9789170277030

BOKFÖRING är en oumbärlig handbok för dig som sköter bokföringen i ett företag. Boken innehåller hundratals konteringsmallar som visar hur du bokför olika affärs­transaktioner.

Boken b­ ygger på BAS-kontoplanen och är upp­ daterad med nya bokföringsregler och de senaste skattereglerna.

Ett mycket utförligt r­ egister gör att du alltid hittar det du letar efter. Boken är ett perfekt uppslagsverk för alla som ägnar sig åt bokföring.

UR INNEHÅLLET

Aktier • Anställda • Av­stäm­­ning • Banken • Bilen • Bokslutsdispositioner • Byggmoms • Fonder • Företags­konto • Eget ­kapital • EU-handel • Fakturor • Fastig­heter • Försäkringar • Försäkrings­ ersättning • Försäljning • Inköp • Interims­poster • Inventarier • Lager • Leasing • Moms • Obligationer • Rapporter • Representation • Skatter och skatte­ kontot • Skulder • Uppskrivning • Utdrag ur BAS-­ kontoplanen • Valuta • Vinst­margi­nal­moms • Överavskrivning.

FÖRFATTARNA Anette Broberg och Björn Lundén är redovisningsexperter på Björn Lundén Information.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Bokföring

ANETTE BROBERG & BJÖRN LUNDÉN

ANETTE BROBERG & BJÖRN LUNDÉN

BOKFÖRING Praktisk handbok med konteringsexempel Sextonde upplagan

Bokföring Praktisk handbok med konteringsexempel av Anette Broberg och Björn Lundén

Sextonde upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se.

Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se.

Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2011.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Bröd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 3 500 exemplar hos Elanders AB i Mölnlycke.

Tidigare upplagor av boken är tryckt i 83 500 ex.

Sextonde upplagan, februari 2011, andra tryckningen.

ISBN 978-91-7027-703-0

Innehåll Om boken......................................................................................... 9 Inledande om redovisning................................................................ 13 Bokföringslagen.............................................................................. 21 God redovisningssed................................................................ 21 Räkenskapsår.......................................................................... 22 Den löpande bokföringen.......................................................... 23 Bokslut och årsredovisning....................................................... 30 Arkivering................................................................................. 32

Ekonomiska rapporter

33

Reskontra....................................................................................... 34 Kostnadsställen och ­kostnadsbärare................................................. 36 Projekt........................................................................................... 38 Rapporter....................................................................................... 40 Budget........................................................................................... 46

Enskild firma

49

Eget kapital i enskild firma............................................................... 50 Omföring av eget kapital........................................................... 53 Exempel på nollställning .......................................................... 54 Obeskattade reserver – periodiseringsfond mm.......................... 55 Ägarens insättningar i företaget....................................................... 57 Tillskott av kontanter................................................................ 57 Utgifter för nyttjande av privata tillgångar .................................. 58 Lokal i privatbostaden.............................................................. 59 Tjänstekörning med privat bil..................................................... 61 Ökade levnadskostnader (traktamente)...................................... 62 Tillskott av inventarier och byggnader........................................ 64 Skatter och ­avgifter ........................................................................ 67 Ägarens uttag ur företaget............................................................................. 71 Ersättning till make och barn..................................................... 72 Uttag av varor och andra tillgångar ........................................... 73

Löpande bokföring – praktiska konteringsexempel

77

Anläggningsregister......................................................................... 78 Anställda........................................................................................ 81 Sjuklön.................................................................................... 92 Arbetsmarknadsförsäkringar .................................................... 94 Individuell pensionsförsäkring ................................................ 100 Löneutmätning....................................................................... 101 Stöd och bidrag...................................................................... 102 Motion och friskvård............................................................... 102 Företagshälsovård och rehabilitering........................................ 103 Sjuk- och olycksfallsförsäkring................................................. 105 Tjänsteresor .......................................................................... 106 Kurser och konferenser........................................................... 110 Automatkontering.......................................................................... 112 Fast bruttovinst...................................................................... 112 Fasta belopp.......................................................................... 115 Procentbelopp........................................................................ 117 Avstämning................................................................................... 121 Exempel på avstämningskonteringar........................................ 123 Avsättningar................................................................................. 126 Banken......................................................................................... 130 Bilen .......................................................................................... 136 Bokslutsdispositioner.................................................................... 141 Överavskrivningar (anläggningsreserv)...................................... 142 Uppskrivningsfond.................................................................. 146 Periodiseringsfond.................................................................. 149 Ersättningsfond...................................................................... 150 Upphovsmannakonto.............................................................. 152 Eget kapital.................................................................................. 153 Aktiebolag.............................................................................. 153 Koncernbidrag........................................................................ 159 Aktieägartillskott.................................................................... 162 Ekonomisk förening................................................................ 164 Enskild firma.......................................................................... 167 Handelsbolag......................................................................... 167 Extraordinära p ­ oster...................................................................... 169 Factoring.......................................................................................170 Kundfordringarna belånas........................................................170 Kundfordringarna säljs............................................................ 173 Faktureringsavgift..........................................................................174 Fakturorna.....................................................................................177

Fastigheter och lokaler.................................................................. 189 Avskrivning............................................................................. 192 Egentillverkad byggnad eller markanläggning ........................... 194 Försäljning av fastighet........................................................... 195 Byggnadsinventarier och markinventarier................................. 198 Markanläggning...................................................................... 199 Nedskrivning ......................................................................... 200 Löpande fastighetskostnader.................................................. 201 Lokalkostnader...................................................................... 202 Finansiella tillgångar..................................................................... 204 Andelar i handelsbolag........................................................... 204 Andelar i ekonomisk förening.................................................. 206 Kapitalplaceringsaktier........................................................... 208 Andra värdepapper................................................................. 210 Kortfristiga placeringar........................................................... 212 Bostadsrätt............................................................................ 214 Förmåner...................................................................................... 216 Försäkringar................................................................................. 229 Försäkringsersättning.................................................................... 237 Avbrottsförsäkring.................................................................. 241 Försäljning.................................................................................... 242 Försäkringsskador ................................................................. 260 ROT- och RUT-tjänster............................................................. 262 Immateriella anläggningstillgångar................................................. 264 Goodwill................................................................................. 265 Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU)............................. 265 Inköp .......................................................................................... 268 Interimsposter............................................................................... 273 Interimsfordringar................................................................... 273 Interimsskulder...................................................................... 277 Inventarier.................................................................................... 281 Allmänna regler...................................................................... 281 Inköp av inventarier................................................................ 282 Förbrukningsinventarier........................................................... 284 Avskrivning............................................................................. 286 Nedskrivning.......................................................................... 289 Försäljning ............................................................................ 291 Utrangering............................................................................ 293 Datorutrustning och program................................................... 294 Hyra av inventarier.................................................................. 296 Kontokort..................................................................................... 297 Försäljning............................................................................. 297 Inköp..................................................................................... 299

Kontokredit................................................................................... 300 Kontoplanen................................................................................. 305 BAS-kontoplanen.................................................................... 305 BAS-kontoplanens uppbyggnad............................................... 306 Enskild firma och handelsbolag............................................... 308 Rätt konto.............................................................................. 308 Kontoklass 0......................................................................... 311 Kortfristiga skulder........................................................................ 313 Leasing och ­avbetalningsköp.......................................................... 318 Överlåtelse av leasingkontrakt................................................. 325 Avbetalningsköp..................................................................... 328 Likvida medel............................................................................... 329 Momsen....................................................................................... 336 Skattedeklarationen............................................................... 339 Blandad verksamhet............................................................... 343 Omvänd moms i byggbranschen.............................................. 347 Vinstmarginalmoms................................................................ 348 Observationskontot....................................................................... 353 Representation............................................................................. 355 Semester...................................................................................... 357 Semesterkassa...................................................................... 360 Skatter......................................................................................... 362 Avkastningsskatt på utländsk kapitalförsäkring........................ 368 Särskild löneskatt.................................................................. 369 Punktskatter.......................................................................... 370 Stöld .......................................................................................... 372 Utländsk valuta..............................................................................374 Utländska fakturor.................................................................. 375 Utlandslån............................................................................. 377 Valutakonto............................................................................ 379 Övriga transaktioner...................................................................... 381

Bilaga – utdrag ur BAS-kontoplanen med SRU-tabeller 393 Utdrag ur BAS-kontoplanen med SRU-tabeller.................................. 394 Sökordsregister............................................................................. 426

Om boken Detta är en praktisk handbok i löpande redovisning för aktiebolag, enskilda firmor, handelsbolag, stiftelser och föreningar.

När det gäller enskild firma och ideell förening är innehållet anpassat till sådana som upprättar ett traditionellt årsbokslut. Hur den löpande bokför­ingen ska hanteras i företag och föreningar för den som upprättar ett förenklat årsbokslut kan du läsa utförligt om i våra böcker BOKFÖRING OCH FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT och REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR .

För mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar som upprättar årsredovisning enligt K2-reglerna (BFNAR 2008:1 och BFNAR 2009:1) kan det förekomma avvikande regler (från de allmänna) för upprättande av bokslut och årsredovisning. Hur reglerna är utformade för mindre aktiebolag (K2) kan du läsa utförligt om i vår bok BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2.

Den löpande bokföringen ska i stort inte skilja sig åt mellan ett bolag och en förening som gör bokslut enligt allmänna regler eller den som tillämpar K2-reglerna.

Innehållet i den här boken är anpassat till BAS-kontoplanen och till skattereglerna som gäller för inkomståret 2011. Du hittar exempel på hur de allra flesta typer av affärstran­sak­tioner ­konteras. Där ­baskonto­planen saknar konton, har vi gjort egna förslag till ­konton.

I slutet av boken finns en förteckning över de k ­ onton vi använder i boken. Observera att boken inte är en officiell instruktion.

Bokens upplägg Boken är indelad i följande delar: • Ekonomiska rapporter • Enskild firma • Löpande bokföring – praktiska konteringsexempel • Bilaga – utdrag ur BAS-kontoplanen samt SRU-tabeller I bokens två inledande kapitel går vi kort ­igenom bland annat vilka som är bokföringsskyldiga, hur en verifikation ska se ut, bestämmelser för arkivering, vilka som ska upprätta årsredovisning, mm.

| 9

Om boken I delen Ekonomiska rapporter kan du bland annat läsa om hur du lägger upp din bokföring för att kunna utläsa resul­tatet för ett visst projekt eller om du vill använda kostnadsställen i bokföringen. Där finns även kapitel om budget och rapporter mm, som är bra att läsa för den som sköter redovisningen.

I delen Enskild firma, tar vi upp det som är speciellt för redovisningen i en enskild firma. Vi tar bland annat upp hur insättningar, uttag och det egna kapitalet ska hanteras i bokföringen. Observera att denna bok inte är anpassad till enskilda firmor som upprättar ett förenklat årsbokslut. För dessa rekommenderar vi istället vår bok BOKFÖRING OCH FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT. I delen Löpande bokföring – praktiska konteringsexempel, är affärshändelserna grupperade ämnesvis i egna kapitel, sorterade i bokstavs­ordning. Ett exempel är kapitlet Bilen där du kan läsa om hur du bokför löpande bilkostnader, hur du behandlar momsen vid köp och leasing och hur du bokför inköp och försäljningar. Observera att en affärs­transaktion som berör flera ämnesområden kan f­ innas beskriven på flera ställen i boken.

I slutet av boken finns som bilaga ett utdrag ur BAS-kontoplanen med en SRU-tabell kopplad till konto­planen.

Skatteregler Vi tar också upp en hel del skatteregler i boken. En bra redovisning är ett utmärkt underlag för deklarationen. Genom att redan i den löpande redovisningen dela upp transaktionerna på lämpliga konton, blir arbetet med deklarationen betydligt enklare.

Lagtexter I boken finns hänvisningar till lagparagrafer i framför allt bokförings­lagen. Det ska inte vara nödvändigt att slå upp lagtexten för att förstå, utan hänvisningarna ska underlätta för den som vill kontrollera vad som gäller i ett enskilt fall som inte täcks av texten i boken.

Bokföringslagen finns tillgänglig på bokens webbplats på www.blinfo.se – välj Gratistjänster, BL BokPlus och därefter ­ OK­FÖRING. Där hittar du också andra lagar som Årsredovisnings­ B lagen och Inkomstskattelagen.

10 |

Om boken

Förkortningar I läsanvisningarna och på vissa andra platser i boken har vi använt förkortningar. Här kan du se vad de betyder.

ABL Aktiebolagslagen (2005:551) BFL Bokföringslagen (1999:1078) BFNAR Bokföringsnämndens allmänna råd BFN R Bokföringsnämndens rekommendationer BFN U Bokföringsnämndens uttalanden EFL Lag om ekonomiska föreningar (1987:667) FAR Revisorsföreningen (fd FARSRS) IL Inkomstskattelagen (1999:1229) ML Mervärdesskattelagen (1947:576) RR Redovisningsrådet RSV S Riksskatteverkets serie S, Taxering-uppbörd

mervärdesskatt Årsredovisningslagen (1995:1554)

ÅRL

Beskattningsår och taxeringsår Taxeringsåret är det kalenderår då deklarationen behandlas av Skatteverket, dvs det år då deklarationen ska lämnas.

Beskattningsåret är det år som är närmast före taxeringsåret, dvs det år som de intäkter och kostnader som ska deklareras hör till.

För människor är beskattningsåret alltid kalenderåret före taxeringsåret. Detta gäller även för människor som är näringsidkare (enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag) eftersom dessa endast får ha kalenderår som räkenskapsår.

De flesta juridiska personer kan ha brutet räkenskapsår (räkenskapsår som inte är kalenderår). Detta gäller exempelvis aktie­bolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, ideella föreningar, bostadsrätts­ föreningar samt handelsbolag och kommanditbolag där samtliga ägare är ­juridiska personer.

Arbetsgivaravgifter För att förenkla har vi i alla exempel räknat med att arbetsgivar­ avgifterna är 32%. År 2011 är dock arbetsgivaravgifterna 31,42% för den som är mellan 26 och 64 år. För den som är 65 år och äldre betalas endast pensionsavgift 10,21% (och för födda 1937 och tidigare är det inga avgifter alls). För den som är upp till 25 år är arbetsgivaravgift­erna 15,49%.

| 11

Om boken

Tacksamma för tips Vi vill att du kontaktar oss om det är något du saknar i boken eller om du hittar felaktigheter eller obegripligheter, så att detta kan ­rättas till inför kommande upplagor av boken. Även förslag till ­kompletteringar och förbätt­ringar är välkomna.

Bokens webbplats – uppdateringar, lagtexter, mm På bokens webbplats lägger vi löpande ut uppdateringar till boken, t ex information om ändrade regler och kompletteringar. Du hittar även länkar till relevanta lagtexter. För att komma till bokens webbplats går du till vår startsida www.blinfo.se, väljer Gratistjänster, BL Bok Plus och där­efter boktiteln BOKFÖRING.

12 |

Inledande om redovisning Redovisning innebär bl a att registrera, bearbeta och rapportera information som ska underlätta beslut i ekonomiska frågor. I den här boken behandlar vi främst regist­reringen.

Nästa steg, bearbetningen, görs idag nästan alltid med hjälp av ett bokföringsprogram. Manualen till ditt program ger dig den informa­ tion du behöver.

Det tredje steget, rapporteringen, görs dels som löpande rapporter och dels i form av bokslutet och årsredovisningen. Detta kan du läsa om i våra böcker BOKFÖRING OCH FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT och BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2.

Redovisning – bokföring Begreppen redovisning och bokföring används ofta för ungefär samma saker. De företag som tidigare kallades bokföringsbyråer kallas idag oftast redovisningsbyråer.

Bokföringen är den del av redovisningen som du utför när du för in uppgifter i en bokföringsbok eller registrerar uppgifterna i ett bokförings­program. Arkiveringen, uppläggningen av redovisnings­ systemet, avstämningen och framtagandet av månadsrapporter hör också till bokföringen.

Redovisningen innebär även annat än bokföring, t ex analys av r­ apporter, uppläggning av budget, upprättande av bokslut, mm.

Syftet med redovisningen En bra löpande redovisning är en förutsättning för att kunna ha en bra kontroll på sin verksamhet. Redovisningen är ett viktigt redskap som beslutsunderlag i ett framgångsrikt företag eller i en fung­ erande föreningsverksamhet.

I och med att allt fler småföretagare gör den löpande redovisningen själva har redovisningsbyråerna kommit att bli framåtriktade råd­g ivare istället för att vara bakåtriktade ­historieskrivare – bok­ förare.

För att det framåtriktade arbetet ska fungera måste redovisningen vara av hög kvalitet. | 13

Inledande om redovisning

Redovisningen i praktiken Att sköta redovisningen i ett företag innebär flera saker. Alla doku­ment som berör ekonomin ska sparas och ordnas så att du lätt kan hitta allt. Det är t ex • verifikationer • kontrakt • pantbrev • saldobesked • brev.

Du bör också lägga upp en samlingsplan (systemdokumentation).

Det är en beskrivning av hur redovisningen är organiserad i just ditt företag eller din förening.

5 kap 11§ §§ BFL BFN R 10 Rekommendation om systemdokumentation och behandlingshistorik

Verifikationerna Verifikationerna kan se ut på olika sätt och är t ex • kvitton • fakturor • kreditnotor • reverser • köpeavtal • kontoutdrag • räntebesked • bokföringsorder • lönebesked • avräkningsnotor.

Dessa ska bokföras uppdelade på olika så kallade konton. Bokför­ings­ lagen reglerar hur den löpande bokföringen ska läggas upp och skötas.

I kapitlet Bokföringslagen (sidan 21) kan du läsa om vilka krav som ställs på en verifikation.

Arkivering Verifikationerna ska arkiveras, t ex i pärmar. Du kan läsa mer om detta i kapitlet Bokföringslagen (sidan 21).

Här vill vi passa på att ge ett tips. Det är lättare att vid en genombläddring hitta en viss verifikation om du inte klistrar upp alla mind­re verifikationer på A4-papper. Om du vet formatet på t ex ett kontantkvitto är det lättare att hitta det om du direkt kan hoppa över de verifikationer som är större eller mindre till formatet.

Väldigt små verifikationer bör du dock fästa på större papper.

14 |

Inledande om redovisning

Konton När du bokför ska alla transaktioner (affärshändelser) samlas på de konton de hör till. För varje slag av tillgång, skuld, eget kapital, kostnad och intäkt, finns ett konto, t ex för kassan, företagskonto (bank), varuinköp eller försäljning. På så sätt kan du lätt ta ut rapporter och få en överblick över företagets ekonomiska ställning.

Dessutom har du glädje av kontosammanställningarna när du gör deklarationen och bokslutet.

Ordet konto betyder sammanställning, och det är just vad det är.

Det är en sammanställning av en viss typ av affärshändelser, t ex insättningar och uttag från plusgirot, hyror eller telefonkostnader.

Kontoplan En kontoplan är en sammanställning över samtliga konton ett företag använder i sin bokföring. Det finns färdiga mallar med en standard för hur konto­planen kan se ut, t ex BAS-kontoplanen som praktiskt taget alla företag och för­eningar använder. I den här boken utgår vi helt från BAS-­kontoplanen. Dessutom finns speciella vari­anter av BAS-kontoplanen, anpassade till olika branscher.

En för­kortad version av BAS-kontoplanen hittar du längst bak i den här boken som bilaga 1. Där finner du även ett kopplingsschema mellan årsredovisningen och BAS-­kontoplanen.

I kapitlet Kontoplanen (sidan 305) finns en beskrivning av hur BAS-­konto­planen är uppbyggd. I konterings­exemp­len använder vi endast konton enligt senaste BAS-kontoplanen. I några konterings­ exempel används konton som inte finns med i BAS-konto­planen. Det är då egentillverkade konton, eftersom något lämpligt konto inte finns i BAS-kontoplanen. De är markerade med en asterisk (*).

Du får gärna ändra namn på ett konto eller lägga till konton om du behöver nya. Det är viktigt att kontoplanen anpassas till den egna verksamheten. BAS-kontoplanen kan ses som en stomme. Du kan läsa mer om detta i kapitlet Kontoplanen (sidan 305).

Deklarationen Räkenskapsschemat i deklarationsbilagorna för näringsverksamhet är uppbyggda på samma sätt som BAS-kontoplanen. Därför för­ enklas deklarationsarbetet om du använder denna kontoplan. ­Särskilt om du gör företagets deklaration i ett bokföringsprogram.

| 15

Inledande om redovisning

Huvudkonton och underkonton Kontoplanen består av huvudkonton och underkonton. Huvudkontot slutar oftast med en nolla, medan underkontona har slutsiffror som inte är noll. Här är ett exempel hämtat från kontoplanen i slutet av boken.

5830 5831 5832

Kost och logi Kost och logi i Sverige Kost och logi i utlandet

För den som sällan har kostnader för kost och logi, räcker det att använda huvudkontot [5830], och likaså för den som inte har något intresse av att veta årets kostnader i Sverige [5831] respektive i utlandet [5832]. Den som enbart har kostnader för kost och logi i ­Sverige kan antingen välja underkontot [5831] eller använda huvud­ kontot [5830]. Båda varianterna förekommer. I den här boken är vi inte konsekventa, utan växlar mellan de olika metoderna. Du kan läsa mer om detta i kapitlet Kontoplanen (sidan 305).

Dubbel bokföring En del mindre företag använder sig av så kallad enkel bokföring där varje transaktion bokförs på bara ett konto. Men för att få bättre grepp om företagets ekonomi används dubbel bokföring. Det innebär att varje transaktion bokförs på minst två konton. Vi kan ta några exempel: Företaget betalar hyra (som i det här fallet är momsfri) via plusgirot. ­Kostnadskontot Hyra debiteras och tillgångskontot Plusgiro krediteras.

En sybehörsaffär säljer garn till en kund som kommer in i affären. Intäkts­ kontot Varuförsäljning och skuldkontot Utgående moms krediteras. Till­ gångskontot Kassa debiteras.

Ett lån ska betalas och banken drar hela beloppet direkt från företags­ kontot. Räntan är en kostnad och kostnadskontot Ränte­kostnad debiteras medan ­tillgångskontot Företagskonto krediteras. Amorteringen minskar ju skulderna så skuldkontot Banklån debiteras medan tillgångskontot Företagsskontot krediteras.

16 |

Inledande om redovisning

Debitering – Kreditering DEBET Konto Belopp [5010] 10 000

KREDIT Konto Belopp [1920] 10 000

En lokalhyra [5010] har betalats från plusgirot [1920] med 10 000 kr.

Att fördela affärshändelser på olika konton kallas kontering. Ett ­konto har två sidor. De kallas debet och kredit (uttalas krédit).

Debet­sidan är den vänstra och kreditsidan är den högra sidan. När något bokförs på debetsidan av ett konto kallas det att debitera ­kontot. ­Bokförs en transaktion på kreditsidan kallas det att kreditera kontot.

Flera poster DEBET Konto Belopp [4000] 8 000 [2641] 2 000

KREDIT Konto Belopp [1910] 9 000 [1930] 1 000

Varor [4000] köps för 8 000 kr plus moms [2641] 2 000 kr. Betalningen görs från kassan [1910] med 9 000 kr och från företagskontot [1930] med 1 000 kr eftersom pengarna i kassan inte räckte.

Som du ser kan en kontering innehålla flera poster både på debet­ sidan och kreditsidan.

Ökar eller minskar Kortfattat kan man ställa upp följande regel: • En tillgång ökar i debet och minskar i kredit • En skuld minskar i debet och ökar i kredit • En intäkt minskar i debet och ökar i kredit • En kostnad ökar i debet och minskar i kredit.

| 17

Inledande om redovisning

Tillgångar och skulder DEBET Konto Belopp [1930] 20 000

KREDIT Konto Belopp [2350] 20 000

Ett nystartat företag tar ett banklån [2350] på 20 000 kr och sätter in pengarna på företagskontot [1930]. Tillgångskontot företagskontot [1930] ökar från 0 kr till 20 000 kr när det debiteras. Samtidigt ökar skuld­kontot banklån [2350] från 0 kr till 20 000 kr när det krediteras.

DEBET Konto Belopp [2350] 2 000

KREDIT Konto Belopp [1930] 2 000

Företaget gör en amortering på 2 000 kr. Pengarna tas från företags­ kontot [1930]. Företagskontot krediteras och tillgångarna minskar med 2 000 kr. Skuldkontot banklån [2350] debiteras och skulden minskar med 2 000 kr.

Ökar en tillgång, t ex genom en insättning på plusgirot eller genom ett inventarieköp, debiteras ett tillgångskonto. Minskar tillgången, krediteras kontot. Tillgångarna ökar i debet och minskar i kredit.

Om en skuld ökar, t ex genom ett banklån, krediteras ett skuld­ konto. Minskar skulden, debiteras samma konto. Skulderna ökar i kredit och minskar i debet.

Intäkterna DEBET Konto Belopp [1511] 10 000

KREDIT Konto Belopp [3011] 8 000 [2611] 2 000

Företaget skickar en faktura på 10 000 kr inklusive moms för sålda varor.­­Intäktskontot försäljning [3011] krediteras med 8 000 kr, vilket innebär att i­ntäkterna ökar. Samtidigt krediteras kontot utgående moms [2611] med 2 000 kr och kontot för kundfordringar [1511] debiteras med hela beloppet 10 000 kr.

18 |

Inledande om redovisning

Kreditfaktura till kund DEBET Konto Belopp [3011] 2 400 [2611] 600

KREDIT Konto Belopp [1511] 3 000

En del av varorna som såldes visade sig vara defekta. Därför ska inte hela ­fakturan betalas, utan säljaren skickar en kreditfaktura (kredit­ nota) till kunden. Kundfordringarna [1511] krediteras med 3 000 kr.

Intäktskontot försäljning [3011] debiteras med 2 400 kr, vilket innebär att intäkterna minskar. ­Samtidigt debiteras skuldkontot utgående moms [2611] med 600 kr.

Kostnader DEBET Konto Belopp [4000] 5 000 [2641] 1 250

KREDIT Konto Belopp [2440] 6 250

Material köps in för 5 000 kr plus moms 1 250 kr. Kostnads­kontot för ­inköp [4000] debiteras, vilket är detsamma som att kostnaderna ökar.

Kontot för ­ingående moms [2641] debiteras samtidigt. Hela beloppet, 6 250 kr, bokas upp som en leverantörsskuld [2440] genom en kreditering.

Kreditfaktura från leverantör DEBET Konto Belopp [2440] 1 000

KREDIT Konto Belopp [4000] 800 [2641] 200

Fakturan på materialinköpet visade sig vara felaktig. Företaget får därför en kredit­faktura (kreditnota) på det felande beloppet. Leverantörs­ skulder [2440] debiteras med 1 000 kr. Kostnadskontot för inköp [4000] krediteras med 800 kr. Samtidigt krediteras kontot för ingående moms [2641] med 200 kr.

Kostnader bokförs på debetsidan, t ex materialinköp eller löner.

Det är sällsynt att ett kostnadskonto bokförs i kredit. Men ibland kan det bli så, t ex om du rättar till något som du råkat bokföra två gånger eller rättar till en dubbelbetalning. Om en leverantör skickar en kredit­faktura (se ovan) blir det också en kreditering på ett kostnadskonto. Erhållna provisioner och rabatter kan också leda till bokföring på ”fel” sida. | 19

Inledande om redovisning Intäkter bokförs på kreditsidan, t ex försäljning av varor eller erhållna bidrag. Debetsidan används inte så ofta, men kan använ­ das om du t ex fått betalt två gånger och ska rätta till det, eller om du skickar en kreditnota. Lämnade provisioner och rabatter leder också till bokföring på ”fel” sida.

Plus och minus I bokföringsprogrammen ser det ut som om debet betyder plus och kredit betyder minus, men så är det egentligen inte. Att det ser ut så beror på att de flesta program arbetar matematiskt för att få det hela att gå ihop så att det blir noll på slutet.

Jämnt ut För varje affärshändelse som bokförs blir alltid debetsidan lika stor som kreditsidan, dvs debet minus kredit ska alltid bli noll. Tas 1 000 kr ut från plusgirot (kontot plusgirot krediteras), måste pengarna ha använts till något som ska bokföras på debetsidan med sammanlagt 1 000 kr. Det kan ha varit ett inköp, en skuldminsk­ ning, en överföring till ett annat tillgångskonto eller något annat.

Observationskontot Ibland kan det vara svårt att veta vilket konto man ska bokföra en transaktion på. Då kan du tillfälligt bokföra på ett observations­ konto. Läs mer om detta i kapitlet Observationskontot (sidan 353).

20 |

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE AV FÖRETAGSFORM BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK

KOMPANJONER KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

BOKFÖRING är en oumbärlig handbok för dig som sköter bokföringen i ett företag. Boken innehåller hundratals konteringsmallar som visar hur du bokför olika affärs­transaktioner.

Boken b­ ygger på BAS-kontoplanen och är upp­ daterad med nya bokföringsregler och de senaste skattereglerna.

Ett mycket utförligt r­ egister gör att du alltid hittar det du letar efter. Boken är ett perfekt uppslagsverk för alla som ägnar sig åt bokföring.

UR INNEHÅLLET

Aktier • Anställda • Av­stäm­­ning • Banken • Bilen • Bokslutsdispositioner • Byggmoms • Fonder • Företags­konto • Eget ­kapital • EU-handel • Fakturor • Fastig­heter • Försäkringar • Försäkrings­ ersättning • Försäljning • Inköp • Interims­poster • Inventarier • Lager • Leasing • Moms • Obligationer • Rapporter • Representation • Skatter och skatte­ kontot • Skulder • Uppskrivning • Utdrag ur BAS-­ kontoplanen • Valuta • Vinst­margi­nal­moms • Överavskrivning.

FÖRFATTARNA Anette Broberg och Björn Lundén är redovisningsexperter på Björn Lundén Information.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Bokföring

ANETTE BROBERG & BJÖRN LUNDÉN

ANETTE BROBERG & BJÖRN LUNDÉN

BOKFÖRING Praktisk handbok med konteringsexempel Sextonde upplagan