Kråkan började springa fram och tillbaka i lagårn. Han stannade framför Mamma Mu. – Varför springer jag?
– Jag vet inte. Du sa julafton ... – Ja, och jag har inte en endaste julklapp till mig. – Men mu, till dig? Ska du ge julklappar till dig själv? Kråkan rusade vidare.
– Javisst. Det är enda sättet, jag får aldrig några paket annars! Måste skynda, måste hem. Hej då!