Hur h a mna de v i h ä r?
Det gröna blad som Vespucci såg de infödda tugga var koka. Förbudet mot kokabuskens derivat var bara en av en mängd åtgärder som hindrade specifika folkgrupper och kulturer från att ta sig in i Latinamerika. När conquistadorerna steg i land i Nya världen hade de just sett häxbränningarna svepa fram över hela Europa, och de gjorde sig inget samvete av att sätta eld på vad de ansåg vara djävulska seder. Många av dessa seder, bland annat att tugga kokablad, har först de senaste tjugo åren börjat hämta sig från de första européernas attack. Kokain är ett verk av en europeisk kemist för 140 år sedan, men kokabuskens blad som kokainet utvinns ur hade tuggats av amerikaner från Chile till Guatemala sedan 2100 f. Kr.3 Koka var en av de första växter som odlades av invånarna på de amerikanska kontinenterna. Arkitekterna och arbetarna som byggde Machu Picchu tuggade kokablad, liksom de som byggde vägarna i Nazcas öken, det fantastiska terrasserade jordbrukslaboratoriet i Moray nära Cusco i Peru och det 3 500 år gamla templet i Kalassassaya i Bolivia.4 På 1600-talet förde de europeiska upptäcktsresandena med sig många milt psykoaktiva substanser från Nya världen, till exempel sådana moderna, allmänt accepterade stimulantia som kaffe, tobak och choklad. Många spanska nybyggare i Anderna hade lagt märke till att inkafolket använde koka för att hålla hunger och trötthet borta och utvann ”stort välbehag” ur ämnet. Så varför ingick inte koka i den första vågen av importvaror? Européerna var inte vana vid att röka växtdelar men anammade entusiastiskt seden att röka tobak, kanske därför att det var något helt nytt och främmande för dem. Inställningen till koka tycks ha sammanfallit med Amerigo Vespuccis: att tugga en buss kokablad förde tanken till deras egna kor. Perus nya herrar började alltså inte tugga kokablad. Dessutom insåg de första katolska missionärerna att seden var ett avgörande hinder mot att omvända de infödda från hedendomen till den kristna läran, eftersom kokabusken var porten till det inhemska panteon. De insåg emellertid kokabladets symboliska betydelse för sina nya undersåtar, något som var besläktat med katolikernas nattvardsoblat, och hur värdefullt detta kunde vara för deras frälsningsuppdrag i
18