9789144104454

– civil- och skatterättsliga aspekter att beakta De fem kommande åren planerar var fjärde småföretagare i Sverige ett generations- eller ägarskifte. För att ett ägarskifte ska bli så optimalt som möjligt behöver hänsyn tas till företaget, ägarna och inte minst familjen och kommande generationer.

Planeringen av ett ägarskifte – oavsett om det handlar om ett generationsskifte inom familjen eller en extern försäljning – är en komplex beslutsprocess, som inte bara inrymmer ekonomiska, skattemässiga och juridiska frågeställningar, utan också många personliga ställningstaganden. Planeringen är därför i flera avseenden en mental mognadsprocess där känslor och personliga synpunkter måste beaktas, vid sidan av affärsmässiga, juridiska och skattemässiga aspekter.

Denna skrift belyser frågor som är centrala i skiftesprocessen. En del frågor diskuteras i löpande text och andra åskådliggörs med exempel.

Ägarskiften – civil- och skatterättsliga aspekter att beakta

Ägarskiften

Ägarskiften – civil- och skatterättsliga aspekter att beakta

Art.nr 38795

www.studentlitteratur.se/pwc

978-91-44-10445-4_OMSLAG.indd 1

2014-10-22 15:04

www.pwc.se PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärsrådgivning med 3 600 medarbetare och verksamhet på 100 orter runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra 60 000 kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn.

PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med 195 000 medarbetare i 157 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd.

Art.nr 38795 ISBN 978-91-44-10445-4 Foto på omslag/titelsida: © Johnér Bildbyrå AB © 2014 Författarna, Studentlitteratur och PricewaterhouseCoopers i Sverige AB Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.

Printed by Dimograf, Poland 2014

978-91-44-10445-4_01_book.indd 2

2014-10-22 13:26

Innehåll

Förord 5 Författarpresentation 7 1

Allmänt om ägarskifte Planering för ett ägarskifte – en mognadsprocess Initiering av planeringen Den framtida företagsledningen – en nyckelfråga Styrelsen – ett allt viktigare forum

9 9 10 11 12

2

PwC hjälper ditt företag i ägarskiftet – hela vägen Hur bistår PwC vid ett ägarskifte?

13 13

3

Familjerättsliga aspekter vid generationsskifte 19 Inledning 19 Egendomsslagen i äktenskap 19 Bodelning 21 Samboförhållanden 24 Arv och testamente 25 Arvsordningen för sambor 30 Gåva 31 Rättviseaspekterna 36 Försörjningsbehov 37 Omstrukturering inför extern försäljning 38

4 Aktieägaravtal 41 Reglering av samarbetet 41 Samarbetets upphörande 42 Generationsväxling 43 Finansiering 44 5

6

Sammanfattande exempel Ägarskifte inom familjen Johansson – vilka civil­rättsliga frågor behöver regleras för att det ska bli så bra som möjligt?

47

Internationell familjerätt Vad gäller vid arv?

Vad gäller vid bodelning på grund av skilsmässa?

53 53 55

47

2014 Ägarskiften 3

978-91-44-10445-4_01_book.indd 3

2014-10-22 13:26

7

Beskattningsregler vid generationsskiften 59 Inledning 59 Försäljning 63 Särreglerna för delägare till fåmansföretag 67

8 Skattestrategier Inledning Karensbolag/trädabolag Intern aktieöverlåtelse Finansieringskostnader etc.

Extern försäljning Försäljning till anställda 9

83 83 84 86 89 91 93

Värdering av aktier i familjeföretag 95 Inledning 95 Aktiernas verkliga värde 95

4 Ägarskiften 2014

978-91-44-10445-4_01_book.indd 4

2014-10-22 13:26

Förord

De fem kommande åren planerar var fjärde småföretagare i Sverige ett generations- eller ägarskifte. För att ett ägarskifte ska bli så optimalt som möjligt måste hänsyn tas till företaget, ägaren och inte minst familjen samt kommande generationer.

Insatserna är höga när det gäller att hantera ett generationsskifte, särskilt med hänsyn till att familje- och privatägda företag utgör 30 procent av världens företag och levererar mellan 70 och 90 procent av världens BNP. De företag som hanterar generationsskiftet väl är de som förbereder sig i god tid, helst fem till sju år i förväg och med en tydlig plan för roller, ansvar och tidsramar.

Frågor som måste hanteras är bland annat vilka skatte- och familjerättsliga konsekvenser det kan få för ägaren och familjen och hur dessa ska planeras för, hur övriga i familjen som inte är delaktiga i generationsskiftet ska kompenseras, om någon är aktiv och övriga delägare passiva samt vilka alternativ som är mest gynnsamma, om ingen familjemedlem ska ta över företaget.

PwC har lång erfarenhet av generationsskiften och andra ägarväxlingar. Problem med kommande generationsskiften har under en längre tid uppmärksammats och kommit i fokus.

Illa förberedda och genomförda ägarskiften kan innebära stora ekonomiska påfrestningar och också betydande risk för många anställda. PwC ser därför som en angelägen uppgift att söka bidra till fler lyckade företagsöverlåtelser.

I denna skrift ges information om regler som aktualiseras i samband med ägarskiften. Den belyser frågor som är centrala i skiftesprocessen. Några moment som ofta förekommer i planeringen redovisas och en del av dessa åskådliggörs med exempel.

Några generella lösningar presenteras inte eftersom förutsättningarna varierar från fall till fall. Dessutom kan olika lösningar väljas i företags- och ägarsituationer som påminner om varandra. Skriften bör därför mer uppfattas som allmänna synpunkter på olika åtgärder som kan ingå i en planering i det enskilda fallet.

En god planering gör sig lika gällande oavsett vilken typ av ägarskifte det är fråga om. I en undersökning från PwC kommer det fram att endast 12 procent av familjeföretagen finns kvar för en tredje generation att ta över, och endast en procent av företagen finns kvar för en sjätte generation att ta över.

Vi vill skapa bästa möjliga förutsättningar för lyckade ägarskiften. Med vår samlade erfarenhet och kunskap inom området kan vi vara behjälpliga med planering och genomförande, oavsett vilken typ av ägarskifte som blir aktuell.

Om du har frågor om generationsskifte eller ägarskifte är du välkommen att kontakta författarna eller din lokala kontaktperson inom PwC. Kalmar, oktober 2014 Angelica Ewö Jurist och ansvarig partner för PwC Legal

2014 Ägarskiften 5

978-91-44-10445-4_01_book.indd 5

2014-10-22 13:26

978-91-44-10445-4_01_book.indd 6

2014-10-22 13:26

Författarpresentation

Angelica Ewö är jurist med många års erfarenhet av civilrättsliga frågor såsom avtals- och familjerätt inklusive ägarskiften i små och medelstora företag. Angelica är även ansvarig partner för PwC Legal. Denna grupp innefattar jurister som arbetar med civilrättsliga frågor och täcker PwC:s samtliga kontor i Sverige.

David Husahr är skatterådgivare och jurist och specialiserad på företagsbeskattning och beskattning av delägare i fåmansföretag.

Fredrik Benson är skatterådgivare och jurist med mångårig specialisering avseende beskattning av delägare till fåmansföretag samt företagsbeskattning.

Karolina Palin är jurist med specialisering inom familjerättslig och avtalsrättslig rådgivning och har gedigen erfarenhet av generationsskiften. Karolina är även auktoriserad skatterådgivare med mångårig erfarenhet av fåmansföretag och ägarbeskattning.

Angelica Ewö Jurist och ansvarig partner för PwC Legal

David Husahr Skatterådgivare och jurist

Fredrik Benson Skatterådgivare och jurist

Karolina Palin Jurist med specialisering inom civilrätt och skatterådgivare

2014 Ägarskiften 7

978-91-44-10445-4_01_book.indd 7

2014-10-22 13:26

978-91-44-10445-4_01_book.indd 8

2014-10-22 13:26

3 Familjerättsliga aspekter vid generationsskifte

Inledning Familjerätten är en av hörnpelarna i all generationsskiftesplanering. Tidigare var de familjerättsliga reglerna ett viktigt verktyg för att kunna planera ägarskiften så att den sammanlagda arvs- och gåvobeskattningen blev så låg som möjligt.

Både arvs- och gåvoskatten är sedan 2004 avskaffade i Sverige, men en god kännedom om familjerätten är fortfarande en förutsättning för ett lyckat ägarskifte.

Under slutet av 1980-talet genomfördes genomgripande ändringar i familjerätten – främst vad gäller efterlevande makes arvsrättsliga ställning. Samtidigt tillkom en lag om samboförhållanden. I rådgivningssituationen möter vi många gånger en osäkerhet om vad som faktiskt gäller, där den allmänna uppfattningen visar på en sammanblandning av gamla och nuvarande regler. Vi inleder därför med en kortfattad familjerättslig överblick. Genomgången av vissa grundläggande principer varvas med konkreta exempel som belyser vikten av planera sin familjerättsliga situation.

Det kan även finnas anledning att se över äldre planerade generationsskiften. Regeländringarna kan ha ändrat förutsättningarna för en del tidigare planerade generationsväxlingar, vilket skapar osäkerhet kring arvlåtarens verkliga önskemål och öppnar för frågor i samband med dödsfall.

Egendomsslagen i äktenskap Låt oss börja med ett gift par. Grundprincipen är att varje make äger sina tillgångar och svarar för sina egna skulder.

Vi har alltså inte någon egendomsgemenskap mellan makar i Sverige (bortsett från eventuell samäganderätt, vilken inte kommer behandlas närmare i denna skrift). Däremot finns det olika egendomsslag, vilket innebär att makes egendom 2014 Ägarskiften 19

978-91-44-10445-4_01_book.indd 19

2014-10-22 13:26

3 Familjerättsliga aspekter vid generationsskifte

kan ha karaktären av giftorättsgods, enskild egendom eller personlig egendom.

Utgångspunkten är att all makarnas egendom har karaktären av giftorättsgods. Giftorätten har mindre betydelse under äktenskapet, men får desto större betydelse när äktenskapet upplöses (antingen genom äktenskapsskillnad eller då ena maken går bort). Innebörden av giftorätten är att sådan egendom ingår i en bodelning mellan makarna. Makarna har därigenom ett latent anspråk på halva värdet av den andre makens egendom när äktenskapet av någon anledning upplöses. Egendom som däremot inte ingår i en bodelning mellan makarna kan vara antingen enskild egendom eller s.k. personlig egendom. Det senare är just vad det låter som: tillgångar av mer privat karaktär, såsom smycken eller mer personliga presenter, vilka i skälig omfattning får undantas vid en bodelning. Personlig egendom kan även vara personliga rättigheter, såsom rättigheter till jakt, arrende och vissa pensionsrättigheter. Även enskild egendom hålls utanför en bodelning. Egendom kan få karaktären av enskild egendom antingen genom att makarna själva kommer överens om det, eller genom att någon annan förordnar att egendomen ska vara enskild. Makarna kan genom äktenskapsförord avtala att viss eller all deras egendom ska vara enskild egendom. Viktigt att tänka på är att äktenskapsförordet, för att vara juridiskt bindande, måste registreras i äktenskapsregistret. Äktenskapsregistret hanteras numera av Skatteverket. Vill makarna sedan ändra ett tidigare registrerat äktenskapsförord, så måste det göras genom upprättande och registrering av ett nytt äktenskapsförord.

Det förekommer att makarna vill att tillgångar som redan har karaktären av enskild egendom i stället ska ingå i makarnas giftorättsgods. Ett sådant karaktärsbyte måste regleras i ett äktenskapsförord och kan endast ske under vissa förutsättningar.

Det är inte alltid makarna själva som avtalar om enskild egendom, utan många gånger är det någon annan som förordnar att egendom ska ha karaktären av enskild egendom. En person som lämnar en gåva kan i gåvobrevet ange som villkor att den egendom som tillfaller gåvotagaren ska vara mottagarens enskilda egendom. På liknande sätt kan en person i sitt testamente förordna att kvarlåtenskapen efter testator ska 20 Ägarskiften 2014

978-91-44-10445-4_01_book.indd 20

2014-10-22 13:26

3 Familjerättsliga aspekter vid generationsskifte

vara mottagarens enskilda egendom. Särskilt i samband med generationsskifte brukar detta vara en angelägen fråga.

Exempel David och Daniella skiljer sig – vad händer med den egendom som en gång var enskild?

David och Daniella är gifta sedan många år tillbaka. År 1991 startade Daniella och hennes kompanjon bolaget ”Lilla Blå AB”.

I samband med starten skrevs ett äktenskapsförord om att Daniellas aktier i ”Lilla Blå AB” skulle vara enskild egendom. ”Lilla Blå AB” utvecklades till ett mycket framgångsrikt företag. År 2010 fick de båda kompanjonerna ett bra bud på hela företaget som de inte kunde säga nej till. Daniella fick för sina aktier en rejäl summa pengar, som hon satte in på banken samt även använde för familjens konsumtion i form av utlandsresor m.m.

David och Daniella skiljer sig 2014. Vad ska ingå i bodelningen?

Det som träder i enskild egendoms ställe, s.k. substitut, är som huvudprincip också enskild egendom. Först och främst måste man utreda vad som hänt, för att kunna säkerställa om det är så även i Daniellas fall.

Bankkontot där en del av pengarna satts in har använts även för att betala räkningar via autogiro. David och Daniella har även löpande gjort insättningar. I praktiken blir det en sammanblandning av både giftorättsgods och enskild egendom. Det blir omöjligt att särskilja vad som är vad, och därför finns det en stor risk att Daniella inte får tillgodoräkna sig något på bankkontot som sin enskilda egendom.

Något tillgodoräknande i efterhand av de pengar som Daniella använt för familjens konsumtion kan hon inte heller få.

Kommentar Detta exempel visar på svårigheten att i verkliga livet tillämpa regeln om substitut av enskild egendom eller som det formuleras juridiskt ”det som träder i den enskilda egendomens ställe”.

Därför är det oerhört viktigt att hålla tillgångarna särskilda för att inte dessa ska ingå i en bodelning. I Daniellas fall får hon sannolikt inte behålla något av det som en gång bestämdes vara hennes enskilda egendom. Ett sätt för att kunna behålla karaktären som enskild egendom även i framtiden är att sätta in pengarna på ett nyöppnat bankkonto som endast ägaren disponerar. Då finns det ingen risk för att det ska bli någon sammanblandning av enskild egendom och giftorättsgods.

2014 Ägarskiften 21

978-91-44-10445-4_01_book.indd 21

2014-10-22 13:26

3 Familjerättsliga aspekter vid generationsskifte

Oavsett om det är makarna själva som kommer överens om enskild egendom eller om det är en givare eller testator som förordnar om det, bör man alltid diskutera hur avkastningen av egendomen ska hanteras. Om frågan lämnas oreglerad, kommer avkastningen anses utgöra giftorättsgods. Vill man däremot att avkastningen ska omfattas av förordnandet om enskild egendom, behöver det särskilt anges i äktenskapsförordet, gåvohandlingen eller testamentet.

Bodelning Effekterna av om egendom har karaktären av giftorättsgods eller enskild egendom tydliggörs vid en bodelning. Bodelning mellan makar kan förekomma i tre olika situationer: • vid skilsmässa, • vid ena makens bortgång, eller • under bestående äktenskap.

Bodelning ska alltid förrättas när ett äktenskap upplöses, antingen genom skilsmässa eller när en av makarna går bort.

Föreligger full giftorättsgemenskap, ska makarnas egendom läggas samman i en bodelning, där makarna har lika rätt till värdet på egendomen. Om däremot någon eller båda makarna har enskild egendom kommer likadelningen att frångås, varvid respektive makes andel i bodelningen kommer att variera beroende på värdet av vars och ens enskilda egendom.

Utgångsläget är alltså att värdet av makarnas giftorättsgods ska delas lika (en s.k. hälftendelning). Innan makarnas giftorättsgods delas ska vardera maken ha täckning för sina skulder. Uppkommer brist hos ena maken, kan denna brist inte avräknas mot den andre makens netto. För make som har skulder överstigande tillgångarnas värde ska därför värdet av vad som ska ingå i bodelningen sättas till noll. Skulle en av makarna efterge sin rätt vid bodelningen, så att han/hon inte kan betala sina skulder vid tidpunkten för bodelningen, kan den gynnade maken bli betalningsansvarig för skulderna.

Makarna kan välja att avvika från hälftendelningen om de vill överföra förmögenhet från den ena maken till den andre.

Att hälftendelningen frångåtts på sådant sätt att make efter bodelningen har mer egendom än han/hon hade före bodel-

22 Ägarskiften 2014

978-91-44-10445-4_01_book.indd 22

2014-10-22 13:26

3 Familjerättsliga aspekter vid generationsskifte

Exempel Anders och Anna skiljer sig – vad ingår i bodelningen?

Anders och Anna är gifta. Anders äger bolaget ”Kylskåpsspecialisten AB” som han tidigare köpt av sin pappa och farbror.

Makarna har en permanentbostad som de äger i lika delar och ett gemensamt sparkapital på banken. Makarna har varit sparsamma och har inga lån. Anna har ärv ett sommarhus på västkusten av sin mormor.

Alla tillgångarna exklusive sommarhuset är giftorättsgods.

Anders och Anna skiljer sig. Hur fördelas tillgångarna i bodelningen?

Annas fastighet som hon fått i arv hålls helt utanför bodelningen. Hennes mormor har i sitt testamente skrivit att fastigheten ska vara Annas enskilda egendom. De tillgångar som är giftorättsgods ska delas i lika delar.

För det första innebär det att det i praktiken inte blir någon förmögenhetsförskjutning av de tillgångar som de äger gemensamt.

För det andra innebär det att Anders bolag ska marknadsvärderas och Anna får del av halva värdet i bodelningen.

Kommentar För att undvika att ”Kylskåpsspecialisten AB” dras in i bodelningen måste det i så fall finnas ett upprättat och registrerat äktenskapsförord mellan makarna där det framgår att aktierna ska vara Anders enskilda egendom. Om Anders bolag är värt mycket pengar kan han hamna i ekonomiska svårigheter som i värsta fall kan leda till att han måste göra en extern försäljning av sitt bolag för att finansiera utlösen av Anna.

ningen kan uppfattas som gåva. Till följd av att gåvoskatten slopats medför detta numer inte någon risk för skatt.

Bodelning kan även göras under bestående äktenskap, om makarna är överens om det och gör en skriftlig anmälan till Skatteverket. Bodelning under äktenskapet var tidigare vanlig i samband med generationsskiftesplanering, eftersom gåvoskatten på så sätt kunde sänkas med betydande belopp.

Efter slopandet av arvs- och gåvoskatten har motivet för den typen av skattemässig planering i princip försvunnit. Numera genomförs bodelningar under äktenskapet av andra skäl, när ena maken vill överföra tillgångar till den andre. Skälen för 2014 Ägarskiften 23

978-91-44-10445-4_01_book.indd 23

2014-10-22 13:26

3 Familjerättsliga aspekter vid generationsskifte

den typen av överföringar kan vara många: makarna kan utifrån ett riskperspektiv vilja överlåta privata tillgångar till den av makarna som inte bedriver någon riskfylld verksamhet, eller så kan makarna önska att utifrån ett mer långsiktigt planeringsperspektiv frångå likadelningsprincipen.

Numera överlåts tillgångar mellan makar vanligtvis i form av gåvor. Från ett skattemässigt perspektiv kan emellertid en bodelning i vissa fall vara att föredra framför en gåva, men då för att undvika risk för inkomstbeskattning. Växlar makar egendom mellan sig, kan den verkliga innebörden av transaktionerna anses vara ett byte av tillgångar. Effekten av att byte anses föreligga är att det kan utlösa en kapitalvinstbeskattning. För undvikande av sådana oväntade skatteeffekter kan en bodelning vara att föredra.

Bodelningen vid separation eller dödsfall omfattar i regel makarnas samtliga tillgångar och skulder. Bodelning under äktenskapet kan även göras partiell, vilket innebär att den endast omfattar en del av makarnas egendom. Sådan partiell bodelning kan fylla en viktig funktion i samband med fastighetsöverlåtelse mellan makar. I de fall hela eller delar av en fastighet ska överlåtas, samtidigt som mottagande maken ska överta ansvaret för skulder hänförliga till fastigheten, kan transaktionen utlösa stämpelskatt (vilket styrs av lånens storlek i förhållande till fastighetens taxeringsvärde). För undvikande av stämpelskatt kan i stället en partiell bodelning vara ett bättre instrument för att nå önskat resultat.

Avslutningsvis kan kort nämnas, att det även finns andra möjligheter att frångå den grundläggande likadelningsprincipen. Vid bodelning i anledning av ena makens bortgång kan efterlevande make begära jämkning, på så sätt att vardera sidan behåller sitt giftorättsgods. Sådan begränsning av bodelningen blir aktuell i första hand när den efterlevande maken har större giftorättstillgångar än den avlidne. Som många andra regler, användes den här jämkningsmöjligheten tidigare för att minska arvsskatten. Numera kan den användas som ett instrument i andra situationer, exempelvis om den avlidne har avsevärt större skulder än efterlevande make eller om efterlevande make vill påverka arvsfördelningen i de fall makarna inte enbart har gemensamma arvingar.

24 Ägarskiften 2014

978-91-44-10445-4_01_book.indd 24

2014-10-22 13:26

3 Familjerättsliga aspekter vid generationsskifte

Samboförhållanden Är det då någon skillnad om ett par lever som sambor? Ja, skillnaderna jämfört med äktenskapet är stora. Till att börja med finns inte något krav på att göra en bodelning om samboförhållandet upphör. En bodelning görs endast om någon av samborna begär det. I de fall en bodelning ska göras i samband med en separation mellan sambor, går den egentligen inte att likställa med en bodelning mellan makar. Sambor har en mycket begränsad bodelningsrätt. Bodelningen omfattar enbart s.k. samboegendom, vilket är den gemensamma bostaden (under förutsättning att den förvärvats för att samborna ska bo i den tillsammans) och det gemensamma bohaget i bostaden. All annan egendom hålls utanför en sambobodelning.

Det finns en möjlighet för sambor att reglera – och då menar vi i första hand begränsa – bodelningsrätten genom ett samboavtal. Ett sådant förväxlas många gånger med testamente mellan sambor, vilket vi kommer närmare in på under avsnittet om arv och testamente.

Arv och testamente Arvsordningen anger hur kvarlåtenskapen efter en avliden person ska fördelas. Regler om boutredning ska säkerställa att den dödes bo utreds på ett tillfredsställande sätt. Dödsboet förvaltas av dem som har del i boet: dödsbodelägarna (efterlevande make, arvingar och vissa testamentstagare).

När boutredningen är klar upprättas en bouppteckning, som bl.a. redovisar den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsbodelägarna kan efter detta förrätta arvskifte, varigenom kvarlåtenskapen fördelas.

När en gift person avlider tillfaller kvarlåtenskapen enligt arvsordningen den efterlevande maken, förutsatt att makarna inte har några barn alternativt att de endast har gemensamma barn. Den efterlevande maken får kvarlåtenskapen med s.k. fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken i princip kan göra vad han/hon vill med egendomen under sin livstid, även förbruka den helt och hållet. Den enda begränsningen är i princip att efterlevande maken inte får testamentera över egendomen till nackdel för den avlidnes arvingar.

2014 Ägarskiften 25

978-91-44-10445-4_01_book.indd 25

2014-10-22 13:26

3 Familjerättsliga aspekter vid generationsskifte

Exempel Bertil avlider – vem ärver den enskilda egendomen?

Bertil och Birgitta är gifta och har tre gemensamma barn.

Bertil har sedan tidigare fått aktiebolaget ”Kronan AB” i gåva av sina föräldrar Calle och Cajsa då de för ett antal år sedan gjorde ett ägarskifte. Det skrevs ett gåvobrev om att aktierna i bolaget skulle vara Bertils enskilda egendom. I samband med gåvan upprättades också ett äktenskapsförord mellan Bertil och Birgitta som säger detsamma. Birgitta, som arbetar som sjuksköterska, är inte alls involverad i bolagets verksamhet.

Bertil blir sjuk och avlider. Vem ärver den enskilda egendomen av honom?

En vanlig missuppfattning är att det som är enskild egendom ärvs av barnen direkt, d.v.s. före den efterlevande maken. Men eftersom Bertil och Birgitta är gifta och har gemensamma barn ärver de varandra med fri förfoganderätt, d.v.s. både det som är giftorättsgods och det som är enskild egendom. Det innebär att deras barn får vänta på arvet till dess att båda föräldrarna har gått bort.

Birgitta ärver alltså aktierna i ”Kronan AB”. Enligt Calle och Cajsa, som fortfarande är i livet, var detta inte alls avsikten med generationsskiftet. De var övertygande om att barnbarnen skulle ärva direkt. Bertil fick ju trots allt aktierna som enskild egendom.

Kommentar För att säkerställa att aktierna i ”Kronan AB” direkt går till barnen skulle Bertil ha upprättat ett testamente där detta framgår. Många gånger är det ett önskemål att bolaget går vidare till nästa generation när det handlar om ett familjeföretag, men då måste ett testamente upprättas. Calle och Cajsa undrar om det hade hjälpt att de i gåvobrevet hade skrivit in att aktierna skulle ärvas av barnbarnen, d.v.s. som ett gåvovillkor? Det fungerar tyvärr inte. När det som i detta fall inte finns något testamente är det helt enkelt Birgittas goda vilja att följa önskemålet från sina svärföräldrar som kommer avgöra. Hon kan t.ex. ge aktierna till barnen som gåva, alternativt göra ett arvsavstående.

Att Calle och Cajsa skrivit in i gåvobrevet att aktierna ska vara enskild egendom säkerställer dock en viktig sak, nämligen att ”Kronan AB” inte kommer att ingå i en bodelning vid skilsmässa.

26 Ägarskiften 2014

978-91-44-10445-4_01_book.indd 26

2014-10-22 13:26

3 Familjerättsliga aspekter vid generationsskifte

Efterlevande make ärver därmed före de gemensamma barnen. De gemensamma barnen får i stället en efterarvsrätt, och det är först när båda föräldrarna gått bort som kvarlåtenskapen tillfaller barnen. Dessa får då arvet efter båda sina föräldrar vid samma tillfälle.

Om den först avlidne maken har barn från ett annat förhållande, s.k. särkullbarn, har dessa särkullbarn rätt att få ut sitt arv omedelbart. Gemensamma barn får således vänta på sitt arv, medan särkullbarn får ut sin arvslott redan när den förste maken (d.v.s. föräldern) går bort. Det går att begränsa särkullbarnets rätt att få ut sitt arv vid förälderns frånfälle till viss del, se vidare nedan. Särkullbarnet kan även frivilligt avstå från att ta ut sitt arv tills även den efterlevande maken avlidit och får i så fall en efterarvsrätt på samma sätt som makars gemensamma barn.

En person som vill att kvarlåtenskapen ska fördelas på annat sätt än vad som följer av den legala arvsordningen behöver tala om hur han/hon vill ha det i ett testamente. Ett testamente måste uppfylla vissa formkrav för att vara juridiskt bindande. Testamentet ska upprättas skriftligt och testators undertecknande av testamentet ska bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen. Vittnena ska känna till att det är fråga om ett testamente, men de behöver inte närmare känna till innehållet i testamentet.

Bröstarvingar har – på gott och ont – en förhållandevis stark position i svensk arvsrätt. Bröstarvingar har en juridisk rätt till laglotten efter sina föräldrar, vilken motsvarar halva arvslotten. Det innebär alltså att en person är fri att förordna över halva arvslotten i sitt testamente. En inte ovanlig situation är att personer med särkullbarn vill begränsa särkullbarnets arvsrätt, på så sätt att särkullbarnet får ut sin laglott vid förälderns frånfälle. För att bibehålla en ekonomisk trygghet för efterlevande make får särkullbarnet dock inte ut hela sin arvslott direkt, utan får vänta på halva sitt arv till dess att båda makarna gått bort.

Om ett förordnande i testamente eller andra transaktioner under testators livstid kränker arvinges laglott, kan barnet begära jämkning i samband med bouppteckningen. Detta gäller oavsett om vi talar om gemensamma barn, som får vänta på sin lott tills båda föräldrarna gått bort, eller om det

2014 Ägarskiften 27

978-91-44-10445-4_01_book.indd 27

2014-10-22 13:26

– civil- och skatterättsliga aspekter att beakta De fem kommande åren planerar var fjärde småföretagare i Sverige ett generations- eller ägarskifte. För att ett ägarskifte ska bli så optimalt som möjligt behöver hänsyn tas till företaget, ägarna och inte minst familjen och kommande generationer.

Planeringen av ett ägarskifte – oavsett om det handlar om ett generationsskifte inom familjen eller en extern försäljning – är en komplex beslutsprocess, som inte bara inrymmer ekonomiska, skattemässiga och juridiska frågeställningar, utan också många personliga ställningstaganden. Planeringen är därför i flera avseenden en mental mognadsprocess där känslor och personliga synpunkter måste beaktas, vid sidan av affärsmässiga, juridiska och skattemässiga aspekter.

Denna skrift belyser frågor som är centrala i skiftesprocessen. En del frågor diskuteras i löpande text och andra åskådliggörs med exempel.

Ägarskiften – civil- och skatterättsliga aspekter att beakta

Ägarskiften

Ägarskiften – civil- och skatterättsliga aspekter att beakta

Art.nr 38795

www.studentlitteratur.se/pwc

978-91-44-10445-4_OMSLAG.indd 1

2014-10-22 15:04