9789127423794

Handboken Annika Bayard & Karin Sjöbeck Med BRUS Handboken utvecklas du som talare, läsare och skribent.

Här hittar du flera avsnitt om konsten att skriva, läsa och analysera olika typer av texter och i ”Bästa språket” får du lära dig om språkriktighet. Längst bak finns ett avsnitt om internet samt guider för bland annat källkritik, bild- och filmanalys och studieteknik.

A N N I KA BAYA R D & K A R I N S JÖBECK

I BRUS Handboksserien finns BRUS Handboken BRUS Greppa texten!

BRUS Genrer BRUS Litteraturhandboken www.nok.se/laromedel

ISBN 978-91-27-42379-4

9 789127 423794

nyBrus handbok omslag 17augOKTT11 .indd 1

2011-08-17 16.38

Innehåll

Skriva

Språk och kommunikation .

Tala och skriva – två språk Tala är en sak . . .

. . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . skriva en annan .

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Privat och informellt språk är en sak . . .

. . . .

. . . offentligt och formellt språk en annan

Tala

. . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Läsa högt Läs upp

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Presentera muntligt Förbered .

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Presentera

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lyssna och anteckna Lyssna aktivt .

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Anteckna och kom ihåg

Diskutera

. . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Få andra att lyssna .

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Skapa ett bra diskussionsklimat .

. . . . . . .

Ställ frågor och sammanfatta

. . . . . . . . . .

Argumentera och debattera .

. . . . . . . . . .

Formulera tes och argument .

. . . . . . . . . .

Förbered .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Debattera .

Retorik

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

En kort tillbakablick

. . . . . . . . . . . . . . . .

Retorik steg för steg

. . . . . . . . . . . . . . . .

Intervjua .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förbered .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Gör intervjun .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ordna och bearbeta . Öva och presentera

Mötesteknik .

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kallelse och dagordning .

. . . . . . . . . . . . .

Talarlista .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Röstning .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Protokoll

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 6 6 7 8 8 9

9 . 9 . 9 10 10 11 13 13 13 14 14 14 14 15 15 17 18 19 19 20 24 24 25 26 26 27 27 27 28 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förbered .

Handlingskurva Arbetsgång .

. . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Berättarperspektiv

. . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Berätta levande Skriva dialog

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skapa struktur och sammanhang

. . . . . . .

Utredande och vetenskapliga texter Undersökande arbetssätt .

Arbetsgång .

. . .

. . . . . . . . . . . .

Tydlig och logisk disposition

. . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Referera och citera Källhänvisningar

. . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

30 30 30 30 31 33 36 38 41 41 41 42 47 50

Källförteckning, bilagor och innehållsförteckning Checklista för granskning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vetenskaplig uppsats eller rapport Tydlig struktur

Essä

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lättsamt och personligt När du skriver

. . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Pm – minnesanteckningar .

Utredande pm Förbered .

Skriv.

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Granska och bearbeta Notis

. . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Artiklar av olika slag

. . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nyhetsartikel Reportage Insändare Kåseri Krönika

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Debattartikel

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Recension

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Praktiska skrivelser .

Att söka jobb

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Personligt brev Cv

. . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

De olika delarna

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

E-brev

Brus Handboken.indd 4

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skönlitterära texter

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

51 53 54 54 55 59 59 61 63 63 65 65 66 67 67 67 68 69 70 71 72 73 75 75 75 78 79

2011-08-19 10.19

Språkriktighet .

Bästa språket .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Allmänna tips och exempel

. . . . . . . . . . .

Variera meningar och ordföljd .

Satsradning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Subjektsregeln Satsfläta Syftning

. . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Rökt laxhandlare ?

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hur använder du sin, hans och sig ? .

Dem som eller de som ?

. . . . .

. . . . . . . . . . . . . .

Talspråksformer och skriftspråksformer Större än mig eller större än jag ?

. .

. . . . . . .

80 80 80 80 81 81 82 82 83 84 84 85 86

Kongruens Stilbrott

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tautologi

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kontamination

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Idiomatiska uttryck

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Onödig upprepning

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Färre eller mindre ?.

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Var eller vart ?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Till eller tills ?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Före, innan och förrän Dubbelt supinum

. . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utelämnat har och hade

. . . . . . . . . . . . . . .

Handböcker i svenska

. . . . . . . . . . . . . . .

Lyrik

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hur ser en dikt ut ? .

Stilistiska knep .

Analysera

. . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Noveller och romaner .

Analysera

Presentera

Dramatik .

. . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Uppbyggnad .

Analysera

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

86 87 87 88 88 88 89 89 89 90 90 90 91 91 91

92 92 . . 92 . . 93 . . 94 . . 96 . . 97 . . 97 . . 99 . 102 . 102 . 103

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vad är en dikt ?

Brus Handboken.indd 5

. . . . . . . . . . . . .

Ihop- och särskrivning

Läsa .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skapa överblick .

. . . . . . . . . . . . . . . . .

När du skriver webbtexter .

Sociala medier Bloggar .

. . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Communities .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hitta på internet .

Webbplatser .

Söktjänster .

. . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Länkkataloger .

Guider .

105 105 . 105 . 105 . 106 . 106 . 106 . 107 . 107 . 107 . 107

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Webbtexter .

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

108 108 Klassifikationssystemet . . . . . . . . . . . . . 108 Bibliotekskatalogen . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Ämnesordsregistret . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Referenslitteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Guide för källkritik . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Masskommunikation – från en till många . . . 110 . . . och från många till många . . . . . . . . . 110 Övergripande källkritiska frågor . . . . . . . 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Biblioteksguide

Överensstämmer dina ordformer och konstruktioner ?

Internet .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Källkritiska frågor för tidningar, radio och tv

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

112

Källkritiska frågor för annonser och reklam

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

113

Källkritiska frågor för webbplatser

114 115 Guide för bildanalys. . . . . . . . . . . . . . . . 116 Läs av bilden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Tolka bilden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Guide för filmanalys . . . . . . . . . . . . . . . 118 En spelfilms uppbyggnad . . . . . . . . . . . 118 Karaktärerna i en film . . . . . . . . . . . . . . . 120 Bilder och kameravinklar . . . . . . . . . . . . 121 Ljud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Filmanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Guide för studieteknik . . . . . . . . . . . . . 125 Gör en veckoplanering och en studieplan . 125 Plugga effektivt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Läs för att lära . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 och sociala medier

Källkritisk bedömning

. . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . .

2011-08-19 10.19

S P R Å K O C H KO M M U N I K AT I O N

Tala och skriva – två språk När du kommunicerar vill du att andra ska förstå dig och andra vill att du ska förstå dem. Kommunikation handlar alltså om att förstå och bli förstådd.

När du kommunicerar med andra personer överför ni information, meddelanden, till varandra. Ni använder olika kanaler för att överföra er information, och ni får kontakt med varandra och skapar relationer. kommunicera = göra gemensam, meddela sig med, stå i förbindelse med kommunikation = förbindelse, kontakt mellan människor, överföring av information m. m. informera = upplysa, underrätta

Tala är en sak . . .

När du talar med någon i samma rum eller på samma plats överför ni vanligtvis information med hjälp av •

ord, bl. a. vardagliga ord, talspråksord, svåra ord, fackord och dialektord.

•

röst, genom att t. ex. höja eller sänka röstläget, skifta tonfall och röststyrka, betona vissa ord eller tala med brytning

•

kropp, och uttrycker er t. ex. med miner, blickar, gester, kroppshållning, kläder och frisyr.

När du talar hoppar du hit och dit och håller ingen röd tråd. Du •

använder enkla och korta meningar som ofta är ofullständiga

•

spränger in konkreta vardagliga ord, slangord och småord som ja, nä, jaså, så och va

•

upprepar och betonar vissa ord

•

använder många verb och aktiva verbformer

•

kryddar talet med ljud (harklingar, hm-anden, stönanden, skratt och gråt)

•

tar pauser.

Du och den du talar med ger varandra direkt återkoppling. Ni kan svara eller säga något som förklarar att ni har förstått varandras meddelanden. Ni kan fråga om ni har uppfattat varandras meddelanden och låta kroppsspråket visa att ni uppfattat eller inte uppfattat varandra.

6

Brus Handboken.indd 6

2011-08-19 10.19

S P R Å K O C H KO M M U N I K AT I O N

När vi talar överförs en mycket stor del av informationen med hjälp av kroppen och en mindre del av rösten och orden.

Återkoppling får informationen att nå fram En stor del av informationen når inte fram. Störningarna kan bero på att ni missuppfattar varandra, tänker på annat, är trötta och okoncentrerade, har dålig hörsel eller störs av buller. Därför är det viktigt med återkoppling.

När du talar kan du fråga om den som lyssnar har uppfattat vad du sagt.

Du kan upprepa och sammanfatta dina synpunkter och be om ett svar. När du lyssnar kan du svara, ställa motfrågor och hålla med eller säga emot.

Både när du talar och lyssnar kan du låta kroppsspråket ”tala” genom att nicka instämmande, skaka på huvudet, titta bort och se ointresserad ut, ha ögonkontakt eller se intresserad ut.

. . . skriva en annan När du skriver är situationen annorlunda än när du talar. Du och dina läsare är oftast inte på samma plats vid samma tidpunkt. Dina läsare läser din text utan att ha direktkontakt med dig och vet kanske inte vem du är.

Orden och meningarna betyder mycket när det gäller att överföra vad du vill ha sagt. Du och dina läsare kan inte ge varandra direkt återkoppling genom att fråga och svara. Din text ”talar” i stort sett för sig själv.

När du skriver är det alltså viktigt att du uttrycker dig klart för att läsarna ska förstå vad du vill säga. Därför gäller det att •

skriva i en logisk följd

•

ordna texten med en tydlig röd tråd

•

använda olika långa fullständiga meningar för att det ska bli en bra rytm i texten

•

välja ord noga och använda ord som hör till skriftspråket

•

undvika talspråk och slang

•

använda skiljetecken och andra visuella hjälpmedel som fångar läsarens öga, t. ex. bilder, rubriker, tabeller och diagram.

7

Brus Handboken.indd 7

2011-08-19 10.19

S P R Å K O C H KO M M U N I K AT I O N

Privat och informellt språk är en sak . . .

När du talar med och skriver till människor som du känner väl i privata, vardagliga situationer använder du ett informellt språk, dvs. ett lättsamt och personligt vardagsspråk som till stor del bygger på talspråket. Eftersom du har nära kontakt med dem du kommunicerar med förstår de dig väl och ni kan också snabbt rätta till eventuella missförstånd.

När du talar och skriver i informella situationer •

tänker du kanske inte så mycket på hur du uttrycker dig och håller ingen röd tråd

•

använder du korta ofullständiga meningar, upprepningar, slangord, svordomar, egna ord och uttryck, smileys, foton och andra bilder m. m.

. . . offentligt och formellt språk en annan När du talar med och skriver till människor du inte känner väl i mer eller mindre offentliga situationer är det lämpligt att använda ett formellt språk, dvs. ett mer opersonligt och korrekt språk för att det ska stå nära skriftspråket. Du bör anpassa språket efter mottagarna så att de ska uppfatta och förstå det du talar eller skriver om.

När du talar är det viktigt att du •

använder ord, röst och kroppsspråk på bästa sätt

•

ber om och ger återkoppling.

När du skriver är det viktigt att du •

uttrycker dig tydligt, klart och logiskt med en röd tråd

•

använder ord som hör till skriftspråket, fullständiga meningar och skiljetecken

•

undviker talspråk, upprepningar, egna ord, slang m. m.

8

Brus Handboken.indd 8

2011-08-19 10.19

Läsa högt Om du förbereder din högläsning och tränar några gånger kommer den att bli mer uppskattad av dina åhörare.

Förbered Träna på att läsa texten högt för dig själv.

•

Testa att göra pauser och dela upp meningarna i lagom långa delar.

•

Betona vissa ord och uttryck och variera röststyrka och talhastighet.

•

Försök att leva dig in i och engagera dig i texten.

•

Om dialog ingår i texten är det bra om du funderar på hur människorna talar, känner och tänker och försöker läsa deras repliker på ett personligt sätt. En gammal man och en ung flicka talar inte likadant.

•

Du kan också spela in dig själv när du tränar högläsning. Lyssna och läs igen med de ändringar som du tycker behövs.

TALA

•

Läs upp •

Läs lagom fort. Det är vanligt att man läser för fort när man läser högt.

•

Läs tydligt men naturligt. Använd talspråksformer (t. ex. dom, mej, dej, sej).

•

Försök hitta ett avslappnat röstläge.

•

Anpassa röststyrkan så att den känns behaglig för lokalen och åhörarna.

Om du talar för högt koncentrerar sig åhörarna på det. Talar du för tyst kan det väcka irritation eftersom åhörarna måste anstränga sig för att höra vad du läser.

•

Kom ihåg att göra pauser och dela upp meningarna i lagom långa delar.

•

Betona vissa ord för att skapa omväxling och göra innehållet tydligt.

•

Levandegör dialogen genom att läsa olika personers repliker på olika sätt.

•

Titta ibland upp från texten och skapa ögonkontakt med åhörarna.

9

Brus Handboken.indd 9

2011-08-19 10.19

Presentera muntligt Alla muntliga framträdanden måste förberedas i detalj för att bli lyckade.

Bakom varje muntlig presentation ligger många timmars arbete. Det du vill säga måste presenteras på ett så tydligt och intressant sätt som möjligt, så att ditt budskap når fram till åhörarna. Det är viktigt att träna på framförandet flera gånger så att du känner dig säker.

Förbered

TALA

Samla material och sovra •

Ta reda på hur lång tid din muntliga presentation får ta.

•

Välj ämne och samla fakta. Ju bättre insatt du är i det du ska tala om, desto bättre kommer din presentation att bli. Fundera också på vad åhörarna kan tänkas känna till om ditt ämne.

•

Samla fakta från flera källor. Då får du en djupare och bredare kunskap i ämnet och kan bättre avgöra vad som är viktigt att ta med.

•

Gör listor eller tankekartor med fakta som du vill ha med i din presentation.

•

Sovra i det insamlade materialet. Fundera på vad som är mest väsentligt att ta med. Muntliga presentationer bör inte innehålla för mycket fakta eftersom det då blir svårt för åhörarna att hänga med i resonemangen.

Vad tror du att dina åhörare vill veta ?

Disponera •

Gör en disposition, dvs. ordna ditt material i lämplig ordning. Tänk på att åhörarna måste kunna följa med i dina tankegångar. Håller du den röda tråden ?

•

Hur ska du inleda och avsluta ? I det här skedet formulerar du inte inledning och avslutning men det är bra att redan nu fundera över hur du ska väcka åhörarnas intresse.

Skriv ett manus •

Skriv ner hela presentationen, dvs. skriv ett manus. Skriv gärna på dator.

Lämna en bred marginal för anteckningar och kommentarer.

•

Inledningen av din presentation måste väcka intresse hos publiken. Du kan skapa kontakt med åhörarna redan från början genom att t. ex. ställa frågor, citera någon intressant person, berätta något roligt som får dem att skratta eller säga något som gör dem förvånade. I inledningen måste det också tydligt framgå vad presentationen ska handla om.

10

Brus Handboken.indd 10

2011-08-19 10.19

•

Signalera uppräkningar, motsatsförhållanden och viktiga slutsatser genom uttryck som ”för det första”, ”dels . . . dels . . .”, ”å andra sidan” och ”allra viktigast är”.

•

Avslutningen måste förberedas så att åhörarna förstår att din presentation närmar sig slutet. Använd t. ex. uttryck som ”sammanfattningsvis . . .”, ”slutligen . . .”, ”sist vill jag . . .”.

•

Träna genom att läsa upp ditt manus och kontrollera att du håller tiden.

•

Gör ett stolpmanus av ditt fullständiga manus. Detta stolpmanus ska du använda vid din muntliga presentation. Stolpmanuset bör innehålla anvisningar om när du ska skriva på tavlan, använda tekniska hjälpmedel, visa något föremål eller liknande.

TALA

Presentera När du ska berätta eller presentera något för andra vill du att de ska lyssna och tycka att det du berättar eller redovisar är intressant. Hur ska du då fånga åhörarnas intresse vid presentationen ?

Tala engagerat •

Läs inte innantill utan använd dig av stolpmanuset. Du kan ha med ditt fullständiga manus som stöd om du skulle komma av dig.

•

Tala ledigt och naturligt och använd talspråksformer.

•

Tala tydligt så att alla kan uppfatta vad du säger.

•

Anpassa röststyrkan efter rummet och antalet åhörare.

•

Tala lagom fort. Om du talar för fort blir det svårt för åhörarna att uppfatta vad du säger. De hinner inte heller föra anteckningar. Talar du för långsamt förlorar åhörarna intresset och får svårt att koncentrera sig på innehållet.

•

Gör tydliga pauser för att skapa effekt och markera nya delar i din presentation. Var inte rädd för en stunds tystnad.

Använd kroppsspråket •

Använd kroppsspråk och gester för att understryka det du säger.

•

Se till att du har ögonkontakt med åhörarna. Låt blicken vandra mellan dem.

•

Ska du sitta, stå eller gå ? Det kan kännas tryggt att sitta ner, men du syns och hörs bättre och får lättare kontakt med åhörarna om du står upp.

Det är inte lyckat att stå alldeles still under hela redovisningen. Försök röra dig naturligt genom att t. ex. skriva på tavlan, förflytta dig och ändra

11

Brus Handboken.indd 11

2011-08-19 10.19

kroppsställning. För mycket rörelse och en viss rörelse som upprepas, t. ex. jonglering med pennan, skrammel med nycklar eller bläddrande i papper, kan störa och irritera åhörarna som då kan få svårt att koncentrera sig på det du vill berätta.

Koppla greppet om åhörarna Visa engagemang och låt åhörarna förstå hur intressant och spännande det du talar om är. Visa att du tycker det är viktigt att de får ta del av det du har att berätta.

•

Skapa kontakt genom att ställa frågor, både retoriska frågor och frågor som du vill ha svar på.

•

Ge akt på åhörarnas reaktioner. Är de intresserade ? Hänger de med ?

Improvisera för att väcka åhörarna om det behövs.

•

Tänk att det är åhörarna som står i centrum och glöm bort dig själv.

Det viktiga är att det du vill säga når dina åhörare.

TALA

•

Använd hjälpmedel •

Använd skrivtavla, dator, blädderblock, ett föremål eller bilder för att tydliggöra och levandegöra det du har att säga. Bra balans brukar den talare uppnå som använder flera hjälpmedel, t. ex. skriver på tavlan och visar något föremål med anknytning till presentationen.

•

Om du använder en Power Point-presentation eller liknande är det viktigt att tänka på att varje bild inte innehåller för mycket text. På varje bild bör du bara ha med huvudpunkterna i det du tänker säga. Alltför många animeringar och flashiga inslag kan flytta fokus från innehållet.

•

Om du använder tekniska hjälpmedel, t. ex. dator, film och tv, var noga med att i förväg testa att allt fungerar. Tekniska problem kan stjälpa den mest lysande presentation.

A och O vid muntliga presentationer är att öva, öva och öva inför framförandet. Träna gärna tillsammans med en kompis som kan komma med konstruktiv kritik och goda råd.

12

Brus Handboken.indd 12

2011-08-19 10.19

Lyssna och anteckna För att du ska få ut så mycket som möjligt när du lyssnar till en muntlig presentation eller föreläsning är det viktigt att du lyssnar uppmärksamt och för anteckningar.

De flesta människor blir lite nervösa när de ska redovisa något muntligt.

Du som lyssnar kan hjälpa till att skapa en trivsam stämning. En bra presentation är ett samspel mellan en engagerad talare och engagerade och intresserade åhörare.

Lyssna aktivt Lyssna aktivt och följ med i presentationen.

•

Visa att du är positivt inställd till den som redovisar genom att möta talarens blick, nicka och anteckna.

•

Ställ frågor efter presentationen.

•

Du som lyssnar är naturligtvis tyst under presentationen.

TALA

•

Anteckna och kom ihåg •

Anteckningarna hjälper dig att komma ihåg vad som sagts.

•

Anteckna med hjälp av stödord och korta fraser.

•

Var uppmärksam på hur talaren markerar det som är viktigt och skapar struktur med hjälp av uttryck som ”för det första”, ”allra viktigast är” och ”slutsatsen blir”.

•

Skriv lite på varje rad och lämna tomma rader här och där. Då kan du komplettera dina anteckningar efter föredraget.

•

Om du inte hinner uppfatta allt, stanna inte upp. Ställ frågor om det du missat efter presentationens slut.

•

Gå igenom dina anteckningar och komplettera dem samma dag. Då har du presentationen i färskt minne och kan fylla i luckor i dina anteckningar och räta ut eventuella frågetecken.

13

Brus Handboken.indd 13

2011-08-19 10.19

Diskutera Att diskutera innebär att man pratar om en eller flera frågor och utbyter åsikter.

Få andra att lyssna •

Var positiv, engagerad och tala för det du tror på.

•

Tala tydligt och i lagom tempo.

•

Ha ögonkontakt.

•

Gör pauser.

TALA

diskutera = utbyta åsikter, överlägga, avhandla – delta i ett samtal där de som deltar talar om för varandra vad de tycker om något

Skapa ett bra diskussionsklimat •

Begränsa ditt inlägg och tala inte för länge.

•

Lyssna aktivt utan att avbryta.

•

Låt andra tala till punkt.

•

Visa intresse och respekt för andras åsikter.

•

Upprepa inte vad någon annan redan har sagt.

•

Ge konstruktiva kommentarer, inte ironiska och nedlåtande.

Diskussion i större grupp Välj en diskussionsledare som • börjar med att gå laget runt och låter alla få säga sin mening • fördelar frågorna • ser till att så många som möjligt får tala • ser till att ingen talar för länge.

Ställ frågor och sammanfatta •

Ställ frågor och återkopplande kommentarer som för diskussionen vidare, t. ex. : Vad menar du med det ? Vad anser du om detta ? Hur då ? Stämmer det ? Menar du att . . . ? Om jag har uppfattat dig rätt så vill du att . . .

•

Gör en kort sammanfattning genom att räkna upp de viktigaste synpunkterna eller summera vad ni kommit fram till.

14

Brus Handboken.indd 14

2011-08-19 10.19

Argumentera och debattera När du argumenterar för du fram en åsikt. Men du vill inte bara framföra vad du tycker. Du vill helst också att dina åhörare, eller läsare, ska bli så övertygade att de till slut delar din åsikt.

Det är viktigt att kunna övertyga i många sammanhang, bl. a. när du talar med föräldrar, kompisar eller andra personer som du kommer i kontakt med. Även i skolan och i arbetslivet är det viktigt att kunna argumentera för sin sak, t. ex. i diskussioner och debatter.

Ju bättre du är på att argumentera och framföra dina synpunkter, desto mer lyssnar andra till dig. Det kan i sin tur leda till att du lyckas påverka dem så att de tar hänsyn till dina åsikter och att du får som du vill.

TALA

debattera = delta i en diskussion i talad eller skriven form, t. ex. i tv eller på insändarsidor, där deltagarna har olika åsikter och där man vill ”vinna” över sin motståndare

Ska du skriva en argumenterande text, t. ex. en insändare eller debattartikel ? Använd tipsen i det här avsnittet.

Formulera tes och argument För att kunna övertyga dina åhörare måste du föra fram trovärdiga skäl eller påståenden för att stödja din åsikt. När du argumenterar används ordet tes i stället för åsikt och argument i stället för skäl. Invändningar mot argumenten kallas motargument.

Tes: Klimatet förändras.

Argument 1: Temperaturen stiger.

Motargument 1: Temperaturen har skiftat både upp och ner under jordens historia.

Argument 2: Nu ökar temperaturen snabbare än tidigare.

Motargument 2: Även tidigare har temperaturen under vissa perioder ökat snabbt.

Formulera bara en tes, inte flera. Välj en enkel fråga, inte en som är för omfattande och invecklad.

För att du ska kunna övertyga dina åhörare måste argumenten vara relevanta, dvs. ha med saken att göra. Dessutom måste de vara sanna eller åtminstone sannolika och rimliga. Undersök argumenten noga och kontrollera att de inte bygger på fakta som är feltolkade. Använd helst olika typer av argument.

15

Brus Handboken.indd 15

2011-08-19 10.19

Handboken Annika Bayard & Karin Sjöbeck Med BRUS Handboken utvecklas du som talare, läsare och skribent.

Här hittar du flera avsnitt om konsten att skriva, läsa och analysera olika typer av texter och i ”Bästa språket” får du lära dig om språkriktighet. Längst bak finns ett avsnitt om internet samt guider för bland annat källkritik, bild- och filmanalys och studieteknik.

A N N I KA BAYA R D & K A R I N S JÖBECK

I BRUS Handboksserien finns BRUS Handboken BRUS Greppa texten!

BRUS Genrer BRUS Litteraturhandboken www.nok.se/laromedel

ISBN 978-91-27-42379-4

9 789127 423794

nyBrus handbok omslag 17augOKTT11 .indd 1

2011-08-17 16.38