Boken riktar sig till dig som är eller ska bli personlig assistent. Den beskriver på ett lättbegripligt sätt vad arbetet innebär, med konkreta exempel på vanliga arbetsuppgifter och nyttig information om bland annat anställnings- och arbetsvillkor. Några frågor som tas upp är: Hur är det att arbeta i någons hem? Hur gör man vid intima vårdsituationer? Vad gör jag om jag och b rukaren inte kommer överens? Du får råd om bemötande och stöd att hantera komplicerade situationer och etiska dilemman. Carola Lindström är frilansjournalist med många års erfarenhet som personlig assistent.
Jobba som personlig assistent Carola Lindström
Att jobba som personlig assistent är omväxlande, r oligt och svårt. Det är ofta ett fritt och varierande arbete som också ställer stora krav på lyhördhet och flexibilitet. Eftersom varje brukare är unik ser assistentens roll olika ut från fall till fall, men den här boken ger dig värdefull vägledning i ditt arbete.
Jobba som personlig assistent Carola Lindström
Jobba som personlig assistent Carola Lindstrรถm
Innehåll Presentation av boken
7
Bokens olika delar
8
Vad är personlig assistans?
9
Vem har rätt till personlig assistans? Ansökan och beslut om assistans
11 13
Arbetets innehåll
15
Vanliga arbetsuppgifter Stöd och service samt personlig omvårdnad Personlig hygien Sjukgymnastik och fysisk träning Assistans vid måltider Medicinsk omvårdnad Ekonomi Skötsel av hemmet Vård i livets slutskede Personalens hygien Hjälpmedel Läkemedel Avvikelsehantering och tillbudsrapportering Ergonomi Arbetsplan Veckoschema Rapportering till andra assistenter
15 17 18 19 20 21 24 25 26 29 30 31 32 33 34 36 37
Anställningen
39
Att söka jobb som personlig assistent Förberedelse inför anställningsintervjun Inskolning
39 40
Checklista under inskolningen Personalmöten Tystnadsplikt och sekretess Anmälningsplikt Anställningsvillkor Fackförening och arbetslöshetskassa Kollektivavtal Löner Arbetstider och schema Semester Sjukfrånvaro eller vård av barn Tidrapporter Arbetstidslagen Arbetsmiljö Att anmäla arbetsskada Resor Utbildning och vidareutbildning
41 42 43 44 45 46 46 48 48 49 50 51 51 52 53 55 56 57
Yrkesrollen
59
Brukaren Respekt och integritet Etik och moral Attityder Konflikthantering Anhöriga Att vara assistent till en närstående
59 60 62 63 64 65 66
Att vara assistent till ett barn Assistans i brukarens dagliga sysselsättning Assistans på gruppboende eller sjukhus God man eller förvaltare God man Förvaltare Utbrändhet hos personliga assistenter
67 69 71 72 72 73 74
Vanliga funktionsnedsättningar
77
Personkrets 1 Utvecklingsstörning Autism Personkrets 2 Hjärnskador Personkrets 3 Cerebral pares Epilepsi Multipel skleros Neuromuskulära sjukdomar Ryggmärgsskador Stroke Psykisk ohälsa
78 78 79 80 80 81 81 83 85 85 86 87 88
Lästips
91
Böcker Webbplatser
91 93
Presentation av boken Det här är en bok för dig som är eller ska bli personlig assistent. Syftet med boken är att underlätta för dig i ditt dagliga arbete. Boken beskriver det roliga och omväxlande, men ibland också svåra arbetet och ger många goda råd för att hantera olika situationer som kan dyka upp. Du får också veta mer om de lagar, regler, rättigheter och skyldigheter som gäller för personlig assistans. Anledningen till att jag skrev den här boken är att jag själv upplevde att det saknades en sådan här bok som ger konkreta tips, praktiska råd och stöd i några av de situationer man kan hamna i som personlig assistent. Tanken är att boken ska vara enkel, lättläst och användbar. Boken vänder sig framförallt till personliga assistenter, men jag hoppas att berörda chefer och politiker samt brukare och anhöriga också tar del av innehållet. Begreppet personlig assistans syftar just på att assistans ska vara personlig. Den ska kunna skräddarsys utifrån brukarens individuella och unika behov. Därför kan man förstås inte ställa upp några fasta ramar och regler för hur assistansen ska utformas. Inget assistansuppdrag är det andra likt, men det finns ändå många beröringspunkter i yrket personlig assistans och det är dem jag vill ta upp i den här boken. Jag som skriver boken har själv jobbat som personlig assistent under flera års tid. Jag har varit anställd både av kommuner och av privata assistansbolag samt jobbat hos flera brukare av olika
Jo bba so m p erso nlig assistent
7
kön, ålder och med olika funktionsnedsättningar. Jag är också civilekonom med inriktning mot organisation och ledarskap. Mitt examensarbete handlade om personliga assistenters trivsel på jobbet och om hur enhetschefer och kundansvariga kan arbeta för att de anställda ska trivas på jobbet. Jag har också jobbat som projektledare och handledare för en grupp arbetslösa ungdomar som deltagit i ett arbetsmarknadsprojekt. Just nu jobbar jag som frilansjournalist och författare. Stort tack till alla som läst och gett värdefulla kommentarer på manuset!
Bokens olika delar Boken börjar med kapitlet Vad är personlig assistans? där jag beskriver yrket personlig assistans kortfattat och hur uppdraget för personliga assistenter ser ut. Kapitlet Arbetets innehåll beskriver grunderna i arbetet och de vanligaste arbetsuppgifterna. Därefter kommer kapitlet Anställningen, som bland annat tar upp olika anställningsformer, sekretess, ergonomi och assistentens skyldigheter och rättigheter. Bokens näst sista kapitel heter Yrkesrollen och tar upp viktiga frågor som bemötande, respekt, integritet, etik och moral. Eftersom det är brukarens behov som styr assistansen kan arbetsdagarna se väldigt olika ut. Under ett arbetspass kan du möta många olika människor som är viktiga för brukaren. Det kan vara exempelvis brukarens anhöriga eller god man som du också måste förhålla dig till. Här får du tips om hur man på bästa sätt kan lösa de konflikter som kan uppstå. Du får också veta mer om hur det är att vara personlig assistent till ett barn, att vara assistent på en skola, eller på en arbetsplats. Sista kapitlet, Vanliga funktionsnedsättningar, beskriver några av de funktionsnedsättningar som berättigar till personlig assistans. Du kan också läsa om några vanliga läkemedel och hur avvikelsehantering går till. Boken avslutas därefter med lästips och länkar.
8
Jo bba so m p erso nlig assistent
Vad är personlig assistans? Grunden i personlig assistans är att man hjälper en medmänniska i hans eller hennes vardag och på så sätt skapar förutsättningar för honom eller henne att leva ett liv på samma villkor som andra. I den här boken använder jag ordet brukare när jag syftar på den person som får personlig assistans. Vissa assistansbolag använder andra begrepp, som kund, assistansberättigad eller vårdtagare. Personlig assistent är ett relativt nytt yrke. Yrkeskategorin skapades 1994 i samband med den lag som gav människor med funktionsnedsättningar rätt till personlig assistans. Idag arbetar mer än 70 000 människor i Sverige som personliga assistenter, enligt Socialstyrelsen. Eftersom en personlig assistent jobbar utifrån brukarens enskilda behov så är yrkesvillkoren och arbetsuppgifterna mycket varierande. Arbetet är roligt, omväxlande, flexibelt och spännande. Men det kan också vara svårt. Arbetsuppgifterna varierar från dag till dag och från arbetsplats till arbetsplats. Det finns en del att tänka på när det gäller integritet, etik och sekretess. Det kan också vara svårt att arbeta nära en annan person utan att ta över eller bli för privat. Personlig assistent är ett arbete som kräver mycket kunskap, erfarenhet och förmåga att möta olika slags människor i olika situationer. Det finns visserligen utbildningar inom personlig assistans, men många som jobbar som personlig assistent saknar utbildning eller erfarenhet när de börjar jobba. Många jobbar också extra som personlig assistent, timvikarierar eller sommarjobbar.
Jo bba so m p erso nlig assistent
9
På vissa arbetsplatser är det dubbel bemanning under hela dygnet eller vissa delar av dygnet, men ofta jobbar man ensam och träffar sällan sina arbetskamrater och sin chef.
En laglig rätt – LSS o c h LASS I maj 1993 beslutade riksdagen om en omfattande handikappreform. Den trädde i kraft den 1 januari 1994 och i samband med detta infördes två nya lagar i Sverige: – Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och – Lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS. Tanken bakom denna lagstiftning var att personer med funktionsnedsättning ska ha rätt att leva sina liv på lika villkor som alla andra i samhället. Människor med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett så självständigt liv som det är möjligt utifrån sina egna förutsättningar. LSS gäller för den som har ett behov av hjälp som understiger 20 timmar i veckan. Då är det kommunen som beslutar om ersättningen. För den som har ett behov som överstiger 20 timmar i veckan är det Försäkringskassan som beslutar om ersättning och då via LASS. Lagen om assistansersättning (LASS) gäller för den som har svåra och varaktiga funktionsnedsättningar som kräver personlig hjälp med det dagliga livet, exempelvis för grundläggande behov som hjälp med av- och påklädning, personlig hygien och att äta. LSS omfattar tio olika insatser för särskilt stöd och service som ska skapa förutsättningar för ett aktivt och jämlikt liv med möjlighet till inflytande och samhällsdeltagande för personer med funktionsnedsättningar. En av dessa tio insatser är personlig assistans, men det finns också andra sorters stöd och service, som ledsagning, kontaktperson, avlösarservice i hemmet och korttidstillsyn. Insatserna enligt LSS är frivilliga och man måste därför ansöka om att få ta del av insatserna. LSS är en rättighetslag, vilket innebär att den som ingår i lagens personkrets och uppfyller kriterierna för insatserna har rätt att få den insats som han eller hon begär. LSS är också en pluslag, vilket betyder att insatserna enligt LSS inte minskar rätten till stöd enligt andra lagar, som SoL (socialtjänstlagen) eller HSL (hälso- och sjukvårdslagen).
10
Jo bba so m p erso nlig assistent
LSS ger rätt till fö lj an d e tio in satser: 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionsnedsättningar 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skälig kostnad för sådan assistans, till den del begivet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning 3. Ledsagarservice 4. Biträde av kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdom som behöver bo utanför föräldrahemmet 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.
Vem har rätt till personlig assistans? Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer och av ett begränsat antal personer. Stödet ska ges till den som på grund av funktionsnedsättning behöver hjälp att klara av de grundläggande behoven i vardagen, till exempel hygien, av- och påklädning, måltider och att kommunicera med andra. För att ha rätt till insatsen personlig assistans måste man bedömas tillhöra en av följande personkretsar: ·· Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Jo bba so m p erso nlig assistent
11
·· Personkrets 2: Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder, orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom. ·· Personkrets 3: Personer med andra bestående fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande – om dessa hinder är stora och orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. De personer som tillhör någon av de ovanstående grupperna och som inte har fyllt 65 år har rätt till personlig assistans, såvida de inte bor i gruppbostad eller vårdas på institution som tillhör eller drivs med bidrag från staten, kommunen eller landstinget. Assistansersättning administreras av Försäkringskassan och kostnaderna delas mellan kommunen och staten. Kommunen har ett finansieringsansvar för 20 timmar i veckan för personer som beviljats assistansersättning och staten (Försäkringskassan) bekostar allt över 20 timmar i veckan. Den som beviljas personlig assistans får själv välja vem som ska sköta administrationen av assistansen. Det är alltså brukaren eller brukarens företrädare som väljer assistansanordnare. Det kan vara kommunen, ett privat assistansbolag, ett kooperativ eller så kan brukaren själv vara arbetsgivare åt sina assistenter. Brukaren ska ha inflytande över sin assistans oavsett vilken lösning han eller hon väljer. Det är assistansanordnaren som har arbetsgivaransvaret för brukarens personliga assistenter.
12
Jo bba so m p erso nlig assistent
Fakta o m assistan sberättigad e Det är närmare 16 000 personer som har statlig assistansersättning från Försäkringskassan enligt LASS (personer med svåra och varaktiga funktionsnedsättningar och ett behov av assistans som överstiger 20 timmar i veckan) samt ungefär 3 500 personer som har personlig assistans enligt LSS (personer med ett behov av assistans som understiger 20 timmar i veckan) med ersättning från kommunen. Socialstyrelsen har tagit fram statistik som visar att: –– det är något fler män än kvinnor som har assistans –– merparten är över 30 år –– de flesta bor i eget boende –– drygt hälften av de vuxna är ensamboende –– fysiska funktionsnedsättningar finns hos över 80 procent av assistansanvändarna –– drygt 20 procent har en kombination av fysiska och begåvningsmässiga funktionsnedsättningar –– andelen personer med psykiatrisk diagnos är låg. Av de 15 872 personer som hade rätt till personlig assistans med statlig ersättning i juni 2010 fick 46 procent assistans i kommunal regi, 40 procent anlitade privata assistansföretag, 11 procent var medlemmar i assistanskooperativ och 3 procent var själva arbetsgivare för sina assistenter.
Ansökan och beslut om assistans En person med funktionsnedsättning, hans eller hennes företrädare eller kommunen ansöker om personlig assistans hos Försäkringskassan. Därefter bedömer Försäkringskassans handläggare den enskildes totala hjälpbehov i samråd med personen med funktionsnedsättning eller hans/hennes företrädare. Det är socialförsäkringsnämnden som sedan beslutar om antalet timmar per vecka man kan få assistansersättning för. I väntan på beslutet från socialförsäkringsnämnden kan man få ett interimistiskt (provisoriskt) beslut.
Jo bba so m p erso nlig assistent
13
Att utreda hur stort hjälpbehov en person med funktionsnedsättning har är en komplicerad process. Det är hela livssituationen som ska bedömas. Man börjar med att kartlägga personens dagliga liv – det vill säga alla ofta återkommande aktiviteter av vardagligt slag, till exempel att klara sin personliga hygien, att förflytta sig, att hantera ett toabesök, att kunna kommunicera med andra eller att kunna äta. Men det kan också finnas många andra situationer där personen med funktionsnedsättning behöver kvalificerad hjälp och där det krävs särskild kunskap och kännedom om honom eller henne som individ, till exempel vid aktiviteter, studier eller arbete. Personlig assistans kan också behövas nattetid och vid vila under dagen. En del personer med funktionsnedsättning kan också ha behov av personlig assistans för att ta sig ur ensamhet och passivitet. Alla dessa behov ska läggas ihop för att få klart för sig hur stort det totala hjälpbehovet är. Bedömningen av assistansbehovet ska ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. När utredningen är klar visar den tydligt i vilka situationer och i vilken utsträckning som personlig assistans är beviljad. Men all assistans ska ändå kunna ske utifrån brukarens behov och med stor flexibilitet. Utifrån utredningen får personen med funktionsnedsättning ett beslut där det står ifall han eller hon är beviljad assistansersättning och i så fall hur många timmar som han eller hon får ersättning för per vecka. En vecka består av 168 timmar, men om man har behov av dubbel assistans vid vissa tillfällen av dygnet kan man få assistansersättning för mer än 168 timmar per vecka. Vid vissa tillfällen kan man få rätt till utökat behov av personlig assistans, till exempel vid semesterresa eller akut sjukdom hos brukaren. Om brukaren inte är nöjd med beslutet och om han eller hon tycker att behoven av personlig assistans inte blivit tillgodosedda genom beslutet så kan brukaren överklaga beslutet hos Försäkringskassan och begära en omprövning. Om Försäkringskassan vid omprövningen kommer fram till att inte ändra beslutet kan brukaren därefter skicka in en överklagan till förvaltningsrätten. 14
Jo bba so m p erso nlig assistent
Anställningen Att söka jobb som personlig assistent Olika brukare ställer olika krav på assistenterna. Ibland kan det stå i platsannonsen att det är önskvärt med utbildning, men det är sällan ett krav. I ett fåtal fall kan det krävas att assistenten ska vara utbildad undersköterska, framförallt om det handlar om svårt sjuka brukare. Men i de allra flesta fall är det personligheten som avgör om man får jobbet eller inte. Det krävs att man är lyhörd och flexibel som person, och att man tycker om att hjälpa andra människor. Vissa brukare har önskemål när det gäller kön eller ålder på den personliga assistenten och i vissa fall söker brukaren efter assistenter som delar ett visst intresse, till exempel sport, kultur, matlagning, musik eller hantverk. Om tunga förflyttningar ingår i arbetsuppgifterna kan det vara ett krav att assistenten har god fysisk styrka. Många brukare ställer som krav att man ska ha körkort för att de ska bli mer fria att åka vart de vill och när de vill utan att vara beroende av färdtjänst. Då handlar det om att man som assistent skjutsar brukaren i hans eller hennes egen bil. Som assistent är man aldrig skyldig att köra brukaren i egen bil. I vissa jobbannonser anges också att det krävs att man har egen bil för att ta sig till och från arbetsplatsen om brukaren bor avsides till där det inte finns några bussförbindelser. Om brukaren eller någon av brukarens anhöriga röker eller har husdjur krävs det att assistenten inte är allergisk mot det. Hos and
Jo bba so m p erso nlig assistent
39
ra brukare kan det tvärtom vara ett krav att assistenten inte röker eller har husdjur för att brukaren har en stark allergi mot detta. Vilka egenskaper som efterfrågas hos en personlig assistent beror alltså helt och hållet på vilken brukare man ska jobba hos. Det är brukaren själv, hans eller hennes anhöriga eller assistansbolaget som avgör vem som får arbetet. En sak som är viktig för de flesta arbetsgivare är att man förstår vad arbetet som personlig assistent går ut på och att man inte ser personlig assistans enbart som ett genomgångsyrke.
Förberedelse inför anställningsintervjun Rekryteringsprocessen går till på olika sätt i olika assistansbolag. Många gånger får man komma till assistansbolaget först för att träffa en enhetschef eller kundansvarig där. Om denna person tycker att man verkar lämplig för jobbet och har de meriter som krävs så får man gå vidare och träffa brukaren och eventuellt också hans eller hennes anhöriga som sedan fattar det slutgiltiga beslutet om vem som får tjänsten. När du träffar den kundansvariga på assistansbolaget så ta gärna tillfället i akt och ställ frågor om yrkesrollen och om den specifika arbetsplatsen. Här är några exempel på saker att fråga om: ·· Arbetsuppgifter och ansvar. Vilka är de vanligaste arbetsuppgifterna? Innebär jobbet resor inom eller utom Sverige? Vilka ansvarsområden har jag som personlig assistent, vad förväntas av mig när det exempelvis gäller sjukhusbesök och resor? ·· Arbetstider. Vem gör schema och hur mycket kan man själv påverka sitt schema? Hur ser det ut med min lunch och eventuella raster under dagen? ·· Anställningsvillkor. Finns det kollektivavtal? (Läs om kollektivavtal på sidan 50) ·· Sjukfrånvaro. Vad gäller om man blir sjuk eller vill byta ett pass, vem ringer in vikarie? ·· Information om brukaren. Vilken funktionsnedsättning och vilket hjälpbehov har brukaren? Har brukaren något speciellt intresse? 40
Jo bba so m p erso nlig assistent
·· Utbildning. Finns möjlighet till utbildning på arbetsplatsen, till exempel i lyftteknik eller utbildning i brukarens sjukdom?
·· Bemanning. Arbetar man ensam eller är det dubbel
bemanning? Hur många assistenter ingår i arbetsgruppen? ·· Arbetsplatsen. Finns det ett speciellt assistansrum? Vilka hjälpmedel finns? ·· Semester och övrig ledighet. Vem har förtur till semester? ·· Lön. Är det jourlön nattetid? Finns assistentkassa?
Inskolning Anställningsintervju och introduktion är viktiga delar för att den personliga assistenten ska kunna sätta sig in i arbetet. Under anställningsintervjun bör arbetsgivaren förklara vad arbetet gå ut på, utan att överdriva eller glorifiera arbetet. Om man får jobbet brukar man få börja med en inskolning eller introduktion på sin nya arbetsplats. Allra först brukar man få gå bredvid någon som redan jobbar på arbetsplatsen. Då kan man se vad jobbet som personlig assistent innebär och vilka arbetsuppgifter som ingår i arbetet. Man får också lära sig rutinerna på arbetsplatsen och eventuellt får man delegering så att man får ge brukaren medicin. Om brukaren själv kan förmedla vad han eller hon behöver ha hjälp med och hur arbetsuppgifterna ska utföras behöver inte introduktionen på arbetsplatsen vara särskilt lång. Men om man ska jobba med en brukare som inte själv kan kommunicera är det viktigt att få en tillräckligt lång inskolning så man känner sig trygg i sin roll som assistent när det är dags att börja jobba på egen hand. Olika företag har olika policy när det gäller inskolning, men det går alltid att be om fler inskolningsdagar ifall man känner sig osäker. Det är ju viktigt för både assistenten och brukaren att man känner sig trygg och vet att man klarar av sitt jobb. Även om själva inskolningen, då man går bredvid en annan assistent, bara varar några dagar – eller några veckor på krävande arbetsplatser – så kan man säga att hela introduktionsperioden varar ungefär sex månader. Att lära sig de vanligaste arbetsuppgifterna kanske inte tar många dagar, men att lära känna brukaren, skapa
Jo bba so m p erso nlig assistent
41
tillit och att bygga upp en förmåga att tolka brukarens tankar och känslor tar mer tid än så. Därför är det också vanligt med en ömsesidig prövotid på sex månader vid tillsvidareanställningar. Under denna inskolningsperiod kan det också visa sig att det finns andra problem, exempelvis allergier. Både brukare och assistenter kan vara eller bli allergiska för till exempel husdjur och rökning.
Checklista under inskolningen Se till att du:
·· är insatt i arbetsuppgifter och rutiner ·· vet hur hjälpmedlen fungerar ·· får delegering för mediciner ·· får lära dig första hjälpen ·· har telefonnummer till kollegor, brukare och arbetsledare ·· får veta –– vart du ringer om du blir sjuk och inte kan jobba –– hur du gör om du vill byta ett pass –– om det är okej att ha sin privata telefon på under arbetstiden –– var det finns information om rutiner, brukarens sjukdom, viktiga telefonnummer och så vidare –– vad man får göra eller inte göra under dötid (till exempel då brukaren sover) –– hur man fyller i tidrapporter och annan dokumentation –– vad som gäller om man gör utlägg under arbetstiden, om det finns en handkassa och hur man i så fall använder den –– vad som gäller vid resor (arbetstider, traktamente, biljetter) –– vad som gäller om brukaren hamnar på sjukhus –– var brandlarm och brandsläckare finns.
42
Jo bba so m p erso nlig assistent
© 2011 Carola Lindström och Gothia Förlag AB ISBN 978-91-7205-743-2 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Hanna Håkansson Grafisk form: Tomas Rudström Första upplagan, första tryckningen Tryck: Elanders i Sverige AB, Mölnlycke 2011 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Förlag Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, fax 08-644 46 67 www.gothiaforlag.se
Boken riktar sig till dig som är eller ska bli personlig assistent. Den beskriver på ett lättbegripligt sätt vad arbetet innebär, med konkreta exempel på vanliga arbetsuppgifter och nyttig information om bland annat anställnings- och arbetsvillkor. Några frågor som tas upp är: Hur är det att arbeta i någons hem? Hur gör man vid intima vårdsituationer? Vad gör jag om jag och b rukaren inte kommer överens? Du får råd om bemötande och stöd att hantera komplicerade situationer och etiska dilemman. Carola Lindström är frilansjournalist med många års erfarenhet som personlig assistent.
Jobba som personlig assistent Carola Lindström
Att jobba som personlig assistent är omväxlande, r oligt och svårt. Det är ofta ett fritt och varierande arbete som också ställer stora krav på lyhördhet och flexibilitet. Eftersom varje brukare är unik ser assistentens roll olika ut från fall till fall, men den här boken ger dig värdefull vägledning i ditt arbete.
Jobba som personlig assistent Carola Lindström