9789152314265 by Smakprov Media AB

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör: Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Stephan Berglund/Bildarkivet.se Bildredaktör: Helena Åson Bratt Vårdpedagogik och handledning ISBN 978-91-523-1426-5 © 2012 Agneta Blohm, Hannu Sparre och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Tredje tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2014

0.forsta sidorna.indd 2

2013-11-11 11.15

Sanoma Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Redaktör: Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Stephan Berglund/Bildarkivet.se Bildredaktör: Helena Åson Bratt Vårdpedagogik och handledning ISBN 978-91-523-1426-5 © 2012 Agneta Blohm, Hannu Sparre och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Innehåll Inledning 7 Vårdpedagogik 8 Handledning 10

1. Kunskap och kompetens 11 Vad är kunskap? 11

Kunskapsformer 12 Reflektion 13 Personlig kunskap 14 Knowing that – knowing how 14

Vad är kompetens? 15 Formell kompetens 16 Reell kompetens 16 Yrkeskompetens 17 Nyckelkvalifikationer 18

Validering 18 STUDIEUPPGIFTER 21

2. Kommunikation 23

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Begrepp och teorier 24 Envägs- och tvåvägskommunikation 25 Verbal och icke-verbal kommunikation 25

Empowerment – egenmakt 30 Konflikter 32 STUDIEUPPGIFTER 35

3. Samtal 46 Frigörande och blockerande samtal 38

Jag-budskap och du-budskap 39 Öppna frågor 39 Ord att undvika 40 Omformuleringar 41 Aktivt lyssnande 41 Matchning 42

Professionella samtal 42

Reflekterande processer 44 Integritet 45 Marte Meo 45 MI – motiverande samtal 46 Känslor av motstånd 47 Att lyssna reflektivt 47 Att sammanfatta 47

Att leda förändringsarbete 48 Att stödja självförmågan 48

Lösningsfokuserat förhållningssätt 49 Det svåra samtalet 49 Svåra handledningssamtal 51

Giraffspråket 27 Hinder för kommunikation 28

Identitet 52 Positiv inställning 53

Empati 28

STUDIEUPPGIFTER 55

Livonia Print, Lettland 2012

INNEHÅLL

4. Begrepp och teorier 57 Multipla intelligenser 59 Lärstilar 60 Lärstilar inom vård ovh omsorg 60 Några pedagogiska teorier 62 Learning by doing 62

Behaviorism 63 Fenomenografi 65 Sociokulturell teori 66 Situerat lärande 69

STUDIEUPPGIFTER 71

5. Handledning 72 Olika former av handledning 73

Grundskola och gymnasium 73 Universitet och högskola 73 Handledning av nyanställda 74 Yrkesinriktad handledning 74 Kollegahandledning 75 Personlig handledning 76 Praktikhandledning 76

Feedback 90 Att arbeta med barn 90

Ämne – Pedagogik i vård och omsorg 120

Att handleda 93

Ämnets syfte 120 Vårdpedagogik och handledning 100 poäng 121 Centralt innehåll 121

Handledaren som förebild 93 Lärandeprocessen 94

Handledningssamtalet 97 Självkännedom och känslomässig mognad 98 Johari fönster 98

Sökordlista 125 Register 126

Att vara professionell 101 STUDIEUPPGIFTER 103

7. Handledningsprocessen 105 Förberedelser 107 Inventering 108 Planering 108 Genomförande 109 Utvärdering 110 Bedömning för lärande 110 Summativ bedömning 111 Formativ bedömning 111

Lärlingsmodellen 78 Handlings- och reflektions modellen 80

Lärande i praktiken 113 STUDIEUPPGIFTER 114

Reflekterande praktiker 81 Gibbs reflekterande cykel 83

8. Kvalitetsarbete 115

6. Att vara handledare och pedagog 86

Litteratur 124

Mentalisering 100 Förbättra självkänslan 100

Gränsområden till handledning 77 Handledningsmodeller 78

STUDIEUPPGIFTER 85

Bedömning av elevens prestationer 122

Dokumentation 116 Utvärdering 117 Avvikelserapportering 118 STUDIEUPPGIFTER 119

Att undervisa 87 Patient- och brukarmedverkan 88

INNEHÅLL

4. Begrepp och teorier 57 Multipla intelligenser 59 Lärstilar 60 Lärstilar inom vård ovh omsorg 60 Några pedagogiska teorier 62 Learning by doing 62

Behaviorism 63 Fenomenografi 65 Sociokulturell teori 66 Situerat lärande 69

STUDIEUPPGIFTER 71

5. Handledning 72 Olika former av handledning 73

Grundskola och gymnasium 73 Universitet och högskola 73 Handledning av nyanställda 74 Yrkesinriktad handledning 74 Kollegahandledning 75 Personlig handledning 76 Praktikhandledning 76

Feedback 90 Att arbeta med barn 90

Ämne – Pedagogik i vård och omsorg 120

Att handleda 93

Ämnets syfte 120 Vårdpedagogik och handledning 100 poäng 121 Centralt innehåll 121

Handledaren som förebild 93 Lärandeprocessen 94

Handledningssamtalet 97 Självkännedom och känslomässig mognad 98 Johari fönster 98

Sökordlista 125 Register 126

Att vara professionell 101 STUDIEUPPGIFTER 103

7. Handledningsprocessen 105 Förberedelser 107 Inventering 108 Planering 108 Genomförande 109 Utvärdering 110 Bedömning för lärande 110 Summativ bedömning 111 Formativ bedömning 111

Lärlingsmodellen 78 Handlings- och reflektions modellen 80

Lärande i praktiken 113 STUDIEUPPGIFTER 114

Reflekterande praktiker 81 Gibbs reflekterande cykel 83

8. Kvalitetsarbete 115

6. Att vara handledare och pedagog 86

Litteratur 124

Mentalisering 100 Förbättra självkänslan 100

Gränsområden till handledning 77 Handledningsmodeller 78

STUDIEUPPGIFTER 85

Bedömning av elevens prestationer 122

Dokumentation 116 Utvärdering 117 Avvikelserapportering 118 STUDIEUPPGIFTER 119

Att undervisa 87 Patient- och brukarmedverkan 88

INNEHÅLL

Inledning

Boken är skriven för kursen Vårdpedagogik och handledning, 100 poäng (GY 11) och svarar mot ämnets syfte, centrala innehåll och kunskapskrav som finns beskrivna i kursplanen. I boken beskrivs vilka kunskaper du som vård- och omsorgspersonal behöver för att kunna lära patienter, brukare, anhöriga och närstående att till exempel klara sin medicinering eller att förändra sina levnadsvanor. Den handlar också om vad du som handledare behöver kunna för att eleven ska lära sig så mycket som möjligt under den arbetsplatsförlagda utbildningen, APL. En röd tråd i boken är kommunikation. Genom kommunikation når du patienter, brukare, anhöriga, närstående och elever. Att arbeta med människor innebär att arbeta med relationer på ett professionellt sätt. De professionella relationerna skiljer sig från de privata och kräver att du har särskild kunskap och kompetens. För att handleda elever och undervisa patienter och brukare behövs också pedagogisk kunskap. Boken ger dig en teoretisk grund att stå på och konkreta exempel och övningar som du kan använda dig av. I boken används begreppen patient och brukare för personen som står i fokus för vården och omsorgen samt begreppet vård- och omsorgspersonal för dem som utövar vård och omsorg. Begreppet handledare används för den som undervisar elever under det arbetsplatsförlagda lärandet, och begreppet elev för den som deltar i gymnasieskolans och vuxenutbildningens vård- och omsorgsutbildning. Begreppet pedagog används för den som undervisar patienter eller brukare. Vårdpedagogik

I verksamheter inom vård och omsorg finns ett stort behov av utbildning, fortbildning, och information till patienter och brukare, anhöriga och närstående samt till vård- och omsorgspersonal. Det dagliga

inledning

arbetet innehåller moment som kräver att du för vidare dina kunskaper till den som behöver lära nytt eller lära om i en ny livssituation. Det kan gälla den som sitter vid en svårt sjuk närstående eller en person som nyligen fått en kronisk diagnos. Detta kräver stor förståelse för hur personen tar emot information, hur information kan tolkas och kunskap om hur information bör ges i olika situationer samt vilka faktorer som påverkar budskapet. Det kan handla om allt från sinnestillstånd till miljöfaktorer. Som vårdpersonal gäller det därför att ha ett gediget kunnande om hur den person du ska informera tar emot budskapet samt om de faktorer som kan störa den information du ger. Patientundervisning har en gammal tradition i Sverige och påbörjades i samband med att folkhälsoundervisning startade i landet. Redan under 1800-talet, började man ge råd och undervisning om amning och hygien inom barnavården. Massvaccinationen mot smittkoppor, som kom igång under 1800-talet medförde en stor informationskampanj och bidrog till en större medvetenhet om hygienens betydelse för uppkomsten av sjukdomar och kunskap om dessa. 1938 inrättades Statens institut för folkhälsa, som hade till uppgift att förbättra folkhälsan genom ”fostrande och förebyggande arbete”. Ur ett folkhälsoperspektiv kan undervisningen av patienter ses som en process där information förmedlas till patienten med syfte att uppnå och bibehålla en bättre hälsa. Vårdpedagogik är en process där både patient, brukare och personal reflekterar över vilka pedagogiska behov som finns i den aktuella vård- och omsorgssituationen. Då en person ska lära sig något nytt om sin situation eller sjukdom, behöver utgångspunkten vara dennes specifika förutsättningar. Vad kan personen sedan tidigare? Hur kan han ta in den nya kunskapen på bästa sätt? Är han införstådd med syftet och målet med undervisningen? Undervisning inom vård och omsorg skiljer sig på vissa sätt från vanlig undervisning. Patienten eller brukaren kan ha vissa begränsningar som innebär att det är svårt att ta in information och att träna vissa moment. Det kan vara både fysiska, psykiska och kognitiva hinder på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Detta är något som personalen måste ta hänsyn till och anpassa undervisningen därefter. Redskap och hjälpmedel kan behöva användas för att underlätta lärandet. Ofta är patienten eller brukaren i beroendeställning, 8

inledning

vilket kan påverka inlärningen och göra denne mer passiv i lärandet. Detta gör det viktigt att personalen har kunskap om den enskildes förmågor och motivation. I praktiken handlar vårdpedagogik om de processer där man undervisar patienter och brukare i olika vårdsituationer eller sammanhang. Vårdpedagogik är också ett forskningsfält där man bland annat studerar hur undervisning sker inom vård- och omsorgsutbildningar. inledning

inledning

Undervisning

Handledare Elev

Lärare

Handledning

Arbetsgrupp

Empowerment

Pedagogik Kommunikation Möte Profession Förhållningssätt Patient/brukare Vård och omsorg

Vård- och omsorgsmiljö

Vårdpedagogik

Hjälpmedel

Motiverande samtal

Handledning Praktikhandledning sker i en speciell och konkret yrkesverksamhet, där någon, som har mer kunskap och erfarenhet inom yrkesområdet, vägleder någon, som är under utbildning inom yrket. Praktikhandledning är en pedagogisk process som syftar till att eleven ska utveckla yrkeskunskaper och yrkesidentitet inom sitt kommande yrke. Att handleda elever under APL är ett kvalificerat pedagogiskt arbete och kräver särskild kompetens. Som handledare ska du förmedla dina kunskaper till eleven utifrån dennes erfarenhets- och kunskapsnivå. Du blir en viktig förebild och bör vara tydlig och medveten om varför du gör som du gör. Agneta Blohm Hannu Sparre

inledning

Kapitel 4

Begrepp och teorier

Lärandet kan ses som en process då vi utvecklar kunskap. Vi lär oss från det vi föds och hela livet igenom. Som barn är leken ett verktyg för att ta in ny kunskap. Genom att härma andra och genom att bygga ”låtsasvärldar” tränar barnet färdigheter som det har sett och hört andra göra, till exempel leka skola, arbetsplats och familj. Psykologen Jean Piaget studerade denna form av inlärning och myntade begreppet modellinlärning. I vuxen ålder är ”leken” mer strukturerad och organiserad och kallas skola, kurs eller studiecirkel. Vi lär oss genom att inhämta ny information, integrera den med befintlig kunskap och träna oss i att använda den. Inom vård och omsorg kan hela denna process ske i mötet med patienten eller brukaren eller i handledning av eleven. Vi har till exempel lärt oss att hantera en viss situation i teorin. När vi sedan möter situationen i verkligheten jämför vi den omedvetet med det vi lärt oss och försöker applicera vår tidigare kunskap på den nya situationen. Inom vård- och omsorgsutbildningar finns både yngre och vuxna studeranden. Pedagogiken är till viss del olika i dessa båda grupper. Den yngre personen som kanske inte har någon erfarenhet av arbetslivet, men har tillbringat mycket tid i skolan, och den vuxne som har arbetat inom vård och omsorg eller annan verksamhet under längre tid och inte suttit på skolbänken på många år har olika förutsättningar för sitt lärande. Inom både utbildning och inom vård och omsorg handlar det om att ta vara på individens förutsättningar för lärande. Den yngre eleven, patienten och brukaren kan ha aktuella kunskaper om att lära och vara van att hämta in ny kunskap på olika sätt eller kanske till och med har hittat sin personliga lärstil. Pedagogens roll blir då att introducera till den aktuella vård- och omsorgssituationen eller till arbetslivet. Den vuxne eleven, patienten eller brukaren har ofta ett långt yrkesliv bakom sig och livserfarenheter, som påverkar dennes lärande och som han kan använda för att relatera till i nya situationer. Det kan dock kännas främmande att åter börja studera och att ta kontroll över sitt lärande och sin lärstil. Vi har alla olika sätt att ta in ny information och bearbeta denna. Vi föredrar olika metoder för att inhämta kunskap. Detta innebär även att vi lär oss på olika sätt. Den traditionella metoden, att sitta på skolbänken och bli undervisad av en ”expert” (lärare), är idag en av många metoder att lära sig nytt.

Begrepp och teorier

Multipla intelligenser Idag talar man ofta om multipla intelligenser i utbildningssammanhang. Multipla intelligenser beskriver olika aspekter av vad som har betydelse för människors lärande. Forskningen om multipla intelligenser har pågått sedan 1960-talet och har sitt ursprung i psykologin. Professor Howard Gardner (USA år 1943–) har beskrivit nio intelligenser. Hans numera kända devis ”Det handlar inte om hur intelligent du är, utan om hur du är intelligent” syftar på att vi alla har ett antal sätt, intelligenser, som vi använder när vi tar till oss kunskap. Vi besitter alla de nio olika intelligenserna men har vår styrka i några av dem. De nio intelligenserna är: verbal, logisk/matematisk, natur, kinestetisk, spatial, musikalisk, interpersonell/social och intrapersonell intelligens, som handlar om vår självkännedom samt existentiell intelligens, det vill säga vår förmåga eller vilja att förstå de stora livsfrågorna. Vissa lär sig bäst genom att använda kroppen. Projektet Lärstilslabbet i Sundsvall.

Begrepp och teorier

Lärstilar Inom kognitionsforskningen har man också funnit belägg för att människor har olika sätt att lära, olika lärstilar. Med lärstil menas det sätt på vilket en individ tar till sig och bearbetar i första hand ny teoretisk information. På samma sätt som vårt utseende, varierar också vårt sätt att lära. Forskarna Rita och Ken Dunn, (1929–2009), David Kolb (1939–) och Gordon Pask (1928–1996) har formulerat teorierna om våra olika lärstilar. De olika lärstilarna är: visuell/spatial, auditiv, kinestetisk och taktil lärstil. En del av oss har en visuell lärstil och lärandet sker bäst genom att vi använder synen, till exempel tittar på bilder och färger samt ser helheter – visuell lärstil. Andra lär sig bäst via hörseln, till exempel genom att lyssna på berättelser och att diskutera – auditiv lärstil. För en del fungerar lärandet bäst om de får röra på sig och använda händerna – kinestetisk och taktil lärstil. Dessutom har man funnit att ljus, ljud, möblering och mat samt tiden på dygnet också visat sig ha olika betydelse för människor när det gäller att lära. Metoder för att testa och identifiera lärstilarna slog igenom i Sverige på 1980-talet. Att veta vilken lärstil man har gör det lättare att ta till sig ny kunskap genom att anpassa både studiemiljön och sättet att lära. De visuella och auditiva lärstilarna är väl tillgodosedda, i traditionell undervisning, men för elever med behov av till exempel rörelse och musik är den traditionella pedagogiken/metodiken otillräcklig. Lärstilar inom vård och omsorg

När elever inom vård och omsorg deltar i verksamheter under praktiken får de möjlighet att lära på ett mer fullödigt sätt. Alla sinnen involveras i de olika praktiska upplevelserna, som under handledningssamtalet får struktur och blir begripliga. Ester Mogensen, forskare i vårdpedagogik, beskriver i sin avhandling Lärande i praktiken (1994) hur vissa sjuksköterskestuderande behöver se en sjuksköterska utföra en handling eller ett moment för att förstå. Genom att se skapas helhet och sammanhang. Det yttre och den inre bild man har med sig från utbildningen fogas samman till en begriplig helhet. Andra behöver använda berättandet för att lära och förstå. Muntlig tradition har stark förankring i vården och främjar de studerande som har en stark auditiv lärstil. Information om patienter överförs till 60

Begrepp och teorier

exempel muntligt vid rapporttillfällen. Förutom synens, hörselns och berättandets betydelse för lärandet ger avhandlingen exempel på de taktila och kinestetiska lärstilarna. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår många moment där händerna används, till exempel vid provtagningar och såromläggningar. Många så kallade senso-motoriska intryck, lagrar vi i minnet utan att vi är medvetna om det. Synintryck och känselintryck förstärker varandra. Genom att en del av dessa sinnesintryck sker omedvetet får vi hjälp att fokusera på några intryck i taget, vilket underlättar för oss att minnas. Elever bör ”se – höra – göra” för att få mesta möjliga utbyte av en inlärningssituation. Detta kan ses som ett enklare sätt att tillgodose några av lärstilarna – den visuella, den auditiva och den kinestetiska. En patient som ska lära sig ett moment, till exempel att utföra en tömning eller skötsel av en sin stomipåse, behöver mycket stöd i detta moment. Genom att medvetet använda flera olika lärstilar kan lärandet underlättas för patienten. Anna har en längre tid haft Crohns sjukdom. Hon har nu genomgått en operation och fått en stomi. Innan operationen blev hon informerad om att hon skulle få en stomi. Anna har fått veta att hon ska få träffa stomiterapeuten Stina för att lära sig sköta stomin. Hon oroar sig för hur hon ska lära sig göra allting rätt. Vad händer om det inte fungerar som det ska? Efter operationen träffar Anna Stina. Anna får se en film där man förklarar vad som händer med tarmens funktion samt kostens betydelse. Stina visar sedan Anna olika stomibandage. Anna får känna på och diskutera de olika materialvalen och hon får råd om vilket bandage som skulle passa henne. Efter att ha lärt sig de olika momenten och när Anna känner sig säker får hon träffa Eva. Eva har haft stomi i många år och har lång erfarenhet av att möta personer i Annas situation. Anna får prata om hur hon tror att livet kan bli i hennes nya situation och hur hon kan få hjälp med att lösa problem, som kan uppstå under vägen.

Exemplet med Anna visar hur man försökt tillgodose behovet av flera olika lärstilar. Hon får se, höra och göra. Viktigt är även att få träffa andra i samma situation som hon själv, vilket ger henne möjligheten att se ett sammanhang genom att diskutera sin totala livssituation. Pedagogen har här ett brett fält av erfarenheter att Begrepp och teorier

Begrepp och teorier

använda i inlärningssituationerna för att ”hänga upp” ny kunskap på, men även att introducera eller repetera studieteknik och metoder att lära.

Några pedagogiska teorier Learning by doing

John Dewey (1859–1952), amerikansk psykolog, myntade begreppet learning by doing. Han ansåg att teori och praktik samt reflektion och handling hänger ihop. Kunskap måste ha verklighetsanknytning och den som ska lära sig något måste kunna se nyttan av kunskapen. Grunden i denna pedagogik är att eleven ska arbeta aktivt med att

söka kunskap och experimentera för att kunna lära på sina egna villkor. Deweys begrepp ”learning by doing” är i högsta grad aktuellt i handledningssituationen där eleven ska utföra en uppgift, till exempel patientens eller brukarens personliga hygien, och där handledaren tillsammans med eleven först går igenom hur momentet ska utföras. Följande frågeställningar kan användas: Vilka risker finns det? Oroar sig eleven för något? Hur ska uppgiften utföras? Vad ska eleven observera? Därefter får eleven själv, eller tillsammans med handledaren, utföra momentet. Efteråt reflekterar de gemensamt över hur eleven utförde uppgiften. På samma sätt kan det till exempel handla om en situation där en patient ska lära sig använda en blodsockermätare. I detta sammanhang kan det bli en direkt koppling mellan teori och praktik, där patienten innan momentet får en genomgång av hur blodsocker mätaren fungerar och därefter själv pröva att använda den.

Behaviorism Burrhus Frederic Skinner (1904–1990) är en amerikansk psykolog, vars pedagogik har sin utgångspunkt i ett behavioristiskt synsätt. Skinner inspirerades av den amerikanske psykologen John B. Watsons teser enligt vilka allt lärande består av beteendeinlärning. I beteendeläran har miljön stor betydelse för utvecklingen och undervisningens uppgift är att integrera nya beteenden eller för hållningssätt. Undervisningen bygger på den så kallade stimulusresponsteorin. Metodens syfte är att förändra personens beteende genom belöning eller bestraffning. Enligt detta synsätt är läraren, betyget och den yttre motivationen drivkraften till lärandet. Inom handledning innebär denna pedagogik att handledaren eller läraren undervisar eleven i ett arbetsmoment i en stimulerande och kunskapsbefrämjande miljö, till exempel på en vårdavdelning eller i ett metodrum under realistiska förhållanden. Handledaren eller läraren informerar eleven hur denne ska göra. När eleven sedan utför den aktuella uppgiften ger handledaren eller läraren respons i form av beröm eller tillrättavisning beroende på hur eleven utfört uppgiften. Då vård- och omsorgspersonal undervisar en patient eller brukare sker det utifrån dennes miljö, i patientrummet eller i 62

Begrepp och teorier

använda i inlärningssituationerna för att ”hänga upp” ny kunskap på, men även att introducera eller repetera studieteknik och metoder att lära.

Några pedagogiska teorier Learning by doing

Begrepp och teorier

Fenomenografi Efter en stroke har Sten fått en halvsidig försvagning av höger arm och ben. Han har varit på rehabiliteringskliniken en tid för att träna upp sin rörlighet så mycket det går, och för att få hjälpmedel som fungerar i vardagen. Stens lägenhet har blivit anpassad så att han kan använda sin rullstol när han inte orkar gå med käpp. Jonas, som är sjukgymnast, träffar Sten för att visa rullstolens olika funktioner. ”Ska jag använda den där?” frågar Sten och pekar på rullstolen. ”Du behöver bara ha den när du blir för trött i benen. Vi ska tillsammans titta på hur den fungerar och hur du ska sköta den”, säger Jonas. ”Jag klarar mig nog bra med käppen, det är illa nog att jag behöver den”, säger Sten. ”Det ska nog gå bra, men vi behöver klura ut hur och när du ska använda rullstolen”, försöker Jonas.

Psykolog B. F. Skinner vid Skinnerboxen. Råttan belönas med mat varje gång den trycker på en knapp. (Harvard University 1964.)

hemmet. Personalen visar och instruerar, varefter patienten eller brukaren själv utför uppgiften och sedan får feedback från personalen. Om personen utfört uppgiften rätt ges positiv feedback. Om utförandet måste förbättras ges en uppmaning till personen att finna nya lösningar. I både handledning och undervisning är det beteendet som är i fokus och som ska förändras. Det kan handla om elevens bemötande av patient eller brukare där eleven undviker att lyssna till patientens eller brukarens önskemål. 64

Begrepp och teorier

Fenomenografi är en kvalitativ forskningsmetod som utvecklats av bland annat Ference Marton, professor emeritus, Pedagogiska institutionen vid Göteborgs Universitet. Forskningsmetoden syftar till att beskriva olika uppfattningar av fenomen, företeelser, främst inom pedagogiken. Utgångspunkten är att fenomen omkring oss kan ha olika innebörd för varje enskild individ. Det vill säga att vi uppfattar olika fenomen på olika sätt beroende på vilka tidigare kunskaper och referensramar vi har, till exempel vår kulturella bakgrund eller vår förförståelse. Fenomenografi studerar vår uppfattning av något, inte om något. Inom handledning och undervisning är det viktigt att tänka på hur var och en inhämtar ny kunskap. Hur vi lär oss något är helt avhängigt av vilka tidigare kunskaper vi har om det aktuella området. När något nytt eller ny kunskap presenteras för oss, har vi alla olika föreställningar om vad just detta ”fenomen” innebär. Som pedagog är det avgörande för den fortsatta inlärningen att ta reda på vilka förkunskaper patienten eller brukaren har och hur denne uppfattar det som ska läras in. Inom fenomenografi anser man att vi lär oss på olika sätt genom att vi uppfattar vår omvärld på ett individuellt sätt. Man menar därför att all inlärning sker helt på individens villkor och utifrån dennes förförståelse. Inom psykiatrin arbetar man ofta med samtalsstöd och olika terapiformer, som bygger på inlärning genom dialog. Patienten eller brukaren behöver kanske lära in nya beteenden

Begrepp och teorier

Psykolog B. F. Skinner vid Skinnerboxen. Råttan belönas med mat varje gång den trycker på en knapp. (Harvard University 1964.)

Begrepp och teorier

eller nya sätt att tänka kring fenomen. Många patienter och brukare har ofta både positiva och negativa erfarenheter av vården. Detta påverkar i hög grad den enskilde vid varje ny kontakt med vården och inför en ny behandling. Berit har under många år i perioder vårdats på psykiatrisk klinik. Hon har en bipolär depression, som innebär att hon under vissa perioder går ner i djupa depressioner. Ibland kan det vara så illa att hon slutar ta hand om sig själv och att hon till slut måste vårdas med tvång. De första gångerna hon drabbades av en djup depression och blev inlagd fick hon elbehandling. Efter behandlingarna blev Berit bättre. Det visade sig att denna behandlingsform gjorde att hon snabbt kom ur sina ”svackor”. De senaste åren har Berit hört att elbehandling kan ge minnesluckor och hon har känt att hon upplevt detta själv. Hon motsätter sig nu behandlingarna. Personalen upplever det som ett stort problem att Berit inte är samarbetsvillig. De har svårt att motivera sig till att vara med vid behandlingarna och framför allt att vara hos Berit efteråt då hon känner sig kränkt och illa behandlad.

I fallet Berit kan det vara svårt för personalen att hjälpa och samarbeta, men framför allt instruera då de vet att Berits erfarenheter hämmar både samarbetsförmåga och inlärning. Tidigare upplevelser som uppfattats som hotfulla, eller en syn på den egna förmågan som otillräcklig kan vara ett stort hinder för att nå en patient eller brukare på ett önskvärt sätt. Att först ta reda på hur personen uppfattar sin egen förmåga kan vara till stor hjälp. Att använda de initiativ som personen erbjuder kan ge en öppning, som leder till bättre samarbete och dialog. Sociokulturell teori

”Kunskap och lärande är inte enbart en fråga om att behärska kunskaper och färdigheter som isolerade enheter”, skriver Roger Säljö i sin bok Lärande i praktiken. Roger Säljö är verksam vid Göteborgs Universitet och beskriver den sociokulturella teorin. Han menar att människan inte kan undvika att lära, att kunskap och lärande alltid är beroende av det omgivande sammanhanget och att ”kunskaper är

Begrepp och teorier

något vi använder i vårt handlande i vardagen och är en resurs med vars hjälp vi löser problem”. Han menar att kunskap inte ska förstås som något objektivt, en sann bild av verkligheten, utan ”olika perspektiv ger olika kunskaper” och våra tankar, åsikter, normer, värderingar, kunskaper och vårt språk är med och formar, i interaktion med omvärlden, det vi uppfattar som verklighet. Utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande är kommunikationen central. Genom den blir vi delaktiga i kunskaper och färdigheter. Julia har lärt sig att mäta patientens syresättning av blodet genom att använda saturationsmätaren. Handledaren hjälper henne att förstå hur hon ska tolka de värden hon får, att dessa är beroende av tidpunkt på dagen och om patienten ligger i sängen eller är uppe och rör sig. Sjukhusmiljön, patienten, saturationsmätaren, möbleringen, de andra patienterna utgör tillsammans det sammanhang som påverkar Julias lärande. Hur just denna patient fungerar, hur just detta redskap, saturationsmätaren, kan användas och de begrepp som är aktuella har också betydelse för Julias lärande.

I den traditionella synen på lärandet, som benämns inlärning sker lärandet oftast i ett klassrum med en pedagog som lär ut och elever som lär in. Lärandet förväntas ske genom att lyssna och skriva. Kunskaper, som betraktas som objektiva, hämtas ur böcker och går att generalisera till olika sammanhang. I förskola, skola, universitet och högskola har kommunikationen dekontextualiserats, det vill säga skiljts från sitt sammanhang och lärandet är i sig målet. Säljö menar att lärande i stället enligt det sociokulturella perspektivet ”är både en fråga om att ha information, färdigheter och förståelse, samt att kunna avgöra vilken information, vilka färdigheter och vilken förståelse som är relevant i ett visst sammanhang”. Detta sätt att se på lärande är relevant inom all utbildning och särskilt inom yrkesutbildning. Som pedagog och handledare är det viktigt att skaffa sig rätt information, till exempel om syresättning av blodet, förstå informationen för att kunna använda den på rätt sätt, kunna fatta rätt beslut och kunna agera på rätt sätt.

Begrepp och teorier

I sociokulturell teori beskrivs termen redskap eller verktyg som de resurser, både fysiska, språkliga och intellektuella, som vi använder när vi förstår vår omvärld. En av företrädarna för den sociokulturella synen på lärandet var den ryske psykologen och pedagogen, Lev Vygotskij (1896–1934). Han forskade om förskolebarns lärande och menade att vi utvecklas i samspel med den miljö och kultur som vi lever i. Det språk som omger oss och som vi lär oss har betydelse för hur våra tankar och uppfattningar formas. När vi möter nya upplevelser och tillgodogör oss nya sätt att uppfatta världen utvecklas vi. Vi förändrar då vårt språk, våra uppfattningar, sätt att tänka, känna och agera. När elever kommer till utbildningen inom Vård- och omsorgsprogrammet möter de många nya begrepp, som de till en början får en teoretisk förståelse för. Under praktiken får begreppen en djupare innebörd och eleven kan reflektera över dem och förändra sitt sätt att tänka, känna och handla. Under utbildningen diskuteras, till exempel begreppet empati, som för många är ett nytt ord. Med denna nya kunskap och medvetenhet iakttar eleverna sina handledare och övrig personal och kan se olika exempel på ett empatiskt bemötande. På så sätt kan tankar och känslor kring situationer som handlar om empati i vård och omsorg bli mer medvetna. Vygotskijs forskning gällde förskolebarn och han menade att barns lärande kan utvecklas genom att en mer erfaren person stödjer och utmanar barnet så att det når längre i sin utveckling. Han använder begreppet den närmaste utvecklingszonen och menar att individer har möjlighet att nå ett steg längre i sitt lärande med hjälp av de aktiviteter som experten, till exempel läraren, använder sig av. Vi menar att detta även gäller vuxna. En handledare inom vård och omsorg kan utmana eleven som han eller hon handleder att nå den närmaste utvecklingszonen. Handledaren utformar uppgifter som utförs gradvis mer och mer självständigt av eleven och med allt mindre insats från handledaren. Julia kan nu i slutet av sin utbildning självständigt utföra alla de moment som ingår i morgonrutinerna på avdelningen. Handledaren finns tillhands och hjälper till endast då det är nödvändigt.

Begrepp och teorier

Mattias Nilsson och Mikael Eriksson tog silver i Yrkes-VM, London 2011. Det var första gången Sverige tog medalj i omvårdnad.

Situerat lärande

Situerat lärande betyder att lärande sker i en viss situation, i ett speciellt sammanhang. Teorin om situerat lärande är formulerad av de amerikanska forskarna Lave, Jean (1939–) och Wenger, Etienne (1952–). De menar att lärande är relationellt, det vill säga sker i en gemenskap som bland annat kan vara ett yrkessammanhang. De skiljer mellan begreppen lärande och undervisning och lägger tonvikt på att lärande framför allt är något som sker genom deltagande i en kulturell praxis. De använder i detta sammanhang också begreppet legitimt perifert deltagande, vilket innebär att den lärande är antagen som medlem i till exempel en yrkesgemenskap. Personen är från början i periferin, nybörjare, novis, och växer gradvis in i yrkesrollen, och kan successivt alltmer självständigt utföra de arbetsuppgifter som krävs. Olika former av kunskap: faktakunskap, färdighetskunskap och förtrogenhetskunskap har då införlivats och kan användas på ett adekvat sätt i olika situationer. Teorin om situerat lärande och legitimt perifert deltagande är lämplig att använda i handledningssammanhang. Eleven kommer

Begrepp och teorier

Mattias Nilsson och Mikael Eriksson tog silver i Yrkes-VM, London 2011. Det var första gången Sverige tog medalj i omvårdnad.

Situerat lärande

Begrepp och teorier

som novis till en yrkesgemenskap, en social och kulturell praxis, iakttar och deltar successivt i olika situationer. Eleven reflekterar tillsammans med handledaren, utmanas och prövar teorier och olika sätt att handla, reflekterar igen samt ställer frågor, och socialiseras därmed in i yrkesrollen. Inom situerat lärande används också begreppet ställningsbyggande, som är hämtat från husbyggnadsprocessen. Detta är intressant ur ett pedagogiskt perspektiv. Lave & Wenger använder begreppet för att beskriva hur mästaren på ett klokt sätt agerar inför sin lärling så att denne får stöd, men också utmaning att lösa problem på ett sätt som han eller hon inte kunde göra ensam. Jmf. Vygotskijs ”den närmaste utvecklingszonen” s. 68. Ställningsbyggande använder pedagoger och handledare när de ska anpassa uppgifterna utifrån elevens unika erfarenhets- och kunskapsnivå. Behavioristiska teorier om lärande är dualistiska, det vill säga kropp och tanke, handlande och språk skiljs åt. Fenomenografi, den socio kulturella synen på lärande och situerat lärande försöker i stället beskriva människors lärande som integrerat i sociala och kulturella sammanhang. Föreställningar, tankar, sättet att tala och handlingar är en del av sammanhanget, och därmed är också kunskap och lärande beroende av sammanhanget. Vårdpedagogik utgör en stor och varierad del av arbetet inom vård och omsorg. Det kan till exempel handla om att lära någon att sköta sin medicinering, att ändra sina kostvanor, att sköta sin personliga hygien eller som i exemplet Sten (s. 65) att lära sig använda sin rullstol. Då det handlar om handledning och undervisning i vård- och omsorgssituationer kan det vara svårt att fånga patientens eller brukarens kunskaper. Att Jonas inte har hunnit lära känna Sten tillräckligt väl gör det svårt för honom att veta hur han ska börja vägleda Sten. Eftersom han inte vet hur Stens liv såg ut innan stroken, har Jonas svårt att sätta sig in i Stens situation och att hitta de motivationsfaktorer som skulle kunna få Sten att använda rullstolen, som han så väl behöver. Jonas behöver veta mer om Sten och skapa en relation med honom för att kunna förstå och se vilka möjligheter han har att börja samarbeta. En av pedagogens viktigaste uppgifter är att se personen och dennes potential i den befintliga situationen. Vilka kunskaper finns sedan tidigare? Är personen införstådd med målet för insatsen? Vad skulle motivera personen att vilja lära mera? Vilka metoder använder personen för sitt lärande? 70

Begrepp och teorier

Sammanfattning

Multipla intelligenser, olika lärstilar, behaviorism, ”learning by doing”, fenomenografi, sociokulturellt och situerat lärande är alla pedagogiska teorier och modeller, som du kan använda när du ska hjälpa någon att förändra sin livsföring eller när du ska lära en elev något moment i vård- och omsorgsarbetet.

Studieuppgifter

Kunskapskrav A

I beskrivningarna använder eleven med säkerhet begrepp som är relevanta i sammanhanget samt redogör utförligt och nyanserat för de bakomliggande pedagogiska teorierna.

Tänk till och Reflektera

1. Beskriv några pedagogiska teorier. 2. Förklara med exempel och jämför likheter, olikheter och ståndpunkter i de olika pedagogiska teorierna: behaviorism, ”learning by doing”, fenomenografi, sociokulturellteori och situerat lärande. 3. I vilka sammanhang kan du använda dig av behaviorismen och learning by doing? 4. Hur kan du skapa förutsättningar så att en elev, patient eller brukare aktivt kan söka kunskap och experimentera på egna villkor? 5. Redogör för hur du kan utmana en elev, patient eller brukare att nå längre i sitt lärande än vad hon eller han skulle göra utan din hjälp. 6. Jämför texten om novisen som utvecklas i yrkesgemenskapen genom att från början få uppgifter ”i periferin”, det vill säga enkla uppdrag, som successivt fördjupas, med texten på s. 95 i kapitel 6 om faserna i elevens inlärningsprocess. Diskutera med dina studiekamrater. 7. Vilken lärstil har du? 8. Tänk till och diskutera hur du kan använda olika lärstilar i mötet med patienter och brukare. 9. Vilka olika lärstilar kan du se i fallbeskrivningen om Anna s. 61? Använd någon eller några av de pedagogiska teorierna och skriv en fallbeskrivning om en pedagogisk situation inom vård och omsorg.

Begrepp och teorier

Sammanfattning

Studieuppgifter

Kunskapskrav A

I beskrivningarna använder eleven med säkerhet begrepp som är relevanta i sammanhanget samt redogör utförligt och nyanserat för de bakomliggande pedagogiska teorierna.

Tänk till och Reflektera

Begrepp och teorier

124

Litteratur

Sökordslista

Andersen, T. Reflekterande processer. Mareld 1996 Birnik, H. Handledande samtal. Studentlitteratur 2010 Dylan, W., Black, P. Inside the black box. GL ASSESSMENT Storbritannien 2006 Dysthe, O. Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur 2001 Ekebergh M. Att lära sig vårda – med stöd av handledning. Studentlitteratur 2009 Gjems, L. Handledning i professionsgrupper. Studentlitteratur 2010 Liljedahl, G., Wennerberg, K. Organisation och ledarskap. Bonnier Utbildning 1994 Lundahl, C. Bedömning för lärande. Norstedts 2011 Lundgren, M., Lökholm, K. Motivationshöjande samtal. Studentlitteratur 2006 Måhlberg, K., Sjöblom, M. Lösningsinriktad pedagogik. Mareld 2005 Nielsen, K., Kvale, S. Mästarlära. Studentlitteratur 2000 Normell, M. Pedagogens inre rum. Studentlitteratur 2004 Normell, M. Från lydnad till ansvar. Studentlitteratur 2008 Ohlson, L. Hälsopedagogik. Liber 2011 Ohlson, L. Pedagogiskt ledarskap. Liber 2001 Ostrowski, A. Kommunikation. Bonnier Utbildning 1998 Partanen, P. Från Vygotskij till lärande samtal. Sanoma Utbildning 2009 Ryberg, L. Hälsopedagogik. Sanoma Utbildning 1997 Rydén, O., Stenström, U. Hälsopsykologi. Sanoma Utbildning 2008 Stone, D., Patton, B., Heen, S. Svåra samtal. Ica bokförlag 2008 Säljö, R. Lärande i praktiken. Norstedts 2010

Du kan använda dessa ord eller kombinationer när du gör en sökning på internet för att få ytterligare fakta eller fördjupning kring de begrepp som används i boken.

litteratur

Kapitel 1

kompetens kunskap kunskapsbegreppet reflektera reflektion tyst kunskap validera Kapitel 2

empati empowerment giraffspråket kommunikation konflikt konfliktlösning Kapitel 3

begrepp i samtals metodik försvarsmekanismer handledningssamtal kognitiv krishantering Marte Meo motiverande samtal professionella samtal samtal socialpsykiatri

Kapitel 4 Jean Piaget John Dewey learning by doing behaviorism Lev Vygotskij lärstil multipla intelligenser pedagogiska teorier fenomenografi sociokulturellt lärande situerat lärande

BUP handledning i vård och omsorg Johari fönster mentalisering pedagogik i vård och omsorg professionalitet i vård och omsorg psykisk sjukdom SWOT undervisning i vård och omsorg

Kapitel 5 coachning Donald Schön former av handledning handledning inom yrkesutbildning modeller för hand ledning psykoterapi reflekterande hand ledning reflekterande praktiker tyst kunskap

Kapitel 7 APL formativ bedömning KUA-omvårdnad KUB-omvårdnad summativ bedömning

Kapitel 6 barn i vården Berta Reynholds

Kapitel 8 avvikelserapportering dokumentation vård och omsorg kvalitetsarbete vård och omsorg Lex Maria Lex Sarah utvärdering vård och omsorg sökordslista

125

Kristin oroar sig för handledningssamtalet med Lina, som inte uppnått målen för praktiken. Kristin försöker vara tydlig, saklig och samtidigt empatisk när hon pratar med Lina om detta.

”

Boken är skriven för kursen Vårdpedagogik och handledning, 100 p i Vård- och omsorgsprogrammet samt kompetensutveckling för personal och Yrkeshögskolan. Författare Agneta Blohm, pedagog och Marte Meo-handledare. Hannu Sparre, omvårdnadslärare.

ISBN 978-91-523-1426-5

(523-2648-0)

Agneta Blohm • Hannu Sparre

I Vårdpedagogik och handledning får du bland annat följa Kristin, Lina, Shabani, Mats, Massoud och Karin i olika handlednings- och vårdpedagogiska situationer. Boken visar på teoretiska och praktiska kunskaper som en handledare och pedagog behöver i konkreta vårdoch omsorgssituationer. Med hjälp av berättelser tränar eleven sin förmåga att reflektera över vilka pedagogiska behov som finns inom vård- och omsorgsarbete samt hur undervisning och handledning anpassas till den enskildes behov och förutsättningar. I boken ges exempel på pedagogiska verktyg för hur yrkesmässiga kunskaper förmedlas till patient, brukare, anhöriga och närstående samt hur vård- och omsorgspersonal arbetar med relationer på ett professionellt sätt. Kunskaper om kommunikation löper som en röd tråd genom boken.

Vårdpedagogik och handledning

”

Vårdpedagogik och handledning Agneta Blohm • Hannu Sparre