tid. När ska man undervisa? Man måste hela tiden hjälpa till att skapa strukturer som eleverna inte har med sig från hemmet. Alla dessa samtal som detta medför innebär ett merarbete för läraren. Eleverna tillhör en slags lustgeneration, de ska ju ta för sig bevars, själv tillhörde jag en pliktgeneration.” ”Jag tror att lärare måste bli medvetna om sina egna gränser och kunna sätta stopp innan det är för sent. Många lärare umgås mycket intensivt med barnen. Det tar på krafterna. Man måste ibland dra sig undan, på rasterna t.ex. och tala med vuxna. Jag ser många unga lärare som inte kan gå ifrån barnen. Det håller inte i längden, det är inte professionellt. Man måste kunna sätta gränser och tänka lite på sig själv. En lärare måste inse att

Lararyrket.indd 12

läraryrkets många ansikten

09-02-11 08.35.46

han eller hon inte alltid kan vara populär, vara älskad av alla. Många unga lärare vill vara kompis med alla sina barn eller elever och en del tolererar då att eleverna har fötterna på bordet, har kepsen på inomhus samt ett ofta ovårdat språk. De tolererar för mycket och de tycker att vi som varit med några år är gamla och mossiga. Det kan ju fungera ett tag för en ung häftig lärare. Tyvärr är det många unga lärare som slutar för att det blir för rörigt för dem. Det är synd för de behövs!” ”Det är roligare att vara lärare idag, men också jobbigare. Med åren får man ju erfarenhet och vet hur man ska tackla barnens olika problem. I början handlade det om att bara få undervisa, men nu tar den sociala biten mera tid. Vi ser barnen hela dagen, hur de uppför sig mot varandra, hur mycket stöd de får hemifrån. Vi har mer nära kontakt med föräldrarna, med en del dagligdags då de lämnar sina barn. Även genom utvecklingssamtal en gång per termin (minst en halvtimme per barn) plus föräldramöten ökar kontaktytorna med de flesta hem. Men vissa föräldrar kommer man ju aldrig i kontakt med, de som man allra helst skulle vilja diskutera med, kanske stötta på något sätt. De kommer bara inte. Här har vi ingen makt, utan här måste vi kanske förändra vårt sätt att arbeta.” ”Det har alltid varit krävande, intressant och givande att vara lärare, men det har blivit mycket svårare. I stället för att hålla tio bollar i luften ska du jonglera med 40. Organisationsförändringar, mycket information – man kan inte göra allt, man måste för sin egen skull sålla bort en del. Det är en väldig stress, det är ju hela samhället inklusive föräldrarna. Vi har också många outbildade lärare, utan erfarenhet, som vi inte hinner hjälpa. Resurserna är ju knappa. Det finns folk som varit utbrända. Nu har vi ett projekt om friskvård sedan ett år, lett av en lärare som varit utbränd, vi behöver lära oss. Andra yrkesgrupper har också kommit in i skolan och då lärarutbildningen förändrats mycket så har lärarrollen förändrats, den har på något vis urlakats. Någon typ av enhetslärare tycks vara på väg in i skolan, dvs. alla ska vara utbytbara mot varandra. Det blir allt vanligare att lärare går in och vikarierar i ämnen där man saknar utbildning. Det blir ju billigare så!” ”Mångkulturalism har vi haft länge. Det har ju sina problem, men det börjar vi lära oss. Värre är att många barn sitter framför en ruta: video, TV, dataspel. De rör sig ju inte som barn ska göra. Föräldrarna hinner inte eller orkar inte sätta gränser. Vissa föräldrar verkar ibland ha abdikerat från sin inledning

Lararyrket.indd 13

09-02-11 08.35.46

föräldraroll. I skolan ser vi att barnen leker som figurerna i dataspelen. De springer ryckigt och pratar inget fullständigt språk. Mycket är ju också så våldsamt. Barnen får negativa modeller. Vi försöker prata med föräldrarna. Vi förmanar inte men försöker att visa på alternativen. Vi pratar om böcker. Vi försöker utgå från barnen själva, deras relationer, värdegrunden. Det kan vara känsligt, men det är viktigt att se barnen.” ”Samhället har blivit så annorlunda. Eleverna har ju så många aktiviteter på fritiden. De ska spela fotboll eller ishockey, rida, spela i någon orkester eller dansa balett. Ja, det finns ju hur mycket som helst för dem att göra. Många föräldrar är aktiva och vill säkert sina barns bästa. De kör dem hit och dit, ordnar och bestämmer. Ibland undrar man om det är föräldrarna eller eleverna som är mest intresserade. Det finns en risk att våra elever inte själva får ta tillräckligt ansvar för sin egen situation. Föräldrarnas överambition kan säkert ibland passivisera eleverna. De får liksom allt serverat. De behöver inte anstränga sig.” ”Lärarjobbet är lite grand av ett konstnärsyrke där man arbetar med levande material, vilket är en förmån att få göra. Men det kräver också frihet, möjlighet att improvisera, inte följa för många ’måsten’. Idéer poppar inte upp på beställning. Man löser inga problem på en så komplicerad arbetsplats som en skola, mellan två och halv fem. Förr satt man på sin arbetsplats tills man var klar, eller gick hem och funderade, idéerna kommer oftast när man är utvilad. Idag säger man: ’Nej, jag har inte arbetsförlagd tid längre än till så här. Nu lämnar vi skolproblemen.’ Det verkar ha kommit in ett annat sätt att se på yrket.” Detta var några enskilda lärares tankar om skolan och lärarnas värld från de nämnda studierna (Carlström & Svensson, 2004; Wersäll, 2005), vilka vi ger ytterligare en inblick i under rubriken ”Pedagogiska hörnan” i slutet av detta kapitel. Undersökningarna som presenterats ovan är exempel på så kallade narrativa studier. Begreppet ”narrativ” kommer från engelskan och kan närmast översättas med berättande. Det finns olika former av narrativa studier. Den vi presenterat kan ses som en ”livsberättelse” (life story) som innebär att den intervjuade berättar om sitt liv för någon annan. Den är oftast muntlig och intervjufrågor lägger grunden för det som blir resultatet. Intervjuerna spelas oftast in på band och skrivs ut för att därefter analyseras och bearbetas på olika sätt. Målet är att kunna ge en överskådlig bild av kärninnehållet i intervjuerna. Det går utmärkt att arbeta med livsberättelser utan att ha forskningsambitioner.

Lararyrket.indd 14

läraryrkets många ansikten

09-02-11 08.35.46

Studierna kan göras i mindre skala och bearbetas annorlunda. Resultaten kan både vara underlag för ny kunskap och vara en stimulans för diskussioner. Ibland kan lärare verka lite desillusionerade eller känna för stora krav. Det har hänt mycket i skolan sett i ett tidsperspektiv. De flesta av lärarna i studierna hade yrkeserfarenhet från tre decennier. Skolvärlden är komplicerad med många relationer, förväntningar och uppdrag. Men den är samtidigt lockande, dynamisk, spännande, intressant och full av positiva händelser och många möjligheter. Läraryrket innebär att kunna agera i flera olika typer av situationer och medför därför flera olika roller. I de flesta intervjuerna finns en positiv grundton. Lärare tycker i allmänhet om sitt yrke, att vara tillsammans med barn/elever. De känner sig motiverade att klara av uppgifter och lösa problem, trivs med livet i skolan och relationerna med barnen/eleverna, men är inte alltid lika positiva till det växande antalet s.k. ”övriga uppgifter”.

Hur har skolan och lärarrollen förändrats? De intervjuade lärarna uppfattade att skolan hade varit en arbetsplats med ett positivt arbetsklimat och med en tydlig rollfördelning mellan olika aktörer. Skolkulturen hade varit tillåtande, kreativ och med goda resurser från både internt och externt håll. Skolledningen, liksom regelsystemet, var både tydliga och styrande samtidigt som det fanns ett klart uttalat ledarskap. Den pedagogiska dialogen var levande, samarbetet var gott och det fanns en positiv anda där grundinställningen var att alla gjorde ett bra jobb. Denna positiva inställning tycks ha kulminerat under 1980-talet. Då det gällde skolans relationer till eleverna menar de intervjuade lärarna att de tidigare årtiondenas lärarskap successivt förändrats så att lärarna fått överta ett allt större ansvar för elevernas sociala fostran. Lärarna fungerade i början av den undersökta perioden mer som rådgivare åt föräldrarna, men upplever att utvecklingen allt mer har gått mot att föräldrarna i stället blivit kritiska kravställare på lärarens fostrande arbete. Detta har skett samtidigt som antalet stödpersoner i skolan gradvis minskat. Våra informanter ansåg också att läraryrkets status radikalt förändrats från 1970-talet till idag. Från att ha varit ett högstatusyrke som åtnjöt gott anseende och medborgarnas respekt har det efter hand utvecklats till ett yrke med låg samhällelig status. Den avgörande förändringen kom i samband med kommunaliseringen av skolan, då resursneddragningarna kulminerade. Ledningen av skolan hade också förändrats. Skolledarens roll har blivit tydliinledning

Lararyrket.indd 15

09-02-11 08.35.46

gare, omfattande och mer krävande, vilket inte minst ansvarskatalogen i Lpo 94/ Lpf 94 (s. 17 respektive s. 35 ) visar på. De ”mellanchefer” som tillkom under 1970-talet, t.ex. tillsynslärare och huvudlärare, har blivit färre eller försvunnit vilket medfört att de enskilda lärarna fått ta på sig fler och nya arbetsuppgifter vilket skapat högre stressnivå, menade de intervjuade lärarna. Kompetensutvecklingen upplevs av lärarna som att den har minskat, men framförallt har den förändrats från ämnesfördjupning och ”tips och metoder” till utbildning av mer allmän karaktär. Mycket av tiden för kompetensutveckling läggs idag på lokal skolutveckling, betygskriterier etc. Tiden upplevs dock inte ha varit tillräcklig för att möta de nya läraruppgifter som både samhällsutvecklingen och styrdokumenten tvingat fram. När det gäller skolans inre organisation menar de intervjuade lärarna att läraryrkets övergång från att ha varit ett ensamarbete till att bli ett arbetslagsarbete inte förmått kompensera för den stora ökningen av antalet arbetsuppgifter. Dessutom upplevde man avtalen om arbetsplatsförlagd tid (ÖLA 2000 och ÖLA 00, se vidare om dessa avtal i kapitel 8) som att yrkets tidigare relativa frihet beskurits vilket påverkat både verksamheten och yrkesrollen. Sammantaget framhölls att man idag lever med en allt högre stressnivå som också medför påtagliga konsekvenser. Den uppfattade styrningen från läroplaner låg i att dessa hade stor inverkan på villkoren för lärares verksamhet, det vill säga de yttre ramarna, men mindre på lärararbetet i den konkreta undervisningssituationen. Där bedömdes andra faktorer, som t.ex. lärostoffets naturliga progression och för eleverna lämpliga sätt att lära sig, vara mer betydelsefulla. Respondenterna menar att de egna fackliga organisationernas arbete med att påverka skolans utveckling och tillvarata medlemmarnas intressen varit framgångsrikt fram till första delen av 80-talet, men att de sedan misslyckats med detta. Följden blev, menade de, att deras eget intresse för fackligt arbete i hög grad har minskat. Låt oss sammanfatta diskussionen ovan och spetsa till resultaten genom att precisera dem i några att-satser. Lärarna upplevde att förändringar i yrkesrollen under den studerade tiden bl.a. skett genom: • att arbetsklimatet allt mer har kommit att präglas av knapphet både på materiella och immateriella resurser (t.ex. tid) och allt mindre frihet, vilket medfört ökande frustration och stress; • att ansvaret för elevers sociala fostran efter hand allt mer har överförts

Lararyrket.indd 16

läraryrkets många ansikten

09-02-11 08.35.46

från föräldrar till lärare och att detta i sin tur förändrat relationen till föräldrarna; • att avtalet om arbetsplatsförlagd tid har gett omfattande negativa konsekvenser för yrkesrollen och verksamheten; • att läroplanerna framför allt har påverkat de yttre ramarna för lärares verksamhet; • att tillräcklig kompetensutveckling för lärarrollens utvidgade arbetsuppgifter inte har getts; • att lärarrollens samhälleliga status har sjunkit radikalt; • att lärarnas fackliga organisationer var framgångsrika i sitt arbete med att tillvarata lärarnas intressen fram till mitten av 1980-talet, men att de sedan misslyckats med detta. Är detta en sann beskrivning av svensk skola? Det vet vi inte. Men vi vet att det är så några lärare upplever sin situation. Vi vill därför poängtera att dessa resultat gäller för de intervjuade lärarna och de kan inte betraktas som representativa för en samlad lärarkår. Resultaten kan dock bidra till en diskussion om situationen i skolan och bidra till att de problem som finns debatteras. Ser vi på de inledande citaten och sammanställningen av resultaten som presenterats ovan kan vi konstatera att läraryrket både har en komplexitet och en intensitet som kräver mycket av utövaren, men också ger mycket. För vår del blir dessa lärares upplevelser en utmärkt utgångspunkt för att söka mer kunskap om lärarnas förhållanden, försöka finna förklaringar till varför en del lärare upplever sin situation som de i intervjun gör och vad man bör göra för att om möjligt förändra situationen. Vi hoppas att innehållet i denna bok ska hjälpa till att ge svar på inledningens tredje fråga: Hur ska en lärare möta framtiden?

Om du studerar till lärare Fråga lärarna på den skola där du gör din verksamhetsförlagda del av utbildningen om det finns någon som vill ställa upp för en stunds berättelse om sin erfarenhet av svensk skola! Välj gärna någon som har lite längre erfarenhet. Du kan till exempel fråga: – Varför blev du lärare? inledning

Lararyrket.indd 17

09-02-11 08.35.46

– Hur var din utbildning? – Hur var den första tiden i yrket? – Vad är det som ger dig glädje i arbetet? – Hur har du uppfattat och tolkat de olika läroplaner som styrt din undervisning? – Vilka samhällsförändringar har påverkat skolan mest under den tid du kan överblicka? – På vilket sätt påverkar skolans värdegrund det praktiska arbetet i skolan? – Hur ser man på lärare utifrån (ur olika perspektiv, t.ex. föräldrar, politiker, gemene man)? – Hur skulle du vilja förändra skolan och därmed förbättra den? Du kan också ställa en del av dessa frågor till dig själv! Om du arbetar i ett arbetslag Ge arbetslaget, vid något eller några tillfällen under terminen, möjligheten att reflektera över lärarens situation i ett tidsperspektiv och diskutera frågor som: – Hur upplever jag som lärare mitt samhällsuppdrag? Har det förändrats över tid? – Hur är synen på kunskap idag och hur har den förändrats? – Hur är ledarskapet idag i skolan och hur har det förändrats? – Hur är skolan organiserad idag och hur har den förändrats? Vilka effekter har det fått? – Hur är skolkulturen idag och hur har den förändrats? – Hur är de ekonomiska förutsättningarna idag och hur har de förändrats? – Hur är synen på lärarens professionalism idag och hur har den förändrats? – Hur påverkar samhället eleverna idag (tänk särskilt på medierna och den roll de har: Vilka ”läroplaner” arbetar de efter?) – Hur kan vi använda vår kunskap om skolans utveckling till att förbättra verksamheten?

Lararyrket.indd 18

läraryrkets många ansikten

09-02-11 08.35.47

DEL 1

L채rarens samh채llsuppdrag

Lararyrket.indd 19

09-02-11 08.35.47

Kapitel 1

Ett samhällsuppdrag med krav och möjligheter Ända sedan att vara lärare blev ett reellt yrke har utövaren haft viktiga och särskilda roller att spela både i och utanför skolan. Folkskolläraren var en person man kunde gå till med allehanda frågor, både sådant som tillhörde undervisningens värld och sådant som låg bortom denna. Folkskollärarna var ofta engagerade som folkbildare och de var ofta eldsjälar i idrottsföreningar, ledde orkestrar och var ledare och tränare i olika sammanhang. Troligen har denna del av lärarrollen minskat, och idag är det kanske mer en allmän förväntan från samhället än en reellt förekommande del av lärarrollen, ofta uttryckta i styrdokumenten. Skolans värld har av många betraktats som en sluten värld med en särskild kulturell miljö bestående av synliga och osynliga koder som styr arbetet. Man talar om en särskild skolkultur som är unik, inte bara för skolan som institution utan även för den enskilda enheten. Den kan bero både på tradition och på de personer som arbetar där, vilka är en del av kulturen. Skolkulturen kan även avläsas t.ex. i skriftliga dokument, i diskussioner, i det kollegiala arbetet, vilka idéer som lanseras och vilka som i praktiken går att genomföra. Den kan vara öppen, men den kan också vara dold i underliggande känslor och tankar. Ibland talar man om skolans anda, skolans atmosfär eller ”det som sitter i väggarna”.

Skolans styrdokument En utbredd uppfattning om lärarens arbete har varit dennes frihet att välja hur han eller hon vill utforma sin yrkesroll. Det var bara att stänga dörren om sig och sin elevgrupp och göra som man själv ville. Ingen lade sig i. Men denna bild är inte representativ för dagens lärare, då läraren har ett tydligt samhällsuppdrag, vilket framgår av bl.a. skolans nationella styrdokument, läroplanerna. Något direkt sanktionssystem för lärare som inte fullt ut följer sitt samhällsuppdrag

Lararyrket.indd 20

läraryrkets många ansikten

09-02-11 08.35.47

finns visserligen inte, men andra mekanismer som diskuteras nedan, gör att läraren idag är mycket påpassad i sin yrkesutövning. Dagens styrdokument har inte bara ett annat innehåll och en annan utformning än de tidigare, de har också en helt annorlunda syn på hur skolan ska styras. I läroplanerna framkommer tydligt hur myndigheterna vill att läraren ska agera i klassrummet. Utvecklingen har gått från den första undervisningsplanen (U 19) med dess lite yrvakna insikt i möjligheterna att styra skolan, över de mångordigt detaljerade läroplanerna från 1960-talet (Lgr 1962 och Lgr 1969), till dagens gällande läroplaner (Lpo 94/Lpf 94) som på några få sidor markerar målen för skolans verksamhet. Dessa senare läroplaner, från 1990-talet, ger sig inte in på att detaljstyra undervisningen utan är mål- och resultatstyrda. De sätter dock läraren i fokus genom att tydligt markera samhällsuppdraget under rubriker som ”Läraren skall”. Under detta kategoriska imperativ om vad en lärare ska göra finns en kravspecifikation, som visserligen är ganska allmänt hållen, men så krävande och omfattande att den i princip är omöjlig att genomföra för läraren ensam. För att klara av situationen och uppfylla samhällskravet måste han eller hon på olika sätt ändra på den gamla, traditionella ensamlärarrollen och agera i samverkan med kolleger där ett delat, kollektivt ansvar för att målen ska kunna nås ligger på arbetslaget. Det behövs kollegial öppenhet och en vilja till samarbete för att en skolas hela samhällsuppdrag ska kunna klaras av. De nya läroplanernas målstyrning och möjligheter att leda skolans verksamhet har diskuterats. Englund (1998) har, som exempel på kritiker, påpekat att den nya läroplansreformen styrs av principer som fakta, bildning samt med den kristna etiken som värdegrund. Han betonar också att det saknas styrande principer för till exempel innehållsurval som i tidigare läroplaner varit så omfattande. Samhällets allt starkare fokusering på ekonomi och vinster är oroande, då detta kan få alltför direkta avgörande konsekvenser för skolan och därmed för undervisningen. Englund hävdar att utbildningens framtida roll kan bli att upprätthålla den ekonomiska effektiviteten. Skolan kommer då att återgå till en relativt oproblematisk, betygssättande ämnesindelad skola med betoning på traditionella kunskaper. Han styrker sitt påstående genom att peka på den auktoritetsförskjutning som skett. Denna innebär att den tidigare styrningen genom en offentlig demokratisk process mer och mer glider över till en privat sfär. Fostraren och barnen får allt större inflytande över den enskilda skolan. Har Englund och hans meningsfränder rätt? Scherp (2005) är också inne på dessa tankegångar. Han menar att föräldrar i allt större utsträckning väljer ”rätt” skola, det vill säga den skola som de ”rätta föräldrarna” väljer. Detta i sin tur medför del 1 – lärarens samhällsuppdrag

Lararyrket.indd 21

09-02-11 08.35.47

en mer homogen skola där avvikande politiska och religiösa uppfattningar inte ses med blida ögon. Genom detta blir avnämarna mer nöjda, vilket emellertid på sikt skulle kunna hota den pedagogiska kvaliteten. En konsekvens av detta bör vara att man måste analysera hur denna nöjdhet kan påverka skolans övergripande mål. Förändringarna i skolan har kommit att innebära en decentralisering av besluten om hur skolans mål ska uppnås. Skolan har alltså blivit en kommunal angelägenhet där den enskilda enheten ska nå de nationella målen för våra grundläggande utbildningar. En direkt följd av detta blir ett självklart krav från kommunens medborgare att få veta hur pengarna hanteras inom en kommuns skolväsen, vad pengarna används till och vad man fått för resultat av satsningarna. Genom offentliga utvärderingar blir insynen i skolan större, vilket säkert kan leda till en förbättring, men samtidigt förändras lärarrollen drastiskt genom att skolans värld alltmer kommer i offentlighetens ljus och mäts på olika sätt. Lärarna ska i sitt arbete inte bara ha sunt förnuft, kunskaper och erfarenheter samt rätta attityder, utan de ska också handla på ett sådant sätt att de tål kritisk offentlig granskning ur ett ekonomiskt perspektiv. De ska dessutom ha intuition och känsla för möjligheter och behov hos sina elever. De ska klara av att utbilda en grupp unga människor enligt myndigheternas krav och samhällets behov och ge dem beredskap för framtiden så att de både kan bli goda samhällsmedborgare och utvecklas till harmoniska människor. Vad medierna tar upp och hur de beskriver situationen i skolan och det arbete som bedrivs där har också stor betydelse för hur samhället i övrigt uppfattar och värderar skolan och utbildningen där. En statlig utredning, SOU 1997:121, tar upp decentraliseringen av skolan och konsekvenser för läraren under rubriken ”Att vara lärare i en ny tid”. Utredningen redogör i en logisk kedja för vad som händer när staten, inte som i tidigare läroplaner direkt föreskriver hur arbetet i skolan ska gå till, utan överlämnar ansvaret för detta till den lokala nivån. Den traditionella grunden för lärarens arbete vacklar och nya rutiner måste skapas. Det är många aktörer som både vill ha insyn i och möjlighet att påverka skolans arbete. Detta öppnar också en ny väg för kritik mot skolan och dess personal. Det som tidigare var givet och självklart – var en tradition – blir nu föremål för diskussioner och förhandlingar. Utredningen ser det dock genom positiva glasögon: Elever lägger sig i. Föräldrar lägger sig i. Politiker lägger sig i. Andra utanför skolan lägger sig i. Denna utveckling ser vi som löftesrik. Den kan på sikt leda till genomgripande förändringar i skolan. Samtidigt måste man inse att pressen på skolans personal, och framför allt på lärarna, ökar. (s. 46)

Lararyrket.indd 22

läraryrkets många ansikten

09-02-11 08.35.47

Både diskussion i SOU 1997:121 och den som bl.a. Englund och Scherp för, visar att de samhällsförändringar som vi nu är mitt uppe i har påtagliga konsekvenser för skolan och dess personal. Det är inte bara de officiella dokumenten (skollag, nationell läroplan, kommunal skolplan och lokal arbetsplan) som styr skolan, utan det är, som vi vill visa, hela samhällsutvecklingen som får en alltmer påtaglig roll i denna styrning. Det finns dessutom, utöver de officiella kraven och samhällsutvecklingen, företeelser som leder till sekundära krav på lärarna, t.ex. att fortbilda sig i olika pedagogiska metoder och skaffa sig kompetens för att kunna bemästra nya juridiska, etiska, sociala, ekonomiska och psykologiska realiteter.

Läraryrkets intensitet Låt oss fortsätta framställningen med att diskutera vilka styrsystem som ett läraryrke kan ha. Man kan tala om dels ett yttre styrsystem, som ligger i yrkets inneboende drivkraft, dels om ett inre styrsystem, som formas genom utbildningen. Detta sätt att se på styrsystem är grundat i aktuell litteratur, empiriska studier samt våra egna praktiska erfarenheter av arbete i skolan och i olika lärarutbildningar. Det är det yttre styrsystemet som ofta sätter ramar, både för klassrummets undervisningsprocesser och för lärarens totala yrkessituation. Vi sammanfattar på nästa sida de faktorer som kommer att beröras i boken. Som framgår av figuren på nästa sida är det en ansenlig mängd ytterst kraftfulla faktorer som påverkar lärarens yrke och som därmed ger både begränsningar och möjligheter, på en medveten eller omedveten nivå, i det praktiska arbetet. Men det är inte enbart yttre faktorer som styr en lärares yrkesarbete utan också inre faktorer som vi benämner det inre styrsystemet. Det finns i den praktiska verkligheten, i det dagliga arbetet med elever, föräldrar, kolleger och skolledning och i den kultur som råder. Läraren lever i en dynamisk relationsvärld som ger en kraftfull puls i hans eller hennes arbete. I ständiga här-och-nu-situationer måste uppkomna problem lösas, beslut tas och åtgärder genomföras under tidspress. Skolans verksamhet har en tendens att bli alltmer händelsestyrd.

del 1 – lärarens samhällsuppdrag

Lararyrket.indd 23

09-02-11 08.35.47

Figur 1.1. Exempel på faktorer som ingår i läraryrkets yttre styrsystem.

I det inre styrsystemet finns flera aktörer. Läraren kan inte längre stänga sin dörr och betrakta problemen som sina egna och försöka lösa dem på egen hand. I skolvärlden finns idag många som vill bestämma. Den är mer än någonsin ett kollektiv, där de beslut som tas också har konsekvenser för många. Ska arbetet ske i demokratisk anda kräver det en ansenlig mängd sammanträden och diskussioner för att konsensus ska kunna nås. Ibland är det naturligtvis omöjligt att göra alla nöjda. Kompromisser och dellösningar är ett måste för att verksamheten ska kunna fortgå. Det övergripande målet med yrket, att den enskilde elevens behov och möjligheter ska vara i fokus, får inte försvinna i organisations- eller relationsproblem. Det är rektor som har ansvar för att verksamheten fungerar på den enskilda skolan, men det är lärarna som ska genomföra den i praktiken. Vi sammanfattar situationen så här:

Lararyrket.indd 24

läraryrkets många ansikten

09-02-11 08.35.48

Figur 1.2. Aktörer i läraryrkets inre styrsystem.

Skolan och lärarna styrs alltså inte bara av faktorer som den enskilde har svårt att kontrollera och påverka utan också av en dynamisk och intensiv praktiksituation. Genom det yttre styrsystemet får läraryrket en komplexitet, då det, förutom styrdokumenten, också är så beroende av andra komponenter som till exempel historiska, ekonomiska, organisatoriska och utbildningsinriktade faktorer, vilka vi ovan försöker peka på. Även den enskilda skolans kultur och traditioner påverkar bland annat utvecklingsklimatet. Sammantaget ger dessa faktorer förutsättningar och ramar för att utöva läraryrket. I det inre styrsystemet finns en realitet som utgörs av den praktiska verkligheten där läraren tillsammans med rektor, kolleger, elever och föräldrar ska förverkliga de mål som satts upp. Hur en lärare eller arbetslag ska lyckas i detta arbete är beroende av bland annat hur rektor genomför sin roll som ledare, kollegiets sammansättning, vilka elever som finns i undervisningsgrupperna och föräldrarnas engagemang. För att kunna klara av sitt samhällsuppdrag är det en nödvändighet att lärare samarbetar och att skolans inre struktur fungerar för att målen ska kunna nås. Utöver dessa båda styrsystem vill vi också lyfta fram ytterligare två faktorer som har betydelse för hur läraryrket utformas. Det handlar dels om läraryrkets inneboende kraft och om lärarutbildningen. För att ge dessa faktorer struktur använder vi termer från Lundmark (1998) när hon diskuterar den funktionella kompetensen i skolan. Läraryrket utövas till sin väsentligaste del genom olika relationer. Den viktigaste är det kraftfält som utvecklas i det praktiska arbetet med att fostra eleverna och ge dem kunskaper som de kan ha nytta av i framtiden. Den faktor vi kallar ”läraryrkets inneboende kraft” är, som vi och många lärare ser det, något som kan vara en drivkraft för utövaren där man gör sitt bästa för att ”det levande arbetsmaterialet”, eleverna, ska utvecklas optimalt. En lärare måste ha stor social kompetens. Det gäller att optimistiskt kunna se möjligheter och att kreativt utdel 1 – lärarens samhällsuppdrag

Lararyrket.indd 25

09-02-11 08.35.48

,!7IJ1E7-ajdj b!

L ÄRARYRKETS MÅNGA ANSIKTEN

För pedagogisk litteratur www.liber.se

Margrethe Brynolf Inge Carlström Kjell-Erik Svensson Britt-Louise Wersäll

LÄR AREN LEVER I

•

Margrethe Brynolf Inge Carlström Kjell-Erik Svensson Britt-Louise Wersäll

•

LÄRAR YRKETS MÅNGA ANSIKTEN

MARGRETHE BRYNOLF

INGE CARLSTRÖM är

KJELL-ERIK SVENSSON

BRITT-LOUISE WERSÄLL

Best.nr 47-09399-1

Tryck.nr 47-09399-1-00

Lararyrkets manga ansikten omslag.indd 1

Liber

09-02-26 11.22.35