9789144090337

Medicinsk juridik Grundläggande handbok Frågor kring medicinsk juridik är vanliga inom hälso- och sjukvården.

Det är därför mycket viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att inhämta tillräckliga kunskaper inom detta område. Denna tredje upplaga av Medicinsk juridik är en grundläggande bok som belyser de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som rör hälso- och sjukvårdspersonal.

Hans Adler | Medicinsk juridik

Hans Adler är medicine doktor och arbetar inom allmänpsykiatrin i Skåne som överläkare. Han har stort intresse för och undervisar i medicinsk juridik.

Det medicinskjuridiska regelverket är komplicerat och svåröverskådligt. Det inbegriper många lagar och andra författningar och berör många myndigheter. Det är inte alltid lätt att få klarhet i alla dessa bestämmelser och regler, som är spridda på många olika ställen i myndigheternas regelverk. I denna bok redovisas de viktigaste bestämmelserna.

Administrativ medicin

Medicinsk juridik

Boken vänder sig till dem som genomgår utbildningar eller arbetar inom hälso- och sjukvården. Den vänder sig även till beslutsfattare och förtroendevalda. Även enskilda kan ha intresse av att på ett lättillgängligt sätt kunna få ta del av de viktigaste reglerna, som här har samlats i en bok.

Tredje upplagan

Grundläggande handbok 3:e uppl.

Art.nr 7742

Hans Adler

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09033-7_01_cover ny 2.indd 1

2013-10-17 08.42

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 7742 ISBN 978-91-44-09033-7 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2013

978-91-44-09033-7_01_book.indd 2

2013-10-21 13:21

Innehåll

Förkortningar, läsanvisningar 5 Förord 7 K apitel 1

Hälso- och sjukvårdslagen 9

Mål för hälso- och sjukvården 10 Krav på hälso- och sjukvården 11 K apitel 2

Föreskrifter om patientsäkerhet 29

Anmälan av verksamhet 30 Patientsäkerhetsarbete 31 Behörighetsfrågor 33 Begränsningar för hälso- och sjukvårdade åtgärder av icke hälso- och sjukvårdspersonal 35 Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal 36 Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn 42 Prövotid och återkallelse av legitimation 47 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 51 Straffbestämmelser och överklagande 54 K apitel 3

Dokumentation 59

Skyldighet att föra patientjournal 59 Inre sekretess och elektronisk åtkomst 64

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-0933-7_3_book.indd 3

3

2013-10-18 14:09

Innehåll

Utlämnande av uppgifter och handlingar samt viss uppgiftsskyldighet 65 Sammanhållen journalföring 66 Nationella och regionala kvalitetsregister 68 Rättigheter för den enskilde 68 K apitel 4

Sekretessfrågor mm. 71

Praktisk handläggning av begäran att få del av journal 79 Anmälningsskyldighet 80 Uppgiftsskyldighet 84 K apitel 5

Intyg och utlåtande 89

Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården mm. 90 Skyldighet att utfärda intyg och utlåtande 102 K apitel 6

Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård 105

Lag om psykiatrisk tvångsvård 105 Lag om rättspsykiatrisk vård 115 K apitel 7

Patientskade- och läkemedelsförsäkringen 119

Patientskadeförsäkring 119 Läkemedelsförsäkring 120 K apitel 8

Lag om kriterier för bestämmande av människans död 121

Polisanmälan 126

Viktiga adresser 129 Sakregister 131

4

978-91-44-0933-7_3_book.indd 4

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

2013-10-18 14:09

Förkortningar, läsanvisningar

AFL Lag om allmän försäkring (1962:381) HSAN Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd LASS Lag om assistansersättning (1993:389) LOA Lag om offentlig anställning (1994:260) LPT Lag om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) LRV Lag om rättspsykiatrisk vård (1991:1129) LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LVM Lag om vård av missbrukare (1988:870) LVU Lag om vård av unga (1990:52) MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska PAL Patientansvarig läkare PjL Patientjournallag (1985:562) PUL Personuppgiftslag (1998:204) SMI Smittskyddsinstitutet SoL Socialtjänstlag (2001:453) SSI Statens strålskyddsinstitut UL Utlänningslag (2005:716) Heldragen linje till vänster om texten markerar lag, förordning och myndighetsföreskrifter.

Streckad linje till vänster om texten markerar myndigheters allmänna råd.

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-0933-7_3_book.indd 5

5

2013-10-18 14:09

978-91-44-0933-7_3_book.indd 6

2013-10-18 14:09

Förord

Denna bok avser att vara en grundläggande bok för olika personalgrupper inom hälso- och sjukvården. Den ska belysa de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som rör hälso- och sjukvårdspersonalen.

Boken avser inte att vara fullständig då den då skulle bli alltför omfångsrik och svårhanterlig.

Sedan föregående upplaga har flera lagar ersatts av nya. Så har till exempel lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ersatts av patientsäkerhetslagen och patientjournallagen ersatts av patientdatalagen.

För mer detaljerade uppgifter hänvisas till bokserien administrativ medicin på Studentlitteratur. Undertecknad och Bengt Sjölenius har hittills skrivit boken Intyg inom hälso- och sjukvården.

Föreskrifter kring läkemedelsförskrivning har ej medtagits då dessa särskilt behandlas vid bland annat undervisningen i farmakologi för medicine kandidater. Likaså har exempelvis de psykiatriska tvångslagarna endast tagits upp i sina viktigaste delar då dessa lagar behandlas i detalj vid psykiatri­undervisningen för medicine kandidater.

Jag vill rikta ett särskilt tack till chefsjurist Bengt Sjölenius som fackgrans­ kat boken och kommit med många värdefulla synpunkter och påpekanden.

Tandläkare Harriet Larsson har gjort en språklig granskning av texten, speciellt med tanke på att undvika det medicinska och juridiska fikonspråket.

Stockholm i augusti 2013.

Hans Adler

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-0933-7_3_book.indd 7

7

2013-10-18 14:09

SOCIALSTYRELSEN ENDERAR REKOMM 6 –8 FÖRFATTNINGAR PER VECKA

978-91-44-0933-7_3_book.indd 8

2013-10-18 14:09

Kapitel 3

Dokumentation

Patientdatalag (2008:355) Ändring införd: tom. SFS 2012:954 Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter till patientdatalagen (SOSFS 2008:14). Dessa införs löpande i anslutning till lagtexten.

Skyldighet att föra patientjournal 3 kap. Skyldigheten att föra patientjournal Inledande bestämmelser 1 § Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården ska föras patientjournal. Patientjournal ska föras för varje patient och får inte vara gemensam för flera patienter.

Vid gemensam behandling av en grupp patienter, som fallet är vid exempelvis gruppterapi inom psykiatrin, måste varje patient ha en egen journal. Viss journaltext kan naturligtvis vara lika för samtliga patienter i gruppen, men i regel finns i journalen delar, som är specifika för en enskild patient.

Med journalhandling menas framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel och som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder.

Syftet med en patientjournal 2 § Syftet med att föra en patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten.

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-0933-7_3_book.indd 59

59

2013-10-18 14:10

3 Dokumentation

En patientjournal är även en informationskälla för

–– patienten, –– uppföljning och utveckling av verksamheten, –– tillsyn och rättsliga krav, –– uppgiftsskyldighet enligt lag, samt –– forskning.

I princip utgör allt som ligger i journalmappen journalhandlingar – även olika typer av anteckningslappar – och måste därmed hanteras och bevaras som journalhandlingar (även anteckningslapparna!!!).

Inom i synnerhet psykiatrin gör man ej sällan videoupptagningar av samtal med patienter. Dessa kan ofta betraktas som arbetsmaterial, som ej behöver bevaras. Detta förutsätter emellertid att man endast bevarar dem en kortare tid, raderar det inspelade och gör en sammanfattning i journalen.

Inom psykoterapeutisk verksamhet kan behandlaren behöva göra detaljerade minnesanteckningar, som ej alltid är nödvändiga att införa i sin helhet i journalen. De enskilda samtalen noteras i journalen med datum och ”samtal med patienten”. Med regelbundna mellanrum görs sedan sammanfattningar av de enskilda samtalen. Ansvarsnämnden (HSAN 1035/95:22) och Kammar­rätten i Stockholm (6534-96) har särskilt påtalat att man måste datera denna journalanteckning, och notera datum för varje samtal som ingår i sammanfattningen. Inträffar under loppet av terapin något speciellt såsom t.ex. suicidhot, måste detta naturligtvis direkt journalföras.

3 § Skyldig att föra en patientjournal är 1 den som enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke, 2 den som, utan att ha legitimation för yrket, utför arbetsuppgifter som annars bara ska utföras av logoped, psykolog eller psykoterapeut inom den allmänna hälso- och sjukvården eller utför sådana arbetsuppgifter inom den enskilda hälso- och sjukvården som biträde åt legitimerad yrkesutövare, och 3 den som är verksam som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården.

Ansvar för uppgifter i en patientjournal 4 § Den som för patientjournal ansvarar för sina uppgifter i journalen.

En patientjournals innehåll 5 § En patientjournal får innehålla endast de uppgifter som behövs för de ändamål som anges i 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2.

60

978-91-44-0933-7_3_book.indd 60

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

2013-10-18 14:10

3 Dokumentation

6 § En patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten.

Om uppgifterna finns tillgängliga, ska en patientjournal alltid innehålla 1 2 3 4 5

uppgift om patientens identitet, väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården, uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder, väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder, och uppgift om den information som lämnats till patienten och om de ställnings­taganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning.

Patientjournalen ska vidare innehålla uppgift om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes.

7 § Utöver vad som föreskrivs i 5 och 6 §§ får en patientjournal innehålla de uppgifter som enligt lag eller annan författning ska antecknas i en patientjournal.

8 § Om patienten anser att en uppgift i patientjournalen är oriktig eller missvisande, ska det antecknas i journalen.

9 § Uppgifter som ska antecknas enligt 6-8 §§ ska föras in i journalen så snart som möjligt.

10 § En journalanteckning ska, om det inte finns något synnerligt hinder, signeras av den som ansvarar för uppgiften.

11 § Om en journalhandling eller en avskrift eller kopia av handlingen har lämnats ut till någon, ska det dokumenteras i patientjournalen vem som har fått handlingen, avskriften eller kopian och när denna har lämnats ut. Detta gäller dock inte utlämnande genom direktåtkomst.

––– 13 § De journalhandlingar som upprättas inom hälso- och sjukvården ska vara skrivna på svenska språket, vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten.

Det är viktigt att inte i onödan använda för patienten svårförståeliga facktermer. Dessa är dock många gånger nödvändiga för att uppfylla kravet på tydlighet i journalen.

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-0933-7_3_book.indd 61

61

2013-10-18 14:10

3 Dokumentation

14 § Uppgifter i en journalhandling får inte utplånas eller göras oläsliga i andra fall än som avses i 8 kap. 4 §.

Vid rättelse av en felaktighet ska det anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den.

––– 16 § Den som enligt 3 § är skyldig att föra patientjournal ska på begäran av patienten utfärda intyg om vården.

Föreskriften beträffande utfärdande av intyg om vården gäller endast när en patient erhållit vård och där patienten vårdats. Intyget ska omfatta de uppgifter om undersökningen, vården och behandlingen som behövs för det av patienten begärda ändamålet. Det kan i enklaste fall röra sig om att styrka att ett skolbarn varit på en mottagning vid en viss tidpunkt och inte skolkat från skolan. Ofta är det fråga om intyg till försäkringskassa, försäkringsbolag, domstol etc.

För dessa intyg gäller liksom för alla andra intyg inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter för hälso- och sjukvårdspersonalen om avfattande av intyg mm. (SOSFS 2005:29). Frågor om intyg och utlåtanden kommer att mera detaljerat behandlas i kapitel 5 om intyg och utlåtande.

17 § En journalhandling ska bevaras minst tio år efter det att den sista uppgiften fördes in i handlingen.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter får journaler under vissa förutsättningar skrivas på danska, norska, finska eller engelska.

Av Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) framgår av tredje kapitlet Rutiner för journalföring.

Uppgift om patients identitet mm.

4 § Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska säkerställa att.

1 dokumentationen förses med en entydig personidentifikation, 2 en patients senast kända adress eller andra kontaktuppgifter finns angivna, 3 namnet på den person som svarar för en viss journaluppgift samt även dennes befattning finns angiven, och 4 tidpunkten för varje vårdkontakt som en patient ska ha eller har haft finns angiven.

62

978-91-44-0933-7_3_book.indd 62

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

2013-10-18 14:10

3 Dokumentation

5 § Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska även säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal även när 1 en patients identitet inte kan fastställas, 2 en patient saknar svenskt personnummer, eller 3 en patient har skyddade personuppgifter.

Patientjournalens innehåll 6 § Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska säkerställa att en patientjournal, utöver vad som krävs enligt 3 kap. 5-8 och 11 §§ patientdatalagen (2008:355), i förekommande fall innehåller 1 2 3 4 5 6 7

uppgifter om aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar, uppgifter om ordinationer av t.ex. läkemedel och olika behandlingar, uppgifter om förskrivningsorsak vid ordination av läkemedel, undersökningsresultat, uppgifter om överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen, uppgifter om vårdhygienisk smitta, samt epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård.

Rutinerna ska vidare säkerställa att patientjournalen innehåller en markering som ger en varning om att en patient har visat intolerans eller har en överkänslighet som innebär en allvarlig risk för patientens liv eller hälsa. Markeringen ska göras på ett sådant sätt att den är lätt att uppmärksamma.

7 § Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska även säkerställa att patientjournalen innehåller 1 uppgifter om lämnade samtycken, 2 uppgifter om patientens egna önskemål vad avser vård och behandling, 3 de uppgifter som behövs för att tillgodose spårbarhet avseende de medicintekniska produkter som har förskrivits till, utlämnats till eller tillförts en patient, 4 utfärdade intyg och remisser och andra inkommande och utgående uppgifter, samt 5 uppgifter om vårdplanering.

Patientjournalen ska vidare innehålla uppgift om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes. En journalanteckning ska om inte synnerligt hinder möter signeras av den som svarar för uppgiften.

Det är viktigt att inte i en journalanteckning uttrycka sig på ett sätt, som kan upplevas som kränkande för en patient. Samtidigt är det nödvändigt att få med väsentliga fakta i journalen.

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-0933-7_3_book.indd 63

63

2013-10-18 14:10

3 Dokumentation

I stället för att exempelvis skriva att en patient kommer asberusad till mottagningen kan man exempelvis skriva att vederbörande går bredspårigt och vingligt och att man förnimmer en tydlig alkoholdoft.

Inre sekretess och elektronisk åtkomst 4 kap. Grundläggande bestämmelser om inre sekretess och elektronisk åtkomst inom vårdgivares verksamhet Inre sekretess 1 § Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården.

Det är åtskilliga som åtalats och fällts för att de obehörigen läst journalanteckningar. Notera att man ej ens själv får logga in och läsa sin egen journal!!!

Tilldelning av behörighet för elektronisk åtkomst 2 § En vårdgivare ska bestämma villkor för tilldelning av behörighet för åtkomst till sådana uppgifter om patienter som förs helt eller delvis automatiserat. Sådan behörighet ska begränsas till vad som behövs för att den enskilde ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tilldelning av behörighet för åtkomst till uppgifter som förs helt eller delvis automatiserat.

Kontroll av elektronisk åtkomst 3 § En vårdgivare ska se till att åtkomst till sådana uppgifter om patienter som förs helt eller delvis automatiserat dokumenteras och kan kontrolleras. Vårdgivare ska göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om dokumentation och kontroll enligt första stycket.

Patientens möjlighet att begränsa elektronisk åtkomst för vårdsyfte 4 § Personuppgifter som dokumenterats för ändamål som anges i 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2 hos en vårdenhet eller inom en vårdprocess får inte göras tillgängliga genom elektronisk åtkomst för den som arbetar vid en annan vårdenhet eller inom en

64

978-91-44-0933-7_3_book.indd 64

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

2013-10-18 14:10

3 Dokumentation

annan vårdprocess hos samma vårdgivare, om patienten motsätter sig det. I sådana fall ska uppgiften genast spärras.

Vårdnadshavare till ett barn har dock inte rätt att spärra barnets uppgifter.

Uppgift om att det finns spärrade uppgifter får vara tillgänglig för andra vårdenheter eller vårdprocesser.

5 § En spärr enligt 4 § första stycket får hävas av en behörig befattningshavare hos vårdgivaren, om 1 patienten samtycker till det, eller 2 patientens samtycke inte kan inhämtas och informationen kan antas ha betydelse för den vård som patienten oundgängligen behöver.

Uppgift om vårdenheter eller vårdprocesser som spärrat uppgifterna ska i det fall som avses i 2 göras tillgängliga. Därefter får bara sådana uppgifter som kan antas ha betydelse för vården av patienten göras tillgängliga.

Skydd för identitet i vissa fall 6 § Av 14 § lagen (1996:1156) om receptregister följer att Apotekens Service Aktiebolag ska lämna ut vissa uppgifter till landstingen om förskrivning av läkemedel och andra varor och att uppgifter om patientens identitet ska vara krypterade vid utlämnandet.

Uppgifter som avses i första stycket får inte behandlas i syfte att röja en patients identitet utan att patienten samtycker till det.

Uppgifter om en patients identitet som har dokumenterats inom hälso- och sjukvården och som landstingen ska sambearbeta med sådana uppgifter som avses i första stycket, ska vara krypterade så att patientens identitet skyddas vid behandlingen.

Utlämnande av uppgifter och handlingar samt viss uppgiftsskyldighet 5 kap. Grundläggande bestämmelser om utlämnande av uppgifter och handlingar samt viss uppgiftsskyldighet ––– Utlämnande genom direktåtkomst ––– 5 § En vårdgivare får medge en enskild direktåtkomst till sådana uppgifter om den enskilde själv som får lämnas ut till honom eller henne och som behandlas för ändamål som anges i 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2. Den enskilde får under samma

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-0933-7_3_book.indd 65

65

2013-10-18 14:10

3 Dokumentation

förutsättningar medges direktåtkomst till sådan dokumentation som avses i 4 kap.

3 § första stycket första meningen.

––– Utlämnande på medium för automatiserad behandling 6 § Får en personuppgift lämnas ut, kan det ske på medium för automatiserad behandling.

Sammanhållen journalföring 6 kap. Sammanhållen journalföring Direktåtkomst till uppgifter hos en annan vårdgivare 1 § En vårdgivare får, under de förutsättningar som anges i 2 §, ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas av andra vårdgivare för ändamål som anges i 2 kap.

4 § första stycket 1 och 2.

Patientens inflytande vid sammanhållen journalföring mm.

2 § Om en patient motsätter sig det får andra uppgifter om patienten än dem som anges i andra stycket inte göras tillgängliga för andra vårdgivare genom sammanhållen journalföring.

Uppgift om att det finns spärrade uppgifter om en patient samt uppgift om vilken vårdgivare som har spärrat uppgifterna får göras tillgängliga för andra vårdgivare genom sammanhållen journalföring. En annan vårdgivare får ta del av uppgift om vilken vårdgivare som har spärrat uppgifterna endast under de förutsättningar som anges i 4 §.

Innan uppgifter om en patient görs tillgängliga för andra vårdgivare genom sammanhållen journalföring, ska patienten informeras om vad den sammanhållna journalföringen innebär och om att patienten kan motsätta sig att andra uppgifter än dem som anges i andra stycket görs tillgängliga för andra vårdgivare genom sammanhållen journalföring.

Om en patient motsätter sig att andra uppgifter än dem som anges i andra stycket görs tillgängliga för andra vårdgivare genom sammanhållen journalföring ska uppgifterna genast spärras. Vårdnadshavaren till ett barn kan dock inte spärra uppgifter om barnet. En patient kan när som helst begära att den vårdgivare som har spärrat uppgifterna häver spärren.

Ospärrade uppgifter om patienten ska göras tillgängliga för de vårdgivare som är anslutna till systemet med sammanhållen journalföring. Det ska vidare införas en

66

978-91-44-0933-7_3_book.indd 66

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

2013-10-18 14:10

3 Dokumentation

uppgift i systemet om att det finns ospärrade uppgifter om patienten. Andra vårdgivare ska kunna ta del av denna uppgift utan att ta del av uppgift om vilken vårdgivare som har gjort uppgiften tillgänglig och övriga uppgifters innehåll.

3 § För att en vårdgivare ska få behandla uppgifter som en annan vårdgivare gjort tillgängliga i systemet med sammanhållen journalföring enligt 2 § fjärde stycket krävs att 1. uppgifterna rör en patient som det finns en aktuell patientrelation med, 2. uppgifterna kan antas ha betydelse för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador hos patienten inom hälso- och sjukvården, och 3. patienten samtycker till det.

För att en vårdgivare ska få behandla sådana uppgifter som en vårdnadshavare inte har rätt att spärra enligt 2 § fjärde stycket andra meningen krävs att förutsättningarna enligt första stycket 1 och 2 eller andra stycket 1 och 2 är uppfyllda.

4 § Om det finns spärrade uppgifter om en patient och det föreligger fara för dennes liv eller det annars föreligger allvarlig risk för dennes hälsa, får vårdgivaren, om patienten inte kan häva spärren enligt 2 § fjärde stycket, ta del av uppgift om vilken eller vilka vårdgivare som har spärrat uppgifterna. Om vårdgivaren med ledning av denna uppgift bedömer att de spärrade uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård som patienten oundgängligen behöver, får vårdgivaren begära hos den vårdgivare som har spärrat uppgifterna att denne häver spärren.

Om det finns ospärrade uppgifter om en patient och det föreligger fara för dennes liv eller det annars föreligger allvarlig risk för dennes hälsa, får vårdgivaren, om patientens samtycke inte kan inhämtas enligt 3 §, ta del av uppgift om vilken eller vilka vårdgivare som har gjort uppgifterna tillgängliga. Om vårdgivaren med ledning av denna uppgift bedömer att de ospärrade uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård som patienten oundgängligen behöver, får vårdgivaren behandla de ospärrade uppgifterna.

5 § En vårdgivare får inte behandla en annan vårdgivares uppgifter om en patient i systemet med sammanhållen journalföring under andra förutsättningar än dem som anges i 3 och 4 §§ även om patienten uttryckligen samtycker till det.

Många vårdgivare har haft stora tekniska svårigheter att på ett godtagbart sätt spärra journaluppgifter vilket påpekats av Socialstyrelsen vid inspektioner.

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-0933-7_3_book.indd 67

67

2013-10-18 14:10

3 Dokumentation

Nationella och regionala kvalitetsregister 7 kap. Nationella och regionala kvalitetsregister Inledande bestämmelse 1 § Med kvalitetsregister avses en automatiserad och strukturerad samling av personuppgifter som inrättats särskilt för ändamålet att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet. Kvalitetsregistren ska möjliggöra jämförelse inom hälso- och sjukvården på nationell eller regional nivå. Bestämmelserna i detta kapitel gäller för nationella och regionala kvalitetsregister i vilka personuppgifter samlas in från flera vårdgivare.

Den enskildes inställning till behandling i kvalitetsregister 2 § Personuppgifter får inte behandlas i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister, om den enskilde motsätter sig det.

Om den enskilde motsätter sig personuppgiftsbehandlingen sedan den påbörjats, ska uppgifterna utplånas ur registret så snart som möjligt.

Information 3 § Innan personuppgifter behandlas i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister ska den som är personuppgiftsansvarig se till att den enskilde, utöver den information som ska lämnas enligt 8 kap. 6 §, får information om 1 rätten att när som helst få uppgifter om sig själv utplånade ur registret, 2 i vilken utsträckning personuppgifter inhämtas från någon annan källa än från den enskilde själv eller dennes patientjournal, och 3 vilka kategorier av mottagare som personuppgifter kan komma att lämnas ut till.

Om det inte är möjligt att lämna informationen innan personuppgiftsbehandlingen påbörjas, ska den lämnas så snart som möjligt därefter.

–––

Rättigheter för den enskilde 8 kap. Rättigheter för den enskilde Rätt att ta del av uppgifter 1 § Att en myndighet inom allmän hälso- och sjukvård under vissa förutsättningar är skyldig att lämna ut journalhandlingar och andra handlingar och uppgifter till

68

978-91-44-0933-7_3_book.indd 68

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

2013-10-18 14:10

3 Dokumentation

en patient, framgår av tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretess­ lagen (2009:400).

2 § En journalhandling inom enskild hälso- och sjukvård ska på begäran av patienten eller av en närstående till patienten så snart som möjligt tillhandahållas honom eller henne för att läsas eller skrivas av på stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat följer av 6 kap. 12 § eller 13 § första stycket patientsäkerhetslagen (2010:659).

Frågor om utlämnande av en journalhandling enligt första stycket prövas av den som är ansvarig för journalhandlingen. Anser den ansvarige att journalhandlingen eller någon del av den inte bör lämnas ut, ska han eller hon genast med eget yttrande överlämna frågan till Inspektionen för vård och omsorg för prövning.

© F ö r fatta r en o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-0933-7_3_book.indd 69

69

2013-10-18 14:10

Medicinsk juridik Grundläggande handbok Frågor kring medicinsk juridik är vanliga inom hälso- och sjukvården.

Det är därför mycket viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att inhämta tillräckliga kunskaper inom detta område. Denna tredje upplaga av Medicinsk juridik är en grundläggande bok som belyser de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som rör hälso- och sjukvårdspersonal.

Hans Adler | Medicinsk juridik

Hans Adler är medicine doktor och arbetar inom allmänpsykiatrin i Skåne som överläkare. Han har stort intresse för och undervisar i medicinsk juridik.

Det medicinskjuridiska regelverket är komplicerat och svåröverskådligt. Det inbegriper många lagar och andra författningar och berör många myndigheter. Det är inte alltid lätt att få klarhet i alla dessa bestämmelser och regler, som är spridda på många olika ställen i myndigheternas regelverk. I denna bok redovisas de viktigaste bestämmelserna.

Administrativ medicin

Medicinsk juridik

Boken vänder sig till dem som genomgår utbildningar eller arbetar inom hälso- och sjukvården. Den vänder sig även till beslutsfattare och förtroendevalda. Även enskilda kan ha intresse av att på ett lättillgängligt sätt kunna få ta del av de viktigaste reglerna, som här har samlats i en bok.

Tredje upplagan

Grundläggande handbok 3:e uppl.

Art.nr 7742

Hans Adler

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09033-7_01_cover ny 2.indd 1

2013-10-17 08.42