Page 1

Sam HydĂŠn Camilla Rundqvist


Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se

 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35454 ISBN 978-91-44-11029-5 Upplaga 2:2 © 2005 Sam Hydén, Camilla Rundqvist och Adastra Läromedel AB / © 2015 Studentlitteratur AB Avsnitten om grammatikens nytta vid inlärning av främmande språk (”Varför ska jag kunna/veta...”) har skrivits/granskats av Gunilla Bouvin (franska), Birgit Harling (spanska), Robin Joyner (engelska) och Anja Nilsson (tyska). Omslag: Bearbetning av foton från Robert Matton AB. Printed by Interak, Poland 2016


Innehåll Förord 5 ORDKLASSER 1 Verb 7 Huvudverb och hjälpverb 7 Infinitiv 10 Stam och ändelser 11 Tema 12 Svaga, starka och oregelbundna verb 13 Tempus 14 Presens 15 Preteritum 15 Perfekt 16 Pluskvamperfekt 17 Futurum 18 Sammanfattning: Tempus 19 Perfekt particip 20 Presens particip 21 Imperativ 22 Konditionalis 23 Aktiv och passiv form 24 Språklabbet 26

2 Substantiv 27 Egennamn 27 Kollektiva substantiv 28 Konkreta substantiv 28 Abstrakta substantiv 28 Numerus 29 Obestämd och bestämd form 30

Kasus 32 Genus 33 Språklabbet 35

3 Adjektiv 36 Kongruensböjning 37 Komparation 38 Språklabbet 41

4 Adverb 42 Skillnaden mellan adverb och adjektiv 42 Sättsadverb 44 Tidsadverb 44 Rumsadverb 45 Satsadverb 46 Komparation av adverb 46 Språklabbet 47

5 Pronomen 48 Personliga pronomen 48 Possessiva pronomen 52 Reflexiva pronomen 54 Demonstrativa pronomen 56 Relativa pronomen 57 Frågepronomen 59 Språklabbet 61


6 Prepositioner 62 Preposition eller verbpartikel? 64 Språklabbet 66

7 Räkneord 67 Grundtal 67 Ordningstal 68 Hur skriver man räkneorden? 69 Språklabbet 70

8 Konjunktioner och subjunktioner 71 Konjunktioner 71 Subjunktioner 72 Språklabbet 74

9 Interjektioner 75 Språklabbet 76

SATSDELAR 10 Sats och satsdel 77 Sats 77 Satsdel 77 Ordföljd 78 Huvudsats och bisats 79

11 Predikat 81 12 Subjekt 82 Huvudord och attribut 83 Formellt och egentligt subjekt 85

13 Objekt 86 Direkt objekt 86 Huvudord och attribut 87

Facit 99 Register 109

Indirekt objekt 88 Prepositionsobjekt 89

14 Adverbial 91 Sättsadverbial 92 Tidsadverbial 92 Rumsadverbial 93 Satsadverbial 94

15 Predikativ 95 16 Agent 97


Förord Varför grammatik? Även om du kan tala ditt eget modersmål utan att tänka på grammatiken finns det goda skäl att lära sig en del om svensk grammatik, särskilt om du studerar andra språk. Det räcker då inte med att bara kunna översätta ord, du måste kunna en del grammatik också. Så här konstig kan t ex en översättning från engelska bli om du bara kan orden: Do

you

know

why

I

will

not

come?

Göra

du

veta

varför

jag

ska

inte

komma?

Egentligen kan du redan mycket av den svenska grammatiken. Du säger "en snabb bil" men "två snabba bilar" för att det "låter rätt". Du tänker då inte på att du faktiskt använder en svensk grammatikregel – du böjer adjektivet (snabb) efter substantivet (singular/plural). När du ska lära dig ett främmande språk behöver du dels mod för att våga använda det du lärt dig, dels kunskap om språkets grammatiska regler. Reglerna hjälper dig eftersom du ofta inte hör vad som "låter rätt", som du gör i ditt modersmål. De grammatiska reglerna är dessvärre inte desamma i alla språk. I något språk ska adjektivet böjas om det står efter substantivet men inte om det står framför, i något annat språk ska det inte böjas alls.

Termer och begrepp För att kunna förstå de grammatiska reglerna i ett språk behöver vi ett språk för reglerna. Därför består mycket av grammatikstudier av att lära sig termer och begrepp. Du vet att det heter "Jag ska titta på TV ikväll" och "Jag tittade på TV igår", men du kanske inte vet att du i första meningen böjde verbet i futurum och i den andra i preteritum. Det är sådana termer som är bra att kunna. I grammatikreglerna för det främmande språket används termerna futurum och preteritum, och du förutsätts veta vad de betyder.


Varför just den här grammatikboken? Varför ska jag kunna ...? För att visa dig hur grammatikkunskaper gör det enklare att lära sig främmande språk finns det efter de flesta avsnitt speciella "flaggrutor" med exempel från engelska, franska, spanska och tyska. Exemplen innehåller översättningar till svenska när detta underlättar för dig att se det grammatiska mönstret. Oavsett vilket eller vilka främmande språk du lär dig just nu visar exemplen hur mycket lättare språkstudier blir om du har kunskaper i grammatik. Dessa kunskaper är viktiga vid studier av alla främmande språk, inte bara de fyra vi valt för exempel.

Använd boken som uppslagsbok ... Ex: Din fransklärare säger vid ett tillfälle att du måste tänka på att använda infinitivformen. Men du har helt glömt bort vad infinitiv är! Då plockar du fram din svenska grammatik, slår upp ordet infinitiv och läser en kort förklaring på svenska.

... och som övningsbok När du läst om t ex "substantiv i bestämd form" vill du nog kontrollera att du verkligen förstått. Därför finns det övningar på genomgångna moment där du kan testa dig själv. Facit finns i slutet av boken.

"Språklabbet" – Spunk, vad är det? – Vet inte, men det låter som ett substantiv. Sist, men inte minst, vill vi lyfta fram att kunskap om grammatik skapar en förståelse och ett intresse för hur man använder det egna språket. Att börja tänka på ord, hur de låter, används och är konstruerade ger dig en medvetenhet om ditt språk. I "Språklabbet" sist i alla ordklasskapitel finns små smakprov på vad man kan göra med ord och språk. Bli inspirerad till att pröva nya sätt att använda ord och att skapa nya ord! Författarna


1 VERB Latin: verbum ord

Verb talar om vad någon gör eller vad som händer, vid ett visst tillfälle eller hela tiden. Verb är t ex måla, talade, bestämmer, har sprungit, skrattar, kan, regna, heter, finns, skulle, är. Johan går till skolan. Det har regnat hela dagen. Jag är så glad idag.

Verbet går talar om vad någon gör just nu. Orden har regnat är två verb som tillsammans anger något som händer, men som ingen direkt gör. Verbet är anger något som händer under en viss tid.

Huvudverb och hjälpverb Det finns två slags verb, huvudverb och hjälpverb. Ibland behöver man bara ett verb, ett huvudverb, för att berätta om en handling eller en händelse: Picasso målar en tavla. I andra fall behövs det två verb, ett hjälpverb och ett huvudverb: Picasso har målat en tavla.

Huvudverb

Huvudverbet är det verb som talar om vad som händer i en mening: Jag målar.

Jag målade igår.

Jag har målat.

Hjälpverb

Hjälpverbet står alltid tillsammans med ett huvudverb. Många hjälpverb hjälper till att tala om när något händer. Här är några av de vanligaste hjälpverben som talar om när något händer: har, hade ska, skulle kommer att

Jag har målat. Jag hade målat. Jag ska måla. Jag skulle måla. Jag kommer att måla.

7/ORDKLASSER


En del andra hjälpverb hjälper till att uttrycka vilja, möjlighet eller tvång. Sådana hjälpverb kallas modala hjälpverb. kan

Jag kan måla.

bör

Jag bör måla.

vill

Jag vill måla.

brukar

Jag brukar måla.

får

Jag får måla.

måste

Jag måste måla.

Hjälpverben kan stå i olika tempus (tidsformer): har–hade, får–fick, kan–kunde, bör–borde, ska–skulle.

Både hjälpverb och huvudverb

En del verb kan vara antingen huvudverb eller hjälpverb beroende på hur de används i en mening. I meningar med bara ett verb är verbet alltid ett huvudverb. Jag har en cykel.

Här är har huvudverb. Det finns bara ett verb i meningen. Verbet talar om vad som "händer" i meningen.

Jag har målat.

Här är har hjälpverb. Det talar om när handlingen utförs, men inte vad det är som händer i meningen (målat är huvudverb).

Övning 1:1 I varje mening finns ett huvudverb. Skriv huvudverbet. 1. Vi såg en varg förra vintern. 2. Månen speglar sig i vattnet. 3. Det är en sen höstkväll. 4. Gustav gick vilse på vägen till sin kompis. 5. Helene visade mig sitt hus. 6. Ser du fågeln högt däruppe? 7. Filip sprang snabbare än alla de andra. 8. Läste du tidningen i morse? 9. Har du en bra cykel? 10. Jag tror på dig.

8/ORDKLASSER


Övning 1:2 I varje mening finns ett hjälpverb. Skriv hjälpverbet. Huvudverbet är kursivt. 1. Jag vill gärna hjälpa dig med det här. 2. Jag kan redan se bergen. 3. Du bör inte ge Fido din sko. 4. Jag ska fika på Kaffekoppen imorgon. 5. Har du sett min bok? 6. Hur kunde Gustav gå vilse? 7. Jag bara måste se den nya filmen! 8. Får du komma hem sent ikväll? 9. Jag borde egentligen inte vara här. 10. Men jag vill inte lyssna på det örat.

Övning 1:3 Det finns ett eller flera verb i varje mening. Hitta dem och gör en spalt med hjälpverb och en spalt med huvudverb. 1. Pelles band ska uppträda på Stora Scenen. 2. Pelle sjunger och Anna spelar bas i bandet. 3. Programmet kommer att sändas klockan sju på TV. 4. En reporter frågar Pelle: 5. – Vad har du för artistnamn? 6. – De brukar kalla mig för Skriket. 7. – Är du nervös? 8. – Lite, men det ska nog gå bra. 9. Nu ropar publiken därute. 10. Pelle tar ett djupt andetag innan han går ut.

9/ORDKLASSER


Varför ska jag kunna skilja mellan huvudverb och hjälpverb? När du använder ordet kan i en mening måste du veta om det är huvudverb eller hjälpverb. Som hjälpverb heter det can. Om kan används som huvudverb måste du i stället använda ordet know. She can speak Chinese. Hon kan tala kinesiska. (hjälpverb) She knows Chinese. Hon kan kinesiska. (huvudverb) När du använder verbet har i en mening måste du veta om det är huvudverb eller hjälpverb. Hjälpverbet ha heter haber, huvudverbet ha heter tener: He tenido un perro. Jag har haft en hund. (hjälpverb) Tengo un perro. Jag har en hund. (huvudverb) Om det finns mer än ett verb i meningen måste du veta vilket som är hjälpverbet och vilket som är huvudverbet. I en huvudsats sätts huvudverbet sist, men i en bisats sätts hjälpverbet sist. Huvudsats: Ich will ins Kino gehen. Bisats (kursiverad): Maria sagt dass sie ins Kino gehen will.

Infinitiv Infinitiv är grundformen av ett verb, alltså den form som verbet har om man slår upp det i en ordbok: måla

springa

försöka

ställa

bo

vara

kunna

De flesta svenska verb slutar på -a i infinitivform. För att veta hur infinitivformen ser ut kan man sätta att framför: att måla, att springa, att försöka, att ställa, att bo, att vara, att kunna. Att kallas infinitivmärke. MÄRK I många fall när man säger att uttalar man det mer som "å". Jag gick iväg för att handla.

Uttalas ofta ungefär: Jag gick iväg för "å" handla.

Se upp så att du inte skriver och istället för att! Och uttalas ju också ofta som "å".

10/ORDKLASSER


10 Sats och satsdel

Varför ska jag veta vad infinitiv är?

När du ska lära dig hur verben böjs i olika språk kommer du att stöta på ordet infinitiv många gånger. Några exempel:

Sats

För att bilda futurum (vad man ska göra) använder du ett hjälpverb samt infinitiven av huvudverbet. Ex: speak En meningI kan enda sats. Då serJag meningen ut precis som satsen: will bestå speakav toen him tomorrow. ska prata med honom imorgon. Solen lyser. För att bilda futurum (vad man ska göra) utgår du från infinitiven och lägger på speciella Ex: parler En mening kan också futur-ändelser. innehålla två eller flera satser. Den här meningen innehåller lui parlerai demain. två satser: Je Solen lyser och jag njuter.Jag ska prata med honom imorgon. [sats 1] [sats 2] Det finns tre grupper av regelbundna verb. Infinitiven visar vilken grupp ett visst verb hör. Om verbet slutar på -ar i infinitiven så ska det ha de personVarje fullständig sats -har alltid ett (s) och ett predikat (p): -ir får det ändelser som ar-verben har.subjekt Om infinitiven slutar på -er eller andra personändelser. Solen lyser och (tala) jag njuter. fullständiga satser hablar habla (han talar)tvåjfr: comer (äta) come (han äter) s

p

s

p

Futurum (vad man ska göra) bildas med hjälpsats av ett hjälpverb och Hon skojar med sin morfar. en fullständig s p infinitiven av huvudverbet. Infinitiven står sist i satsen. Ex: besuchen Ich werde meine Schwester besuchen. Jag ska besöka min syster.

Subjektet är i regel den som utför en handling. Predikatet är själva handlingen eller det som händer i satsen. (Subjekt och predikat: se sidorna 81–82.)

Stam och ändelser Satsdel Alla ord har en stam. I svenskan är verbets stam alltid detsamma som imperativ-

formen, den form av verbet som man använder när man uppmanar någon: Sov! Ett ordSpring! tillhör alltid samma ordklass, oavsett var isov-er en sats, sluta-de ordet står. Vilken .satsdel Till stammen lägger man ändelser: , spring-er Sluta! ordet tillhör beror däremot på var i satsen ordet står. Ofta är det flera ord som tillsammans utgör en satsdel. Varför ska jag veta vad verbets stam är? Ordet brevet tillhör alltid ordklassen substantiv. Men det kan fungera som olika I alla fyra är det toftast verbets stam isom mansatser utgårtfrån när man lägger till är satsdelar – språken i vissa satser ex som subjekt, andra ex som objekt. Objekt ändelser för att böja verbet i olika personer och tempus (tidsformer). Några exempel: i regel det som är föremålet för handlingen i satsen. (Objekt: se sidan 86.) work (stam: work)

Ordklass

she works

she worked

Satsdel

travailler (stam: travaill-) Brevet skickades förra måndagen. substantiv trabajar (stam: trabaj-)

elle travaille elle travaillait Brevet skickades förra måndagen. ellasubjekt trabaja ella trabajaba

Jag skrev brevet förra söndagen. arbeiten substantiv (stam: arbeit-)

Jag skrev brevet förra söndagen. sie arbeitet objektsie arbeitete

11/ORDKLASSER 77/SATSDELAR


Ordföljd Ordföljd kallar man den ordning som satsdelarna i en sats kommer i.

Rak ordföljd

När subjektet står före predikatet i en sats kallas ordföljden för rak: Månen lyser. s

p

Rak ordföljd är det vanliga i en huvudsats om den inte är en fråga. Bisatser har alltid rak ordföljd: Månen lyser även om vi inte ser den. s

p

Omvänd ordföljd

Omvänd ordföljd är motsatsen till rak ordföljd: predikatet kommer före subjektet. Direkta frågor har alltid omvänd ordföljd: Lyser månen? p

s

Förutom vid direkta frågor har huvudsatsen omvänd ordföljd när • en bisats inleder: Även om vi inte ser den lyser månen. p

s

• en annan satsdel än subjektet inleder: På natten lyser månen. adverbial

(Adverbial: se sidan 91.)

p

s

Varför ska jag veta vad rak och omvänd ordföljd är? I alla språken finns regler för hur ordföljden ska vara. De förklarar när ordföljden ska vara rak och när den ska vara omvänd. I engelskan och franskan är ordföljden i allmänhet rak i satser som inte är frågor, och detta gäller även om t ex ett adverbial (advl) inleder satsen. Då har vi omvänd ordföljd i svenskan. Några exempel: Now I see him. advl s

Nu ser jag honom.

p

advl p

s

Maintenant je le vois. Nu ser jag honom. advl

s

p

advl p

s

I spanskan används omvänd ordföljd bl a i utropssatser som börjar med qué, cómo eller cuánto: ¡Qué tarde llegan los chicos! Vad sent pojkarna kommer! p

78/SATSDELAR

s

s

p


Huvudsats och bisats En huvudsats kan ensam bilda en mening: Jag vaknade med ett ryck. En bisats innehåller liksom en huvudsats subjekt och predikat, men den är obegriplig om den står för sig själv: när telefonen ringde Nu sätter vi in bisatsen i en huvudsats:

När telefonen ringde vaknade jag med ett ryck.

I en huvudsats får även bisatsen ett meningsfullt innehåll. En bisats kan komma först eller sist i huvudsatsen, eller mitt i: först

Innan jag dör ska jag bestiga världens högsta berg.

sist

Jag skulle just somna när telefonen ringde.

mitt i

Halsduken som jag valde var röd- och svartrutig.

bisats

bisats

bisats

Bisatsen är alltså en del av huvudsatsen. Man brukar säga att den är en underordnad sats. Huvudsatsen är överordnad. Om man plockar bort bisatsen ur huvudsatserna ovan är satserna fortfarande meningsfulla: [...] Jag ska bestiga världens högsta berg. Jag skulle just somna [...]. Halsduken [...] var röd- och svartrutig.

rak ordföljd (Jag ska...) när bisatsen tas bort

MÄRK Bisatsen ingår i huvudsatsen. En bisats är alltså en satsdel i huvudsatsen. Här är bisatsen ett adverbial (advl): Jag ska bestiga berget innan jag dör. s

p

o

advl

jfr: Jag ska bestiga berget imorgon. s

p

o

advl

Eftersom bisatsen är en sats består naturligtvis även den av satsdelar: innan jag dör advl

s

p

BIFF-regeln

För att testa om en sats är en bisats eller en huvudsats kan man sätta in ordet inte. Om inte hamnar före det första verbet vet man att det är en bisats. Regeln kallas BIFF-regeln. 79/SATSDELAR


BIFF-regeln: i Bisatsen kommer Inte Före Första verbet. Solen lyser när det är molnfritt. verb

verb

Solen lyser inte när det inte är molnfritt. verb

verb

Testet visar att delen "när det är molnfritt" är en bisats.

Övning 10:1 Ta ut bisatsen i varje mening. 1. Medan du sov gjorde jag frukost. 2. Jag trodde att du skulle gilla det. 3. Du såg så lugn ut när du låg där. 4. Minns du fotot som jag tog? 5. Jag väckte dig inte eftersom du ville sova länge. 6. Ser du stjärnan som lyser så starkt? 7. Du måste ringa när du har kommit fram. 8. Han tror att han kommer på festen. 9. Kan du ta med dig soporna när du går? 10. Vad har du gjort medan jag var bortrest? 11. Jag har en kompis som har varit hockeyproffs. 12. Ingen trodde honom när han berättade det.

Varför ska jag kunna skilja mellan huvudsats och bisats? Konjunktiv är en verbform som är mycket vanlig i franskan och i spanskan. Reglerna för när verbet ska böjas i konjunktiv är många, men det gemensamma är att konjunktiv bara används i bisatser, aldrig i huvudsatser. (Inom parentes visas hur verben böjs när de inte står i konjunktiv.) Téléphone-moi avant que tu viennes! (viens) Ring mig innan du kommer! Lo digo para que sepas. (sabes) Jag säger det för att du ska veta.

Hur verben placeras i tyskan beror på om de står i en huvudsats eller i en bisats. I en huvudsats med två verb står det oböjda verbet sist. I en bisats är det i stället det personböjda verbet som står sist. Huvudsats: Das Kind kann ein Eis bekommen. Bisats (kursiverad): Das Kind fragt, ob es ein Eis bekommen kann. 80/SATSDELAR


11 Predikat Predikatet (p) är alltid ett verb. Predikatet talar alltså om vad som händer i satsen eller vad någon gör. För att få fram predikatet kan du ställa frågan: Vad är det som händer? Ibland består predikatet av ett verb, ibland av flera: Jag har flera bra idéer.

Lyser månen även på dagen?

Solen har skinit hela dagen.

Jag skulle vilja resa till Spanien.

p

p

p

p

Varje fullständig sats innehåller ett predikat. Om satsen innehåller en bisats finns det alltså ett predikat både i huvudsatsen och i bisatsen. (Bisats och huvudsats: se sidan 79.) Hon bor i en stad som ligger vid havet. p

p

Bisatsen är kursiverad.

Övning 11:1 Ta ut predikatet i varje sats (fyra av meningarna innehåller en bisats). 1. En äldre dam cyklade nerför gatan. 2. Papegojan pratar jämt. 3. Hon parkerade den nya bilen. 4. Den kända författaren har skrivit ännu en bok. 5. Farfar ville sy en skjorta. 6. Mikael, min kompis, brukar lyssna på musik 7. Den gamla damen cyklade som en cykeltjuv. 8. Polisen stoppade henne snart. 9. Den huslige Gunnar bakar ofta bullar åt sina vänner. 10. Fido sover gott på köksgolvet. 11. Mias kompis heter Tage. 12. Han har en kompis som heter Olle. 13. Mia, som älskar vykort, hittade två nya i affären idag. 14. Fido, som är en terrier, sover gott på köksgolvet. 15. Jag tycker att du är sympatisk.

81/SATSDELAR


12 Subjekt Subjektet (s) talar om vem, vad eller vilka som gör något i satsen. Subjektet innehåller oftast ett substantiv eller ett pronomen. Ibland består subjektet av ett ord, ibland av flera. Snön föll sakta från himlen.

Den gnistrande snön föll sakta från himlen.

Alla bor i samma hus.

Alla syskon bor i samma hus.

s

s

s

s

Ett subjekt kan också bestå av en infinitivfras (a) eller en bisats (b): a) Att skratta är bra för hälsan. s

b) Att flyget var försenat gjorde ingenting. s

Varje fullständig sats innehåller ett subjekt. Om en sats innehåller en bisats finns det alltså ett subjekt både i huvudsatsen och i bisatsen. (Huvudsats och bisats: se sidan 79.) Han tycker att du är väldigt sympatisk. s

s

Bisatsen är kursiverad.

Övning 12:1 Ta ut subjektet i varje sats (två av meningarna innehåller en bisats). Subjektet består av ett substantiv eller ett pronomen. 1. Regnet öste ner. 2. Hunden sov gott på köksgolvet. 3. Vinden ven något förskräckligt. 4. Ingen orkade stå upprätt. 5. Vinden tog med sig en pudel. 6. Pudeln hade en adresslapp. 7. En vecka senare kom pudeln med posten. 8. Stormen fick folk att stanna inne. 9. Hon tycker att jag är en lovande musiker. 10. Om de inte kommer inom fem minuter, går jag utan dem.

82/SATSDELAR


Huvudord och attribut När subjektet består av mer än ett ord, som t ex "den gnistrande snön" är det alltid ett ord som är huvudordet. De andra orden beskriver huvudordet. Huvudordet är oftast ett substantiv eller ett pronomen. De ord som beskriver huvudordet kallas för attribut. Snön föll sakta till marken.

Subjektet består av ett ord, snön, som är ett substantiv.

Den gnistrande snön föll sakta till marken.

Huvudordet är snön. Orden Den gnistrande är attribut. Attributet beskriver snön och ingår alltså i subjektet.

Snön som gnistrade föll sakta till marken.

Huvudordet är fortfarande snön. Orden som gnistrade är attribut. Attributet beskriver snön och ingår alltså i subjektet.

s

s

s

Övning 12:2 Ta ut huvudordet i subjektet. Subjektet är kursiverat. 1. Den färggranna papegojan pratar jämt. 2. Min väska är försvunnen. 3. En timma senare kom båda barnen hem. 4. En svart bil stod parkerad på gatan. 5. Den nya fotbollsspelaren har kommit in bra i laget. 6. En fruktansvärd storm fick folk att stanna inomhus. 7. Hans senaste film är riktigt bra. 8. Utanför affären stod några pensionärer. 9. En tät dimma låg över staden. 10. Ett möte är nog nödvändigt. 11. Mikael, min kompis, lyssnar ofta på musik. 12. Den tutande bilen störde hela kvarteret. 13. Bilen som kom tutande störde hela kvarteret. 14. Pojken som har en blå mössa är fem år. 15. Den flackande blicken avslöjade honom.

83/SATSDELAR


Övning 12:3 Ta ut subjektet i varje sats (tre av meningarna innehåller en bisats). Subjektet består av mer än ett ord, en gång av en hel bisats. 1. Den lilla hamstern gnagde på huset. 2. Den nybildade popgruppen fick pris som årets utländska grupp. 3. Alla fyra blev väldigt glada. 4. Ett av problemen var vädret. 5. De mörka molnen kom allt närmare. 6. Min bror och jag brukar ha bra idéer. 7. Högt ovanför dem kom ett flygplan. 8. Publikens applåder hördes därute. 9. Att stressa är aldrig bra. 10. De vuxna tycker att hela klassen ska ställa upp. 11. Att båda två reser till London förvånar mig. 12. Det största problemet var att ingen av dem hittade.

Varför ska jag veta vad subjekt är? För att veta vilka ändelser verbet (predikatet) ska ha måste du veta vem eller vad som är subjekt i satsen. I walk my brother to school. My brother walks to school.

s

s

Il attend le bus. Nous attendons le bus. s

s

Yo te comprendo. Los chicos te comprenden. s

s

Verbet böjs olika beroende på vem eller vad som är subjektet. Det heter t ex ich komme men du kommst. I tyskan böjs dessutom artikeln framför ett substantiv olika beroende på vilken satsdel substantivet är. Om substantivet är subjekt står artikeln och substantivet alltid i grundform (nominativ). Då behöver du inte tänka på någon böjning. Der Hamburger war billig. subjekt

84/SATSDELAR

jämför med: Er kaufte den Hamburger. objekt


Formellt och egentligt subjekt I vissa satser finns det två subjekt, dels det egentliga subjektet, dels ett formellt subjekt (det). Det formella subjektet har ingen egen betydelse, det bara fyller ut subjektets vanliga plats först i satsen. Se på den här meningen: Det ligger en tröja på golvet. fs

eg s

Satsen handlar om en tröja. Alltså är en tröja det egentliga subjektet (eg s). Ordet Det är formellt subjekt (f s).

Man förstår att ordet Det i meningen ovan bara är formellt subjekt eftersom det kan tas bort utan att satsens betydelse ändras. Nu innehåller satsen bara ett subjekt: En tröja ligger på golvet. s

Varför ska jag veta vad formellt och egentligt subjekt är? Ordet "det" som formellt subjekt heter oftast there. Du måste kunna se vilket som är det egentliga subjektet, eftersom det styr hur predikatet (verbet) ska böjas (t ex is eller are). There is a car in the street. There are two cars in the street. fs

p

eg s

fs

p

eg s

I franskan motsvaras formellt subjekt oftast av "il". Predikatet (verbet) böjs efter det formella subjektet (alltså i singular, maskulinum även om det egentliga subjektet avser någonting i plural eller femininum). Il est arrivé une catastrophe. (Det har inträffat en katastrof.) fs

p

eg s

När "det" är ett formellt subjekt översätts det inte i spanskan. ¿Hay café? Finns det kaffe? I tyskan heter det formella subjektet es. Predikatet (verbet) ändrar sig efter det egentliga subjektet (singular eller plural etc). Es standen viele Jugendliche [plural] vor dem Kino. fs

p

eg s

85/SATSDELAR


Varför måste jag känna till skillnaden mellan huvudverb och hjälp­ verb? Varför ska jag lära mig se vad som är objekt i en sats? När har jag någon glädje av att kunna skilja på huvudsats och bisats? Jo, med dessa kunskaper blir inlärningen av ett främmande språk mycket enklare. I Svensk grammatik presenteras och förklaras de grundläggande grammatiska termerna och begreppen. I speciella ”flaggrutor” ges exempel från engelskan, franskan, spanskan och tyskan som konkret visar varför man måste behärska det aktuella momentet för att behärska grammatiken i det främmande språket. Ibland gäller detta bara ett av språken, ibland två eller flera.

Art.nr 35454

www.studentlitteratur.se

9789144110295  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you