Page 1

Etik och människans livsvillkor

Etik och människans livsvillkor Att bemöta andra människor på ett bra sätt kräver att man har förståelse för allas våra olikheter. I vårdsituationen måste du därför ha en öppen inställning till andra så att du kan möta de olika vårdtagarna utifrån deras livssyn och livsvillkor. Etik och människans livsvillkor vill ge dig en vägledning kring detta och skapa förutsättningar för att du på ett professionellt sätt, ska kunna bemöta vårdtagare utifrån etiska riktlinjer och ställningstaganden.

C a r l E. Oli v esta m H å k a n Thorsén

Genom fallbeskrivningar möter du människor i olika vårdsituationer vilket gör det lättare att förstå de teoretiska resonemangen. Bland annat får du följa ett missbruksfall utifrån olika människosyner och behandlingsformer. I varje kapitel finns dessutom uppgifter att ta ställning till. Etik och människans livsvillkor är skriven för kursen med samma namn inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Carl E. Olivestam har en bakgrund som gymnasielärare och lärarutbildare. Han är professor i utbildningsvetenskap vid Strömstad akademi och konsult inom utbildningsområdet. Håkan Thorsén är docent och universitetslektor vid Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet. Han har mångårig erfarenhet som utbildningskonsult och etisk handledare. Båda författarna har skrivit flera läroböcker för gymnasieskolan och högskolan.

Etik och människans livsvillkor Carl E. Olivestam Håkan Thorsén

Best.nr 47-10347-8 Tryck.nr 47-10347-8

4710347ot.indd 1-3

2012-06-19 13.40


Etik och människans livsvillkor CARL E . OLIVESTA M HÅK AN THORSÉN

LIBER

4710347 inlaga juni.indd 3

2012-06-19 14.06


ISBN 978-91-47-10347-8 © 2012 Carl E. Olivestam, Håkan Thorsén och Liber AB Redaktion Christine Ineborn Formgivning Nette Lövgren Bildredaktion Susanna Mälarstedt och Martina Mälarstedt/Sanna Bilder Omslagsbild Maja Modén Produktion Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryck Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08–690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08–690 93 30 fax 08–690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710347 inlaga juni.indd 4

2012-06-19 14.06


240

Bildförteckning 10-11 12:1 12:2 15 17 18 20 24 27 30:1 30:2 37 45 51 58 60 62 69 74 79 85 88 93 96 99 101 102 105 108

Johan Markusson/Bildhuset/Scanpix Berno Hjälmrud/Link Image Mikael Andersson/NordicPhotos Lena Paterson/NordicPhotos SVT-bild Helena Bergengren/Tiofoto/NordicPhotos Fantuz Olimpio/Folio Vladimir Piskunov/Getty Images Patrick Seeger/DPA/Scanpix Emma Fredriksson/Folio Jerker Andersson/NordicPhotos Gert Ärnström Jonas Lindkvist/Scanpix Bertil Ericson/Scanpix Lena Granefelt/Johnér DPA/IBL Paul Souders/The Image Bank/Getty Images Nick Onken/UpperCut Images/Getty Images Gabriel Passarelli/Flickr/Getty Images Kari Kohvakka/Johnér Caroline Tibell/SVD/Getty Images Image Source/Getty Images Thommy Nyhlén/Scanpix Dick Clevestam/NordicPhotos Niclas Hammarström/Aftonbladet Bild/IBL Karin Hildebrand/Shutterstock Science Photo Library/IBL Jeppe Gustafsson/Scanpix Paulina Westerlind/Bildhuset/Scanpix

4710347 inlaga juni.indd 240

113 122 127 129 136 138 141 150 153 155 158-159 174-175 176 180 183 186 189 194 198 202 205 210 215 220 227 228 234 237

Martina Mälarstedt Bengt af Geijerstam/Bildhuset/Scanpix Jeppe Gustafsson/Scanpix Jochen Zick/Keystone/Scanpix Gaetan Bally/Keystone/Scanpix Jonas Lindkvist/Scanpix Larseric Lindén/GT/Scanpix Glasshouse Images/Johnèr Harrison Shull/Aurora Annika Jönsson/KB/Scanpix Alexander Ruas/Folio Bildbyrå Paul Hansen/Scanpix Jonas Berggren/Folio Patrick Seeger/DPA/Scanpix William Andrew/Getty Images Lars Epstein/Scanpix Sven-Olof Ahlgren/Scanpix Jan Wiridén/Scanpix AceStock/NordicPhotos Dan Lepp/Johnér Trafikverket Joakim Serrander/Scanpix Marcel Jancovic/Shutterstock Anette Nantell/Scanpix Bengt Hedberg/Johnér Zorin/Fotex/IBL Image Source/Getty Images Nicho Södling/Johnér

2012-06-19 14.11


Innehåll Förord 9

TEORETISK A SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR

Människans livsvillkor 13 Sociala livsvillkor 13 Livsvillkor under förändring 16 Existentiella livsvillkor 20 Kultur 26

Religion 31 Religion i vård och omvårdnad 32 Religion i Sverige 33 Det mångkulturella samhället 36 Möten med olika syn på kultur och religion 39 Vårdaren i en mångreligiös arbetsmiljö 56

Människosyn 59 Vad är en människa? 59 Psykoanalysen 61 Behaviorismen 68 Existentialismen 72 Humanismen 77 Biologismen 83 Feminismen 87 Kristendomen 92 Helhetssyn på människan 97

4710347 inlaga juni.indd 5

2012-06-19 15.17


Etik 103 Vad är rätt? 103 Värden, plikter, normer och principer 106 Ansvar 107 Resonemangsmodeller 109

Bemötande och empati 123 Jag–Det-relation 124 Jag–Du-relation 126 Empati 128 Makt 135

Hälsa 139 Hälsa och sjukdom 139

Människa, djur och natur 151 Synsätt på djur och natur 152

BESLUTSPROCESSEN

Bedömning, beslut, genomförande 160 Professionell bedömning i grupp 161 Professionella beslut i grupp 164 Professionellt genomförande 165 Från bedömning till genomförande – ett exempel 168

4710347 inlaga juni.indd 6

2012-06-19 15.17


ARBETSMILJÖER

Vård och omsorg i hemmet 177 Integritet 177 Etiska problem och integritet 190

Sjukhuset 195 Människovärde och lojalitet 195 Jämställdhet 204 Positiv särbehandling 207 Bemötandet bland arbetskamrater 208

Gruppboende 211 Sexualitet och människovärde 211

Hospice 221 Vård i livets slutskede 222

Kvinnokliniken – etik vid livets början 229 Fakta kring abort 230 Utvecklingen i Sverige 232 Etisk beslutsplan 235 Register 238 Bildförteckning 240

4710347 inlaga juni.indd 7

2012-06-19 15.17


4710347 inlaga juni.indd 8

2012-06-19 14.06


Förord Etik och människans livsvillkor vill hjälpa dig som människa och professionell vårdare att bli medveten om de förväntningar som finns på dig och din roll inom vård och omsorg. Boken är indelad i tre block som ger dig olika infallsvinklar på området. I ”Teoretiska synsätt och värderingar” möter du olika människor. Med dem som exempel får du fördjupad kunskap kring kultur, religion, människosyn, etik, bemötande, hälsa, djur och natur. Text och uppgifter ger dig verktyg att kunna möta olika vårdtagare utifrån deras livssyn och livsvillkor oavsett din egen värdegrund. ”Beslutsprocessen” innehåller en beslutsplan som kan användas vid problem inom omvårdnad men också på ett personligt plan. Beslutsplanen förutsätter att du har tillgodogjort dig innehållet i första blocket. ”Arbetsmiljöer” tar dig med till omvårdnadens olika arbetsplatser. Vi presenterar vård och omsorg i hemmets, sjukhusets, gruppboendets, hospicets och kvinnoklinikens arbetsmiljöer. Också här möter du personer i olika situationer för att du lättare ska kunna förstå etik och livsvillkor i yrkesvardagen. För oss författare har tillkomsten av denna bok varit en dynamisk process där många inom förlaget på olika sätt medverkat. Tillsammans har vi arbetat fram ett läromedel med högt ställda krav på funktion, vilket vi som författare är tacksamma för. Vi vill dessutom tacka Eliza Olivestam, Pro Kontext, för en extra språkgranskning i manusarbetets slutskede. Crystal River och Ramlösa Gränd 2012 Carl E. Olivestam Håkan Thorsén

4710347 inlaga juni.indd 9

2012-06-19 14.06


4710347 inlaga juni.indd 10

2012-06-19 15.18


Teoretiska syns채tt och v채rderingar

4710347 inlaga juni.indd 11

2012-06-19 15.18


Som vårdare är det viktigt att förstå vårdtagarens livssituation. Man får inte heller glömma bort sin egen livssituation eftersom den påverkar hur man bemöter och förstår vårdtagaren.

4710347 inlaga juni.indd 12

2012-06-19 14.06


13

KAPITEL 1

Människans livsvillkor

Människor lever under olika livsvillkor. Varje enskild människa lever under förhållanden som antingen skapar begränsningar eller möjligheter i livet. Livsvillkoren kan delas upp i sociala och existentiella villkor. Till de sociala livsvillkoren hör exempelvis familjesituationen och ekonomiska tillgångar. Dessa förändras genom livet. Ibland sker detta plötsligt som vid en skilsmässa eller vid arbetslöshet. Existentiella livsvillkor innefattar sådant som att vi måste ta ansvar för våra handlingar och att vi alla kommer att dö. När man arbetar som vårdare är det viktigt att förstå vårdtagarens livssituation. Det är först då som man kan bedöma vad vårdtagaren kan klara av på egen hand när det gäller att laga mat, bädda sängen, sköta sin hygien och liknande saker. Det som med andra ord kallas egenvård. Samtidigt får man inte glömma bort sin egen livssituation eftersom den påverkar hur man bemöter och förstår vårdtagaren.

Sociala livsvillkor Människors sociala livsvillkor är beroende av relationen till andra människor, den yttre miljön, den egna hälsan och hur den privata ekonomin ser ut. Samtidigt förändras livsvillkoren genom livet. De kan påverkas både av en själv och av andra. När det gäller relationen till andra människor är den egna familjen och de närmaste vännerna betydelsefulla samtidigt som dessa relationer kan se mycket olika ut. Har personen en stor släkt som håller samman, eller lever han eller hon ensam, med en partner eller med barn? Hur umgås personen med vän-

4710347 inlaga juni.indd 13

2012-06-19 14.07


14

TEORETISKA SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR – MÄNNISKANS LIVSVILLKOR

nerna? Är det genom att träffas eller sker det mest via sociala medier? Är relationerna inom familj och med vänner påverkade av svåra slitningar och ytliga kontakter eller är de varma och nära relationer? Denna bakgrund har betydelse också för hur relationen till vårdarna blir. Kännetecknas den av trygghet och tillit eller av beroende, respektlöshet och otrygghet? Om personen är kvar i yrkeslivet är relationen till arbetskamraterna viktig. Den relationen kan också vara av skiftande kvalitet beroende på hur betydelsefullt arbetet uppfattas och hur god arbetsgemenskapen är. När det gäller den yttre miljön är bostaden naturligtvis viktig, eftersom man vistas en stor del av sin tid där. Är bostaden en stuga på landet, en lägenhet i storstaden eller ett rum på ett särskilt boende? Hur är den möblerad och hur fungerar uppvärmningen? Finns frys, mikrovågsugn och internetuppkoppling? Hur ser närområdet ut? Det är stor skillnad mellan att bo i en glesbygd, ett mindre samhälle eller en storstad. Skillnaderna märks bland annat i tillgång till allmänna kommunikationsmedel som buss, spårvagn och tunnelbana. Man kanske är helt beroende av att ha en egen bil eller av att få skjuts av någon närstående. Det finns också skillnader i avståndet till stormarknad, livsmedelsaffärer och specialbutiker. När man arbetar som vårdare är det många gånger viktigt att känna till vårdtagarens yttre miljö. För en människas livssituation är också den egna hälsan och de kroppsliga funktionerna viktiga. Hälsan och kroppsfunktionerna förändras med åldern. När man blir äldre försvagas viktiga funktioner, såsom kraften i armar och ben, syn och hörsel, rörelseförmågan samt kognitiva funktioner som till exempel närminnet. Oavsett ålder kan viktiga funktioner bli kroniskt nedsatta vid allvarlig sjukdom. Det kan leda till ett livslångt beroende av andra människor eller av tekniska lösningar för att man ska klara sina dagliga aktiviteter.

4710347 inlaga juni.indd 14

2012-06-19 14.07


TEORETISKA SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR – MÄNNISKANS LIVSVILLKOR

15

Den egna reaktionen på de sociala livsvillkoren Även om de sociala livsvillkoren kan vara ganska lika, så kan olika personer uppfatta dem på skilda sätt. Några är missnöjda med det som andra skulle betrakta som lyx. Några verkar trivas i ensamhet, medan andra blir psykiskt sjuka av ensamhet. Några vill leva nära naturen i glesbygden, medan andra föredrar storstaden. Man kan också under sitt liv förändra sina reaktioner. Det är vanligt att man omvärderar vad som är värt att sträva efter under sitt liv från barn till gammal. Det kan vara svårt för dig som vårdare att förutse hur olika människor upplever sina livsvillkor. Eftersom du har dina perspektiv och andra sina, bör du ha förståelse för deras uppfattningar och inte styras av dina egna tolkningar.

Livsvillkoren ändras genom åren.

4710347 inlaga juni.indd 15

2012-06-19 14.07


16

TEORETISKA SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR – MÄNNISKANS LIVSVILLKOR

Livsvillkor under förändring De sociala livsvillkorens förändring under 1900-talet Människors livsvillkor förändras hela tiden. Ibland går detta långsamt medan det i andra fall sker genomgripande förändringar på kort tid. Omvälvande kriser som till exempel första världskriget (1914–18) och andra världskriget (1939–45) medförde stora förändringar av människors livsvillkor. Två generationer av unga män dog eller blev skadade som soldater i krigen. Kvinnor utsattes i större omfattning för våld. Lidande drabbade oerhört många och på olika områden. Sverige tillhörde det fåtal länder som stod utanför direkt krigsinblandning, men också vi påverkades av krigen. Flyktingströmmar togs emot från krigshärjade länder, kvinnor ersatte män inom industrin eftersom männen behövdes inom landets försvar. Tidigare traditioner och ideologier kom därför att ifrågasättas. De som efter krigen styrde Sverige ville skapa ett stabilare och tryggare samhälle – en välfärdsstat. Kyrkan hade inte förmått att fostra fredliga människor, nu skulle staten göra det genom att förändra och bygga ut skolan till en skola för alla. Vård och omsorg hade utsatts för stora påfrestningar under krigen. Nu måste även denna del förbättras. Välfärd förutsatte god ekonomisk samhällsutveckling. Fler personer behövdes i arbetslivet vilket även påverkade familjerna. Tidigare var det vanligt att en person försörjde familjen, nu blev det normala att det var två personer. Den här utvecklingen drevs bland annat fram genom att skattepolitiken förändrades. Välfärdssamhället kom för svensk del att genomföras under 1950-och 60-talen. De sociala livsvillkoren förbättrades för det stora flertalet svenskar. Med monokultur menas att ett samhälle har ett enhetligt system med en sammanhållande kultur. Det kan vara genom att en religion har en stark koppling till staten. För Sveriges del var det länge Svenska kyrkan. Kyrkans monokultur har

4710347 inlaga juni.indd 16

2012-06-19 14.07


TEORETISKA SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR – MÄNNISKANS LIVSVILLKOR

17

visat sig i att alla svenskar var kyrkobokförda i Svenska kyrkan och nästan alla svenskar blev döpta, konfirmerade, gifta och begravda i kyrkans regi. Efter världskrigen byttes kyrkans monokultur ut mot en monokultur skapad av välfärdssamhället. Den visade sig i att alla svenskar blev civilbokförda, registrerades genom att tilldelas personnummer och infördes i vård- och omsorgssystemen. Alla barn skulle erbjudas en möjlighet till samhällelig omvårdnad och förberedelser för den obligatoriska skolan. Under 1970-talet började protester att göra sig hörda. Alla var nu inte lika eniga om vad välfärd skulle få innebära och kosta. En del kände sig inte delaktiga och monokulturen ifrågasattes allt mer. I dagens svenska samhälle har därför valfrihet blivit en självklarhet på allt fler livsområden. Samtidigt har ett utanförskap växt fram.

Bilden av det svenska folkhemmet. Kärnfamiljen med mamma, pappa och barn är på bilsemester i Sverige och tar en paus med medhavd fika på en rastplats längs vägen.

4710347 inlaga juni.indd 17

2012-06-19 14.07


18

TEORETISKA SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR – MÄNNISKANS LIVSVILLKOR

De sociala livsvillkorens förändring under 2000-talet De samhällsförändringar som växte fram under efterkrigstiden har för majoriteten svenskar medfört att familj och släkt inte betyder lika mycket nu som för tidigare generationer. Därför är det lättare att i dag flytta från sin närfamilj och sitt närsamhälle. Med det ökade avståndet minskar beroendet ytterligare. Som enskild individ har man fått en större möjlighet att självständigt ta beslut som påverkar det egna livet. Detta omfattar också synen på kultur och religion. Samhället har gått från att ha varit en monokultur till en mångkultur. Det innebär att staten inte längre gynnar en särskild kultur eller religion. Istället för staten avgör man själv vilken kultur och vilken religion som man tillhör eller bestämmer sig för att tillhöra. Sedan år 2000 är Svenska kyrkan inte längre statskyrka i Sverige. Ingen religionsriktning har därför längre en särställning i förhållande till staten. I den mångkultur som finns i dag har samtliga religioner och riktningar rätt att registrera sig som ett av staten erkänt samfund. Det blir också

4710347 inlaga juni.indd 18

2012-06-19 14.07


TEORETISKA SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR – MÄNNISKANS LIVSVILLKOR

Mäns och kvinnors livsvillkor har förändrats. Idag är det betydligt vanligare jämfört med ett antal år sedan att pappor tar föräldraledigt.

4710347 inlaga juni.indd 19

19

allt vanligare att man skaffar sig en privat kultur eller religion där självförverkligande, frihet, och underhållning dominerar. Samhällsforskaren Anthony Giddens har beskrivit denna utveckling av livsvillkoren från ett samhälle som kännetecknas av tradition och fasta kulturmönster till vad han kallar ett postmodernt samhälle. Det betyder att de tidigare tydliga förebilderna för hur man ska leva sitt liv och vad man ska tycka inte längre gäller. Ett exempel på detta är att skolan förr i tiden kunde sätta betyg i uppförande och ordning. Elever som bröt mot normerna fick lägre betyg. I vårt samhälle i dag är detta inte längre möjligt. Vår demokrati innebär att normer bestäms i samtal med de inblandade. Var och en har rätt att framföra sin uppfattning. På motsvarande sätt har utvecklingen gått från en enhetlig livsstil till en individanpassad. Nu ställs större krav på att varje människa själv formar sin livsstil, och planerar sitt liv. Det innebär att det ställs större krav på vårdaren att respektera varje människas ställningstaganden och åsikter. Man kan inte utgå från tidigare föreställningar om vad som gäller för ålder, kön, etnicitet eller social ställning. Den här beskrivningen av den moderna människans personliga frihet kan också ifrågasättas. Vi har fått en större personlig frihet i förhållande till tidigare generationer, men vi är samtidigt utsatta för betydligt större påverkan av starka grupper som vi inte har någon personlig relation till. Klädmodet är ett sådant exempel. Vi kan välja vår personliga stil samtidigt som anpassningen till rådande mode är mycket tydlig. Hur vi påverkas beror inte bara på vilka vi har mött i livet och vilka vi har relationer till, utan det beror i hög grad på vilken position vi har i det kulturella och sociala nätverket. Oavsett om du uppfattar att teorin om den personliga friheten eller teorin om att alla är delaktiga i ett kulturellt och socialt nätverk är den mest användbara, så kan båda vara till hjälp när du reflekterar över din professionella roll på de olika vård- och omvårdnadsmiljöerna som vi presenterar i denna bok. I mötet med varje vårdtagare är det också viktigt att du reflekterar över hur din vårdtagares livsvillkor ser ut.

2012-06-19 14.07


20

TEORETISKA SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR – MÄNNISKANS LIVSVILLKOR

Existentiella livsvillkor Med existentiella frågor menas frågor som har med livet och livsvillkoren att göra. Några exempel är: ✱ Vad är meningen med livet? ✱ Finns det ett liv efter döden? ✱ Vad innebär det att ta ansvar för sig själv, sina medmänniskor och naturen? ✱ Hur ska man betrakta sin egen identitet? ✱ Hur ska man förhålla sig till lidande? ✱ Finns Gud? ✱ Är det slumpen som styr livet?

I mötet med naturen kan det finnas tid för funderingar kring existentiella livsfrågor.

4710347 inlaga juni.indd 20

2012-06-19 14.07


TEORETISKA SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR – MÄNNISKANS LIVSVILLKOR

21

Existentiella frågor gör sig särskilt starkt påminda när det inträffar något som inte var planerat. Man blir sjuk, får en motgång på arbetet, drabbas av en olyckshändelse eller man känner sig sviken av en vän man litat på. För många kan ett besök på sjukhus kännas obehagligt även om det bara gäller en rutinkontroll, och väntan på provsvar kan också kännas svår. När du som vårdare möter vårdtagare i sådana situationer bör du inte bara koncentrera dig på den medicinska behandlingen och de praktiska uppgifterna du ska utföra. I din yrkesroll ska du också kunna bemöta vårdtagarens oro och existentiella frågor. Olika människor besvarar dessa livsfrågor på skilda sätt och funderar över dem i olika situationer i livet. Religioner och livsåskådningar menar att de har svaren. Du som vårdare bör vara uppmärksam på vårdtagares behov av att samtala om dem. Du bör även bearbeta dina egna svar.

Utgångsläge: trygghet eller ångest När man funderar kring existensiella livsfrågor kan man ha olika utgångsläge. En av psykoanalytikern Sigmund Freuds lärjungar var Carl Gustaf Jung. Han menar att människans grundbehov handlar om trygghet. Beroende på hur man är som person kan trygghet uppnås på fyra olika sätt: ✱ genom sakliga svar som påverkar en persons sätt att tänka ✱ genom medkänsla i de svar man får på sina frågor ✱ genom beröring och genom de olika sinnena ✱ genom att spontant (intuitivt) reagera i en situation.

4710347 inlaga juni.indd 21

2012-06-19 14.07


22

TEORETISKA SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR – MÄNNISKANS LIVSVILLKOR

Psykologen Fritz Riemann har kommit fram till en motsatt uppfattning. Han hävdar att grundbehovet inte är trygghet, utan handlar om att hantera sin ångest. Rädslan för denna ångest styr människans frågor kring de existentiella livsvillkoren. Han fastställer fyra grundformer av existentiell ångest: ✱ ångest för närhet som visar sig i stort behov av att skydda sig mot sin omgivning ✱ ångest på grund av avstånd där känslan av övergivenhet och osjälvständighet utlöser ångest ✱ ångest inför förändringar ✱ ångest när inga förändringar sker. Beroende på vad som driver ångesten kan därför stora förändringar verka stimulerande för somliga medan de för andra innebär stora påfrestningar. I ditt möte med vårdtagaren kan dessa synsätt på trygghet och ångest vara till hjälp i ditt arbete. Det innebär att du själv tänker efter hur dina egna behov grundas. Söker du trygghet och hur får du den som person och på din arbetsplats? Eller handlar det främst om att du ska kunna hantera din ångest, och hur gör du det på bästa sätt? På samma sätt kan dessa olika förhållningssätt vara vägledande i mötet med olika vårdtagare. När en livsfråga kommer upp i mötet med vårdtagare gäller det att försöka ge ett professionellt svar. För att kunna göra det bör du försöka göra dig en bild av vårdtagarens position. Vissa vårdtagare behöver framför allt att du ger saklig information, andra att du visar inlevelse. Åter andra värderar ett bemötande som grundar sig i dina erfarenheter. Mötet kan också underlättas om du kan skapa en god stämning genom att konkret visa att du har tid genom att sätta dig bredvid vårdtagaren.

4710347 inlaga juni.indd 22

2012-06-19 14.07


TEORETISKA SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR – MÄNNISKANS LIVSVILLKOR

23

FUNDERINGAR KRING LIVET

Sven funderade sällan över sina livsvillkor. Med vänner omkring sig och ett arbete som krävde mycket av hans tid så brukade han somna framför TV:n utan att fundera särskilt mycket över sitt liv, hur han levde det och vad det kunde leda fram till. Men plötsligt en dag kände Sven att allt inte var som det skulle med magen. Först nonchalerade han det, men efter att ha berättat för några av sina vänner om buksmärtorna fick han rådet att uppsöka vårdcentralen. Läkarbesöket resulterade i en remiss till sjukhuset och snart låg han på operationsbordet. Efter uppvaknandet fick han reda på att allt gått bra, men att det varit en del komplikationer. Ellen, en av undersköterskorna som pratade med honom om detta, tillade: ”Har du något som du skulle vilja fråga om?” Sven svarade: ”Ja, jag skulle vilja fråga om livet.” Ellen blev ställd och funderade på hur hon skulle svara.

» UPPGIFTER 1.

Vilken av de två psykologerna, Carl Gustaf Jung och Fritz Riemann, tycker du bäst beskriver dina egna grundbehov när det gäller dina existentiella livsvillkor?

2.

Hur ska man gå tillväga för att ta reda på vårdtagarens grundbehov?

Reaktioner och omvärderingar av livsvillkoren Psykiatern Johan Cullberg har studerat människor i kris. Han har försökt att finna svar på varför en del klarar av att leva med sina problem och samtidigt vara kreativa medan andra inte orkar leva med sin kris och gör mer eller mindre allvarliga försök att avsluta sitt liv. Cullberg har jämfört två kända svenska författare som båda levde i en intensiv livskris: August Strindberg och Stig Dagerman. Cullberg försöker besvara frågan hur det kommer sig att Strindberg levde ett långt liv och dog en naturlig död. Under hela sitt liv var han en engagerad

4710347 inlaga juni.indd 23

2012-06-19 14.07


24

TEORETISKA SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR – MÄNNISKANS LIVSVILLKOR

De flesta av oss funderar någon gång över de existentiella livsvillkoren. När funderade du över dessa sist?

debattör och flitig författare. Dagerman däremot begick självmord trots att han också var en engagerad samhällsdebattör, flitig tidningsskribent och författare. Det svar som Cullberg kommer fram till var att Strindberg var en mångsysslare. Han utövade musik och målade tavlor. Dagerman däremot ägnade sig bara åt sitt skrivande. Båda upplevde ibland att de inte kunde skriva, vilket är vanligt hos författare. Då ägnade sig Strindberg åt sina andra kreativa verksamheter medan Dagerman blev helt blockerad. Författaren Vilhelm Moberg är mest känd för sina böcker om utvandringen från Sverige till USA under 1800-talet. Böckerna har både filmats och blivit musikal. Moberg skrev också Min stund på jorden, där den åldrande huvudpersonen ser

4710347 inlaga juni.indd 24

2012-06-19 14.07


TEORETISKA SYNSÄTT OCH VÄRDERINGAR – MÄNNISKANS LIVSVILLKOR

25

tillbaka på sitt liv i födelselandet Sverige och i invandrarlandet USA. Berättelsen om de olika händelserna i livet, hur han använt sin tid och hur livet formade sig, blir en bitvis tragisk uppgörelse, särskilt de brutna relationerna med den första frun och barnen. Kunde relationerna ha skötts bättre? Hade hans engagemang i sitt arbete tagit för mycket tid? Hur kunde tiden ha använts bättre till hustrun? Hur ska nu livet sluta? Moberg valde själv att på äldre dagar ta sitt liv. När man blir äldre och får större livserfarenhet blir man mer medveten om tiden och man kan komma att omvärdera viktiga livsbeslut. Hur man ser på tiden kan också bero på vilken livssituation man befinner sig i. Den som valt att gå Vård- och omsorgsprogrammet vet att det kommer att ta tre år. Terminsindelning och veckoindelning liksom studiekrav gör att man kan beräkna hur mycket tid som behövs för studier och vad som kan ägnas åt fritid. Denna planering av tiden gör att du inte behöver fundera så mycket över den. För andra som hamnat i arbetslöshet eller svår sjukdom kan däremot tiden vara ett stort problem. I stället för att kalla sig arbetslös kan man säga att man är arbetssökande. Det innebär att man betonar att man har mer fri tid att själv utnyttja jämfört med den som går en utbildning eller har ett arbete. Men det innebär också att det ställs högre krav på att man själv planerar och fyller tiden. En del passar på att utveckla sina intressen medan andra blir passiva. Handlar det om sjukdom beror reaktionen på hur allvarlig sjukdomen är och hur lång tid det kommer att ta innan man fungerar normalt igen. Alla är vi också medvetna om att till de oundvikliga livsvillkoren hör döden. Jag är född att dö och det betyder att jag fram till dess har ett helt liv att göra något av och att finna något slags mening med.

4710347 inlaga juni.indd 25

2012-06-19 14.07


Etik och människans livsvillkor

Etik och människans livsvillkor Att bemöta andra människor på ett bra sätt kräver att man har förståelse för allas våra olikheter. I vårdsituationen måste du därför ha en öppen inställning till andra så att du kan möta de olika vårdtagarna utifrån deras livssyn och livsvillkor. Etik och människans livsvillkor vill ge dig en vägledning kring detta och skapa förutsättningar för att du på ett professionellt sätt, ska kunna bemöta vårdtagare utifrån etiska riktlinjer och ställningstaganden.

C a r l E. Oli v esta m H å k a n Thorsén

Genom fallbeskrivningar möter du människor i olika vårdsituationer vilket gör det lättare att förstå de teoretiska resonemangen. Bland annat får du följa ett missbruksfall utifrån olika människosyner och behandlingsformer. I varje kapitel finns dessutom uppgifter att ta ställning till. Etik och människans livsvillkor är skriven för kursen med samma namn inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Carl E. Olivestam har en bakgrund som gymnasielärare och lärarutbildare. Han är professor i utbildningsvetenskap vid Strömstad akademi och konsult inom utbildningsområdet. Håkan Thorsén är docent och universitetslektor vid Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet. Han har mångårig erfarenhet som utbildningskonsult och etisk handledare. Båda författarna har skrivit flera läroböcker för gymnasieskolan och högskolan.

Etik och människans livsvillkor Carl E. Olivestam Håkan Thorsén

Best.nr 47-10347-8 Tryck.nr 47-10347-8

4710347ot.indd 1-3

2012-06-19 13.40

9789147103478  

Etik och människans livsvillkor Carl E. Olivestam Håkan Thorsén CARL E. OLIVESTAM HÅKAN THORSÉN LIBER Första upplagan 1 ISBN 978-91-47-10347...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you