Page 1

SKOGSÄGARBOKEN

vänder sig till alla skogsägare, oavsett om du bor på fastigheten eller är så kallad utbo, och oavsett om du arbetar aktivt i skogen eller inte. Boken handlar till stor del om de speciella skatteregler som gäller för skog. Du får en hel del tips när det gäller skatteplanering. Även fastighetsjuridiken ur ett skogsägarperspektiv behandlas utförligt.

UR INNEHÅLLET

Skogsbeskattning • Skogskonto • Skogsavdrag • Substansminskningsavdrag • Bilen • Sälja virke • Sälja skogsfastighet • Generationsskifte • F-skatt • Moms • Skogsfastigheten • Arrende • Servitut • Jakt • Samfälligheter • Samägd skog • Köpa en skogsfastighet

FÖRFATTAREN

Björn Lundén har varit skogsägare i nästan hela sitt vuxna liv. Denna erfarenhet tillsammans med gedigna kunskaper i fastighetsjuridik och skogsbeskattning delar han med sig av i denna bok.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Skogsägarboken

BJÖRN LUNDÉN

BJÖRN LUNDÉN

SKOGSÄGAR BOKEN Ekonomi, skatteplanering, juridik


Skogsägarboken Skatt, ekonomi och juridik av Björn Lundén

Första upplagan


BjÜrn LundÊn Information AB Box 84, 820 64 Näsviken. Tel: 0650-54 14 00 • Fax: 0650-54 14 01

XXXCMJOGPTFwww.blinfo.se

Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer pü www.klimatneutral.se.

Copyright: fÜrfattaren och BjÜrn LundÊn Information AB 2012. Omslag och sättning av Anki Wallner, BjÜrn LundÊn Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. BrÜd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga har tryckts i 1 500 exemplar hos Elanders AB i MÜlnlycke. FÜrsta upplagan, september 2012 ISBN 978-91-7027-792-4


Innehåll Om boken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Skogsfastigheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Att köpa en skogsfastighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Lagfart. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Samägd skog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Att sälja virke. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Att sälja en skogsfastighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Generationsskifte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Allframtidsupplåtelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Delavyttring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Fastighetsbildning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Servitut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Gränser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Allemansrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Jakt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Arrende. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Samfälligheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 F-skatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Moms. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Skogsbrukare och pensionär. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Kvittning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Intäkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Förmåner och egna uttag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Inventarier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Lager. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Avdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .156 Inkomstuppdelning i ­familjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Räntefördelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Periodiseringsfond. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 Expansionsfond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180


Skogsbeskattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skogskonto. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skogsavdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Substansminskningsavdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pensionssparavdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Egenavgifter och ­löneskatt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjuk- och föräldrapenning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förenklat årsbokslut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inkomstdeklarationen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skatteplanering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ersättningsfond. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ackumulerad inkomst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

187 193 205 215 219 223 226 235 239 243 248 253 258

Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263


Om boken Alla typer av skogsägare Den här boken vänder sig till dig som har en skogsfastighet. Du kan ha skog som har gått i släkten i flera generationer eller du kan vara en nybliven skogsägare. Fastigheten kan vara en ren skogsfastighet eller ha både skog och jord. Fastigheten kan vara bebyggd eller obebyggd. Du kan bo på fastigheten eller någon helt annanstans. Det finns alltså många sorters skogsägare, och oavsett vilken grupp du tillhör, så hoppas jag att du ska hitta svar på dina frågor i den här boken. Eftersom jag under större delen av mitt liv har varit skogsägare, ligger ämnet mig varmt om hjärtat. Skatt och redovisning Boken handlar till stor del om de speciella skatteregler som gäller för skog. Jag ger en hel del tips när det gäller skatteplanering. Jag går däremot inte igenom de allmänna bestämmelserna för beskattning av enskild näringsverksamhet, utan hänvisar till någon av våra böcker LANTBRUKARBOKEN eller ENSKILD FIRMA . För redovisningen rekommenderar jag vår bok REDOVISNING I LANTBRUK . Pensionärer En stor andel av landets skogsägare är pensionärer eller närmar sig pensionen. För denna grupp finns mycket att tänka på, och det behandlar jag i boken, och likaså en hel del om ägarskifte av fastigheten. Vilka skogsägare vänder sig boken till? Eftersom det är svårt för aktiebolag att få förvärva en skogsfastighet utgår jag i boken från att du bedriver skogsbruket som enskild näringsverksamhet. Jag utgår också från att du avslutar räkenskaperna med ett för­ enklat årsbokslut, samt att du bokför och redovisar moms enligt kontantmetoden. Utgångspunkten är också att du inte har några anställda. | 7


Om boken Rüdgivare FÜrutom fÜr skogsägare tror jag att boken kan vara en bra hand­ ledning pü redovisnings- och revisionsbyrüer och fÜr andra som sysslar med rüdgivning till skogsägare. I vissa fall har jag gett laghänvisningar. FÜrkortningen IL betyder Inkomstskattelagen. Den här boken har en egen hemsida Pü den här bokens webbplats finns ändringar PDILPNQMFUUFSJOHBS som inträffat efter att vi tryckt boken. Pü sü TÊUUÊSCPLFOBLUVFMM under längre tid. Du hittar även en länk till EFLMBSBUJPOTIBOEMFEOJOH fÜr de blanketter som är aktuella. Pü hemsidan kan du ocksü diskutera bokens innehüll med andra läsare. Du kan ocksü ställa frügor till fÜrfattaren. Räkna dock med att det kan ta upp till en vecka innan du für svar. Register FÜr att du ska hitta det du sÜker finns ett utfÜrligt sÜkordsregister i slutet av boken. Dessutom hittar du alla kapitelrubriker i innehüllsfÜrteckningen i bÜrjan av boken. Tack Jag vill tacka alla kursdeltagare som jag har haft fÜrmünen att fü fÜreläsa fÜr under üren. Era frügor har gjort att jag fÜrstütt vad det är man undrar Üver som skogsägare. Sist men inte minst vill jag tacka Christopher DahlstrÜm fÜr värdefulla rüd och tips. Han är skogsingenjÜr och arbetar pü LRF Konsult i Hudiksvall som ansvarig fÜr fastighetsfÜrmedling. Hans skogs­ kunskaper har jag haft stor nytta av i arbetet med den här boken. Tacksamma fÜr tips Detta är den fÜrsta upplagan av boken. Jag är väldigt tacksam fÜr tips om kompletteringar och fÜrändringar till nästa upplaga. HÜr av dig till fÜrlaget pü info@blinfo.se . Näsviken, Hälsingland i september 2012 BjÜrn LundÊn

8  |


Skogsfastigheten Skogsfastigheten är den dominerande tillgången i ett skogsbruk. Man kan till och med säga att skogsfastigheten är näringsverk­ samheten. Därför är det naturligt att ge en beskrivning av vad som gäller för skogsfastigheten. Framför allt näringsfastigheter Skog finns framför allt på fastigheter som är taxerade som lantbruksfastigheter. Men skog kan också finna på fastigheter som är taxerade som privatbostäder. Det kan vara en villa eller ett fritidshus med en stor tomt som är skogbevuxen. I dessa fall gäller fördelaktiga skatte­ regler och momsregler vid försäljning av virke. Bebyggd eller obebyggd En skogsfastighet kan vara bebyggd eller obebyggd. En obebyggd skogsfastighet som inte har någon jordbruksmark brukar kallas en ren skogsfastighet. Har du en sådan, kan du hoppa över avsnitten om byggnader i det här kapitlet. Privatbostäder En bebyggd skogsfastighet kan ha en eller flera bostadsbyggnader. Det huvudsakliga bostadshuset brukar kallas mangårdsbyggnad. Bostadshus som du eller någon närstående bor i eller har för avsikt att bo i räknas skattemässigt som privatbostäder, och ingår inte i näringsverksamheten. Följande byggnader betraktas som komplementärbyggnader och ­behandlas på samma sätt som det bostadshus som de hör till: • vedbod • jordkällare • lekstugor, gäststugor, friggebodar och liknande • personbilsgarage och carport. „„ IL 2 kap 8–13 §§

För privatbo­städer är utgifterna inte avdragsgilla.

| 9


Skogsfastigheten Näringsbyggnader Fastigheten kan också ha näringsbyggnader, exempelvis: • lagårdar och stallbyggnader • logar, lador och silor • maskinhallar • verkstadsbyggnader • bostadshus där varken du eller någon närstående bor (eller plan­erar att bo) på mer än 50 procent av bostadsytan. Observera att de här bestämmelserna enbart berör fastighetens skattemässiga behandling. Fastigheten är fortfarande bara en enda och odelad i ­fastighetsregistret. Det betyder t ex att pantbrev gäller i hela fastig­heten och att hela fastigheten ingår vid en försäljning (såvida man inte gör en avstyckning). Men vid en försäljning ska beräk­ningen av kapitalvinsten (reavinsten) göras på två olika sätt och dekla­reras på två olika blanketter. Löpande utgifter för näringsfastigheter får dras av i näringsverksamheten. Fastighetsindelning Sverige är indelat i fastigheter, som alla har en unik fastighets­ beteckning, exempelvis Forsa-Backen 1:19. En fastighet kan bestå av mark och/eller vatten. En fastighet kan överlåtas och intecknas separat, eller tillsammans med en eller flera andra fastigheter. En fastighet kan samman­ läggas med en annan fastighet eller klyvas så att det bildas flera fastigheter. Läs om detta i kapitlet Fastighetsbildning. Taxeringsenhet Taxeringsenhet är ett begrepp i fastighetstaxeringen, då fastigheten får ett taxeringsvärde. Om du äger flera fastigheter i närheten av varandra, kan dessa slås ihop till en taxeringsenhet. Dessa fastigheter får då ett gemensamt (sammanlagt) taxeringsvärde. Stämpelskatten vid en försäljning baseras på den överlåtna fastig­ hetens taxeringsvärde. Om endast en av fastigheterna i en taxerings­ enhet säljs, måste fastighetsinskrivningen hos Lantmäteriet få ett värdeintyg som visar värdet på den överlåtna fastigheten. Läs om stämpelskatt i kapitlet Lagfart. Skogsskifte När man talar om ett skogsskifte, menar man ibland skog som ligger på en separat fastighet (som kan vara samtaxerad med andra fastigheter). Men man kan också mena ett avgränsat skogsområde på en fastighet med annan mark och andra skogsområden. Ibland är 10  |


Skogsfastigheten en skogsfastighet uppdelad i skogsskiften på olika platser men med samma fastighetsbeteckning. Ett skogsskifte som består av en separat fastighet kan överlåtas utan fastighetsreglering. Därför kan det vara en fördel att skogs­ innehavet är uppdelat i flera fastigheter, inte minst inför ett generationsskifte. Det är nämligen inte alltid som en skogsfastighet kan klyvas eller delas. Detta kan du läsa om i kapitlet Fastighetsbildning.

Mangårdsbyggnad Med mangårdsbyggnad menas bostadshuset på en lantbruksenhet. Finns det flera bostadshus brukar det största och viktigaste av dem kallas mangårdsbyggnad. En mangårdsbyggnad, som du eller någon närstående till väsentlig del bor i, betraktas ur skattesynpunkt som en privatbostad, dvs ­precis som vilken villa som helst. Detta gäller både vid den löpande beskattningen och vid kapitalvinstbeskattningen. Högst två lägenheter På lantbruk kan byggnader som är inrättade till bostad åt ända upp till 10 familjer vara klassificerade som småhus vid fastighetstaxeringen. Men det är bara bostadshus som är inrättade till bostad åt en eller högst två familjer som kan vara privatbostad. Har huset minst tre lägen­heter är det alltid en näringsfastighet. „„ IL 2 kap 14 §

Arrende Om du arrenderar ut hela fastigheten till någon utomstående ­används mangårdsbyggnaden inte som bostad åt dig eller någon närstående. Därmed ingår den i näringsverksamheten och du har full avdragsrätt för reparationer. Särskilda bestämmelser gäller dock om du har för avsikt att bosätta dig på fastigheten. Läs mer om det längre fram. Observera dock att mangårdsbyggnaden då även vid en försäljning ­betraktas som näringsfastighet med mindre fördelaktiga regler vid kapitalvinstbeskattningen. Enbart markarrende, med eller utan ­ekonomibyggnader, påverkar inte mangårdsbyggnadens status. I ­sådana fall är den fortfarande privatbostad om du själv eller någon närstående bor där eller har för avsikt att bo där. För arrendatorn är mangårdsbyggnaden alltid en privatbostad.

|  11


Skogsfastigheten Det lönar sig inte att i samband med en större reparation arrendera ut fastigheten några år för att få avdragsrätt och därefter själv flytta in. Vid återinflyttningen omklassificeras huset till privat­ bostad med återföring till beskattning av reparationsavdrag och värdeminskningsavdrag mm. Avsikt att bo där Om mangårdsbyggnaden är ett enfamiljshus är den en privat­ bostads­fastighet om ägaren eller någon närstående bor på mer än 50 procent av ytan i huset. För ett tvåfamiljshus räcker det med 40 procent av ytan. Den är också privatbostadsfastighet om ägaren eller närstående planerar att bo i huset. Man talar här om en tidsrymd om de närmaste tre åren. Närståendekretsen består av • föräldrar • far- och morföräldrar • make • barn, barnbarn osv samt deras makar (styvbarn och fosterbarn jämställs med barn) • syskon, syskons make och barn • dödsbo som du eller någon av de ovan nämnda personerna är ­delägare i. „„ IL 2 kap 22 §

Svärföräldrar krånglar till det En intressant situation uppstår om två makar gemensamt äger en jordbruksfastighet och låter den ene makens föräldrar bo i man­ gårds­byggnaden. De boende är närstående till sitt barn, men inte till svärsonen eller svärdottern. För den make som har sina föräldrar boende i huset är detta en privat­bostad. För maken som har sina svärföräldrar boende där är huset en näringsfastighet. Makarna deklarerar alltså sina andelar av fastigheten på olika sätt, både vid den löpande inkomstdeklara­ tionen och vid en kommande kapitalvinstberäkning. Om maken med svär­f öräldrarna reparerar huset är utgiften avdragsgill i näringsverk­samheten, men inte för den make som har föräldrarna boende där. Slottsregeln Om du har en stor äldre mangårdsbyggnad på din lantbruksenhet kan du begära att denna med tillhörande tomtmark ska betraktas som näringsfastighet, även om du bor där. Mangårdsbyggnaden ska ha en bostadsyta på minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsåret 12  |


Skogsfastigheten ska vara före 1930. Det finns inget krav på att byggnaden ska vara kulturminnesmärkt eller något liknande. Bestämmelsen, den så kallade slottsregeln, har tillkommit för att ägare till slott, herrgårdar och liknande ska kunna dra av reparations- och andra driftsutgifter i näringsverksamheten. Detta ökar möjlig­heterna att bevara kulturhistoriskt intressanta miljöer. Om du själv eller någon närstående bor i huset ska du eller den närstående skatta för bostadsförmån för den del som utnyttjas som bostad. Kulturmiljövårdsbidrag och andra bidrag blir skattepliktiga. Ägaren av mangårdsbyggnaden måste själv varje år ta ställning till om mangårdsbyggnaden ska beskattas som näringsfastighet eller som privatbostadsfastighet. Det lönar sig dock knappast att vingla hit och dit mellan åren, eftersom de senaste årens förbättringsutgifter ska återföras till beskattning om byggnaden omklassificeras till privat­ bostadsfastighet. „„ IL 2 kap 9 §

Bedömningstidpunkten Bedömningen av om ett bostadshus ska räknas som privatbostad eller ska ingå i näringsverksamheten görs den 31 december varje år. Har byggnadens status ändrats sedan föregående år görs en omklassi­f icering. Det finns dock en tröghetsregel som ger dig en tvåårig frist att eventuellt ändra förhållandena om dessa blir sådana att bostaden ändrar ­karaktär till en näringsfastighet. Den får alltså fortsätta att betraktas som privatbostad i ytterligare högst två år om du vill. „„ IL 2 kap 11 §

Avskattning Om en näringsfastighet övergår till att bli privatbostad finns ingen tröghetsregel. Då görs en avskattning, som innebär att tidigare medgivna värdeminskningsavdrag mm tas upp till beskattning i näringsverksamheten (återläggs) på samma sätt som om fastigheten hade sålts. Behandlas som villa När mangårdsbyggnaden behandlas som en villa (privatbostad) ­behöver du inte skatta för bostadsförmån. Däremot måste du betala kommunal fastighetsavgift privat. Denna är inte avdragsgill. ­Räntorna som hör till bostadshuset drar du av i inkomstslaget kapital och inte i närings­verksamhet. Du får inte dra av utgifter för reparationer av bostadshuset. Men eftersom reparationer av uthusen är avdragsgilla, kan det bli en del |  13


Skogsfastigheten gränsdragningstvister med Skatteverket. Vissa utrymmen i ­uthusen kan ju skattemässigt höra ihop med bostaden, t ex vedbod, person­bils­­ garage, jordkällare och pannrum. En del utgifter ska delas upp Du får inte göra avdrag i näringsverksamheten för utgifter för den löpande driften av privatbostaden. En del utgifter kan vara gemen­ samma för mangårdsbyggnaden och näringsverksamheten och ska då delas upp. Hit hör t ex utgifter för • sophämtning • sotning • slamtömning • el • försäkringar. Bara den del av utgiften för exempelvis sophämtning som hör till själva näringsverksamheten är avdragsgill. Här får du själv göra en rimlig fördelning. Försäkringsbolagen särredovisar premien för mangårdsbyggnaden, så det är lätt att få fram den avdragsgilla delen.

Ränteavdrag Räkna rätt på räntorna Du måste bestämma hur stor del av dina lån som hör till mangårdsbyggnaden och hur stor del som hör till näringsverksamheten. Det inte alltid självklart hur räntorna ska fördelas mellan bostadshuset och näringsverksamheten (ekonomibyggnader, jord och skog). Det vanligaste är att du proportionerar efter taxeringsvärdet och tillgångarnas ­värde. Du kan inte gå efter vilka säkerheter, som är lämnade för lånet. Det är ju vad de lånade pengarna använts till, som styr var räntorna ska dras av. „„ IL 13 kap 8 §

Låg avdragseffekt men kvittningsrätt Räntorna som hör till privatbostaden ger en skattereduktion på 30 procent, som du får räkna av från statlig och kommunal inkomstskatt och fastighetsavgift samma år. Avdraget får inte sparas till kommande år. Här får du alltså kvitta mot inkomst av tjänst och näringsverksamhet, men avdragseffekten är låg.

14  |


Skogsfastigheten Hög avdragsrätt men ingen kvittningsrätt Räntorna som hör till jord- och skogsbruket får du dra av ­direkt i näringsverksamheten och minskar därmed vinsten. Det ger normalt en högre avdragseffekt, men inte alltid. Om näringsverksamheten (skogs- och jordbruket) ger underskott, får du normalt inte kvitta underskottet mot andra inkomster, och då blir det ingen avdragseffekt alls för ränteutgifterna. För dig som har nystartad verksamhet finns dock möjlighet att kvitta underskott mot andra inkomster. Läs mer om detta i kapitlet ­Kvittning. Du får dock spara underskottet mot kommande överskott i näringsverksamheten hur länge som helst. Detta kallas rullning. Din situation avgör vad som är bäst Om du har inkomst av tjänst och lantbruksenheten ger underskott, är det fördelaktigare om en så stor del av ränteavdraget som möjligt ­ligger på bostadshuset för att kunna kvittas mot löneinkomsten. Ger lantbruksenheten överskott är det bra om en så stor del av ränte­avdraget som möjligt ligger på näringsverksamheten där det normalt ger ­störst avdragseffekt. Räkna på lång sikt Men du kanske inte har så renodlade förhållanden. Du som gör en större avverkning var tionde år och däremellan har underskott, vad är mest fördelaktigt för dig? Ja, det enda sättet att ta reda på det är genom att göra en kalkyl och räkna på det. Kalkylen bör sträcka sig ett tiotal år framåt i tiden. Genom insättning på skogskonto kan du fånga upp överskott från skogsavverkningar och kvitta dem mot framtida underskott av utgifts­räntor i jord- och skogsbruket. I stort sett behöver du i din kalkyl bara se om näringsverksamheten på din lantbruksenhet totalt sett kommer att ge överskott eller underskott under en längre tidsperiod. Bortse då från alla ränteutgifter. Ger kalkylen ett underskott bör du lägga så stor del av räntan som möjligt på bostadshuset. Ger kalkylen ett överskott, lägger du så stor del av räntan som möjligt i näringsverksamheten. Om räntan är så stor att den förvandlar ett överskott till ett underskott, lägger du bara så mycket av räntan i näringsverksamheten att resultatet räknat över en lång tidsperiod blir noll. Resten läggs på bostadshuset.

|  15


Skogsfastigheten Viss frihet finns Sedan du kommit fram till den teoretiskt bästa fördelningen av lånen och därmed ränteavdragen för dig, kommer nästa fråga: Får man fördela räntorna hur som helst? Svaret är nej, men i praktiken har du ändå ett visst manöverutrymme. Huvudregeln är att skulderna ska delas upp efter taxeringsvärdet. Om bostadsbyggnadsvärdet plus tomtmarksvärdet på din fastighet är t ex 41% procent av hela taxeringsvärdet, betraktar du 41% procent av lånen som lån på bostadshuset. Räntor på denna del dras av i inkomst­ slaget kapital. Resterande 59% procent av lånen läggs i näringsverk­ samheten och den delen av räntorna dras av där.

Flera lån Det hela kompliceras ytterligare av att du kan ha flera lån med olika räntesatser. Vissa lån lägger du då i sin helhet på bostaden, medan andra läggs i näringsverksamheten och ytterligare något lån behöver kanske delas upp. Här kan du kanske styra lånen med hög ränta åt det håll som är bäst för dig. Taxeringsvärdet säger inte allt Olika faktorer kan göra att bostadshuset har en större andel av värdet på hela fastigheten än vad taxeringsvärdet visar. Det kan exempelvis vara att • en genomgripande renovering av bostadshuset nyligen har gjorts • en ny-, till- eller ombyggnad av bostadshuset nyligen har gjorts • avverkningar har gjorts • det finns stora framtida återväxtåtgärder ogjorda • priserna på jordbruksmark har sjunkit. Omvänt gäller att bostadshuset kan ha minskat sin andel av värdet på grund av att • bostadshuset har förfallit sedan den senaste fastighetstaxeringen • det finns ett större virkesförråd i skogen • återväxtåtgärder har gjorts i stor omfattning • nybyggnad eller reparation av ekonomibyggnader har gjorts. Vingla inte hit och dit Du måste bestämma dig för hur du vill fördela räntorna. Det går inte att lägga 90 procent av räntorna på bostadshuset ett år bara för att få kvitta och nästa år dra av 90 procent i näringsverksamheten bara för att du har sålt mycket virke. Det är bara om du gör föränd-

16  |


Skogsfastigheten ringar på fastigheten genom t ex reparationer eller markköp som det är rimligt att ändra fördelningen av ränteutgifterna. Ytterligare saker att tänka på När du delar upp ränteutgifterna bör du tänka på följande: • När du köper en fastighet ska du fördela ränteavdragen efter samma princip som du räknar ut eventuellt skogsavdrag. • Garantilån och andra lån som är öronmärkta för jord- eller skogsbruket ska höra dit. • Om det inbördes förhållandet mellan taxeringsvärdena ändras vid en ny fastighetstaxering, behöver du inte förändra proportioneringen av de gamla lånen.

Näringsfastighet Direkt avdragsgilla utgifter Utgifter för reparation och underhåll av näringsbyggnader är direkt avdragsgilla. Utgifter för förbättringar (ny-, till- och ombyggnad) ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (avskrivningar). Vissa ändringsarbeten kan, trots att de är omfattande och borde betraktas som ombyggnadsarbeten, jämställas med reparationer. Dessa får du dra av direkt. Exempel på detta är upptagning av nya fönster- och dörröppningar, flyttning av innerväggar, ny inredning osv. Om du lägger om driften från ett djurslag till ett annat blir det ofta sådana utgifter. Detta kallas det utvidgade reparations­ begreppet. „„ IL 19 kap 2, 4–5 §§

Tillfälliga byggnader Om du uppför en tillfällig byggnad på lantbruket är hela utgiften avdragsgill på en gång, trots att det egentligen är en nybyggnad. Det kan t ex vara en barack eller en tillfällig förrådsbyggnad eller ligghall som är avsedd att användas endast ett fåtal år. „„ IL 19 kap 6 §

Reparation Reparation är sådant arbete som görs för att återställa en byggnad i det skick den var när den var ny eller ombyggd. Åtgärderna ska alltså vara nödvändiga för att återställa eller behålla byggnaden i ursprungligt skick. En reparation omfattar alltid bara sådana byggnadsdelar som normalt behöver bytas en eller flera gånger under byggnadens livslängd. |  17


Skogsfastigheten Om det samtidigt blir en förbättring genom att den tekniska utvecklingen har gjort det olämpligt att återställa byggnaden med exakt samma material, får du fortfarande göra direktavdrag. Om du köper en fastighet med dåligt underhållna byggnader och rustar upp dem, får du avdrag för allt som rent tekniskt är reparationer, så kallat eftersatt underhåll. Värdeminskningsavdrag Utgifter för ny-, till- eller ombyggnad får du inte dra av direkt, utan bara i form av värdeminskningsavdrag varje år. Procentsatserna är • 2% per år för bostadshus (småhus och hyreshus) • 5% per år för växthus, silor och kylhus • 4% per år för övriga ekonomibyggnader. Vad nybyggnad och tillbyggnad innebär är väl ganska klart. ­Begreppet ombyggnad är inte lika klart. Ibland kan det vara svårt att skilja ombyggnad från reparation och underhåll. Ombyggnad med värdeminskningsavdrag är det • när byggnadens användningsområde ändras • vid utbyte av (inte enstaka) bärande byggnadsdelar. Moms Hela momsen får lyftas på utgifter för ekonomibyggnader (utom i samband med själva fastighetsköpet). Detta oavsett om det rör sig om reparationer eller nybyggnader. På utgifter som hör till bostadshus får du inte lyfta någon moms. Privata hästar Hästhållning ingår inte med automatik i näringsverksamheten, även om hästen eller hästarna finns i ekonomibyggnader på lantbruksfastigheten. Man måste göra en bedömning genom att titta på om det finns ett vinstsyfte. I annat fall räknas hästhållningen som privat. Det räcker inte med att endast utnyttja lantbruksenheten, exempelvis till bete, uppstallning etc, för att hästhållningen ska anses vara näringsverksamhet. Om hästhållningen bedöms som helt eller delvis privat, innebär det att företaget inte får dra av kostnader för den del av verksamheten som hör till privathästeriet, varken för anskaffningar eller löpande utgifter. Inte heller på inredning och reparationer i lantbrukets ekonomibyggnader som används för den privata hästhållningen.

18  |


Skogsfastigheten När det gäller hästar som är avsedda att utnyttjas både i näringsverksamheten och privat, kan du välja mellan två metoder som ger samma slutresultat: • Du kostnadsför allt. Sedan återför du den privata delen av utgift­ erna som ett eget uttag. • Du kostnadsför bara den del av utgifterna som hör till näringsverksamheten. Resten ingår i den privata utgiften. Det blir ingen separat uttagsbeskattning. Du kan läsa mer om detta i vår bok HÄSTVERKSAMHET. „„ Skatteverkets ställningstagande Avdrag för hästhållning vid innehav av jordbruksfastighet, 2007-02-12, Dnr 131 104860-07/111

„„ Skatteverkets ställningstagande Yrkesmässighet vid innehav av näringsfastighet mm samt fråga om sponsorbidrag, 2007-06-29, Dnr 131 604139-06/111

Byggnads- och markinventarier Byggnads- och markinventarier betraktas skattemässigt på samma sätt som inventarier. Läs om detta i kapitlet Inventarier.

Markanläggningar Markanläggningar anses ha så lång livslängd att du inte får dra av utgifterna direkt utan som värdeminskningsavdrag (avskrivning). Markanläggningar skiljer sig från markinventarier genom att de inte har något direkt samband med någon byggnad eller något inventarium. Som markanläggningar på skogsfastigheter räknas: • Diken • Stängsel, både viltstängsel och andra stängsel • Invallnings- och vattenavledningsföretag • Skogsvägar • Vägbroar • Brunnar som inte direkt hör till byggnad eller inventarier • Parkeringsplatser och vändplaner • Markarbeten som gör marken plan eller fast såsom röjning, schaktning, rivning och bortforsling av en byggnad eller något annat som tidigare funnits på fastigheten. Man tycker att markberedning på skogsmark skulle vara en markanläggning, men så är det inte. Markberedningen har ingen bestående effekt, utan är ett led i återväxtåtgärderna. Utgiften dras av som en kostnad och sätts inte upp på avskrivningsplan. |  19


Skogsfastigheten Avskrivning På markanläggningar gör du en fast avskrivning varje år precis som på byggnader. Det är alltså ingen restvärdeavskrivning som den du kan göra på inventarier. När du anskaffar markanläggningen lägger du upp en avskrivningsplan. Avdraget är varje år • 10% på täckdiken och skogsvägar • 5% på andra markanläggningar. När du underhåller en markanläggning, får du dra av utgiften direkt. „„ IL 20 kap 2–16 §§

20  |


Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K3 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET DRIVA FÖRETAG SOM PENSIONÄR EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK

KOMPANJONER KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR ROT & RUT SAMBOBOKEN SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SKOGSÄGARBOKEN SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN TRAKTAMENTE UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se


SKOGSÄGARBOKEN

vänder sig till alla skogsägare, oavsett om du bor på fastigheten eller är så kallad utbo, och oavsett om du arbetar aktivt i skogen eller inte. Boken handlar till stor del om de speciella skatteregler som gäller för skog. Du får en hel del tips när det gäller skatteplanering. Även fastighetsjuridiken ur ett skogsägarperspektiv behandlas utförligt.

UR INNEHÅLLET

Skogsbeskattning • Skogskonto • Skogsavdrag • Substansminskningsavdrag • Bilen • Sälja virke • Sälja skogsfastighet • Generationsskifte • F-skatt • Moms • Skogsfastigheten • Arrende • Servitut • Jakt • Samfälligheter • Samägd skog • Köpa en skogsfastighet

FÖRFATTAREN

Björn Lundén har varit skogsägare i nästan hela sitt vuxna liv. Denna erfarenhet tillsammans med gedigna kunskaper i fastighetsjuridik och skogsbeskattning delar han med sig av i denna bok.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Skogsägarboken

BJÖRN LUNDÉN

BJÖRN LUNDÉN

SKOGSÄGAR BOKEN Ekonomi, skatteplanering, juridik

Profile for Smakprov Media AB

9789170277924  

9789170277924  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded