9789127421981

GRUNDBOK

har förändrats under sin livstid. Sedan följer kapitel som handlar om naturgeografi, kartor, att bo i Sverige och Sveriges natur. Boken handlar också om hur vi människor använder och påverkar naturen, och varför det är

PULS Geografi – Sverige

PULS Geografi Sverige börjar med en beskrivning av vår jord och hur den

Geografi Geografi SVERIGE

SVERIGE

N

viktigt att återanvända och återvinna. I varje kapitel finns det ett fördjupningsuppslag. Sista delen av boken handlar om Sveriges landskap.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Natur, Människan

V

PULS Fysik och kemi

Ö

PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia

S

PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Geografi 4–6 Sverige består av följande komponenter:

Geografi

Geografi GRUNDBOK

Geografi Geografi

SVERIGE

SVERIGE

SVERIGE

LÄRARBOK LÄRARBOK

ARBETSBOK

SVERIGE

SVERIGE

N

Nordpolen

Geo Geogra grafi GRUNDBOK

Sverige

0°

EUROPA

Ö

fi

SVERIG E

Haparanda

SVERIGE

AFRIKA

V

N

0°

EKVATORN

Umeå

V

Ö

0°

Sydpolen

S

S Stockholm

Göteborg

Malmö

Ingrid Åsgård • Katarina

Olsson

Geogra fi Geografi GRUNDBOK

SVERIGE

SVERIGE

N

Ö

V

S

Ingrid Åsgård • Katarina

Ingrid Åsgård • Katarina Olsson

Olsson

Ingrid Åsgård • Katarina Olsson

Ingrid Åsgård • Katarina Olsson

Grundbok

Arbetsbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter, fördjupningsuppslag och landskapsdel. Finns även som digital bok.

Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42198-1

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421981

PULS Geo Sv omslaget.indd 1

Ingrid Åsgård • Katarina Olsson

2011-07-15 11.31

NATUR & KULTUR Box 27 323, 102 54 Stockholm Kundtjänst: Tel 08-453 85 00, order@nok.se Redaktion: Tel 08-453 86 00, info@nok.se www.nok.se Order och distribution: Förlagssystem, Box 30 195, 104 25 Stockholm Tel 08-657 95 00, order@forlagssystem.se www.fsbutiken.se Projektledare Malin Fogelström och Veronica Thurén Textredaktör Lotta Malm-Nilsson och Lisa Östh Bildredaktör Jaak Kruusmägi/IBL Bildbyrå Grafisk form och omslag Anita Dolmark Illustrationer Per-Anders Nilssson, Filippa Widlund och Eva Melhuish

Innehåll Vad är geografi? 4 Det finns alltid en förklaring 6 Det ser olika ut 8

Vår jord 12 Vår plats i universum 13 Vår jord – planeten Tellus 14 Kontinenterna rör på sig 16 Mer hav än land 18 Big Bang – när allting började 20

Jordytan förändras 22 Stora inlandsisar 24 Naturlandskapet blir kulturlandskap 26 Hur blir det i framtiden? 32

Kartor beskriver världen 34

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

© 2011 Ingrid Åsgård, Katarina Olsson och Natur & Kultur, Stockholm Tryckt i Slovenien 2011 Första upplagans första tryckning ISBN 978-91-27-42198-1

Geografi sverige5.indd 2

Kartor är viktiga 35 Kartan är en bild 36 Olika kartor 38 Karttecken och färger 40 Hitta rätt i kartboken 41 Sverige på kartan 42 Vad gör en geograf? 44

Vi bor i Sverige 46 Sverige är ett rikt land 47 Olika sätt att dela in Sverige 48 De flesta bor i tätorter 50 Hur många bor i Sverige? 52

2011-07-14 18.22

Sveriges natur 54

Sveriges landskap 100

Väder och klimat 56 Naturtyper i Sverige 58 Människan använder naturen 60 Skogen 62 Vi behöver skogen 64 Vad använder vi skogen till? 66 Odlingsmark 68 Vad använder vi odlingsmarken till? 70 Berggrunden 72 Vad anväder vi berggrunden till? 74 Alla stenar är inte grå 76 Vatten i och runt Sverige 78 Hav 80 Sjöar 82 Älvar och åar 84 Vad använder vi vattnet till? 86 Sött och salt vatten 88 Naturområden 90

Blekinge 102 Bohuslän 104 Dalarna 106 Dalsland 108 Gotland 110 Gästrikland 112 Halland 114 Hälsingland 116 Härjedalen 118 Jämtland 120 Lappland 122 Medelpad 124 Norrbotten 126 Närke 128 Skåne 130 Småland 132 Södermanland 134 Uppland 136 Värmland 138 Västerbotten 140 Västergötland 142 Västmanland 144 Ångermanland 146 Öland 148 Östergötland 150 Stockholm 152

Återanvändning 92 Alla vinner när vi återvinner 93 Papper och glas används igen 94 Sopor värmer våra hus 96 Familjen Nordlund 98

Viktiga ord 154 Register 156

Geografi sverige5.indd 3

2011-07-14 18.22

Vår jord Från början fanns inga hav, inget land, inga skogar eller öknar. Jorden var länge ett glödande klot. När det glödande klotet efter mycket lång tid sakta blev svalare bildades hav och de stora områden av land som vi kallar kontinenter.

Men hela jorden har faktiskt inte svalnat ännu. Det glöder fortfarande långt ner i jordens inre.

Om du skulle sitta i en satellit ute i rymden och titta ner på jorden, skulle du tydligt se att jorden är rund som ett klot.

Du skulle snart upptäcka att det finns mer vatten än land på jorden. Du skulle också kunna se stora gröna skogar och gula odlade slätter, brungula öknar och vita glaciärer av is.

Det är lätt att tro att jorden alltid har sett ut som den gör just nu. Men jorden förändras hela tiden. Ända sedan den allra första början har starka krafter i naturen förändrat jordens yta. I dag förändrar också människan land och hav på jorden.

På den här satellitbilden av jorden ser vi Afrika och Antarktis. De är två av jordens stora sammanhängande landmassor – kontinenter.

I detta kapitel får du läsa om: • hur vår jord har förändrats under sin livstid • det som är speciellt med planeten jorden jämfört med andra planeter • hur jordskorpan är uppdelad i stora plattor, med sprickor emellan • vad som kan hända när plattorna rör sig • hur haven bildades.

12 Geografi sverige5.indd 12

2011-07-14 18.23

Vår plats i universum Jorden är en planet som rör sig i en bana runt solen. Vår sol är en stjärna i galaxen Vintergatan. En galax består av väldigt många stjärnor. I universum finns det mängder av galaxer som liknar Vintergatan. Kring många av stjärnorna kretsar planeter.

Kanske kan det finnas liv på några av dem, precis som hos oss.

Vad tror du?

Forskare som studerar hur stjärnor och planeter har bildats tror att universum, där galaxerna finns, är mellan 13 och 16 miljarder år gammalt. Det finns också forskare som räknat ut att universum skulle kunna vara minst 986 miljarder år eller till och med oändligt gammalt.

Vårt solsystem är bara ett av många solsystem i vår galax, Vintergatan.

Så här tror forskarna att Vintergatan ser ut.

Solen Jorden

Vårt solsystem

Planet är en himlakropp som kretsar runt en stjärna.

Solsystem består av en stjärna och de planeter som kretsar kring den.

Universum är platsen där allt finns, galaxerna, stjärnorna och planeterna.

Geografi sverige5.indd 13

13 2011-07-14 18.23

Vår jord – planeten Tellus Vår jord har fått namnet Tellus. Tellus är en planet bland åtta planeter som kretsar runt vår sol. Tellus är en speciell planet i vårt solsystem. Här finns till exempel vatten och syre, som behövs för allt som lever. Syret finns i luften omkring oss, i det vi kallar atmosfären. Ju högre upp i atmosfären man kommer desto mindre syre finns det.

Utanför atmosfären ute i rymden finns det inget syre, därför måste rymdfarare ha rymddräkter och behållare med syre med sig på resan.

Jorden var ett glödande klot För mer än 4 miljarder år sedan var vår jord bara ett moln av gaser. Det tog 100 miljoner år innan gasmolnet blev en fast himlakropp. Då var jorden först ett glödande klot. Det glöder fortfarande långt inne i jordklotet.

Den glödande massan kallas magma.

För att kunna arbeta utanför rymdfärjan behöver astronauten ha på sig sin rymddräkt med syre.

Gasmolnet blev en fast himlakropp som glödde i flera miljoner år.

14

Atmosfär är lager av gaser som finns runt en planet. I jordens atmosfär finns gaserna syre och koldioxid.

Magma är mycket varma och flytande bergarter i jordens inre.

Geografi sverige5.indd 14

2011-07-14 18.23

Jordytan svalnade Efter mycket lång tid svalnade den heta massan. Uppe på jordytan bildades då jordskorpan. Marken vi går på är den översta delen av jordskorpan. Den hårda jordskorpan finns också under haven. Jordskorpan är olika tjock på olika ställen.

Mellan 5 och 70 kilometer får man borra om man ska komma ner till jordens inre.

Manteln består av fasta bergarter, men på sina håll kan de smälta och ge upphov till vulkaner på jordens yta. När det blir vulkanutbrott kan vi se hur het magma rinner ur vulkanens öppning. Den stelnar sedan på vulkanens sidor till svart, skrovlig sten som kallas lava.

Den yttre kärnan är flytande och den inre kärnan är fast.

Båda består mest av järn.

Under havet är jordskorpan tunnare än på land.

Jordklotet i genomskärning.

I den inre kärnan är det över 4 000 grader varmt.

Jordskorpa

Mantel

Yttre kärna

Inre kärna

Jordskorpan är ett tunt skal på jordklotet. Marken vi går på är den översta delen av jordskorpan.

Lava är magma som kommit upp från jordens inre.

Geografi sverige5.indd 15

15 2011-07-14 18.23

Big Bang – när allting började

När forskare ska förklara hur det gick till när universum bildades kallar de den händelsen för The Big Bang. På svenska skulle vi kunna säga Den stora smällen. Forskarna vet inte exakt när den stora smällen inträffade, och de vet inte helt säkert vad som hände. Men det är den teori som det hittills finns mest bevis för. Det är svårt att förklara enkelt, men man kan säga att allt som finns i dag, alltså

alla stjärnor och planeter, ”exploderade” fram ur en liten, mycket stark, kraftpunkt. Den explosionen var universums födelse. Sedan blev universum större och större. Universum utvidgas fortfarande, så att det hela tiden blir större. Detta har forskarna upptäckt genom att studera hur stjärnor och planeter hela tiden rör sig bort från varandra.

Ballongerna visar hur universum växer och hur stjärnorna flyttar på sig i längre och längre ifrån varandra.

20 Geografi sverige5.indd 20

2011-07-14 18.23

1. Bakterier var först

3. Liv på land

Det är svårt att förstå hur gammal vår jord är.

Forskare har räknat ut att den är minst 4 600 miljoner år gammal. Våra tidiga förfäder fanns för bara ungefär 4 miljoner år sedan.

Det första livet på jorden uppstod för 3 500 miljoner år sedan. Då fanns det bakterier i haven och bakterierna började tillverka syre.

Det blev början till allt annat liv på jorden.

Syre, koldioxid och vatten på jorden, det är det som gör att allt levande kan finnas här.

För 300 miljoner år sedan levde insekter och groddjur på land. Vattnet var fortfarande viktigt för dem, eftersom många av djuren måste lägga sina ägg i vattnet.

Reptilernas ägg hade skal. Reptilerna kunde därför bosätta sig längre från vattnet och lägga sina ägg på land.

4. Människan 2. Liv i haven Under lång tid fanns livet på jorden bara i haven. Det tog många miljoner år innan djuren kunde leva på land. För 390 miljoner år sedan fanns fiskar, som var de första djuren med ryggrad.

För 2 miljoner år sedan var det istid.

I Afrika utvecklades människans förfäder och spred sig över världen. När det senaste istäcket över norra Europa hade smält bort, för ungefär 11 500 år sedan, kunde människorna flytta dit.

21 Geografi sverige5.indd 21

2011-07-14 18.23

Sveriges natur Treriksröset

Sverige är ett långt och smalt land. Mellan Treriksröset i norr och Smygehuk i söder är det lite mer än 157 mil. På en resa genom Sverige kan du se många olika slags natur. Här finns höga berg, djupa dalar, små och stora sjöar, skogar och hav.

Halva Sveriges yta är täckt av skog. De största skogarna finns i norra Sverige. I södra Sverige ser du i stället stora öppna slätter som används till att odla på. Om du vill se de höga bergen som vi kallar fjäll får du resa mot nordväst.

Och överallt på din resa kommer du att se vattendrag, från små lugna åar till vilda strömmande forsar och många små och stora sjöar.

I väster har vi landgräns mot Norge och längst upp i norr mot Finland. Resten av Sverige gränsar mot havet.

Det gör att vi har en lång kust. Om du skulle gå längs hela kusten, från Haparanda i norr till Svinesund i väster, skulle det bli 250 mil.

Haparanda

Stockholm Svinesund

Smygehuk

0

50 100 150 200km

I detta kapitel får du läsa om: • årstider och skillnader i temperatur • vad som är typiskt för svensk natur • de största sjöarna, älvarna och bergen i Sverige • svenska naturresurser som forsande vatten, skog, lerjordar och järnmalm • hur Sverige delas in efter olika slags natur.

54 Geografi sverige5.indd 54

2011-07-14 18.26

Vid Dalälvens mynning finns många olika slags natur.

? t med Sverige

ll Vad är specie

länder sig från många Sverige skiljer i världen. : länder som har ga ån m te in är Det väster ster, söder och ö i , st u k g n lå • en så ellan norr er i naturen m ad ln il sk ra o st • så och söder öar • så många insj og • så mycket sk • fyra årstider.

I skogen kan du hitta både bär och svamp på hösten.

I de svenska fjällen ligger det snö året om.

55 Geografi sverige5.indd 55

2011-07-14 18.26

Fjället Kiirunavaara i norra Sverige innehåller en av världens största sammanhängande fyndighet av järnmalm.

Människan använder naturen Det som människan kan använda i naturen kallas naturresurser eller naturtillgångar. Naturresurserna ger oss råvaror som vi kan tillverka saker av. Varorna tillverkas i industrier.

Skogen Skogen är en viktig naturresurs. Ur naturtillgången skog kan vi få råvaran trä. Råvaran trä körs till industrier där man kan tillverka varor, till exempel möbler eller papper. Sverige säljer också mycket pappersmassa och papper till andra länder.

Skogen var också viktig för de första människorna som levde i Sverige. Skogen gav skydd och där jagade de och samlade ätliga växter.

Odlingsmarken Bra odlingsmarkmark är en naturresurs. Exempel på råvaror från jordbruket är olika sorters säd (vete, havre, råg, korn), grönsaker, frukt och bär. Råvarorna blir mat till människor och djur.

Många lantbrukare föder också upp kor, får och grisar.

Vid mejerierna tar man hand mjölk och tillverkar grädde och ost. I slakterierna slaktar man kor, får och grisar. Sedan styckar och paketerar man köttet.

60

Naturresurs är sådant i naturen som människan kan använda.

Råvara är en naturresurs som man kan göra något av.

Geografi sverige5.indd 60

2011-07-14 18.27

Berggrunden Berggrunden är en naturresurs. Råvaror i berggrunden kan vara värdefulla metaller, olja och kol. Exempel på metaller är järn, koppar, aluminium, guld och silver.

I Sverige finns det gott om järnmalm. Den bryts i gruvor i norra Sverige. Sverige tjänar mycket pengar på att sälja järnmalm till länder som saknar egen järnmalm.

Av järnmalm gör man stål och plåt. Av det tillverkas till exempel maskiner och bilar.

Vatten Vatten är en viktig naturresurs. I hav, sjöar och älvar kan man fiska. Fisk har alltid varit viktig mat för människor.

När människan använder forsande vatten i älvarna blir själva älven en naturtillgång och blir råvaran. Det forsande vattnet i älvarna använder vi för att få elektricitet.

I Sverige finns det ungefär 1 700 fiskare. De fångar ungefär 19 000 ton fisk varje år.

Från naturresurs till färdig vara

skogar

odlingsmark

berggrund

fiskevatten

älvar

trä

säd, foderväxter

järnmalm, kopparmalm

fisk, skaldjur

forsande vatten

Industrier

sågverk, pappersindustri

bagerier, konservindustrier

stålverk, verkstäder

konservindustri

kraftverk

Färdig vara

brädor, papper

bröd grönsaker

spik, kabel

fiskbullar, fiskpinnar

elektricitet

Naturresurs

Råvaror

Metaller finns i berget och jordens inre. Metaller har glansig yta.

Järnmalm är sten som innehåller metallen järn.

Geografi sverige5.indd 61

61 2011-07-14 18.27

Granen har mjuka grenar som klarar av mycket snö utan att brytas av.

Skogen Om någon ber dig tänka på en skog, ser du säkert många träd fram-för dig. Kanske tänker du på stora och små buskar, mjuka mossor och goda blåbär. Eller tänker du på stora älgar eller små djur som myror och mygg? Allt det här och mycket mer finns i våra skogar.

Skogen i Sverige ser olika ut beroende på var i landet den finns. Det beror på att de olika trädslagen har olika krav på sin växtplats. De behöver rätt temperatur, rätt nederbörd och rätt jord för att de ska kunna växa och sprida sina frön.

Barrskog i norr Norra Sverige har kalla och långa vintrar. Där finns stora skogs-områden med barrträd som trivs i ett kallare klimat.

Barrträden tall och gran är våra vanligaste trädslag. De finns i nästan hela landet. I norra Sverige finns också en del lövträd.

Björk är det lövträd som klarar sig längst norrut, medan ek bara finns söder om Dalälven.

62

Tall och gran är barrträd och växer i hela Sverige.

Temperatur berättar hur varmt eller kallt det är.

Nederbörd är det gemensamma namnet för regn, snö eller hagel.

Geografi sverige5.indd 62

2011-07-14 18.27

Löv- och blandskog i söder I södra Sverige är vintrarna milda och inte så långa.

Där trivs många olika slags lövträd, till exempel ek, alm, ask, lind och lönn. Bok finns i Skåne, Blekinge och Halland.

I södra Sverige är blandskogar med både lövträd och barrträd vanligast.

Skogsområden i Sverige Skogarna i Sverige kan delas in i fyra stora skogsområden. De fyra skogsområdena kan du se på kartan.

Fjällområdet med snårig och krokig fjällbjörk.

Boken är ett lövträd som växer i södra Sverige.

Norra barrskogsområdet med stora granskogar men också tall, björk, rönn, asp och sälg.

Södra barrskogsområdet med tall, gran och många olika lövträd.

Björk och ek är exempel på lövträd.

Lövskogsområdet med bok, ek, björk, lind, alm och planterad barrskog

63 Geografi sverige5.indd 63

2011-07-14 18.27

Vi behöver skogen Både människor och djur har stor nytta av allt som växer och lever i skogen. Skogarnas gröna växter tillverkar syre som människor och djur behöver för att leva. Skogarna är också en viktig för människors fritid. Där kan vi koppla av och uppleva naturen. För djuren är skogen en plats som ger mat och värme men också skydd och boplatser.

Nästan all skog i Sverige används och sköts av människor.

Men det finns också skogar där växter och djur lever som de alltid gjort. Sådana skogar kallas urskogar.

Urskog I urskogen får växter och djur leva i fred. De ger varandra mat och skydd. I urskogen sker inga snabba förändringar utom när skogsbränder eller stormar härjar och ödelägger skogen.

För att bevara urskogen skyddas vissa områden av lagar.

Sådana områden kallas nationalparker och naturreservat.

I skyddade områden får man inte hugga ner träd eller bygga vägar eller hus.

I naturreservatet får du vandra fritt men utan att störa eller förstöra.

I urskogen kan det finnas tallar som är över 400 år gamla.

64 Geografi sverige5.indd 64

2011-07-14 18.27

Bruksskog En bruksskog är skog som människan planterar och sköter medan den växer. Vi säger att människan brukar skogen, därför kallas sådana skogar bruksskogar.

Träden sågas ner för att användas till olika saker man behöver, till exempel papper, virke och bränsle. När man brukar skogen, är det viktigt att ge tillbaka det man tar av skogen, genom att plantera ny skog.

Det är mycket arbete med en bruksskog och en skogsägare måste kunna mycket om växter och djur.

Skogen sköts olika Skogsägarna sköter inte sina skogar på samma sätt överallt.

Det är viktigt att sköta och avverka efter hur det ser ut just i det skogsområdet.

Det betyder att man tar reda på om marken är näringsrik eller inte och hur mycket solljus och vatten träden får. När området är undersökt bestämmer man hur skogen där ska skötas och avverkas, hur man ska plantera nya träd och vilka trädslag man ska plantera.

När trädet har fällts tar man bort alla kvistar med motorsåg.

De fällda trädstammarna av barrträd kallas timmer. Nu ska timret lyftas ut till vägen.

Därifrån körs timret till ett sågverk.

Avverka är att hugga ner många träd i en skog.

Näringsrik mark innehåller det som växterna behöver för att bli stora och kraftiga.

Geografi sverige.indd 65

65 2011-07-15 13.27

Vad använder vi skogen till?

Skogen är en viktig naturresurs i Sverige. Från skogen får vi virke att bygga med, träfibrer att göra papper av och ved att värma hus med. En del av virket, pappret och bränslet säljs i Sverige, men det mesta exporteras till andra länder.

Hus och möbler av trä I Sverige tillverkas många saker av trä. Förr byggde man hus av hela timmerstockar. Nu bygger man trähus av plankor som sågats av timmerstockarna. Trä används också inuti husen. Dörrar, skåp och golv är ofta av trä. Och många av våra möbler är också av trä. En tredjedel av alla trävaror som tillverkas i Sverige säljs inom landet.

Ved för värme Förr värmdes nästan alla hus i Sverige med ved. I dag värms de flesta husen med elektricitet eller olja. Det finns också värmekraftverk där man eldar med ved i form av träflis. Där värms vatten till höga temperaturer. Varmvattnet pumpas sedan ut i rör till värmeelement i bostäder och industrier.

Möbler av trä kan oljas, lackas eller målas i vackra färger och mönster.

Möbelsnickaren tillverkar möbler av trä. Det här ska bli en bokhylla.

66

Virke är brädor, plank och andra trävaror.

Exportera är att sälja varor till andra länder.

Geografi sverige5.indd 66

2011-07-14 18.27

Papper av pappersmassa Papper görs av pappersmassa. Pappersmassa kan man göra av olika saker. Förr använde man lump, som var gamla kläder eller annat av tyg. I dag gör vi pappersmassa av trä.

Pappersmassa ser ut som en gröt av träfibrer och vatten.

Man kan också göra pappersmassa av returpapper. Då mal man sönder det gamla pappret till fibrer igen. Sedan renas det från tryckfärg och silas. Man kan återanvända papper fem eller sex gånger.

Det färdiga papperet rullas upp på stora rullar. De här rullarna kanske gick till det tryckeri som tryckte din bok.

Skogens träd blir papper

Råvaran kommer till fabriken.

När trädets bark är borta huggs stockarna till flis.

Flismassan kokas och tvättas.

Massan bleks, pressas, torkas och manglas till stora ark.

67 Geografi sverige5.indd 67

2011-07-14 18.27

Jämtland Skidåkning och pimpelfiske lockar turister på vintern.

På sommaren kommer de för att vandra i fjällen eller besöka de vackra platserna runt Storsjön.

Natur

Strö ms al

tud

Vat kan

Storlien

an

1420 Åreskutan

Åre

ÅNGERMANLAND

ng

Jordbruk, skogsbruk och elkrafts-industrin är viktiga näringar i Jämtland. På 1900-talet arbetade många med utbyggnaden av vattenkraftverk i älvarna.

Turismen ger många arbete i dag. Åre är ett av Sveriges mesta besökta turistmål. Längs fjället Åreskutan finns många branta skidbackar och flera liftsystem.

Tännforsen

LAPPLAND

Strömsund

Lå

Jordbruk, skogsbruk, vattenkraft och turism

Stora Blåsjön

Hår

I väster ligger fjällen tätt efter varandra med toppar på över 1 000 meter. Sylarna har den högsta fjälltoppen i Jämtland. Topparna är spetsiga och på många ställen stupar fjällsidorna brant. Det beror på att bergarten här är hård och inte nöts ner så lätt.

Oviksfjällens bergarter är mjukare och har nötts ner.

Här är fjällen mjukt avrundade.

Vid den norska gränsen börjar flera långsträckta sjöar som kallas Ströms Vattudal.

NORGE I östra Jämtland växer skogarna på bergsplatåer och i djupa dalar.

Landskapets bästa åkermark finns runt Storsjön.

Borgvattnet

Järpen E 14 Krokom Frösön

Storsjön

Ind

Am

alsä

me

rån

lven

Östersund

Döda fallet

Hammarstrand

Orrviken Sylarna 1762

HÄRJEDALEN

Oviksfjällen 1371 Bräcke

Svenstavik

MEDELPAD Ljungan

0

20

40

60

80 km

120 Landskapsdelen 2.indd 120

2011-07-14 18.12

t

Döda fallet och höga fallet I Indalsälven flottades förr i tiden mängder av timmer. Men det var svårt att komma förbi alla grunda forsar där stockarna fastnade och knäcktes. År 1796 kom Magnus Huss på att om man byggde en kanal för stockarna, skulle det gå lättare att komma förbi Storforsen. Men kanalbygget misslyckades. Huss hade inte räknat med vattnets kraft i vårfloden. Vattenmassorna spolade bort hela grusåsen. Ragundasjön tömdes och Storforsen torrlades.

I dag kan man därför gå omkring i det renspolade Döda fallet bland stenblock och jättegrytor.Ragundasjöns botten blev fin odlingsmark.

Vill man se ett riktigt mäktigt vattenfall ska man besöka Tännforsen. Där finns ett vattenfall som är 60 meter brett med en fallhöjd på 37 meter.

I Jämtland finns många spår efter fångst- och jägarfolken.

Bland annat har man hittat fångstgropar och många hällristningar som föreställer älgar.

Tätorter

Östersund Östersund grundades år 1786. Från början var det inte många som bodde i staden men när vägar och järnvägen byggdes ut blev de allt fler. I dag finns all tänkbar service i Östersund – affärer, sjukhus, högskola och en mängd små industrier.

Frösön i Storsjön har en bro över till Östersund. En sägen berättar att ett odjur lever i Storsjön. Men ingen har ännu lyckats fånga odjuret.

Östersund Åre Strömsund Duved Hammarstrand

Vatten Storsjön Kallsjön Ströms Vattudal Indalsälven Ljungan

Berg Sylarna Åreskutan

Älgen är Jämtlands landskapsdjur.

Ö Frösön

121 Landskapsdelen 2.indd 121

2011-07-14 18.12

GRUNDBOK

har förändrats under sin livstid. Sedan följer kapitel som handlar om naturgeografi, kartor, att bo i Sverige och Sveriges natur. Boken handlar också om hur vi människor använder och påverkar naturen, och varför det är

PULS Geografi – Sverige

PULS Geografi Sverige börjar med en beskrivning av vår jord och hur den

Geografi Geografi SVERIGE

SVERIGE

N

viktigt att återanvända och återvinna. I varje kapitel finns det ett fördjupningsuppslag. Sista delen av boken handlar om Sveriges landskap.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Natur, Människan

V

PULS Fysik och kemi

Ö

PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia

S

PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Geografi 4–6 Sverige består av följande komponenter:

Geografi

Geografi GRUNDBOK

Geografi Geografi

SVERIGE

SVERIGE

SVERIGE

LÄRARBOK LÄRARBOK

ARBETSBOK

SVERIGE

SVERIGE

N

Nordpolen

Geo Geogra grafi GRUNDBOK

Sverige

0°

EUROPA

Ö

fi

SVERIG E

Haparanda

SVERIGE

AFRIKA

V

N

0°

EKVATORN

Umeå

V

Ö

0°

Sydpolen

S

S Stockholm

Göteborg

Malmö

Ingrid Åsgård • Katarina

Olsson

Geogra fi Geografi GRUNDBOK

SVERIGE

SVERIGE

N

Ö

V

S

Ingrid Åsgård • Katarina

Ingrid Åsgård • Katarina Olsson

Olsson

Ingrid Åsgård • Katarina Olsson

Ingrid Åsgård • Katarina Olsson

Grundbok

Arbetsbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter, fördjupningsuppslag och landskapsdel. Finns även som digital bok.

Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42198-1

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421981

PULS Geo Sv omslaget.indd 1

Ingrid Åsgård • Katarina Olsson

2011-07-15 11.31