9789140687999

Akademiskt skrivande EN SKRIVHANDLEDNING

Simen Andersen Ă˜yen & Birger Solheim

Förord

Akademiskt skrivande – en skrivhandledning är en handbok i uppsats­ skrivande på universitetsnivå. Den vänder sig främst till författare av kandidat-, magister- eller masteruppsatser. För att lyckas med skriv­ arbetet behöver du känna till ämnets genrenormer och forskningsme­ toder. Författarna vill med hjälp av exempel beskriva uppsatsskrivan­ dets olika sidor så åskådligt som möjligt. Boken är därför främst upplagd som en handbok; här hittar du snabbt det du behöver veta för det konkreta arbetet med uppsatsen. Vi rekommenderar att du först allmänt bekantar dig med vad de olika kapitlen innehåller så att du kan använda boken som uppslagsbok när behov sedan uppstår.

Kapitel 1 består av en kort inledning. Kapitel 2, ”Sätt i gång”, är skrivet av Anders Johansen, professor i sakprosastudier vid univer­ sitetet i Bergen, och ger dig tips på hur du kan komma i gång med ­skrivan­det. Kapitel 3 ger en kort introduktion till användningen av skrivande som ett tanke- och arbetsverktyg. Kapitel 4 tar upp vad du bör göra för att skriva en bra uppsats och leder dig genom arbetet, från idé till slutkorrektur. Kapitel 5 beskriver vad en bra uppsats bör inne­ hålla med exempel från flera olika ämnen. Kapitel 6 försöker sätta in skrivandet i ett samhälleligt sammanhang.

Under arbetet med boken har vi tagit emot synpunkter från många personer och institutioner. Först och främst vill vi tacka Kjetil Berg Henjum. Utan hans arbete med att få manuskriptet i utgivningsfärdigt skick hade det aldrig blivit någon bok. Stine Stangeland Bach är värd ett stort tack för sitt utomordentliga arbete med att läsa igenom ma­ nuset. Dessutom vill vi tacka Rune Jensen Falch och Morten Nag Opsal för givande diskussioner under arbetets gång. Norsk faglitterær

forfatter og oversetterforening gav boken ett fyra månaders projekt­ stipendium. Sist men inte minst vill vi tacka förlagsredaktör Dorte Østreng för det intresse hon har visat detta projekt, och det arbete hon lade ner för att få boken färdig. Boken är granskad av kolleger. Citaten i boken är om inget annat anges översatta till norska av författarna.

Eventuella fel och brister står vi själva för.

Bergen, april 2013 Simen Andersen Øyen och Birger Solheim

Innehåll 1. Akademiskt skrivande – en introduktion

7

2. Sätt i gång!

9

Anders Johansen

3. Skrivande som forskningsredskap Tankeskrivande i anslutning till läsning av ämneslitteratur Tankeskrivande i anslutning till egna skrivprojekt Skrivargrupper

4. Att skriva kandidat-, magister- och masteruppsats – de konkreta arbetsstegen Arbetssteg 1: Hur du orienterar dig om uppsatstypen Uppsatstyper inom olika ämnestraditioner Krav på disposition i olika uppsatstyper

Arbetssteg 2: Hur du väljer uppsatsämne Arbetssteg 3: Hur du avgränsar uppsatsämnet och hittar och formulerar ett problem Arbetssteg 4: Hur du orienterar dig i uppsatsämnet och börjar samla material Arbetssteg 5: Fyra sätt att systematiskt tillägna sig kunskap Hur man tar vara på den information som inhämtats

Arbetssteg 6: Hur du strukturerar tankarna och disponerar texten

17 18 21 24

25 26 28 29 31 32 34 39 43 44

Arbetssteg 7: Hur du börjar skriva ett första utkast Arbetssteg 8: Hur du omarbetar texten Redigering på makronivå Redigering på mellannivå Be någon läsa och kommentera texten Kontrollista

Arbetssteg 9: Slutkorrektur

5. Den lyckade uppsatsen – vad bör ingå i en uppsats?

Sammanfattning (abstract) Inledning Problemställning Redogörelse/beskrivning Metod Analys Diskussion Avslutning Citering Källhänvisningar Fackspråk och metakommunikation

6. Att skriva och studera i dag – några reflektioner Bildning Det främmande

Referenser Hemsidor

46 52 52 53 54 54 55 59 62 63 66 67 71 75 77 80 82 83 85 89 91 93 97 99

1. Akademiskt skrivande – en introduktion Som student arbetar du hela tiden med olika typer av skrivande. Det kan vara skriftliga arbeten som ska bedömas av andra, eller anteck­ ningar som ska repeteras inför examinationer. Flera av er kommer att skriva en masteruppsats, och några av er kommer kanske att fortsätta med forskning och därmed skriva vetenskapliga artiklar och böcker.

En akademisk text måste uppfylla vissa krav på innehåll och form – antingen det är en artikel i en internationell tidskrift, en skriftlig ten­ tamen eller en kandidatuppsats. En del av dessa krav skiljer sig från kraven på till exempel en uppsats i gymnasieskolan eller en skönlitterär text. För att lyckas som student är det viktigt att du behärskar nor­ merna för vetenskaplig text.

Men vad är en bra uppsatstext? Vilka normer gäller? Svaret kan variera från ämne till ämne, och det beror också i viss grad på personen som ger det. Likväl gäller många mer eller mindre fasta normer för det som vi kallar vetenskapligt skrivande, och dessa normer behandlas utförligt i kapitel 5. Det innehåller en rad kommenterade exempel på hur en bra inledning kan se ut, vad som utmärker en klar metodfram­ ställning och så vidare. Exemplen ger dig en bild av språklig stilnivå, struktur och begreppsanvändning inom olika ämnen.

För många studenter börjar dock uppsatsskrivandets besvärligheter tidigare än så. Det är inte stilnivå och disposition som är problemet, utan de har helt enkelt svårt att hitta något att skriva om. Frågorna kan vara av rent grundläggande karaktär: Vad menas egentligen med en problemställning? Hur avgränsar jag mitt ämne? Hur söker jag relevant litteratur? Vi har därför lagt upp första delen av boken som 7

akademiskt skrivande – en skrivhandledning en beskrivning av hela arbetsprocessen: från brainstorming och idé­ formulering i början, via det vi kan kalla skriv- och omskrivningsfasen, till fasen för färdigställande. Beroende på var i arbetet du befinner dig kan du använda denna bok som uppslagsbok för att komma vidare.

Om du har svårt för att komma i gång, börja med Anders Johansens engagerade inlägg ”Sätt i gång!” (nästa kap.) och kapitel 3 om skri­ vande som arbetsredskap. Om du redan är beredd att ge dig i kast med uppgiften kan du gå till kapitel 4 som tar dig igenom de konkreta stegen i arbetet med en kandidat-, magister- eller masteruppsats. Ka­ pitel 5 ger sedan en introduktion av vad en bra uppsats bör innehålla.

Till slut innehåller kapitel 6 några reflektioner kring hur vetenskapligt skrivande under olika historiska och samhälleliga villkor förändrar vårt förhållande till bildning, identitet och värderingar. Här lämnar vi med andra ord den konkreta sfär där vetenskapligt skrivande uteslutande betraktas som ett arbetsredskap, för att i stället sätta in det i ett sam­ hälleligt och historiskt sammanhang.

8

4. Att skriva kandidat-, magister- och masteruppsats – de konkreta arbetsstegen Följande kapitel är tänkt som en verktygslåda för att skriva en typisk studentuppsats. Här får du veta hur du kan gå till väga för att utforma kandidat-, magister- och masteruppsatsen målinriktat, effektivt och med bra resultat. Kapitlet tar upp följande: 1. Hur du orienterar dig om uppsatstypen.

2. Hur du väljer uppsatsämne.

3. Hur du avgränsar uppsatsämnet samt hittar och formulerar ett pro­ blem att utgå ifrån.

4. Hur du orienterar dig i uppsatsämnet och börjar samla material.

5. Fyra sätt att systematiskt tillägna sig och ta vara på kunskap.

6. Hur du strukturerar tankarna och disponerar texten.

7. Hur du börjar skriva ett första utkast.

8. Hur du omarbetar texten.

9. Hur du genomför slutkorrektur.

Dessa punkter kan betraktas som nio arbetssteg som leder fram till inlämningen av en färdig uppsats som uppfyller alla formella krav.

I genomgången lägger vi ingen större vikt vid vilka delar en bra uppsats kan eller bör bestå av eftersom det behandlas separat i kapitel 5.

25

akademiskt skrivande – en skrivhandledning

Arbetssteg 1: Hur du orienterar dig om uppsatstypen Om du börjar arbetet med att skriva en kandidatuppsats utan att kän­ na till genren riskerar du att få lägga ner mycket onödigt arbete. För att inte famla i blindo bör du därför ställa dig följande grundläggande frågor: Vad är huvudmålet med att skriva kandidatuppsats? Och: Vilket slags uppsats förväntas jag skriva?

Låt oss börja med huvudmålet: En kandidatuppsats är den blivande forskarens första lärlingsprov. Forskning kan sägas ha tre huvudfunk­ tioner: att frambringa ny kunskap, att förhålla sig kritiskt till existerande kunskap och att undersöka hur kunskap från ett fält kan användas på ett annat fält.

Så snart som möjligt bör du komma fram till vilken av dessa huvud­ funktioner du vill lägga betoningen på. Själva problemställningen (se arbetssteg 3) kommer på ett eller annat sätt att falla inom någon av dessa kategorier – eller vara en blandning av dem. Att ha detta i ­åtanke under arbetets gång innebär inte bara att du jobbar effektivare, det är framför allt inspirerande. På så sätt ser du att ditt arbete är ett verkligt bidrag till diskussionen inom ämnet.

Här är några exempel på frågor som tydligt demonstrerar dessa tre förhållningssätt till kunskap: • Under perioden 2005 till 2010 genomfördes ett antal integrations­ åtgärder för invandrare i A-stad. Hur goda har effekterna av inte­ grationsåtgärderna egentligen varit för invandrare? (Frågan ska frambringa ny kunskap.)

• Är vår kunskap om hur elektroner rör sig tillräckligt exakt? (Frågan ställer sig kritisk till existerande kunskap.)

• Kan insikter i modern kognitiv psykologi användas när vi läser Lager­löf? (Frågan gäller om kunskap från ett fält kan användas på ett annat fält.)

Det är frågor av dessa tre slag som du under studiernas gång ska lära dig att ställa, oberoende av vilket ämne du studerar. Svar på frågorna söker du med hjälp av de arbetsredskap ditt ämne ger dig. Med ut­ 26

4. Att skriva kandidat-, magister- och … gångspunkt från dessa tre huvudfunktioner har det utvecklats ett brett urval av uppsatstyper som på olika sätt speglar forskningens målsätt­ ningar. Nedan beskrivs fyra mycket vanliga uppsatstyper som du har till ditt förfogande: Problemorienterad eller argumenterande uppsats. Här är målet att peka

på ett konkret problem som uppsatsen erbjuder en lösning på. Pro­ blemorienterade uppsatser har gärna en tydlig argumentationsstruk­ tur, där mycket utrymme ägnas åt att argumentera för en bestämd tes, en bestämd lösning på problemet. Diskussionsuppsatsen är en mycket använd variant av den argumenterande uppsatsen.

Sakorienterad uppsats. Sakorienterade uppsatser skaffar nya eller återger

gamla empiriska fakta i anslutning till ett bestämt uppsatsämne. Målet kan vara att få fram nya fakta för att belysa ett visst ämne eller att bidra till att redan kända fakta får ett säkrare empiriskt underlag. En variant av den sakorienterade uppsatsen använder inte nödvändigtvis ny em­ piri som utgångspunkt utan framställer ett visst ämne på ett nytt sätt eller belyser det ur ett nytt perspektiv.

Logisk-begreppslig eller teoretisk uppsats. En sådan uppsats analyserar och diskuterar hur centrala begrepp definieras och används, ger möj­ ligen nya förslag till definitioner och diskuterar vilka konsekvenser vissa definitioner får. En variant av denna uppsats består i att disku­ tera och jämföra teorier och/eller metoder.

Forskningshistorisk uppsats. Den forskningshistoriska uppsatsen ger en saklig och ofta också kritisk framställning av de olika positionerna inom ett visst ämnesområde.

De fyra uppsatstyper som nämnts ovan används inom alla ämnen, men de två första är de vanligaste. Det är viktigt att ha klart för sig att valet av uppsatstyp får konsekvenser för var betoningen ska ligga i skrivan­ det. Ska du genomföra en argumenterande uppsats måste du ha väldigt klart för dig vad du hävdar och vad du argumenterar för i uppsatsen.

27

akademiskt skrivande – en skrivhandledning Om du väljer en rent forskningshistorisk uppsats är det mindre viktigt att driva en egen tes, kanske till och med irrelevant. Uppsatstypen styr alltså hur du kommer att arbeta. De ovan nämnda uppsatstyperna uppträder sällan i renodlad form utan ingår i olika blandformer.

Oberoende av dessa fyra uppsatstyper kan det för de flesta vara bra att framför sig se det vi kan kalla en klassisk kandidatuppsats och tänka över vilka arbetssteg en sådan uppsats kräver. Umberto Eco (2007:35) har sammanfattat dessa arbetssteg på ett enkelt sätt. Som författare till en kandidatuppsats ska du enligt Eco: • • • •

välja ut ett bestämt uppsatsämne samla material om detta uppsatsämne ordna och systematisera materialet bedöma uppsatsämnet kritiskt i ljuset av det material du har samlat in • ge en heltäckande framställning av tidigare forskning om ditt ämne • skriva på ett sådant sätt att den som läser kan förstå vad du menar och att läraren på egen hand kan undersöka all den samlade infor­ mationen.

En student som kommer ihåg dessa sex punkter i sitt dagliga arbete med kandidatuppsatsen är redan på god väg att lyckas. Med några ytter­ligare få tillägg är det dessa arbetssteg vi ska titta närmare på i kapitlet.

Uppsatstyper inom olika ämnestraditioner Vi har nu tittat på allmänna drag i vetenskapligt skrivande – obero­ ende av ämnesanknytning. Det existerar dock delvis väldigt stora genre­skillnader mellan olika ämnen. Skälet till det är de olika ämnenas egenart med avseende på till exempel metod och teori. De fyra upp­ satstyperna ovan måste därför kompletteras. Nedanstående tabell ger en fingervisning om vilka uppsatstyper studenter inom olika ämnen har att ta ställning till:

28

4. Att skriva kandidat-, magister- och …

Tabell 1 Fyra uppsatstyper bestämda utifrån undersökningsmetod och empiri Uppsatstyp

Kännetecken

Vanlig inom följande ämnesområden

Disposition

Uppsatstyp I

Studentuppsats baserad på empiriska under­ sökningar, fältstudier, intervjuer osv.)

Samhällsvetenskap, psykologi, vårdämnen, pedagogik

Variationer på IMRaD

Uppsatstyp II

Studentuppsats baserad på tolkning av andra texter

Juridik, humaniora

Fri disposition

Uppsatstyp III

Studentuppsats baserad på experiment (labb­ rapport)

Naturvetenskapliga ämnen, medicin, teknologi

Ren IMRaD

Uppsatstyp IV

Praktikrapport utvidgad med teori

Pedagogik, vårdämnen, musikvetenskap

Variation från ren IMRaD till friare disposition

Här är det viktigt att inte missförstå. De sex arbetssteg som Eco skis­ serar gäller fortfarande, oavsett vilken fakultet du studerar vid. Ändå råder det stora skillnader. Psykologistudenten som har utformat ett frågeschema, genomfört frågeundersökningen i ett representativt urval och analyserat resultaten står inför en helt annan skrivuppgift än filo­ sofen som diskuterar olika tolkningar av Platons grottliknelse.

Krav på disposition i olika uppsatstyper Dispositionen behöver du egentligen inte bestämma i början av skriv­ processen, fast det kan vara bra att känna till att de olika uppsats­ typerna innebär olika förväntningar på dispositionen (se rubriken ”Disposition” i tabell 1). Den tidigare nämnda psykologistudenten – som genomför en empirisk frågeundersökning – kan med fördel använda sig av en mycket spridd mall, som ofta går under namnet IMRaD (”IMRaD” är den engelska förkortningen för Introduction, Methods, Results and Discussion). Faktarutan på nästa sida förklarar detta närmare:

29

Akademiskt skrivande En skrivhandledning Simen Andersen Øyen & Birger Solheim Att studera handlar om att skriva, inte bara om att läsa. Denna bok hjälper dig att knäcka den akademiska skrivkoden. Den ger dig verktygen och färdigheterna som behövs för att du ska kunna uttrycka din kunskap i skrift. Huruvida du lyckas med dina studier handlar självklart om vad du lärt dig, men också mycket om hur du kan uttrycka det.

Boken behandlar hur en uppsats bör se ut och vad den bör innehålla, illustrerat med exempel. Men författarna tar också upp hur skrivandet kan vara ett stöd när materialet samlas in, ett redskap i forskningsarbetet. Och inte minst tar den upp hur man kommer igång!

Att bli bra på att skriva kräver rätt övning på samma sätt som det kräver övning att lära sig spela piano eller bli en bra fotbollsspelare. Samma regel gäller här: Övning ger färdighet.

Simen Andersen Øyen och Birger Solheim har i många år undervisat och handlett studenter i ämnet ”akademiskt skrivande”. Alla författare är verksamma vid universitetet i Bergen i Norge. Fackgranskare är Anna Lundberg och Mikael Spång, universitetslektorer vid Malmö Högskola. Översättare är Hans Dalén.

ISBN 978-91-40-68799-9

9 789140 687999